06. Information angående miljöbokslutet

Miljöbokslut ²⁰¹⁴

www.sollentuna.se

Innehållsförteckning

Förord 3 Inledning 4

Konsumtion och resurshantering 5

Energi

5

Avfall

9

Upphandling och inköp

10

Mat

12

Mark och vatten 15

Stadsbyggnad

15

Naturvård

18

Vatten

20

Urban grönstruktur

22

Trafik och transportlösningar 25

Klimatpåverkan från interna transporter och resor

25

Kommunens arbete med trafikfrågor

26

Kommunikation och kompetensutveckling 29

Kunskapsspridning till invånare

29

Naturskolan

30

Sollentuna kommuns miljöarbete i media

31

SCB:s miljöenkät

32

Styrning av miljöarbetet 34

Viktiga miljöhändelser 2014 36

Bilaga: Miljöpolicy för Sollentuna kommun 38

Sammanställd och producerad av kommunledningskontoret, Sollentuna kommun 2015.

Layout: Peter Holstad.

Under 2014 beslutade kommunfullmäktige om en ny miljöpolicy för kommunen. Miljöpolicyn anger inriktningen på det fortsatta miljöarbetet och kommunen tar sig an utmaningen att bli den första kommun som inte tär på jordens re- surser.

För första gången tar nu kommunen fram ett miljöbokslut som visar exempel på Sollentuna kommuns miljöarbete med fokus på de fyra om- råden som prioriteras i miljöpolicyn: konsum- tion och resurshantering, trafik och trafiklös- ningar, mark och vatten, kommunikation och kompetensutveckling.

Klimatet förändras, jordens resurser är knap- pa och världens befolkning forsätter växa. Där- för måste såväl de styrande i samhället som den enskilda individen ta ansvar och vara med och bidra till en mer hållbar värld. En framgångsrik hantering av miljöfrågorna är central för kom- munens utveckling av välfärd och livskvalitet.

Sollentuna kommun tar ansvar genom att ak- tivt arbeta med att begränsa miljö- och klimat- påverkan från kommunens verksamheter. Det handlar bland annat om att satsa på åtgärder som minskar avfallsmängder och reducerar bul- ler eller att förbättra vattenkvalitet i sjöar och hav genom olika insatser för hantering av dagvatten.

Det handlar också om att genomföra åtgärder som både främjar den biologiska mångfalden i skogar och vattendrag och som möjliggör för in- vånarna att vistas i naturen. Genom satsningar på nya tekniska lösningar kan energi sparas eller förnybara källor, som solen och vind, utnyttjas för att producera hållbar värme och el.

Eftersom vi årligen genomför stora inköp till verksamheterna är det extra viktigt att vi stäl- ler relevanta krav på de varor och tjänster vi upphandlar. Här finns stor möjlighet att både minska vår påverkan på miljön och reducera våra kostnader.

För att kunna rikta insatserna rätt är det vik- tigt att känna till hur miljöpåverkan ser ut och var den uppstår. Under 2014 tog vi fram en rap- port om klimatpåverkan från våra inköp och denna blir ett viktigt ingångsvärde i vårt fort- satta arbete med att under 2015 ta fram ett mil- jöprogram.

För att kunna bli den kommun i Sverige som inte tär på jordens resurser, är det viktigt att alla är med på tåget. Att sprida kunskap och infor- mation om miljöfrågor och hållbar utveckling i stort till invånarna i kommunen är ett område som kan förbättras. Det är också något vi kom- mer fokusera på framöver, bland annat genom att vi utbildar anställda i miljöarbete.

Jag hoppas att det här miljöbokslutet och alla de fina insatser för miljön som beskrivs ska inspi- rera och engagera alla i kommunen att leva ännu lite mer hållbart.

Trevlig läsning!

Katarina Kämpe kommundirektör

Miljöbokslut 2014

Miljö och klimat är ett av Sollentuna kommuns övergripande, politiska fokusområden. Sollentu- na kommun antog 2010 en klimatstrategi för att säkerställa arbetet med dessa frågor och 2014 an- togs en miljöpolicy.

Sollentuna kommun har under många år re- dovisat tillståndet i miljön enlig de nationella miljömålen i en miljöredovisning och kommer göra så även i år. Miljöredovisningarna finns på kommunens webbplats www.sollentuna.se/mil- joredovisning.

För första gången tar nu kommunen fram ett miljöbokslut för sina verksamheter. En kortare sammanfattning av de insatser som Sollentuna kommun genomfört enligt klimatstrategins åt- gärdsprogram finns med i årsredovisningen.

Kommande miljöbokslut kommer att redovi- sa miljöarbetet i Sollentuna kommun utifrån det miljöprogram som tas fram under 2015.

I det här miljöbokslutet illustreras hur kom- munen arbetar med miljöfrågor inom de fyra prioriterade områdena

• Konsumtion och resurshantering

• Mark och vatten

• Trafik och transportlösningar

• Kommunikation och kompetens- utveckling.

En beskrivning av kommunens miljölednings- system och hur den övergripande styrningen i frågorna ser ut finns också med sist i detta bok- slut.

Inledning

Löpande arbete med drift och underhåll

Arbetet med att förvalta, genomföra drift och underhåll av, Sollentuna kommuns verksam- hetsfastigheter sker löpande. Något som pågått under flera år är konverteringen från el- till fjärr- värme för de fastigheter där det är möjligt och kostnadseffektivt. Kommunen har 46 fastighe- ter som är eluppvärmda och 44 som värms upp med fjärrvärme.

Under 2014 byttes den sista oljepannan ut mot en luft/vatten-värmepump. Kommunen har sedan länge aktivt arbetat med att fasa ut olje- pannor och har idag inga kända kvar.

Klimatkorrigering

Under 2010-2014 har Sollentuna kommun ge- nomfört ett stort arbete med att kartlägga en- ergianvändningen inom kommunens verk- samhetsfastigheter och justera energidata för

väderförhållanden och utomhustemperatur. Syf- tet med klimatkorrigeringen är att kunna jämfö- ra hur energianvändningen varierar över tid obe- roende av om det varit kallt eller varmt ute under de olika åren. Arbetet ska ligga till grund för framtida energibesparingsåtgärder. Under 2015 kommer satsningar på innebelysning i skolor ge- nomföras, bland annat genom att införa närva- ro- och dagsljusstyrd belysning samt byta arma- turer där det är kostnadseffektivt.

Minskad energianvändning

Sedan 2010 har den totala energianvändningen i Sollentuna kommuns verksamhetsfastigheter minskat. Det kan bland annat förklaras med de förbättringsåtgärder som identifierats i den obli- gatoriska ventilationskontrollen (OVK) och se- dan genomförts. Samtliga fastigheter i kommu- nen var OVK-godkända 2014.

Konsumtion och resurshantering

Energi

För att minska miljöpåverkan som kommunen har, är medveten konsumtion, att ställa miljökrav i upphandling och inköp, och effektiv användning av

resurser som energi, material och livsmedel centralt. En stor del av alla livsmedel som produceras slängs årligen, både i kommunen och i resten av världen.

Samtidigt är matens påverkan på klimatet väsentlig. Minskade avfallsmängder och rätt hantering av det avfall som uppstår är viktiga frågor för kommunen att arbeta med. I det här avsnittet beskrivs kommunens arbete med energi, avfall, inköp och upphandling samt mat.

Tabell 1

2012 2013 2014

Energianv.

megawattimmar 40,825 40,5 39,134

30 32 34 36 38 40 42 44

2012 2013 2014

Tabell 1

Totala energianvändningen 2012 – 2014 i Sollentuna kommuns verksamhets- fastigheter, uttryckt i megawattimmar.

2012: 40,825 2013: 40,501 2014: 39,134

Uppkoppling mot driftsdator för effektivare styrning

För att kunna styra och minska energianvänd- ningen lättare, arbetar Sollentuna kommun sedan några år tillbaka med att koppla upp verksamhetsfastigheterna i kommunen till en central driftsdator. Målet på sikt är att hela be- ståndet med 90 fastigheter ska vara anslutet.

Av de 30 fastigheter som var uppkopplade 2014 tillkom fyra stycken under året.

