Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng”Från teori till praktik”
En kvalitativ fallstudie av det demokratiska arbetssättet på Det frie
Gymnasi-um i Köpenhamn
“From theory to practice”
A qualitative case study of the democratic work method at The Free
Upper Secondary School in Copenhagen
Mimmi Clase Hagman
Thomas Ahlgren
Lärarexamen 300hp
Samhällsvetenskap och lärande 2010-06-02
Examinator: Lars Pålsson Syll Handledare: Jan-Anders Andersson
Sammanfattning
Denna studie avser att undersöka hur ett demokratiskt arbetssätt, som sätter sin prägel på en skolas vardag, implementeras i praktiken. Detta vill vi åstadkomma genom att göra en fallstu-die på Det frie Gymnasium (DfG) i Köpenhamn som är en skola som praktiserar en demokra-tiform som bygger på en förening av direkt- och deltagardemokrati, vilket utmärker skolan och dess vardag, där både elever och personal har möjlighet att vara med och direkt påverka skolans verksamhet med sitt deltagande i beslutsprocessen. Som metod har vi valt att använda oss utav en kvalitativ fallstudie för att få en djupare insikt i hur elever och personal på DfG uppfattar det demokratiska arbetssätt som praktiseras på skolan. För insamling av data har vi primärt använt oss av kvalitativa intervjuer, men vi har även delvis använt oss av observatio-ner som metod. Den teori vi har valt att utgå ifrån i denna studie bygger på John Deweys tan-kar kring demokrati och utbildning, vilken enligt hans tantan-kar innebär att man måste arbeta utifrån en helhetssyn på människan, då det kommer till fostrande av deltagande och ansvars-tagande individer. I dessa tankar är de sociala relationerna av stor betydelse. I vår resultatana-lys görs en tolkning utav de intervjusvar vi fått av respondenterna. I denna har det kommit fram att alla intervjuade personer generellt uppfattar det demokratiska arbetssättet som funge-rande och alla har möjligt att påverka skolans verksamhet på olika sätt. Det kommer även fram att samtliga upplever relationen mellan lärare och elever som positiv, då man på skolan aktivt jobbar för att det inte ska finnas en hierarki mellan lärare och elever för att uppnå en stor egalitet som möjligt. Detta i syfte för att underbygga demokratin på skolan. Vi kan utifrån undersökningen konstatera att ett dylikt demokratiskt arbetssätt som praktiseras på DfG är ett positivt grepp i skolans värld, då det kommer till implementering av demokrati och demokra-tiska värden. Vi kan även konstatera att det finns både för- och nackdelar med att arbeta på ett sådant vis, då ett beslutsfattande där alla är involverade kan leda till ineffektivitet. Däremot kan vi se att det finns stora möjligheter då det bland annat leder till att demokratin genom en vardaglig praxis inte stannar i teorin, utan blir en del av vardagen och på så sätt implemente-ras bland skolans elever och blir någonting konkret.
Innehållsförteckning
1 Inledning... 7
1.2 Syfte och frågeställning... 8
1.3 Definition av begreppet demokrati kopplat till skolans demokratiska struktur ... 8
1.4 Forskningsbakgrund ... 11
2 Metod ... 15
2.1 Forskningsstrategi ... 15
2.1.1 Insamlingsmetoder: Intervjuer och observationer... 16
2.1.2 Intervjuer och observationer... 16
2.2 Val av fall ... 17
2.2.1 Fallbeskrivning... 17
2.3 Genomförande... 18
2.3.1 Urval vid insamlingsmetoder ... 18
2.3.2 Intervjuerna ... 18
2.3.3 Observationerna ... 19
2.3.4 Validitet och reliabilitet... 19
2.3.5 Det språkliga dilemmat ... 20
2.3.6 Etik ... 20
2.4 Teoretisk ram... 21
3 Bakgrund: Skolans demokratiska arbetssätt... 23
3.1 Tider av förändring, slutet av 1960-talet... 23
3.1.1 År 1970: Från teori till praktik, skolan grundas ... 24
3.1.2 Skolan etablerar sig och det demokratiska arbetssättet vidareutvecklas... 25
3.1.3 Skolans demokratiska arbetssätt idag... 27
4 Analys... 30
4.1 Intervjuanalys elever DfG del I... 30
4.2 Intervjuanalys elever DfG del II... 33
4.3 Intervjuanalys lärare DfG... 38
5 Diskussion och slutsatser ... 42
5.1 Fråga 1: Det demokratiska arbetssättet ... 42
5.2 Fråga 2: Relationerna ... 44
5.4 Avslutande reflektioner ... 46
6 Referenser... 48
6.1 Litteratur... 48
6.2 Internetkällor ... 49
1 Inledning
Skolan är som institution en viktig byggsten för vårt framtida samhälle, där morgondagens medborgare utvecklar och formar sitt vetande om samhällets funktioner. I den svenska skolla-gen uttrycks hur skolans verksamhet ska utformas efter de demokratiska värderingarna som vårt samhälle bygger på.1 Det står även formulerat i läroplanen för det frivilliga skolväsendet om hur de demokratiska värdena ska förmedlas via undervisningen som ”ska bedrivas i de-mokratiska arbetsformer”, vilka utvecklar ”elevernas förmåga och vilja att ta personligt an-svar och aktivt deltaga i samhällslivet”.2 I enlighet med anvisningarna i skolans styrdokument ska således vi som blivande gymnasielärare i samhällskunskap arbeta med de teoretiska och praktiska kunskaperna om demokrati i vår undervisning och på skolan, för att våra studenter ska förfoga över redskapen för att kunna upprätthålla det demokratiska samhället. Lydelserna i styrdokumenten är tydligt formulerade vad gäller vikten av att de demokratiska värdena ska förmedlas i skolans verksamhet, men beskriver inte hur de demokratiska arbetsformerna ska genomföras i praktiken. Vad finns det för tillvägagångssätt som främjar det pragmatiska arbe-tet med demokrati i skolan? Denna undersökning är ett försök till att fördjupa kunskaperna om hur arbetet med demokrati kan genomföras i skolans verksamhet. Utifrån en fallstudie av den danska experimentskolan Det frie Gymnasium (fortsättningsvis förkortat som DfG), un-dersöks ett arbetssätt som utmärks av en demokratisyn som bygger på en förening av en di-rekt- och deltagardemokratisk modell, där samtliga på skolan har möjlighet att påverka sko-lans verksamhet genom sitt aktiva deltagande i beslutsprocessen. Genom att ta del av en spe-cifik skolas metod kan ett nytt perspektiv på demokrati leda till nya angreppssätt som vidare-utvecklar de rådande strukturerna i skolans verksamhet. Diskussionen om demokrati i samhäl-let är ständigt pågående, vilket vi även anser att diskussionen om demokrati i skolan ska vara en del av, då demokratins bevarande i samhället aldrig går att ta för givet utan måste ständigt upprätthållas i vardagslivet. Skolans som institution är en betydande del av varje framväxande generation av samhällsmedborgare i Sverige. Demokratins praktiska betydelse ska därför inte
1http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1985:1100 . Hämtat 2010-05-21. 2http://www.skolverket.se/publikationer?id=1071/. Hämtat 2010-05-21.
förringas och stanna vid att vara en del av ett teoretiskt begrepp i idévärlden, utan ska realise-ras och användas i praktiken.
1.2 Syfte och frågeställning
Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur ett demokratiskt arbetssätt som genomgå-ende präglar en skolas organisation och vardag, fungerar i praktiken med hjälp av en kvalita-tiv fallstudie på Det frie Gymnasium. Med hjälp av intervjuer, som kompletteras med obser-vationer, undersöker vi hur elever och lärare upplever arbetssättet på skolan. Vi har valt att utgå från följande frågeställningar i undersökningen av Det frie Gymnasiums demokratiska arbetssätt:
• Vad anser elever och lärare om det demokratiska arbetssättet på Det frie Gym-nasium?
• Hur är relationen mellan lärare och elever på en skola som arbetar utifrån ett demokratiskt arbetssätt?
• Hur upplever lärare och elever organisationen och beslutsfattandet på Det frie Gymnasium?
1.3 Definition av begreppet demokrati kopplat till
skolans demokratiska struktur
För att definiera skolans demokratiska struktur som det demokratiska arbetssättet bygger på väljer vi att först ge en definition av begreppet demokrati för att avgränsa det teoretiska områ-det till de relevanta demokratimodellerna för studien. Enligt David Held, professor i statsve-tenskap, är demokratin både som idé och modell omtvistad, då begreppet kan tolkas på olika sätt exempelvis vad gäller tolkningen av innehållet av demokratins nyckelbegrepp ”politiskt deltagande” och ”representation”.3 Begreppet demokrati är med andra ord flerdimensionellt och omfattar ett stort antal modeller. Held beskriver demokrati som en styrelseform som in-nebär att folket styr och att det förutsätter att det råder någon form av politisk jämlikhet
lan människor.4 Enligt Held är det problematiskt att definiera vad demokrati är, då orden ”sty-re” och ”folket” uppfattas och tolkas olika, vilket är avgörande för vad begreppet demokrati innebär i praktiken.5 För att definiera vad begreppet demokrati innebär i denna fallstudie av ett demokratiskt arbetssätt som genomförs på en dansk gymnasieskola som DfG, kan det vara av relevans att begreppet först kopplas till styrdokumenten som reglerar den danska gymna-sieskolans organisation. I styrdokumentet förklaras synen på relationen mellan demokrati och utbildning. I den danska gymnasielagen enligt i 1:2 punkt 5, beskrivs den danska gymnasie-skolans utbildningssyfte och det demokratiska arbetet som att vara en betydelsefull förbindel-se och faktor för samhällsuppbyggnaden.
Uddannelsen og skolekulturen som helhed skal forberede eleverne til medbestemmelse, medansvar, rettigheder og pligter i et samfund med frihed og folkestyre. Undervisningen og hele skolens dagligliv må derfor bygge på åndsfrihed, ligeværd og demokrati. Eleverne skal derigennem opnå forudsætninger for aktiv medvirken i et demokratisk samfund og forståelse for mulighederne for individuelt og i fællesskab at bidrage til udvikling og forandring samt forståelse af såvel det nære som det europæiske og globale perspektiv.6
Utifrån lagtexten kan utläsas att den danska gymnasieutbildningen syftar till att förbereda eleverna för att ta del av de demokratiska rättigheterna och skyldigheterna. Den danska gym-nasieskolans undervisning och vardagliga liv bör enligt lagtexten bygga på demokrati, vilket ska ge eleverna grundvalarna för att aktivt kunna medverka i det demokratiska samhället. Det medför att de danska gymnasieskolorna enligt lagtexten bör arbeta efter demokratiska arbets-former för att skolans vardagliga liv ska kunna bygga på demokrati.
Denna undersökning exemplifierar via en fallstudie, ett arbetssätt på en skola som i sin hel-het kännetecknas av att arbeta utifrån demokratiska metoder. Den undersökta skolans förut-sättningar för att genomföra det demokratiska arbetssättet beskrivs bygga på att alla ”elever og ansatte” på skolan ”er medlemmer af skolemødet, og alle har en stemme”, det vill säga att samtliga på skolan ska ha möjlighet att påverka beslutsfattandet.7 Skolans demokratimodell beskrivs utformas efter ”den basisdemokratiske struktur ”där ”alle på skolen får størst mulig indflydelse på både skolens og egen situation” via sin röst, med syftet att undvika ”formynde-ri”.8 För att kunna upprätthålla arbetssättet på skolan beskrivs i skolans värdegrundslag att alla ska ”være med til at sprede demokratiet og være en aktiv del af dette”.9 Begreppet demokrati, 4 a.a. s. 17. 5 a.a. s. 18. 6 https://www.retsinformation.dk/Forms/R0710.aspx?id=120624. Hämtat 2010-05-07. 7http://www.detfri.dk/om_skolen/vardier/vardigrundlag/ . Hämtat 2010-05-07. 8http://www.detfri.dk/om_skolen/vardier/vardigrundlag/. Hämtat 2010-05-07. 9http://www.detfri.dk/om_skolen/vardier/vardigrundlag/. Hämtat 2010-05-07.
kopplat till denna fallstudie kan avgränsas till två teoretiska demokratimodeller som bygger på direkt deltagande och på deltagardemokrati.
Enligt Held är Karl Marx en företrädare för en demokratimodell som bygger på direkt delta-gande. Marx beskrev sin syn på relationen mellan ”styret” och ”folket” som att människan är människovärlden, staten och samhället och att individer endast existerar i samspel med och i förhållande till varandra. För att förstå maktförhållandena mellan människor är nyckeln klas-strukturer, där den dominerande klassen innehar den politiska makten.10 Marx menade att ett
demokratsikt styrelseskick var otänkbart i ett klassamhälle eftersom den politiska makten koncentreras till ett fåtal.11 Enlig Marx kan frihet för alla uppnås endast om jämlikhet och frihet sätts i centrum.12 Marx beskriver en kommunstruktur som en ny styrelseform, där fol-kets allmänna vilja ska råda. Enligt Held är organisationsstrukturen känd som direktdemokra-tins ”pyramidala” struktur där alla delegater kan avsättas, som är bundna av sina väljares in-struktioner och organiserade i en ”pyramid” av direkt valda utskott.13 Om Marx kommun-struktur överförs från en generell samhällskommun-struktur till det specifika arbetssättet på skolan som fallstudien ämnar undersöka kan likheter i organiseringen, som bygger på tankarna om frihet och jämlikhet associeras. Organiseringen av skolans demokratiska arbetssätt kan sägas ha grunder som har vidareutvecklats utifrån tankarna om en kommunstruktur. Delegaterna enligt Marx kommunstruktur kan översättas till att samtliga på skolan medverkar i beslutsfattandet. Väljarnas instruktioner enligt kommunstrukturen kan kopplas till de beslut som tas på skolans skolmöten, vilka planeras, utarbetas och diskuteras i utskott. Den stora skillnaden mellan kommunstrukturen och organiseringen av skolans arbetssätt är att samtliga delegatposter och ansvarsroller roterar på skolan bland elevklasserna, vilket innebär att ansvarsutkrävandet av de beslutsfattande delegaterna endast kan utkrävas av de anställda på skolan som har fasta poster i form av anställningar.