Vindkraftverken Sol, Vind och Vatten

Sollentuna kommun har tillsammans med Sol- lentuna Energi AB och Sollentunahem AB byggt tre vindkraftverk som döpts till Sol, Vind och Vatten. Verken beräknas producera 22-25 GWh.

Den egenproducerade elen från vindkraftverken kommer täcka cirka 50 procent av kommunens eget behov.

Tabell 2:

Minskning i energianvändning över tid, jämfört med 2012.

2012- 2013 2012-2014 Förändring

energianvändning (%) - 1 - 4

Exempel på insatser som utförts över tid är att aggregat och fläktar har bytts ut och fläktsystem tryckjusterats. Arbetet med ventilationen inne- bär inte bara energibesparingar utan också bätt- re innemiljö för de som vistas i de olika fastig- heterna, som till exempel gruppboenden, skolor, förskolor, gymnastik- och simhallar.

I tabellerna åskådliggörs förändring i energi- användning sedan 2012.

Klimatpåverkan från fjärrvärme har ökat 2014 till följd av att Sollentuna Energi AB, SEAB, fjärrvärmenät knutits ihop med Fortums och att en del av fjärrvärmen kommer från avfalls- förbränning (Brista, samägd anläggning mellan Fortum och SEAB) där den plast som förbränns räknas som fossil energi. Utsläppen av CO2e per producerad kWh fjärrvärme har ökat med 23 procent sedan 2012. För 2014 klimatkom- penserar Fortum för hela Sollentuna kommuns klimatpåverkan från fjärrvärmen.

CO2e (koldioxidekvivalenter) är ett mått för att redogöra för alla gaser som har klimatpåverkan inte bara för utsläppen av koldioxid. Exempelvis räknas även utsläppen av metan in, men de räk- nas om till vilken mängd koldioxid som motsva- rar den utsläppta metangasen.

Klimatpåverkan från kommunens fastigheter

➪

Tabell 3

2012 2013 2014

CO2e (ton) 499 466 1853

0 400 800 1 200 1 600 2 000

2012 2013 2014

Tabell 3:

Utsläpp av koldioxid från kommunens verksamhetsfastigheter.

År 2011 2012 2013 2014 Trend CO2e (ton) uppg. saknas 499 466 1853

Ett av rotorbladen till Sollentunas vinkraft- verk i Bösjövarden utanför Mora i Da- larna transporteras till platsen. De 100 meter höga verken med 50 meter långa blad, började byggas i augusti 2013 och är i drift sedan december 2014.

Avfallsplan visar vägen mot minskat avfall

Arbetet med avfallsplanen, som är gemensam för de nio SÖRABkommunerna fortsatte under 2014. Planen, som antogs av kommunfullmäkti- ge 2008 och sträcker sig fram till 2020, handlar om hur avfall ska tas omhand och hur mängder- na ska minska. Den utgår från EUs avfallshie- rarki, ”avfallstrappan”, som innebär att avfallet ska användas som resurs istället för att slängas på soptippen.

SÖRAB, Söderhalls Renhållningsverk AB, är ett regionalt avfallsbolag i norra Stockholms län.

Avfallstransporter drivna på biogas

Sollentuna kommun arbetar kontinuerligt med att förbättra hur avfall omhändertas. Det hand- lar till exempel om att öka andelen avfallstran- sporter som sker med fordon drivna på biogas.

En liten ökning, från 74 till 75 procent, uppnåd- des mellan 2013 och 2014. Biogasbilar infördes redan 2007 i och med start av en ny entrepre- nad.

Insamling av matavfall

Ett annat område som kommunen arbetar ak- tivt med, är att öka mängden insamlat matav- fall från hushåll samt verksamheter som skolor, förskolor, storkök, restauranger och butiker. Un- der 2014 insamlades 32 kg matavfall omräknat per invånare och år. Motsvarande siffra för 2013 var 30 kg. Matavfallet omvandlas främst till bio- gödsel, som används istället för handelsgödsel på åkermark. En stor mängd biogas, tillräcklig för att driva hela renhållningsverksamheten och lite till, produceras också årligen. Ett väl sorterat

matavfall och god kontroll i alla led är viktigt för att biogödseln i slutänden ska hålla hög kvalitet och bli aktuell för spridning på åkermark.

Kvaliten skapas genom att engagerade kom- muninvånare sorterar ut sitt matavfall korrekt.

Lokal insamling sköts därefter av Sollentu- na Energi på uppdrag av Sollentuna kommun.

Behandlingskapacitet upphandlas av de olika Sörab-kommunerna Danderyd, Järfälla, Li- dingö, Solna, Sundbyberg, Täby, Vallentuna, Upplands Väsby och Sollentuna på uppdrag av respektive kommun.

Sörab upphandlar även insamling av matav- fall från verksamheter, den så kallade Gröna lin- jen, på uppdrag av de nio Sörab-kommunerna.

Under den pågående avtalsperioden går insam- lat matavfall till Uppsala Vattens rötningsan- läggning på Kungsängens Gård, där matavfallet rötas till biogas och uppgraderas till fordonsgas.

Den biogödseln som produceras omhändertas för spridning på odlingsbar mark i närområdet.

En utmaning med positiv trend

Även om insamlingen av matavfall ökat något sedan 2013 är detta ett område med förbätt- ringspotential. Enligt Naturvårdsverket är det möjligt att samla in upp till 70 kg matavfall per person och år. För att kunna öka insamling och materialåtervinning ytterligare krävs dock systemförändring i insamlingssystemet. Kom- munstyrelen har tidigare beslutat att ge Miljö- utskottet i uppdrag att utreda hur fastighetsnära insamling kan införas till småhus. Sollentuna Energi ser över förutsättningarna för en test i li- ten skala, med start under 2015.

Avfall

Som ett led i att minska mängden avfall som uppstår har SÖRAB erbjudit SÖRABkom- munerna tillgång till ett digitalt verktyg,

”Off2Off”, för internt återbruk inom respektive kommun. Genom verktyget kan det funktionel- la överskott som finns i kommunerna förmed-

las vidare till andra enheter. Till exempel är en överbliven bokhylla på någon förvaltning kan- ske precis vad en skola har behov av. Utöver mil- jövinsten sparar kommunen pengar genom att slippa kostnad för både avfallshantering och för nyanskaffning.

Upphandling och inköp

Fördelning av växthusgasutsläpp per nämnd uttryckt i antal ton koldioxidekvivalenter.

Verktyg för återbruk

Sollentuna kommun har som första kommun i Sverige låtit göra en fördjupad klimatanalys av alla sina inköp. Det visar sig att det främst är verksamheternas inköp av mat som inverkar ne- gativt på klimatet.

Sollentuna kommuns totala klimatpåver- kan från alla inköp 2012 har i studien beräk- nats till 60 500 ton CO2 e, vilket motsvarar 892 kg CO2/invånare i kommunen. Resultatet 892 kg CO2/invånare motsvarar nästan en tiondel av klimatpåverkan per person i Sverige och cirka

hälften av de offentliga verksamheternas klimat- påverkan.

Utslaget på befolkningen i Sverige motsvarar utsläppen (76Mton, 2003) ur ett konsumtions- perspektiv drygt 10 ton CO2e per capita. De or- sakas till drygt 80 procent av den privata kon- sumtionen och knappt 20 procent av offentlig konsumtion (Naturvårdsverket, 2008)

Studien bekräftar att miljöpåverkan från in- köp är en viktig del av kommunens klimatpå- verkan.

Klimatrapport

Sammanräknade poster ton CO2 e andel

Livsmedel 3 470 6 %

Transporter 2 820 5 %

Förbrukningsavgifter, el 1 974 3 %

Datorer 1 029 1,70 %

Förbrukningsavgifter, värme 1 000 1,65 %

Olika inköpskategoriers klimatpåverkan

Vid en gruppering av enskilda inköpsposter går det att utläsa att livsmedel är kommunens en- skilt största klimatpåverkande post. Då kommu- nens inköp är uppdelade inom flera olika kate- gorier blir det inte någon dominerande enskild post. Livsmedel, som är störst, står för 6 procent av kommunens klimatpåverkan.