Det finns dock brister i att enbart avgränsa skolans demokratimodell till begreppet direkt-demokrati, då skolans organisationsform kan sägas ha vidareutvecklats utifrån denna organi-sationsstruktur. Marx kommunstruktur som bygger på direktdemokrati är en grundval för sko-lans arbetssätt, men dess demokratimodell innehåller även inslag av det som under 1960-talet formulerades av nya vänstergrupperingar som begreppet deltagardemokrati.14 Den nya väns-tern under 1960-talet betonade en ökad demokratisering av det statliga styret och att nya
10 Held David, Demokratimodeller. Från klassisk demokrati till demokratisk autonomi, 1999 s. 156-157. 11 a.a. s. 165.
12 a.a. s. 174. 13 a.a. s. 181. 14 a.a. s. 326.
mer av gräsrotsdemokrati på lokalnivå ska komplettera statens roll i samhällets demokratise-ring.15 Held refererar till professorn och statvetaren Carole Pateman som en företrädare för deltagardemokrati, vilken menar att deltagardemokratin främjar människors utveckling. Med ökad känsla av att ha politiskt inflytande, minkar känslan av främlingskap inför maktcentra och stimulerar engagemanget för kollektiva problem, vilket i sin tur bidrar till att skapa en aktiv och välinformerad medborgarkår.16 Pateman menar att om deltagardemokratin fungerar i
människors vardagsliv bryts känslorna av att ha ett litet politiskt inflytande. När människor vet att de kan och har lika rätt till att delta i beslutsfattandet kommer de anse att det är värt att aktivt delta och kommer även tycka att de kollektiva besluten bör vara bindande, vilket i sig bygger på självbestämmande som enligt Pateman är viktigt att överföra till lokal nivå.17 På lokal nivå bör medborgare få delta direkt i beslutsfattandet för att kunna uppnå kontroll över sitt vardagsliv. Detta medför enligt Pateman att medborgarna får insikt om huvudproblemen med att skapa och kontrollera tillgångarna på lokal nivå, för att sedan kunna överföra dessa kunskaper till den nationella nivån.18
Den deltagardemokratiska demokratimodellen har haft påverkan på utformningen av det demokratiska arbetssättet på Det frie Gymnasium. Patemans kunskapsrelaterade teorier om vad självbestämmandet på lokal nivå för med sig i form av ökad vilja för att delta aktivt på lokal och nationell nivå, kan kopplas till skolans arbetssätt som syftar till att samtliga ska känna att de har möjlighet att påverka sin situation och sitt vardagsliv via det gemensamma beslutsfattandet på skolan.19 Sammantaget är begreppet demokrati svårdefinierat, men utifrån skolans demokratiska struktur kan demokratibegreppet förklaras som en modell som bygger på en förening av direkt- och deltagardemokrati.
1.4 Forskningsbakgrund
Det finns ingen tidigare forskning som berör det demokratiskt arbetssättet på den danska gymnasieskolan DfG som denna fallstudie utgår ifrån, men det finns tidigare forskning som berör ämnesområden som innefattas i denna undersökning.
15 a.a. s. 329. 16 a.a. s. 330. 17 a.a. s. 330-331. 18 a.a. s. 332. 19http://www.detfri.dk/om_skolen/vardier/vardigrundlag/. Hämtat 2010-05-07.
En undersökning utifrån ett historiskt perspektiv är Det frie Gymnasium 1967-73 från år 2009, vilken har gjorts vid Roskilde Universitet.20 I undersökningen utreds hur DfG:s ideolo-giska grundvalar påverkade skolans uppstartsperiod under en avgränsad historisk epok. En redogörande historisk bakgrund av skolans demokratiska arbetssätt finns beskriven i uppsat-sen, men dess problemställning är främst inriktad på skolans framväxt ur ett ideologiskt per-spektiv. Undersökningen är gjord på en motsvarande C-nivå av en tidigare student på DfG, vilket kan inverka på undersökningens tillförlitlighet och därför har enbart fakta använts till denna uppsats som stöd vid begreppsdefinitionen av demokrati, kopplat till skolans demokra-tiska arbetssätt och vid bakgrundsteckningen.
En äldre dansk skolundersökning är Pædagogikkens betydning, skriven år 1991. I undersök-ningen jämförs allmänna skolor och experimentskolor, av vilka skolan för denna fallstudie tillhör den senare kategorin. Experimentskolorna är friskolor i Danmark vars undervisning har influerats av Nikolaj Frederik Severin Grundtvigs och Kristen Kolds idéer. Dessa idéer har lagt grunden för den revolutionerande danska pedagogiska tradition,21 vilken DfG har vuxit fram ur. Resultatet från undersökningen belyser att det finns betydande kunskapsskillnader rörande den demokratiska kompetensen mellan de elever som har gått på experimentskolor och de som har gått på allmänna skolor. Eleverna på experimentskolorna visade ett mer med-bestämmandeorienterat och demokratiskt förhållningssätt än eleverna på de allmänna skolor-na.22 Det som är intressant för denna undersökning är hur det demokratiska arbetssätt uppfat-tas av de som deltar på en experimentskola som DfG.
En större internationell studie som ger en mer generell bild av de danska elevernas inställ-ning till demokrati ur ett vidare perspektiv är IEA Civic Education Study från år 1999. Studien syftar till att utreda ungdomars demokratiska kompetens i rollen som samhällsmedborgare ur ett internationellt perspektiv med möjligheter att jämföra resultaten mellan länderna. Den mel-lanstatliga organisationen The International Association for Educational Achievement (IEA) har genomfört en omfattande undersökning som bygger på en enkät riktad till 14-åringar i 28 länder. Resultatet från undersökningen visade att Danmark låg på en genomsnittsnivå, interna-tionellt sett. På flera ämnesområden har de övriga skandinaviska länderna likartade resultat. När det gällde synen på elevinflytande på skolans institution låg både Danmark, Norge och Sverige över genomsnitt och eleverna uppvisade en positiv hållning.23 Den danska traditionen
20 Nielsen Kira Storgaard, Det frie Gymnasium 1967-73, 2009 s. 12. 21 Illeris Knud, Pædagogikkens betydning, 1991 s. 17.
22 a. a. s. 11.