Ekologiskt fotavtryck

Under 2014 togs även ett Ekologiskt Fotavtryck för Sollentuna kommun fram. I den rapporten sätts siffror på vad kommunens inköp egentli- gen skulle kosta om även kostnaden för kommu- nens miljöpåverkan adderades. En påverkan som kommunen de facto inte betalar för. Sollentuna kommuns miljöpåverkan kostade år 2012 102 miljoner kronor. Det kan jämföras med kom- munens verksamhetskostnader som samma år var cirka 3600 miljoner kronor. Alltså motsvarar miljökostnaderna cirka tre procent av verksam- hetskostnaderna.

Miljökostnader Verksamhetens kostnader

97%

3%

Miljökostnader i relation till verksamhetskostnader

Upphandling av livsmedel

Totalt sett upphandlar Sollentuna kommun livs- medel för cirka 10 miljoner kronor årligen. Un- der 2014 tecknades två nya avtal inom livsmed- elsområdet där miljökrav har ställts, läs mer om detta under avsnitt Mat nedan.

Näst på tur:

städtjänster, vård och omsorg

Kommunen fokuserar på att ställa miljökrav i de upphandlingar där det är mest effektivt och ger störst nytta. Prioriterade områden framåt är städtjänster samt vård och omsorg där det finns sen stor potential att göra miljöförbättrande in-

satser. Det kan till exempel handla om att fasa ut miljöfarliga kemikalier eller minska använd- ning av engångsmaterial. Under 2015 kommer arbetet med att utarbeta lämpliga och relevanta miljökrav påbörjas.

Tabell 4

Livsmedelsupphandlingar med miljökrav

Under 2014 slutfördes två stora upphandlingar kopplat till mat. Den ena, upphandling av ny livsmedelsgrossist, genomfördes i ett samarbete med fem andra kommuner och hade stort fo- kus på ekologiska livsmedel. Ett syfte med upp- handlingen var att skapa bättre förutsättning för kommunens olika enheter att handla ekolo- giskt, både genom att göra livsmedlen tillgäng- liga och kunna erbjuda bättre priser. 2014 köpte kommunen 16,2 procent ekologiska livsmedel av grossisten. För att kunna följa utvecklingen över tid kommer arbetet med uppföljning fort- sätta under 2015.

Det andra avtalet som tecknades 2014 om- fattade totalentreprenad för skolmat. Två leve- rantörer tilldelades uppdraget att driva två res- pektive tre av produktionsköken i kommunen.

I upphandlingen ställdes krav på att minst 20 procent av entreprenadens inköpta livsmedel ska vara ekologiska. Om entreprenörerna inte klarar att leva upp till det utgår ett vite. Under hösten 2014 genomfördes en uppföljning som visade att genomsnittet för inköpta ekologiska livsmedel sedan avtalet trädde i kraft var 20,0 procent.

Framöver kommer uppföljning att genomföras kvartalsvis.

Ytterligare ett krav som ställdes i upphand- lingen av skolmatsentreprenad var att leverantö- ren ska arbeta aktivt med att minska matsvin- net. Det kan till exempel handla om att driva kampanjer i skolorna och informera eleverna om

att inte slänga mat. Utöver det ska entreprenören ta fram en handlingsplan för hur matsvinnet ska minska. Uppföljningen av det arbetet kommer att påbörjas 2015.

Vidare satsningar på minskat matsvinn

Det finns stor potential att göra goda insatser för miljön inom området mat. Generellt kom- mer 2015 att ägnas mycket åt hur kommunen i stort kan minska matsvinnet. Bland annat kom- mer skolor och förskolor, som inte ingår i skol- matsentreprenaden, att inventeras för att få en bild av hur dessa arbetar med matavfallsfrågor.

Baserat på resultatet från inventeringen kommer olika projekt för minskat matsvinn genomföras på de enheter som själva sköter köksverksamhe- ten. Projekten kommer att dra igång under hös- ten 2015.

Mot mer ekologiskt

Sollentuna har i dagsläget inga övergripande mål om ekologiska livsmedel. Det är lite av en utma- ning att få med de delar av kommunen, som inte tidigare själva har arbetat med ekologiska inköp, på tåget. Eftersom det inte finns några uttala- de mål från kommunledning nedbrutet på en- hetsnivå blir det upp till respektive enhet, skola, förskola, äldreboende med mera, att genomföra insatser kopplat till frågan. Framåt måste kom- munen arbeta mer aktivt för att uppmuntra en- heterna att göra såväl ekologiska som säsongsan- passade inköp och minska matsvinnet.

Mat

Miljöpåverkan störst under byggprocessen

Tack vare teknikutveckling är de hus och fast- igheter som byggs idag relativt energieffektiva.

Den största påverkan på klimatet uppstår när energi och material används under själva bygg- processen. För att kartlägga hur påverkan ser ut under byggfasen har Sollentuna kommun under 2014 i avtal med Sollentunahem fört in att data för byggnadsmaterialens samlade klimatpåver- kan ska inhämtas. I den markförsäljningsstra- tegi som tagits fram för Väsjön mellersta anges det att byggnadsmaterialens klimat- och miljö- påverkan ska redovisas. Informationen ska an- vändas till att hitta möjliga förbättringsområden och sätt att minska påverkan i framtida bygg- projekt. Med kunskapen öppnas också möjlig- heten till benchmarking mellan olika material i syfte att hitta det bästa alternativet. Trafik- och fastighetsnämnden har ett uppdrag att ta fram klimat- och miljödata för projekt där kommu-

nen själv är byggherre. Några data för 2014 har emellertid inte kunnat levereras på grund av den fas som byggprojekten befinner sig i och kanske som en följd av viss ovana vid denna typ av rap- portering.

Bullerproblematiken

Buller är ett ständigt återkommande problem på olika platser i kommunen. Under 2014 har Trafikverket efter dialog med kommunen inves- terat i tyst asfalt på en teststräcka längst E4:an genom Rotsunda. Resultatet kommer att följas upp av kommunen genom bullermätningar vid bostadshus, men indikationen är att insatserna har fått ned bullernivåerna väsentligt.

Silverdal är ett utsatt område där kommu- nen har beslutat om att komplettera bullerskydd mot E4:an och järnvägen som passerar förbi. På grund av att kommunen inte har full rådighet över detta fordras ett samarbete med andra aktö- rer. Tyvärr har samarbetet inte resulterat i några

Mark och vatten

När kommunen växer och det byggs nya bostadsområden med hus anläggningar och infrastruktur uppstår en påverkan på både människa och miljö. Påverkan finns både under tiden som det byggs och när ett område står klart att användas. Frågor som handlar om buller, vatten- kvalitet och dagvattenhantering står högt på kommunens agenda.

Utöver det vårdar och värnar kommunen skog och kulturlandskap för att främja bilogisk mångfald och göra naturen tillgänglig för kommu- nens invånare. Det här avsnittet handlar om Sollentuna kommuns arbete med Stadsbyggnad, Naturvård, Vatten och Urban grönstruktur.

Stadsbyggnad

överenskommelser som möjliggjort konkreta åt- gärder under 2014.

Läs om andra insatser för minskade buller- nivåer under avsnittet Trafik och transportlös- ningar på sidan 27.

Satsning på dagvattenhantering vid Sollentunavallen

Sollentuna kommun har ett par pågående pro- jekt kopplat till dagvattenhantering kring idrottsanläggningar. 2013 påbörjades byggandet av friidrottshallen vid Sollentunavallen och ar- betet har fortsatt under 2014. Anläggningen har ett cirka 7000 m2 stort tak av sedum. Utöver det samlas vatten i marken upp i ett fördröjnings- magasin och renas via filtrering genom Brunke- bergsåsen innan det når Edsvikens vatten. Tack vare lösningen krävs ingen anslutning till kom- munens dagvattennät. Ytterligare insatser som genomförts är att fett- och oljeavskiljare, lättåt- komliga för tömning och rengöring, har installe- rats för att minska påverkan på Edsvikens vatten och det kommunala avloppsutsläppet.

Ny teknik för minskad elanvändning

Idrottshallen i Rotebro, som började byggas 2014, kommer också att få grönt tak i form av Sedum. I ett pilotförsök ska även andra genera- tionens solcellspaneler, så kallade tunnfilmssol- celler, installeras på byggnaden. Istället för plåt kommer en takvinkel bestå av solpaneler. Utö- ver det kommer fasadglaspaneler, med inbyggd solcellsfunktion, att användas till vissa partier av fasaden. Den solenergi som kan genereras beräk- nas täcka cirka 10-12 procent av hela idrottshal- lens elbehov.

Studentbostäder i kvarterat Tabellen

Efter en anbudstävling har mark i kvarteret Ta- bellen, mot Malmparken, upplåtits till Green- Door Fastigheter AB som tomträtt för student- bostäder. Uppförandet av bostäderna påbörjades 2014 och är speciella på flera sätt. Dels är det de första studentbostäderna som byggs i kom- munen. Dels kommer de ha en kombination av gröna ytor och solceller på taken. Bostäderna be- räknas stå inflyttningsklara i slutet på 2015.

Dagvattenhantering, gröna tak och solenergi för framtiden

Givet att kommunen beslutar att bygga en ny skola på Töjnaskolans område kommer olika in- satser för att ytterligare minska belastning på det kommunala dagvattennätet, och samtidigt rena dagvattnet, genomföras där. Bland annat plane- ras att anlägga ett breddmagasin, som fördröjer dagvatten, och en stensatt å. Utöver det kom- mer taket på skolan bli Sedumbeklätt. Inslaget med vattenhantering i skolmiljön är inte bara bra för dagvattennätet utan främjar också peda- gogisk lek för barn. Framöver kommer kommu- nen även att utreda möjligheten att ha solenergi på taket för att minska skolans användning av inköpt energi till el och uppvärmning.

Förutom Töjnaskolan planerar kommunen fler projekt med Sedumtak, solpaneler och sol- fångare på idrottshallar och skolor som byggs framöver. Det handlar bland annat om den nya fotbollshallen i Norrviken, Tegelhagens skola och Skälbyskolan. För den sistnämnda är pla- nen att använda taket för såväl dagvattenhante- ring som direktel och uppvärmning av vatten till storkök.

Beräknad andel el som årligen kan produceras av solen för Rotebro idrotts- hall: 5998 kwh/år.

11%

89%

Gröna Sedumtak och dagvattenhantering Tak av Sedum, som är en fetbladsväxt, har många fördelar ur ett miljöperspektiv. Det tar inte bara upp luftföroreningar och är ljuddämpande utan hjälper också till att minska användningen av energi till värme och kyla. Under kalla månader är taket isolerande och under varmare delar av året begränsar det uppvärmningen av byggnaden genom att inte omvandla solenergi till värme, vilket händer på ett tak av till exempel plåt. Sedumtak är även användbart vid hantering av dagvatten. Eftersom det fungerar som en vattenhållare, där dagvatten fördröjs, kan belastningen på det allmänna dagvat- tennätet minska.

Grön zon i urban miljö

Under 2014 färdigställdes en grön zon för ytlig hantering av dagvatten i kvarteret Traversen/

Trappgaveln i Tureberg. Det är en gräsyta med träd där dagvatten kan fångas upp, stanna kvar och renas innan det når Edsviken. Reningsåt- gärder uppströms från Edsviken är viktiga för att minska föroreningar och förbättra vatten- kvaliten i viken.

Zonen är integrerad i gaturummet i anslut- ning till bostadskvarteret och många upplever den sannolikt bara som ett grönt inslag i om- givningen. Projektet är ett bra exempel på hur gröna zoner, som kompletterar den vanliga in- frastrukturen för dagvattenhantering, kan an- vändas i stadsmiljöer. När kommande etapper av bostäder byggs längre norrut i kvarteret kommer liknande ytor anläggas.

Tegelhagsskogens naturreservat

I juni 2014 inrättades Tegelhagsskogens natur- reservat som är cirka 90 hektar och ligger i en av Stockholmsregionens gröna kilar, Järvakilen.

Att bilda naturreservat är ett långsiktigt åtagan- de. Det viktigaste motivet med Tegelhagsskogen är att tillgängligöra naturen och dess kvalite- ter för människor som bor i den södra delen av kommunen samtidigt som den biologiska mång- falden främjas. Olika insatser framåt är dels att möjliggöra lättframkomliga huvudstråk och bra entréer till reservatet. Dels att genomföra åtgär- der för att bevara, återställa och nyskapa miljöer för skyddsvärda arter i området. Det finns bland annat flera platser med olika hotade insektsarter i Tegelhagsskogen. Sollentuna kommun har ett reservat i samtliga fyra väderstreck varav tre är relativt unga. 2010 bildades reservaten Törnsko- gen och Rösjöskogen. Planen för kommande år är att förvalta och sköta dessa skogar så att både den biologiska mångfalden gynnas och besökare på ett lättillgängligt sätt kan ta del och njuta av naturen.

Ekologiska landskapssamband

Under året har Sollentuna kommun tillsam- mans med grannkommunerna Upplands Väsby, Vallentuna, Danderyd, Täby och landstingets tillväxt, miljö och regionplaneringsenhet, TMR, tagit fram en ny form av beslutunderlag för håll- bar stadsplanering och förvaltning av känslig natur. Med hjälp av ny teknik har ekologiska landskapssamband analyserats, vilket bland an- nat handlar om att identifiera områden som är viktiga för olika arter och vad de behöver för att sprida sig i landskapet, inom och över, kommu-

nernas gränser. Den nya värdefulla kunskapen som vi har fått genom projektet kan vi bland an- nat använda till att gynna den biologiska mång- falden vid skötseln av kommunens naturreservat och naturområden framöver.

Tillgängligt landskap för alla

För Sollentuna kommun handlar naturvård om att välkomna människan i naturen och tillgäng- liggöra landskapet för alla. Som ett led i detta arbete har kommunen under 2014, tillsammans med Stockholms Länsmuseum, tagit fram ljud- guider för att ytterligare levandegöra det gamla odlingslandskapet på Järvafältet. Projektet ”Till- gängligt landskap åt alla” syftar till att alla per- soner och därmed även personer med funktions- variation ska kunna besöka och uppleva utvalda besöksmål i länet. De platser som beskrivs på Järvafältet finns utmed promenadstråket mel- lan Bögs gård och Väsby gård. Den som besöker Väsby och Bögs gård ska på plats, via en QR- kod och mobiltelefon, kunna lyssna på berättel- ser om hur jordbrukslandskapet såg ut och jor- den brukades förr. Det finns även syntolkning i ljudguiderna. Besökaren får också en inblick i vilka växter som är knutna till det ålderdomliga landskapet. Under våren 2015 kommer skyltar med QR-koderna monteras och insatser för att marknadsföra projektet genomföras. Ljudfilerna finns även på Länsmuseets hemsida där infor- mation också presenteras skriftligt.

Naturvård

Till höger: politiker och tjänstemän inspekterar Tegelhagsskogens naturreservat.

Foto: Peter Holstad

Slingrande lopp i Edsån

Sedan två år tillbaka har ett projekt pågått i Edsån där en uträtad del av ån, mellan järnvä- gen och Edsjön, har omvandlats till en sling- rande sträcka med mer variationsrika miljöer.

Det finns flera syften med projektet, som är ett samarbete med Upplands Väsby kommun och markägaren. Projektet ska öka vattenreningen i området, förbättra förutsättningar för biologisk mångfald och göra naturen mer tillgänglig för kommunens invånare. Bland annat har en sten- och grusbotten skapats för att förbättra lekmöj- ligheter för fiskarten asp. Stora våtmarker och översvämningsängar har också anlagts vilket gynnar både växt- och fågelartrikedomen. Utö- ver det har en bro över ån byggts och ett arbe- te är påbörjat med att anlägga gångvägar för att förbättra framkomligheten för besökare. Under 2015 kommer gångvägarna att färdigställas och informationsskyltar sättas upp.

Breddens dagvattenäng

Under hösten 2014 invigdes Breddens dag- vattenäng som anlagts av Sollentuna Energi i samarbete med Sollentuna och Upplands Väsby kommun. Dagvattenängen tar emot och renar dagvatten från ett industriområde, E4:an och Infra City innan vattnet rinner ut i Norrviken.