av elevrådsarbete förklaras som en anledning till det danska resultatet.24 De danska eleverna var mer positiva till att demonstrera i förhållande till de övriga nordiska länderna och även i den internationella jämförelsen, vilket i den danska sammanfattningen av studien tolkas som att Danmark uppvisar ett större potentiellt engagemang än de övriga nordiska länderna.25
På-tagligt för det danska resultatet var i frågan om den rådande demokratin i deras land kan be-skrivas som elitdemokratiskt. Majoriteten av respondenterna tog avstånd från detta påstående, vilket i den danska sammanfattningen av studien kopplas till det folkliga stödet och förank-ringen av demokratin i Danmark.26 De deltagande ländernas demokratiska och kulturella hi-storia sägs i den danska sammanfattningen vara en faktor till de utslag som resultaten visade. De danska resultaten beskrivs i den danska sammanfattningen av studien som en avspegling av den långa danska traditionen i skolan och i samhället för att skydda den demokratiska kul-turen.27
Den internationella studien fördjupades år 2000 med äldre respondenter. Gymnasieelever från 16 länder genomgick en liknande undersökning som IEA Civic Education Study, vilken fick namnet Civic Knowledge and Engagement.28 Undersökningen delades upp i tre olika kunskapsområden: Demokrati och demokratiska institutioner, nationell identitet och interna-tionella relationer samt sociala sammanhang och social mångfald.29 De danska eleverna visa-de goda kunskapsresultat i förhållanvisa-de till övriga länvisa-der på några specifika områvisa-den. Av gymnasieeleverna var det 97 % av de danska eleverna som medgav att de tänkte rösta i de allmänna valen, vilket 64 % av dem uppgav att de hade inhämtat kunskap om i skolan.30 Gymnasieeleverna var även positivt inställda till att ansluta sig till organisationer, relaterade både till skolan och utanför i samhället. I den internationella studien kopplas det danska resul-tatet till att Danmark och de övriga nordiska länderna har en lång tradition av att organisera sig.31 Den historiska aspekten och demokratiska kulturen i Danmark förmodades även i den
danska sammanfattningen, av den första internationella studien med yngre elever, vara en betydande faktor för de danska resultaten. I den internationella undersökningen dras slutsatsen
24 a.a. s. 209. 25 Buun, 2001 s. 232. 26 a.a. s. 331.
27 a.a. s. 332.
28 Amadeo Jo-Ann, Civic Knowledge and Engagement. An IEA Study of Upper Secondary Students in Sixteen
Countries, 2002 s. 9-10.
29 Buun, 2001 s. 14. 30 Amadeo, 2002 s.115, 132. 31 a.a. s. 138.
om att det finns ett samband mellan politiskt intresse och goda medborgerliga kompetenser, vilket uppvisades av de danska eleverna.32
2 Metod
2.1 Forskningsstrategi
Forskningsstrategin för undersökningen är en kvalitativ fallstudie. En fallstudie är enligt Sha-ran B Merriam en undersökning av en specifik företeelse, som exempelvis ett skeende eller en institution.33 En fallstudie innebär att man skisserar kring hur en företeelse fungerar i prakti-ken34 och enligt Merriam är valet av en kvalitativ fallstudiemetod till för att få djupgående insikter om en viss situation eller hur de inblandade personerna tolkar denna.35 Enligt Merri-am har kvalitativa fallstudier fyra utmärkande egenskaper. De är partikularistiska, deskriptiva, heuristiska och induktiva.36 Vår undersökning är framförallt partikularistisk och fokuserar på en specifik företeelse, men den är även beskrivande av en företeelse samt heuristisk då under-sökningen kan förbättra förståelsen för företeelsen som studeras.37 Merriam beskriver att kva-litativt inriktade forskare är mer intresserade av processer än av resultat eller produkt och i denna studie undersöks hur en gymnasieskola arbetar utifrån ett specifikt arbetssätt. 38 Genom att koncentrera sig på en enda företeelse menar Merriam att man kan belysa samspelet mellan viktiga faktorer som kännetecknar företeelsen i fråga.39 Valet av den kvalitativa fallstudien som metod innebär dock en begränsning av möjligheter att dra generella slutsatser, då fallstu-dien kan förenkla faktorer i en situation.40 Anledningen till att vi inte valt att använda oss av t.ex. en kvantitativ fallstudie är för att vi mer är intresserade av en fördjupning i innebörden av företeelsen som studeras snarare än direkt mätbara resultat.41
33 Merriam B Sharan, Fallstudien som forskningsmetod, 1994 s. 24. 34 a.a. s. 29. 35 a.a. s. 9. 36 a.a. s. 25. 37 a.a. s. 25-27. 38 a.a. s.31. 39 a.a. s.25. 40 a.a. s. 47. 41 a.a. s. 30-31.
2.1.1 Insamlingsmetoder: Intervjuer och observationer
För att genomföra en kvalitativ fallstudie har angreppssättet varit att göra tre semi-strukturerade kvalitativa intervjuer och två observationer som kompletterar intervjuerna. Bryman skriver i boken Samhällsvetenskapliga metoder, ”i en kvalitativ undersökning är det deltagarnas perspektiv – vad de uppfattar som viktigt och betydelsefullt – som är utgångs-punkten”.42 Detta är något även vi har utgått ifrån.
2.1.2 Intervjuer och observationer
Jan Trost skriver i sin bok Kvalitativa intervjuer att om man vill försöka förstå människors sätt att resonera och reagera eller urskilja specifika handlingsmönster, så är en kvalitativ stu-die att föredra.43 Som tillvägagångssätt för den kvalitativa fallundersökningen används semi-strukturella kvalitativa intervjuer. I Samhällsvetenskapliga metoder skriver Bryman att inter-vjun med stor sannolikhet är den mest använda inom kvalitativ forskning. Vidare skriver Bryman att den flexibilitet som metoden har samt att den inte är lika tidskrävande som t.ex. etnografins deltagande observation gör den kvalitativa intervjumetoden mer attraktiv.44 Inter-vjuguiden har utformats efter teman som är kopplade till frågeställningarna. Intervjufrågorna har indelats i två huvudteman, dels hur organiseringen och beslutsfattandet upplevs och dels hur relationerna mellan lärare och elever påverkas av arbetssättet. Inledningsvis har bak-grundsfrågor ställts för att få en bild av respondenten, vilket enligt Merriam kan beskrivas som standardfrågor.45 Det är även av betydelse att man tidigt bygger upp ett förtroende mellan
intervjuare och respondent.46
Vid två tillfällen har det metodiska angreppssättet varit observation. Detta för att få en
in-blick i hur själva mötesprocedurerna, som är en viktig del av det demokratiska arbetssättet, fungerar i praktiken. Syftet med att använda observationen som en delmetod är för att få en generell bild av hur arbetssättet fungerar rent praktiskt på mötena. Det vi observerar kommer vi att använda som en komplettering i analys – och diskussionsavsnittet. I detta fall kan man se oss som ”fullständiga observatörer” vid en jämförelse med Golds klassifikation av roller42 Bryman Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, 2002 s. 272.
43 Trost Jan, Kvalitativa intervjuer, 1997 s. 13. 44 Bryman, 2002 s. 299.
45 Merriam, 1994 s. 93. 46 Trost, 1997 s. 38.
för den deltagande observatören som Bryman använder sig av.47 Anledningen till detta är att vi som forskare inte har samspelat med de deltagande personerna under mötena för att i det längsta inte påverka mötessituationen.
Anteckningar från observationen samt transkriberingar av samtliga intervjuer finns att tillgå hos författarna.
2.2 Val av fall
Det första urval som har gjorts i undersökningen är val av fall till studien. Urvalet av fall var enligt Merriams beskrivning ett målinriktat urval som har grundats på att det ska vara en skola som titulerar sig som en demokratisk skola, vilken arbetar utefter ett demokratiskt arbetssätt.48 Efter sökandet efter en svensk skola som arbetar i sin helhet med ett demokratiskt arbetssätt, blev resultatet att inga skolor fanns att finna som profilerade sig med ett demokratiskt arbets-sätt, där samtliga på skolan är med och bestämmer i större organisatoriska frågor. Men med närheten till Danmark och de goda transportförbindelserna i öresundsregionen förflyttande vi sökandet efter en skola till den danska sfären. I Danmark finns två skolor som profilerar sig som demokratiska skolor och vi valde den skola som ligger närmst vår utgångspunkt i Malmö stad. Vi kontaktade den skola som ligger i Köpenhamn och blev välkommande att genomföra vår studie. Skolan är profilerad som demokratisk och är medlem i en europeisk förening av skolor som arbetar utifrån liknande premisser, där samtliga på skolan är deltagande i skolans organisations- och beslutsprocesser och därmed kan titulerar sig som demokratiska skolor.49
2.2.1 Fallbeskrivning
Skolan är lokaliserad till den centrala stadsdelen Nörrebro i Köpenhamn. På skolan går det sammanlagt ca 600 elever och personalstyrkan uppgår till 80 personer. Skolan har även en grundskoledel som omfattar två åttondeklasser, två niondeklasser med 22 elever i varje klass samt två stycken tiondeklasser, som är en form av förberedelseklasser inför gymnasiet för de elever som inte nått målen för grundskolan efter nionde klass. I dessa klasser går det 28 elever i varje klass. Gymnasiedelen är uppdelad i två huvudinriktningar, en natur- och samhällsve-tenskaplig inriktning samt en humanistisk inriktning. Samhällskunskap är ett centralt ämne
47 Bryman, 2002 s. 286. 48 a.a. s. 61.
som präglar all undervisning eftersom ett av skolans kännetecken är att man kontinuerligt arbetar tvärvetenskapligt.50 Sedan augusti 2009 ingår även en musikskola i skolans utbud.51 Utöver detta erbjuder skolan två så kallade tvååriga HF-linjer, HF står för ”högre förberedel-seexamen”, som består av en kommunikationslinje och en kreativlinje. Dessa har speciella kursplaner och det krävs att man har gått ut 10:e klass.52 Skolan erbjuder också ”HF-Enkelfag”, där man har möjlighet att läsa in ämnen separat.
2.3 Genomförande
2.3.1 Urval vid insamlingsmetoder
I undersökningen har en kvinnlig lärare samt två kvinnliga elever och en manlig elev intervju-ats. Urvalsprocessen för de intervjuade lärarna och eleverna gick till på så vis, att vi på sko-lans morgonmöte annonserade att vi till vår studie sökte frivilliga elever och lärare för en in-tervju. En elev anmälde sig frivilligt och de två andra frågade vi spontant om de ville ställa upp. Den intervjuade lärarinnan blev även hon spontant tillfrågad. Trost använder sig av ter-men bekvämlighetsurval. Med denna ter-menar han att bekvämlighetsurvalet är en vanlig och praktisk urvalsmetod att använda sig av. Denna går helt enkelt ut på att man tar vad man stö-ter på.53 Detta urvalssätt ligger väldigt nära det urvalssätt vi har praktiserat. När det kommer till antal intervjuer, så är det enligt Trost att föredra med ett mindre antal intervjuer då materi-alet annars lätt blir ohanterligt samtidigt som man lätt kan missa viktiga detaljer som förenar eller skiljer. Dessutom måste man ta hänsyn till tids- och kostnadsaspekter.54
2.3.2 Intervjuerna
Tre elever har intervjuats, vilka går på skolan och en verksam lärare. Intervjuerna med re-spondenterna var i sin form semi-strukturerade och rere-spondenterna talade fritt utifrån de frå-gor som ställdes. Fråfrå-gorna (se bilaga 1) följdes inte fullt ut, utan kom i den ordning som föll 50http://www.detfri.dk/gymnasiet/studieretninger/. Hämtat 2010-04-30. 51http://www.detfrimusikskole.dk/. Hämtat 2010-04-30. 52 http://www.ug.dk/Uddannelser/gymnasialeuddannelser/hoejere_forberedelseseksamen_hf.aspx. Hämtat 2010-04-30. 53 Trost, 1997 s. 71. 54 a.a. s. 72-73.
sig naturligt under intervjutillfällena. Anledningen till valet av att göra semi-strukturerade intervjuer var för att respondenterna skulle känna sig fria att prata utifrån de frågor som ställ-des, och för att få en mer avslappnad stämning vid intervjutillfällena samtidigt som det speci-fika området avgränsades för att på så sätt kunna ge respondenten möjlighet att avgränsa sina svar till det som är intressant för studien.55 Under intervjutillfällena använde vi oss av dikta-fon och spelade således in samtalen. Transkriptioner till intervjuerna finns att tillgå hos förfat-tarna.
2.3.3 Observationerna
Vid ett tillfälle genomförde vi två observationer av ett stormöte samt ett morgonmöte. På morgonmötet presenterade vi oss inför alla deltagare och informerade alla om vår studie. Res-terande del av mötet var vi passiva åskådare. Vi observerade även samma dag ett stormöte där vi inte presenterade oss utan satt vid sidan av som passiva åskådare. Innan detta stormöte fick vi ta del av ett ”skoleblad” där skolmötets dagordning presenterades. Under skolmötet delades deltagarna in i mindre basgrupper där specifika frågor diskuterades och vi deltog passivt i en basgrupp. Från observationstillfällena togs endast anteckningar, som finns att tillgå hos förfat-tarna.
2.3.4 Validitet och reliabilitet
För att säkerställa den inre validiteten menar Merriam att triangulering, vilket innebär att man dels är flera oberoende forskare, dels använder sig av flera metoder samt att man har flera informationskällor, är ett sätt som kan användas.56 Kopplar man Merriams resonemang kring triangulering till denna studie, så har flera metoder använts för att bekräfta resultaten och vi har utgjort en oberoende forskargrupp om två personer samt att flera informationskällor har använts under insamlingen av data.
Merriam menar, att man för validitetens skull bör göra en undersökning över längre tid. Det-ta har varit problematiskt, då tiden har varit begränsad. När det kommer till den externa vali-diteten menar Merriam att det handlar om i vilken utsträckning resultaten från en viss
55 Bryman, 2002 s. 301-302. 56 Merriam, 1994 s. 179.
sökning kan generaliseras.57 Eftersom vi går in på djupet i ett specifikt fall kan vi till stor del enbart dra slutsatser utifrån det fall vi har studerat.
Gällande reliabiliteten menar Merriam att människors beteende är föränderligt vilket skapar en problematik kring detta.58 För att säkerställa reliabiliteten så långt som möjligt, har vi
för-sökt att vara så detaljerade som möjligt vid beskrivningen av tillvägagångssätt. Detta för att studien ska kunna upprepas och replikeras av andra forskare samt användas som manual för kommande studier.59
2.3.5 Det språkliga dilemmat
I och med att intervjuerna ägde rum i Danmark och med tanke på att svenska och danska bit-vis skiljer sig väsentligt rent språkligt, ställdes vi inför problemet med förståelse. Skulle re-spondenten förstå vad vi sa och med det förstå vad vi menade? Skulle vi som intervjuare för-stå vad respondenten sa och menade? Ett alternativ hade varit att genomföra intervjuerna på engelska, något vi valde att inte göra då vi ville få en så avslappnad stämning som möjligt. Vi var dock noga med att förklara innan vi startade intervjuerna att om respondenten inte förstod vad vi sa och vice versa, så skulle båda parter inte vara rädda för att be om att få frågan eller svaret mer förtydligat. I den ena intervjun märkte vi att respondenten troligtvis inte fullt ut förstod frågan, då vi i det fallet inte fick ett adekvat svar på den fråga vi ställde. Vi valde då att låta respondenten tala färdigt för att inte tillrättalägga något svar. Just detta problem med tillrättaläggande av svar kan tyvärr förekomma i ett fall som detta när man talar olika språk för att bekräfta att endera parten har förstått vad vederbörande vill ha sagt. Vi har försökt att balansera detta i görligaste mån och undvika ett sådant förfarande i det längsta.