Kunskapsutbyte kring dagvattenhantering

Under 2014 har ett internt kunskapsprojekt kring dagvatten genomförts. Syftet har varit att inom kommunen förbättra och bygga upp den övergripande kunskapen om dagvattenfrågor och vad det finns för olika arbetssätt inom om- rådet. I olika workshops har personer från samt- liga enheter som berör dagvattenfrågor delat

med sig av sina erfarenheter. Projektet har varit mycket givande och kommer fortsätta framöver.

Vattensamverkan i kommunen

Sollentuna kommun driver två vattensamver- kansgrupper. I den ena, Oxunda vattensamver- kan, ingår sex kommuner som under året har utarbetat en metodik för kommunal vattenpla- nering. Utöver det har en biotopkartering av sjöar och vattendrag genomförts bland annat i Rösjön.

Den andra, Edsvikens vattensamverkan, be- står av sex kommuner. Här har en karta över oli- ka belastningskällor, i form av dagvattenutlopp som medför tillförsel av fosfor, kväve och metall- ler, i avrinningsområdet till Edsviken tagits fram under året. Syftet med kartläggningen är att kunna prioritera relevanta åtgärder som minskar belastningen. En informationsfolder, som passar alla kommuner, om hur dagvatten ska hanteras i urbana miljöer har också arbetats fram i samver- kansgruppen under 2014.

En växande kommuns påverkan på vattenkvalitet

Sollentuna kommun växer och det är en utma- ning att både bygga ut kommunen och behålla en god vattenkvalitet i regionen. Exploatering av marker, med inflyttning av ett stort antal männ- iskor, kan leda till att vattenkvalitet försämras i småsjöar och vattendrag. Därför försöker Sollen- tuna kommun kontinuerligt hitta hållbara dag- vattenlösningar i och omkring bebyggelser.

Under 2015 kommer kommunen att arbeta med att skapa förutsättningar för ett systema- tiskt och kostnadseffektivt vattenvårdsarbete.

Vatten

21

Startskott för arbete med urban grönstruktur

I december 2013 antogs projektdirektivet för ur- ban grönstruktur, med syfte att kartlägga, be- skriva och analysera värden, funktioner och spridningssamband i de bebyggelsenära gröny- torna och i randzonerna mellan naturreservaten och bebyggelse. Hela arbetet med urban grönst- ruktur ska vara klart 2016 och under året drog det igång på allvar.

Sociotopkarta

Kommunen arbetade under året fram en so- ciotopkarta vilket är en kartläggning av kom- munens samtliga offentliga gröna ytor och dess upplevelsevärden som utsikt, parklek med mera.

Underlag till kartläggningen var en stor webb- undersökning som genomfördes under maj till augusti, där 810 personer svarade på vilket grön- område de tycker bäst om. Övergripande slutsat- ser är att Sollentuna kommun har gott om grön- områden men att Tureberg lider brist på parker.

Biotopdatabas

Under 2014 startade också ett projekt för att tes- ta en ny obeprövad biotopdatabas som baserat på satellitdata ska visa vilka naturtyper som finns i kommunens urbana delar. Projektet att ta fram och metodutveckla databasen genomförs i sam- arbete med Länsstyrelsen, Metria och Stock- holms Universitet. Sollentuna är både medfi- nansiär och pilotkommun.

Det finns många fördelar med satellitdataba- sen, bland annat att den är lätt att uppdatera.

Dessutom är planen framåt är att den ska bli såväl läns- som landstäckande. Databasen ska användas till att göra en analys av hur den fin-

maskiga grönstrukturen i Sollentuna kommun påverkar spridningssamband mellan de två grö- na kilarna som går genom kommunen. Utöver det ska tillgängliga ekosystemtjänster kartläggas och hur grönstrukturen påverkar sociala värden för människor utredas. Tack vare att arbetet med analysen av spridningssamband och ekosystem- tjänster är nytänkande beviljades Sollentuna kommun miljöbidrag från TMR (regionplane- kontoret) för projektet. Analysen skulle ha på- börjats 2014, men har försenats till 2015 bland annat på grund av problem med satellitdata.

Skyfallskartering

I ett samarbete mellan kommunens Säkerhets- avdelning, Stadsbyggnadsavdelningen och Sol- lentuna Energi genomfördes en skyfallskarte- ring under 2014. Syftet med karteringen är att identifiera vilka ytor som blir stående under vat- ten vid kraftigt regn så att rätt insatser kan göras för att förhindra detta. Problemområden är ofta hårdgjorda ytor som vägar och passager under broar. En fullständig analys av kartläggningen kommer genomföras under 2015.

Bra grund för fortsatt arbete

Resultaten från de olika analyserna av den urbana grönstrukturen (sociotopkartan spridningssam- band och ekosystemtjänster, skyfallskarteringen med mera) kommer att vägas samman och tolkas under 2015. Tolkningen kommer ligga till grund för hur kommunen ska arbeta med grön struk- tur framåt och vilka åtgärder som kommer ge- nomföras de kommande åren. Sollentuna kom- mer bland annat ta hjälp av Nacka kommun och TMR (regionplanekontoret) som har erfarenhet av att analysera omfattande material.

Urban

grönstruktur

Teckenförklaring (generaliserad)

Oklassad skog

Tallskog, alla fuktighetsklasser Granskog, alla fuktighetsklasser Barrblandskog, alla fuktighetsklasser Blandskog, alla fuktighetsklasser Lövskog (trivial), alla fuktighetsklasser Ädellövskog, alla fuktighetsklasser Blandlövskog, alla fuktighetsklasser Åker och vall

Odlingslott, fruktträdgård

Urban grönstruktur "lummig" (fruktträd och blommande buskar) Urban grönstruktur ej lummig (lgräsmattor eller blandat med hårdgjord Gräsyta (kultiverad gräsmark)

Substrat (berg i dagen, sand, grus) Gräsmark alla fuktighetsgrader (äng och hed) Strandäng

Öppen myr Videbuskmark

Bebyggd mark (hus från fastighetskartan) Hårdgjord mark (innehåller mycket icke hårdgrjord) Övrig mark utan vegetation

Ruderatmark

Buskmark (barr, löv, taggiga, bland) Öppet vatten

Vatten med vegetation (flytblad och övrig)

0 1 2 4Km



HelleSkånes,Stockholmsuniversitet

Sollentuna biotoper prototypdatabas version 1

Klimatpåverkan från transporter

2014 antog kommunfullmäktige regler för mil- jö- och trafiksäkerhetskrav avseende fordon i kommunens verksamheter. Reglerna säger att kommunens fordon i första hand ska vara elfor- don eller laddhybrider och i andra hand biogas- fordon eller elhybrider.

Tack vare att kommunen under år 2014 har använt mindre bensin och diesel, till förmån för biogas och naturgas, har klimatpåverkan mins- kat jämfört med föregående år (se Tabell 5).

Klimatpåverkan från resor

2013 antogs regler för arbetstagares och förtro- endevaldas resor i Sollentuna kommun. I sam- band med detta fick kommunledningskontoret i uppdrag att utreda förutsättningar för att till- handahålla tjänstecyklar. Detta har resulterat i att cyklar, inklusive elcykel har upphandlats.

Som ett led i kommunens arbete med klimatåt- gärder finns möjlighet att boka videokonferen- ser. Förhoppningen är att videokonferenser kan ersätta vissa resor i tjänsten och på så vis bidra till att minska kommunens miljöpåverkan.

Trafik och transportlösningar

Utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid uppstår både när kommunens anställda reser i tjänsten och när invånarna transporterar sig med bil eller i kollektivtrafiken. Att ändra resvanor, som att välja videokonferens istället för flyg till ett fysiskt möte eller att ta cykeln istället för bilen, är något som kommunen arbetar aktivt med. På kommande sidor berättas om arbetet som genomförts under året kopplat till interna transporter och resor samt trafikfrågor.

Klimatpåverkan från interna transporter och resor

Tabell 5

2011 2012 2013 2014

CO2e (ton) 236 237 203 108

0 50 100 150 200 250 300

2011 2012 2013 2014

Tabell 5:

Utsläpp av koldioxid från kommunens transporter.

År 2011 2012 2013 2014 Trend CO2e (ton) 236 237 203 108 ➪

I Tabell 6 redovisas utsläppen av koldioxid från kommunens resor med flyg och tåg. Klimatpå- verkan från resor med flyg har mer än fördubb- lats från 2011 till 2014. Kommunen klimatkom- penserar för flygresor genom avtalad resebyrå.