2.3.6 Etik
I Samhällsvetenskapliga metoder tar Bryman upp fyra etiska principer som gäller vid ett forskningsarbete.
57 Merriam, 1994 s. 183. 58 a.a. s. 180.
• Informationskravet: Att man som forskare ska informera de berörda personerna (i vårt fall respondenterna) om vad undersökningen handlar om, vad syftet är och att de deltar frivilligt.
• Samtyckekravet: Respondenterna i vårt fall har rätt att själva bestämma över sin med-verkan.
• Konfidentialitetskravet: Alla de uppgifter, som kan röra respondenternas personupp-gifter ska behandlas med stor varsamhet och på ett sätt som gör att obehöriga inte kommer åt dem.
• Nyttjandekravet: De uppgifter som samlas in inte ska användas i något annat syfte än vad som sagts.60
Respondenterna har vid vår första kontakt, innan och efter varje intervju tagit del av dessa fyra etiska principer som vi har arbetat utifrån. Vi har även informerat dem om att de i vår studie blir anonymiserade.
2.4 Teoretisk ram
Den teoretiska ram som vi har valt att utgå ifrån, kopplat till vår fallstudie är John Deweys tankar kring demokrati och utbildning, där han menar att man måste arbeta med en helhetssyn på människan, där en möjlighet att delta i aktiviteter som mångsidigt speglar samhällets olika aspekter och motsättningar leder till en förmåga att delta och ta ansvar.
I sin bok Demokrati och utbildning pekar Dewey på den sociala samvaron människor och grupper emellan och mänskliga sammanslutningars betydelse i samhället.61 En människa är delaktig i en mängd skiftande grupper och människans förbindelse till dessa kan skilja sig på många olika sätt. Således skiljer sig termerna samhälle och gemenskap åt då det finns olika ideal hos olika grupper i samhället då det kommer till gemenskap.62 Vad som är intressant i detta sammanhang och för vår studie är det demokratiska idealet, vilket enligt Dewey känne-tecknas med en eliminering av avstånd klasser och grupper emellan. Dewey menar att varje expansiv era i mänsklighetens historia har sammanfallit med inverkan av faktorer som har tenderat att eliminera avståndet mellan folk och klasser som varit skilda åt.63 Kopplar vi detta
60 Bryman, 2002 s. 440-441.
61 Dewey John, Demokrati och utbildning, 1999 s. 121. 62 a.a. s. 122.
vidare till utbildning, skriver Dewey att ”om vi lever ett socialt liv där intressen ömsesidigt påverkar varandra, och där framsteg och anpassning spelar stor roll, blir det demokratiska samhället mer intresserat av en planerad och systematisk utbildning än andra samhällen”.64 Vidare skriver Dewey att ”eftersom ett demokratiskt samhälle förkastar principen om en ut-ifrån hämtad auktoritet, måste det finnas en ersättning i ett frivilligt engagemang och intresse, och det skapas endast genom utbildning”.65 Förlänger vi detta resonemang, kan man dra den
slutsatsen att utbildningen i sig måste främja detta frivilliga engagemang och intresse. Hur kan man genom utbildningen göra så ett engagemang och intresse lyfts fram? En variant kan vara att göra skolans organisation så likt samhället som möjligt där alla känner att de har möj-lighet att engagera sig och påverka även i större frågor. Att utbildningen ska ha en demokra-tisk prägel är ingalunda något nytt. I den danska skollagen hittar vi en formulering som lyder: ”Folkeskolen skal forberede eleverne til deltagelse, medansvar, rettigheder og pligter i et samfund med frihed og folkestyre. Skolens virke skal derfor være præget af åndsfrihed, ligeværd og demokrati”.66
Frågan man snarare kan ställa sig är: Hur långt kan man rent praktiskt gå för att infria dessa kriterier? DfG:s idé är att genomgående tillämpa en demokratisk prägel på skolans arbete i vardagen och på så sätt implementera ett engagemang och intresse bland sina elever när det kommer till skolans utformning, inte bara gällande undervisningen, utan rent generellt.
Vidare pekar även Dewey på vikten av att ett demokratiskt samhälle måste ha en typ av ut-bildning som ger individen ett personligt intresse för sociala relationer och kontroll, och intel-lektuella vanor som gör det möjligt att genomföra sociala förändringar utan att oordning upp-står.67 Vår ambition är att försöka koppla Deweys tankar kring de sociala relationernas bety-delse för den demokratiska utvecklingen till DfG:s arbetssätt och utforska huruvida de som går på skolan anser att faktorer kring den demokratiska utvecklingen främjas. Bland annat blir intresset för sociala relationer en huvudpunkt. Här lyfts bland annat tankar kring termer som bemötande och ömsesidig respekt upp, något som Amelie Tham, på uppdrag från skolverket i boken Jag vill ha inflytande över allt pekar på är en viktig del i utformandet av demokratin i skolan. Elevinflytandet måste bli tydligt i hela sin mångfald, och relationer, uttryck samt sammanhang där elevers inflytande kommer in och påverkar skolans liv, måste bli synliga för alla – inte minst för eleverna.68
64 Dewey, 1999 s. 127. 65 a.a. s. 127.
66https://www.retsinformation.dk/Forms/R0710.aspx?id=125580. Hämtat 2010-05-10. 67 Dewey, 1999 s. 140.
3 Bakgrund: Skolans demokratiska
arbets-sätt
3.1 Tider av förändring, slutet av 1960-talet
För att förstå skolans demokratiska arbetssätt har vi valt att presentera en historisk bakgrund av skolans framväxt och utvecklingen av det demokratiska arbetssättet kopplat till det politis-ka klimatet i Danmark på 1960-talet, vilket har inverpolitis-kat på skolans framväxt och utformning-en av skolans demokratiska arbetssätt.
Som intet andet årstal i den nyere Danmarkshistorie vækker 1968 et utal af billeder, forestillinger og minder i danskernes bevidsthed. 1968, eller bare 68, forbindes med ungdomsoprør, hippier, blomsterbørn, rockmusik og stoffer, fri sex, kollektiver, Thylejr og Christiania, studentoprør, foråret i Paris og Maj 68 i Frankrig, vensterorientering og Vietnamkrig, men også med universitetsmarxisme, fodnotepolitik samt Blekingegadebandens terroristiske aktiviteter.69
Under 1960-talet svepte förändringsvindar över Danmark. Med tider av ekonomisk högkon-junktur ökade levnadsstandarden och politiska, sociala och kulturella förändringar blev möjli-ga. Samtidigt pågick det kalla kriget mellan USA och Sovjetunionen, vilket påverkade den politiska utvecklingen. En form av motkultur mot det bestående samhället växte fram som en ny internationellt sammanflätad vänsterrörelse.