Tabell 6:

Utsläpp av koldioxid från resor med flyg och tåg.

Resor år 2011 2012 2013 2014 Trend Flyg (ton CO2e) 24 37 43 58

Tåg (ton CO2e) 0,0010 0,0010 0,0008 0,0008

➪

➪

Kommunens arbete med trafikfrågor

Satsningar på cykel

Under året arbetade kommunen fram en cykel- plan som antogs av kommunfullmäktige i de- cember 2014. Fokus under året har varit att för- bättra vinterunderhållet av cykelvägar. Bland annat testades en så kallad sopsaltare, som so- par vägen framtill och saltar baktill. Sopsaltaren gör det möjligt att använda cykel under kallare delar av året. Arbetet med cykelplanen och för- bättrad infrastruktur för cykel fortsätter under 2015 och budgeten har höjts från 17 till 37 mil- joner kronor. Bland annat kommer kommunen att bredda cykelvägar, utföra kampanjer för cy- klister ”Tack för att du cyklar” och uppgradera cykelvägvisningen.

Säkra skolvägar

Kommunen arbetar aktivt för att få fler barn att resa mer hållbart genom att gå och cykla till sko- lan istället för att transporteras med bil. Resva-

nor är som matvanor, grunden läggs ofta i barn- domen. För att möjliggöra ändrade resvanor bland skolelever satsar Sollentuna kommun där- för på säkra skolvägar. Varje år ingår fyra skolor i trafik- och fastighetskontorets arbete, så även under 2014. Syftet är att förbättra trafikmiljön runt skolorna och aktivt informera om och arbe- ta med alternativa sätt att ta sig till skolan. Bland annat genomfördes aktivitetsveckor och gå- och cyklatävlingar. För att se effekten av insatserna utförs regelbundet enklare resvaneundersök- ningar, genom handuppräckning i klasserna. I Figur 4 nedan visas resultaten för de fem skolor- na som har genomfört mätningar under septem- ber 2014. Andelen barn som skjutsas med bil till skolan varierar vilket bland annat beror på i vil- ken trafikmiljö skolan befinner sig, var eleverna bor i förhållande till skolan och hur länge skolan har arbetat med Säkra skolvägar samt vilka års- kurser skolan har.

Resultat från resevaneundersökning i fem skolor under 2014.

Kommunens bullerbidrag

Frågor om buller är ett svårlöst problem men mycket viktigt att kommunen arbetar med. Se- dan 2013 kan invånare i kommunen som anser sig störda av buller från kommunala vägar an- söka om bidrag för bullerdämpande åtgärder i bostadsfastigheter. Det kan till exempel handla om att byta ut fönster. Under 2014 beviljades 21 personer bidrag för totalt cirka 400 000 kronor.

I mars 2015 kommer en strategi för minskat tra- fikbuller från kommunala vägar att antas i tra- fik- och fastighetsnämnden, och arbetet med att reducera trafikbuller från kommunala vägar kommer att fortsätta. Vidare kommer kommun- ledningskontoret att uppdatera det befintliga åt- gärdsprogrammet mot omgivningsbuller under 2015.

Med blicken mot mer hållbart resande

Med största sannoliket kommer kommunstyrel- sen under första halvåret 2015 att anta en tra- fikstrategi för Sollentuna kommun. Strategin kommer att vara tydligt inriktad på att priori- tera gång- och cykeltrafik samt förbättra fram- komligheten för kollektivtrafiken. Under 2015 kommer Trafik- och fastighetsnämnden, TFN att utarbeta en parkeringsplan. Miljö- och bygg- nadsnämnden, MBN och Stadsbyggnadsnämn- den, STBN kommer involveras i detta arbete.

TFN genomför även en resvaneundersökning under våren 2015 som ska ge bättre kunskap om dagens resande i Sollentuna samt underlag för framtida planer och åtgärder, såväl fysiska som beteendepåverkande.

I december 2014 genomfördes ett seminarium för poli- tiker och tjänstemän om vad ekosystemtjänster är och varför de behövs. Experter från kommunen, Stockholm Resilience Center, Ekologigruppen, Länsstyrelsen med flera var föredragshållare. Initiativet var uppskattat bland deltagarna.

Edsbergsparken och Edsbergs slott. Foto Peter Holstad.

Kommunikation och kompetensutveckling

Det är viktigt för kommunen att vara en bra förebild när det gäller miljöarbete. Genom att kommunicera det arbete som bedriv kan kommunen öka medvetenhet och påverka beteenden som gynnar miljön, bland såväl invånarna som de olika verksamheterna inom kommunen. Olika insatser som

genomförts under 2014 för att sprida kunskap bland invånare, unga som gamla, beskrivs bland annat i det här avsnittet.

Kunskapsspridning till invånare

Solkarta

Sollentuna kommun har tagit fram en solkar- ta för att visa hur mycket solen strålar på alla fastigheters tak i kommunen. Solkartan kan an- vändas som underlag för installation av solceller.

Genom att zooma in en byggnad på solkartan får man fram solinstrålningen i kilowattimmar, uppdelat på tre storleksklasser, för olika delar av takets yta.

Earth Hour

Sollentuna kommun har under flera års tid upp- märksammat och deltagit i Earth Hour med oli- ka insatser och aktiviteter som är miljö- och kli- matfrämjande.

Trafikantveckan

Under 2014 deltog kommunen för första gången i det nationella projektet Trafikantveckan.

Trafikantveckan är en upplysningskampanj för miljövänliga transporter som går ut på att mo- tivera medborgarna att cykla, gå och använda kollektivtrafik i så stor utsträckning som möj- ligt. Syftet är att ge medborgarna möjlighet att upptäcka alternativa färdmedel till bilen. Kam- panjen ska också uppmuntra de deltagande Eu- ropeiska städerna att underlätta för invånarna att använda alternativa och klimatsmarta färd- medel. I Sollentuna kommun sattes permanenta cykelpumpar upp på alla kommunens fem pen- deltågsstationer som en av aktiviteterna under Trafikantveckan.

Teman på områden miljö

Naturskolan möter cirka 4000 elever och 300 lärare på ett år. En viktig aspekt i dessa möten är att få barn och ungdomar att lära känna na- turen. Om en individ kommer i kontakt med och får en känsla för naturen i unga år, blir det mer naturligt att värna om miljön genom hela livet. Det är många barn som sällan kommer ut i skog och mark, men via Naturskolan kan de få möjlighet till det. Under 2014 har Natursko- lan genomfört tre stycken klassteman, för elever i högstadiet, där huvudfokus har varit miljöfrå- gor. Totalt deltog 550 elever vid 27 tillfällen.

Tema Livsstil för årskurs nio handlade om konsumtion och konsumtionsval med fokus på mat. I grupper om 20-25 elever genomförde sju tematillfällen under året. Eleverna fick bland an- nat lära sig om livscykelanalyser och hur ett kli- matsmart mål mat kan lagas. Utöver det disku- terades vad hållbarhet innebär för den enskilda individen och eleverna fick prova på att laga mat med ekologiska råvaror på stormkök.

Tema Energi och klimat för årskurs åtta ge- nomfördes för 11 grupper med 20-25 elever i varje grupp. Under temadagen diskuterades en- ergi- och klimatfrågor utifrån ett lokalt, natio- nellt och globalt perspektiv. Bland annat hand- lade det om alternativa energikällor. Eleverna fick även prova på att elda ved för att utvinna så mycket energi som möjligt. Om all ved är upp- brunnen återstår endast aska. Då har förbrän- ningen varit bra och samtlig energi från veden frigjorts. Experimentet jämförs sedan med mot- svarande pelletsförbränning som värmer upp Naturskolans klassrum.

Motorvägstema för årskurs sju/åtta handla- de om koppling mellan vattenkvalitet, lantbruk

och vägtrafik. Fokus var hur sjön Ravalen påver- kas av motorvägen, odling och boskapsskötsel i området kring Häggvik och hur ett naturligt ut- byggd vattenreningssystem, som delvis består av grävda dammar och diken, i området bidrar till bättre vattenkvalitet. Vid nio tillfällen fick elev- grupper om 20-30 personer, ta vatten- och djur- prover längs vägen från motorvägen till sjön för att bedöma hur vattenkvaliten förändras.