I Danmark startade ett studentuppror i mars 1968 av en grupp psykologistuderande på Kö-penhamns Universitet. De samlade upp studenter från flera olika ämnesinstitutioner och det diskuterades fram förslag på reformer som skulle påverka hur universitetets organisation skul-le kunna förändras. Studenternas mål var ökade medbestämmelse- och påverkansmöjligheter i universitetets organisation, uppbyggt kring deltagardemokratiska former med en anti-hierarkisk struktur. Innehållsmässigt ville studenterna påverka utbildningen mot att ha en mer
69 Andersen Bendix Morten, Olsen Niklas.” Arven fra 68”, s.9 i Andersen Bendix Morten, Olsen Niklas (red)
kritisk hållning till vetenskap och andra samhällsfunktioner samt att öka den akademiska fri-heten för studenterna.70
Följderna av det danska studentupproret blev att universitetets styrelseform blev reformerad och kunskapsmässigt startade nya projekt som behandlade vetenskapens roll för utbildningen. Universitetsämnenas innehåll förnyades och positivismen som var den dominerande pedago-giskvetenskapliga inriktningen fick konkurrens av marxismen, som vetenskaplig lära.71
Be-greppet ”68-pædagogik” myntades som en beskrivning av de teoretiska tankarna som prägla-de prägla-den danska skolprägla-debatten unprägla-der perioprägla-den, ett begrepp som i dagens danska utbildningsprägla-de- utbildningsde-batt ofta framhävs i negativa ordalag som ”have skabt slaphed og manglende disciplin i den danske folkeskole”.72 Lars Jakob Muschinsky, som var en av grundarna till DfG, avvisar dock att ett sådant begrepp kan beskriva den pedagogiska inriktningen, utan menar att pedagogiken måste förstås utifrån ett större politiskt, kulturellt och socialt sammanhang.73 Enligt Mu-schinsky tog utvecklingsprocessen fart redan på 1950-talet och framdrevs av en grupp re-formpedagoger med rötterna i 30-talets ”grundtvigianske miljøer” som bygger på Nikolaj Frederik Severin Grundtvigs idéer om skola och utbildning samt med influenser från tänkare som Sigmund Freud, Karl Marx och Wilhelm Reich. Reformpedagogerna bestod av anhänga-re från Socialdemokratiet, Det Radikale Venstanhänga-re, Kommunistpartiet och författaanhänga-re till tids-skrifterna Kritisk Revy och Kulturkampen i Danmark.74 Enligt Muschinsky borde ”68-pædagogikken” snarare beskrivas i termer av ett allmänt kulturradikalt uppror mot det aukto-ritära pedagogiska systemet ”den sorte skole”, som formgav det danska skolväsendet.75
3.1.1 År 1970: Från teori till praktik, skolan grundas
Lars Jakob Muschinsky var tjugo år gammal när han medverkade till att grunda DfG år 1970 och beskriver dess ställning i dagens danska samhälle som ”den eneste af 68´ernes institutio-ner, som lever endnu”.76 Idéerna och visionerna om en förändring av det danska skolväsendet,
som låg till grund för studentupproret i Danmark, planerades av en grupp skolelever och
70 Jensen L. B Steven.”Unge leger samfund og nogle laver kup”.”Det danske studenteroprør mellem
livsstilsradikalisme og politik aktivisme”, s.31–33, 38 i Andersen Bendix Morten, Olsen Niklas (red) 1968:
dengang og nu. Köpenhamn 2004.
71 a.a. s. 51.
72 Andersen Bendix Morten, Olsen Niklas. ”På sporet af 1968-pædagogikken. Interview med Lars Jacob Muschinsky”, s.283 i Andersen Bendix Morten, Olsen Niklas (red) 1968: dengang og nu. Köpenhamn 2004. 73 a.a. s. 283.
74 a.a. s. 286. 75 a.a. 284-286. 76 a.a. s. 292.
gymnasielärare att förvandlas från teori till praktik. En gymnasielärare vid namn Jens Højmark hade skrivit en insändare till tidningen Politiken om att ett nytt alternativt och de-mokratiskt gymnasium med nya undervisningsämnen och ett nytt pedagogiskt tänk borde in-rättas. Det nya gymnasiet skulle vara dynamiskt och föränderligt med de elever som skulle gå där, utifrån idén om att varje enskild elev ”bærer på et potentiale som ikke bør undertrykkes” och därför skulle även en alternativ väg för studentexamen erbjudas.77 Eleverna skulle få
val-möjlighet att utforma sin egen utbildning och lärarnas roll skulle vara att vägleda eleverna.78
En uppstartsgrupp tog initiativ till att experimentskolan skulle etableras, som ett alternativ till den existerande gymnasieformen. Muschinsky tillsammans med Knud Illeris och Henrik Si-denius kontaktade det danska utbildningsministeriet för att lägga fram sina förslag. Deras mål var att införafull medbestämmanderätt för elever och anställda på skolan, uppbyggt kring en demokratisk struktur baserad på direktdemokrati. De ville avskaffa betyg och individuell ex-amen och införa gruppexaminationer. De ville även införa självständig forskning uppbyggd kring tvärvetenskapliga projektstrukturer samt öka integrationen mellan livet på- och utanför skolan. Den personliga och sociala utvecklingen skulle ske i samklang med den intellektuella utvecklingen och nya undervisningsämnen såsom psykologi, sociologi, idéhistoria, film- och mediekritik, filosofi samt kreativa undervisningsämnen som teaterämnet skulle införas.79 För-handlingarna med utbildningsministern från det socialdemokratiska partiet ledde till att skolan blev en privat institution med statligt stöd.80
3.1.2 Skolan etablerar sig och det demokratiska arbetssättet vidareutvecklas
Enligt initiativtagaren Muschinsky kan man ”ikke begynde for tidigt med demokrati, man kan kun begynde for sent”81 och DfG skulle präglas av ett tillstånd i demokrati, baserat på an-svarstagande, ömsesidig respekt och frihet. Från skolans första år var skolmötena den högsta myndigheten på skolan, där både elever och anställda hade möjlighet att påverka skolans verksamhet. Framlagda förslag diskuterades i mindre arbetsgrupper och på klassmöten, för att slutligen fastställas under omröstning på skolmötena. Samtliga på skolan hade en röst men rektorn hade möjlighet att lägga in sitt veto.82 Det demokratiska arbetssättet vidareutvecklades77 Nielsen Kira Storgaard, Det frie Gymnasium 1967-73, 2009 s. 12. 78 a.a. s.13.
79http://www.detfri.dk/om_skolen/hvem_er_vi_/historie/. Hämtat 2010-05-01. 80 Andersen, 2004 s. 292-293.