Utbildning av lärare och studiebesök från Japan

Under 2014 genomfördes en tematräff, med in- riktning på hållbar utveckling, för 18-20 lärare.

Miljö- och klimatstrategen i kommunen föreläs- te och deltagarna fick gör olika övningar som de sedan kan genomföra i sina klasser.

Utöver det kom en japansk professor från Osaka universitet på studiebesök hos Natursko- lan. Syftet med besöket var att titta på hur svens- ka skolor och företag arbetar med miljö. Det som var av störst intresse hos Naturskolan var arbetet med engagera elever i miljöfrågor genom tema- grupper. Sollentuna kommun omnämndes efter besöket på en japansk hemsida riktad mot barn.

Planen framåt

2015 ligger fokus på att fortsätta samarbetet med miljö- och klimatstrategen i bland annat utbild- ningsfrågor. Naturskolan kommer även vara in- volverade i arbetet med Earth hour och vidare- utveckla och genomför fler tematräffar.

Naturskolan

Det är viktigt för Sollentuna kommun att nå ut med miljöarbetet då kommunen vill inspirera andra. Under 2014 har fokus lagts vid att för- bättra miljökommunikationen för att nå ut med det miljöarbete som bedrivs i kommunen. Ge- nerellt har rapportering av positiva miljönyhe- ter ökat under 2014 jämfört med föregående år.

Dock kan en direkt jämförelse med 2013 inte göras eftersom analysunderlaget har justerats.

För årets resultat med 107 miljönyheter var cirka 24 procent positiva och drygt 10 procent negativa (se Figur 5 och 6 nedan).

Bland de olika verksamhetsområdena (se Fi- gur) är det bara ”Tävlingar och Utmärkelser”

och ”Trafik och Teknik” som har en större andel positiva nyheter än ”Miljö och hälsa”. Andelen negativa nyheter sticker ut och ligger högre i ka- tegorierna ”Socialt Stöd” samt ”Vård och Om- sorg”. Sex områden har lägre andel negativa ny-

Sollentuna kommuns miljöarbete i media

Antal rapporterade nyheter per verksamhetsområde 2014.

Uppdelning av rapporterade nyheter på negativa, neutrala eller positiva för olika verksamhetsområden 2014.

heter än ”Miljö och Hälsa”, även om skillnaden dem emellan inte är så stor.

Kommunikation för att inspirera

Sollentuna kommun gör årligen många bra in- satser för miljön, men det finns förbättringspo- tential i att informera invånarna om det arbetet som genomförs. Att visa hur kommunen tar an- svar kan förhoppningsvis inspirera medborgar- na att göra detsamma i sin vardag. Engagerade invånare kommer vara en viktig del i Sollentu- na kommuns långsiktiga arbete med miljö och hållbar utveckling.

Hösten 2014 kompletterades SCB:s medbor- garundersökning med 17 unika frågor avseende miljö. Frågorna har ställs till invånarna i samt- liga kommuner som deltog i undersökningen.

560 personer tillfrågades och antal svar per fråga varierade mellan 488 och 532. Några övergri- pande slutsatser från undersökningen är att:

• De flesta i kommunen anser sig till viss del ha kunskap om miljö.

• Kvinnor tycker att frågorna är viktigare men anser sig ha något lägre kunskap om miljö än män.

• Andelen invånare som tycker att kommunen arbetar aktivt med miljöfrågor skulle kunna bli högre.

Fördelning av svar på frågan om vilken

miljökunskap respondenten anser sig ha. Fördelning av svar på frågan om hur aktivt kommunen arbetar med miljöfrågor.

SCBs

miljöenkät

I undersökningen fick respondenterna ranka hur viktiga de tycker att 15 olika frågor är (se Figur 9) nedan. Från detta kan konstateras att:

• Samtliga områden har rankats högt av med- borgarna. Av maximalt 10 poäng är lägsta medelvärdet 8,3 och det högsta 9,1. De tre frå- gor som rankats högst var vikten av att kom- munen arbetar med:

- Goda förutsättningar för växter och djur - Avfall

- Vattenkvalitet (t.ex. förebygga övergödning)

• Frågor med tydligare koppling till hur kom- munen konkret arbetar med sakfrågor gene- rellt får högre ranking än frågor om hur kom- munen kommunicerar sitt arbete på olika sätt eller vikten av att ställa miljökrav i inköp och upphandling.

Sammanställning av hur viktig en fråga är för kommunen att arbeta med.

Miljöpolicy och miljöprogram

Kommunfullmäktige antog under 2014 en ny miljöpolicy. Syftet med policyn är att skapa ett systematiskt sätt för kommunen att arbeta med miljöfrågor. Sollentuna kommuns miljöarbete utgår från miljöpolicyn och kompletteras med övriga styrdokument och planer som behandlar miljöfrågan, till exempel klimatstrategin, över- siktsplanen och cykelplanen.

Kommunstyrelsen har i uppdrag att under 2015 samarbeta med övriga nämnder och till- sammans med kommunens bolag se till att kom- munen har ett långsiktigt miljöprogram. Miljö- programmet ska innehålla mål och åtgärder som kopplar till både miljöpolicy och klimatstrategi.

Kommunens nämnder och kommunala bolag ska arbeta efter Miljöpolicyn med tillhörande miljöprogram i sitt budgetarbete.

Miljöorganisation

I oktober 2013 började kommunens miljöut- skott sitt arbete vilket innebar att miljöfrågan fick en egen politisk instans. I mars 2014 tillsat- tes en miljö- och klimatstrateg och under hösten 2014 tillkom kommunikationsstöd på 30 %.

Miljöledning

Under 2014 utreddes på uppdrag av kommun- fullmäktige om Sollentuna kommun skulle mil- jöcertifiera alla sina verksamheter.

Styrning av miljöarbetet genom ett miljöled- ningssystem behövs i en kommun för ett effek- tivt miljöarbete. Ett certifierat miljöledningssys- tem riskerar dock att motverka sitt syfte genom att bli administrativt tungt och detaljstyrande.

Effektiva miljöledningssystem är en integre- rad del i verksamhetsstyrningen. Idag sker inte- greringen av miljöledningsarbetet i Sollentuna kommun genom att miljö utgör en del av ett av kommunens fem fokusområden och där med in- går i målstyrningsarbetet. Att införa ett fristå- ende certifierat miljöledningssystem skulle vara ett steg i fel riktning. Kommunens verksamheter bör fokusera resurserna på att genomföra miljö- projekt som leder till sänkt miljöpåverkan och vidareutveckla miljöledningssystemet så att det blir en del av kommunens kvalitetsarbete framö- ver.

I utvecklingsarbetet kan till exempel ISO 14001 med fördel användas som inspiration och vägledning.

Styrning av miljöarbetet

Miljöpolicy

Syftet med miljöpolicyn är att skapa ett syste- matiskt sätt för kommunen att jobba med sitt miljöarbete.

Miljöhänsyn ska vara en självklar del i kom- munens och de kommunala bolagens arbete.

Sollentunas miljöarbete utgår från miljöpolicyn

och de styrdokument och planer som behandlar miljö- och klimatfrågan. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för miljöarbetet och för att miljöpolicyn följs.

Policyn slår fast att Sollentuna kommun ska vara den första kommunen i landet som tillgodo- ser sina behov utan att tära på jordens resurser.

Miljöpolicy

Fokusområde miljö med två övergripande mål

Långsiktigt miljöprogram med mål och åtgärder för att minska miljöpåverkan

Budgetåtaganden kopplade till fokusområdet

Övriga styrdokument t ex klimatstrategi, upphandlingspolicy, översiktsplan Uppföljning av miljöprogram och efterlevnad av

styrdokument, redovisas i ett miljöbokslut

Uppföljning av budgetåtaganden

Beskrivning av ansvar för miljöfrågorna

Sollentuna kommuns miljöledningssystem. Rödmarkerade punkter är under framtagande.

• En ny miljöpolicy antogs av kommunfull- mäktige.

• Den sista oljepannan i kommunens verksam- hetsfastigheter byttes ut mot en luft/vatten- värmepump.

• En stor kartläggning av energianvändningen inom kommunens verksamhetsfastigheter ge- nomfördes av trafik- och fastighetskontoret 2010 – 2014.

• Som första kommun i Sverige har Sollentuna genom kommunledningskontoret låtit göra en fördjupad klimatanalys av alla kommu- nens inköp.

• Ett ekologiskt fotavtryck för Sollentuna kom- mun har tagits fram.

• Två nya avtal med miljökrav tecknades inom livsmedelsområdet.

• Kommunen har i avtal med Sollentunahem fört in att data för hur byggnadsmaterialens samlade klimatpåverkan ska inhämtas. Syf- tet är att kartlägga hur påverkan ser ut under byggfasen.

• Trafikverket har efter dialog med kommunen investerat i tyst asfalt på en teststräcka längst E4:an genom Rotsunda.

• En grön zon för ytlig hantering av dagvatten färdigställdes i kvarteret Traversen/Trappga- veln i Tureberg.

• Kommunens tre vindkraftverk (Sol, Vind och Vatten) på Bösjövarden utanför Mora i Dalarna togs i drift under december.

• I juni 2014 inrättades det cirka 90 hektar sto- ra Tegelhagsskogens naturreservat.

• Under året har Sollentuna kommun tillsam- mans med grannkommuner och landsting- et tagit fram en ny form av beslutsunderlag för hållbar stadsplanering och förvaltning av känslig natur.

• Kommunen har tillsammans med Stock- holms Länsmuseum tagit fram ljudguider för att ytterligare levandegöra det gamla odlings- landskapet på Järvafältet.

• Edsån har omvandlats till en slingrande å med variationsrika miljöer.

• Under hösten 2014 invigdes Breddens dag- vattenäng som anlagts av Sollentuna Energi i samarbete med Sollentuna och Upplands Väsby kommun.

• Ett internt kunskapsprojekt kring dagvatten har genomförts. I olika workshops har per- soner från samtliga enheter som berör dag- vattenfrågor delat med sig av sina erfarenheter.

• Oxunda Vattensamverkan har utarbetat en metodik för kommunal vattenplanering.

• En biotopkartering av sjöar och vattendrag genomförts bland annat i Rösjön.

Viktiga miljöhändelser 2014

• Edsvikens Vattensamverkan har under året tagit fram en karta över olika belastningskäl- lor, i form av dagvattenutlopp som medför tillförsel av fosfor, kväve och metaller, i avrin- ningsområdet till Edsviken.

• Plan- och exploateringsavdelningen tog under året fram en sociotopkarta, en kartläggning av kommunens samtliga offentliga gröna ytor och dess upplevelsevärden som utsikt, parklek med mera.

• Under 2014 startade Plan- och exploaterings- avdelningen ett projekt för att testa en ny obe- prövad biotopdatabas som baserat på satel- litdata ska visa vilka naturtyper som finns i kommunens urbana delar.

• Kommunens säkerhetsavdelning, plan- och exploateringsavdelning och Sollentuna Ener- gi har genomfört en skyfallskartering.

• I december 2014 genomförde plan- och ex- ploateringsavdelningen ett seminarium för politiker och tjänstemän om vad ekosystem- tjänster är och varför de behövs.

• Kommunfullmäktige har antagit regler för miljö- och trafiksäkerhetskrav avseende for- don i kommunens verksamheter.

• Kommunen arbetade fram en cykelplan som antogs av kommunfullmäktige i december 2014. Fokus under året har varit att förbättra vinterunderhållet av cykelvägar.

• 21 personer beviljades bidrag för bullerdäm- pande åtgärder i bostadsfastigheter på totalt cirka 400 000 kronor.

• Sollentuna kommun (plan- och exploate- ringsavdelningen?) har tagit fram en solkar- ta för att visa hur mycket solen strålar på alla fastigheters tak i kommunen.

• Kommunen deltog för första gången i det na- tionella projektet Trafikantveckan som går ut på att motivera medborgarna att cykla, gå och använda kollektivtrafik i så större utsträck- ning.

• Naturskolan har genomfört tre stycken klass- teman, för elever i högstadiet, där huvudfokus har varit miljöfrågor. Totalt deltog 550 elever vid 27 tillfällen. Även en Tematräff för lärare.

• SCB:s medborgarundersökning komplettera- des med 17 unika frågor avseende miljö.

• En tjänst som miljö- och klimatstrateg tillsat- tes på kommunledningskontoret under året.

SOLLENTUNA

FÖRFATTNINGSSAMLING

I:\SFS\Miljö och hälsoskydd\Miljöpolicy för Sollentuna kommun.docx

Sida 1 av 3

Miljöpolicy för Sollentuna kommun

Antagen av kommunfullmäktige 2014-11-26 § 173

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 2

2. Miljöpolicy ... 2

2.1 Kännetecken för kommunens miljöarbete ... 2

2.2 Prioriterade områden för att utveckla miljöarbetet ... 2

3 Omfattning ... 3

4 Organisation, ansvar och resurser ... 3

SOLLENTUNA

FÖRFATTNINGSSAMLING

I:\SFS\Miljö och hälsoskydd\Miljöpolicy för Sollentuna kommun.docx

Sida 2 av 3

1. Inledning

En framgångsrik hantering av miljöfrågan är avgörande för de långsiktiga förutsättningarna för välfärd, ekonomi och livskvalitet. Syftet med policyn är därför att skapa en systematik för kommunens miljöarbete.

Sollentunas miljöarbete utgår från miljöpolicyn och de styrdokument och planer som behandlar miljö- och klimatfrågorna.

2. Miljöpolicy

Sollentuna kommun ska vara den första kommunen i landet som tillgodoser sina behov utan att tära på jordens resurser.

2.1 Kännetecken för kommunens miljöarbete

Sollentuna kommuns miljöarbete kännetecknas av följande:

 Miljöfrågan är kommunövergripande och Miljöpolicyn gäller för all

verksamhet inom kommunen inklusive de kommunala bolagen.

 Kommunen ska ha handlingsplaner för att minska miljöpåverkan.

 Kommunen ska vara ledande, vilket innebär att miljöfrågan ska vara

en naturlig del i kommunens verksamheter.

 Kommunen ska arbeta med kunskapsspridning i miljöfrågor till

kommunens anställda, kommunens näringsidkare och invånare.

 Kommunen ska minska energianvändningen och öka andelen

förnybar energi i sina verksamheter.

 Kommunen ska i sina verksamheter minska användningen av

naturresurser och förebygga föroreningar.

 Kommunens planering och byggande ska ta hänsyn till miljön

 Kommunen ska ta tillvara och utveckla sina natur-, vatten- och

kulturmiljöer.

 Kommunen ska ha ett innovativt miljöarbete.

 Kommunen ska årligen redovisa miljöarbete i ett miljöbokslut.

2.2 Prioriterade områden för att utveckla miljöarbetet

Det finns fyra områden som behöver prioriteras för att förbättra miljöarbetet i Sollentuna.

 Resurshantering/konsumtion

 Kommunikation och kompetensutveckling

 Trafik och transportlösningar

 Mark och vatten

SOLLENTUNA

FÖRFATTNINGSSAMLING

I:\SFS\Miljö och hälsoskydd\Miljöpolicy för Sollentuna kommun.docx

Sida 3 av 3

3 Omfattning

Denna Miljöpolicy gäller för kommunens nämnder och förvaltningar och för kommunens helägda bolag.

4 Organisation, ansvar och resurser

Miljöhänsyn ska vara en självklar del i kommunens och de kommunala bolagens arbete.

Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för miljöarbetet och för genomförandet av denna policy. Kommunstyrelsen har i uppdrag att i samarbeta med övriga nämnder och kommunens bolag se till att kommunen har ett långsiktigt miljöprogram med mål och åtgärder kopplat till både miljöpolicy och klimatstrategi.

Kommunens nämnder och kommunala bolag ska arbeta efter Miljöpolicyn med tillhörande miljöprogram i sitt budgetarbete vad gäller mål som berör miljöområdet.

Varje förvaltning och bolag ska ha en utsedd kontaktperson för miljöarbetet.

www.sollentuna.se