81 a.a. s. 294.
under årens lopp och fasta arbetsutskott infördes samt en bestämd ansvarsfördelning för att tillgodose demokratin både i klasserna och på skolmötena. En rengöringsordning av skolans lokaler och en matordning i skolans restaurang infördes samt en kontinuerlig utvärdering och bedömning av rektorn, lärarna och elevernas insatser.83 Enligt Muschinsky passade skolans
demokratiska arbetssätt bäst för en viss sorts elever, de som kom från ”bestemte miljøer, hvor man var vant til at diskutere, markere sig og sette ting i gang”84. Det politiska engagemanget
på skolan var utbrett och vänsterorienteringen var mycket stark både bland elever och anställ-da.85 Skolan kom att uppleva flera kriser som berörde hur skolans demokratiska arbetssätt skulle utformas när politiska fraktioner uppstod bland elever och lärare. Huvudmotsättningar-na var mellan de som hade en aHuvudmotsättningar-narkistisk tro på kollektivet och de som önskade en mer cen-tralstyrd organisation. Diskussioner uppstod även kring huruvida samhällets klassammansätt-ning skulle avspeglas i skolans elevsammansättklassammansätt-ning. Det diskuterades även huruvida skolan skulle ha särskilda regler vid elevrekryteringen för att spegla det rådande samhället, men den dåvarande rektorn använde sitt veto och stoppade förslaget.86
År 1976 flyttade skolan från Gladsaxe kommun till Birkerø kommun och med ett sjunkande elevantal och minskad skolpeng gick skolan med på att även införa årskurs 8, 9 och 10 på skolan. Samhällsengagemanget på DfG var ständigt synligt hos eleverna och under 1980-talet deltog flertalet i olika samhällsdebatter och protester, såsom i kampen för ett ungdomshus i Köpenhamn. Kritik mot skolans demokratiska arbetssätt framfördes i Dansk Pædagogisk Tidsskrift, i vilken man menade att undervisningen på DfG uppmanade till att ”kritisere sam-fundet og ikke at organisere og opbygge samsam-fundet”.87 År 1992 flyttade skolan till dagens lokaler på Nørrebro. När en ny gymnasieform infördes år 2005 förändrades skolans profil, vilket ledde till att skolans speciella undervisningsämnen som exempelvis teaterämnet, blev nedlagt och ersattes av idrottsämnet. Arbetsmetoderna som byggde på en tvärvetenskaplig projektstruktur och de tidigare möjligheterna till gruppexamination blev även avvecklat. Det som bevarades var skolans demokratiska arbetssätt där eleverna, klassvis, alltjämt har ansvar för att planera, utföra och summera sammanträdena, vilket urskiljer skolan från övriga gym-nasier.88 83http://www.detfri.dk/om_skolen/hvem_er_vi_/historie/. Hämtat 2010-05-01. 84 Andersen, 2004 s. 295. 85 a.a. s. 295. 86http://www.detfri.dk/om_skolen/hvem_er_vi_/historie/. Hämtat 2010-05-01. 87 Andersen, 2004 s. 302. 88http://www.detfri.dk/om_skolen/hvem_er_vi_/historie/. Hämtat 2010-05-01.
3.1.3 Skolans demokratiska arbetssätt idag
Som presentationen av skolan skildrar, så är DfG en experimenterande och demokratisk skola som präglas av det demokratiska elevinflytandet i skolans drift, struktur och utveckling.89 På
skolan går det sammanlagt ca 600 elever och personalstyrkan uppgår till 80 personer. Den högsta beslutande myndigheten är det så kallade skolmötet, ett möte som hålls en gång i veckan där alla har möjlighet att delta. Här beslutar man kring olika frågor som rör skolan och dess verksamhet. Alla, både elever och anställda, är medlemmar av skolmötet och har en röst. Meningen med detta är att man vill underbygga en struktur som bygger på gräsrotsdemokrati där alla i praktiken har möjlighet att påverka sin egen och skolans situation samt att skolan vill undvika all form av förmynderi i det längsta.90 Målet är att demokratin ska vara levande och att alla ska engagera sig så mycket som möjligt. Det demokratiska arbetssättet stannar dock inte där, utan följer med hela vägen till klassrummen. Åskådliggör vi detta genom en egenutformad modell, får vi en bild av den demokratiska strukturen enligt följande:
Skolans Styrelse ↕ Skolmötet ↕ ↔ ↔ Utskotten Basgrupper Morgonmöte --- Klassmöten Utskottsmöten
Figur 1. Skolans demokratiska struktur
Strukturen kan delas in i två områden. Vi har valt att dela in strukturen i ett makro- och ett mikroområde. Med makroområdet avses den del av strukturen där alla mer eller mindre är inblandade och med mikroområdet, de områden där färre är inblandade. Börjar vi med mak-roområdet, så kan man säga att skolmötet är spindeln i nätet. Som tidigare nämnts, är
89http://www.detfri.dk/om_skolen/vardier/. Hämtat 2010-04-30.
tet det ”högst beslutande organet”. Anledningen till citationstecknen är att skolmötet enligt skolans stagar inte kan styra allt. Något vi återkommer till. Skolmötet äger rum en gång i veckan och här diskuteras och beslutas det kring skolans drift, struktur och utveckling. Kopp-lat till skolmötet har vi undergrupper i form av olika utskott som specialiserar sig på olika frågor som rent praktiskt omsätter idéerna till verklighet.91 Det finns en mängd olika utskott och alla har möjlighet att engagera sig i dessa efter eget intresse.92 Inga beslut får tas utan att
de först har varit uppe på skolmötet för diskussion. Dock med ett undantag, anställningsut-skottet som har hand om anställning av personal. Anledningen till detta är att man inte ska diskutera personsaker allmänt. Detta utskott där både personal och elever finns representerade är det enda utskott som har möjlighet att ta beslut utanför skolmötet.93 En oklarhet i detta står att finna i skolans stadgar som i § 4 stycke 20 förkunnar att det är styrelsen som har hand om anställningarna och att skolmötets/anställningsutskottets uttalande inte är bindande för styrel-sen i dessa frågor.94
Basgruppernas funktion ligger i att det under skolmötena dyker upp frågor som behöver dis-kuteras i mindre grupper för att alla ska kunna få ventilera sin syn och sina åsikter i mindre forum så fler aspekter i en fråga kan komma fram. Varje basgrupp presenterar senare vilka aspekter i en viss fråga som diskuterats för skolmötet.95 Återgår vi till själva skolmötet rent praktiskt, så fungerar det som så att varje klass på skolan är ansvarig för skolmötet under minst två veckor under skolåret. Även lärarna på skolan har ansvar för skolmötet vissa veck-or. Detta innebär att man ansvarar för utarbetning av dagordning. För att försäkra sig om att viktiga punkter inte glöms bort i dagordningen när ansvaret växlar, har man ett skolmötesut-skott som en gång i veckan träffar den ansvariga klassen/ lärarna för att diskutera dagordning-en. Dagordningen presenteras sedermera i skolans allmänna forum, det så kallade ”skolebla-det”, vilket är en skoltidning som utkommer en gång i veckan. Detta för att alla ska kunna ta del av dagordningen innan själva skolmötet äger rum.96
Morgonmötets funktion är vidare ett slags informationsmöte vilket äger rum i stort sett varje dag. Här informerar t.ex. de olika utskotten om att de har möte en viss tid och alla som vill är välkomna att delta. Annan generell information i form av olika aktiviteter presenteras också. I och med att DfG är en privat skola och således en självägande institution, finns där en 91http://www.detfri.dk/om_skolen/hvem_er_vi_/skolemodet/. Hämtat 2010-04-30. 92http://www.detfri.dk/om_skolen/aktiviteter/udvalg/. Hämtat 2010-04-30. 93http://www.detfri.dk/om_skolen/hvem_er_vi_/skolemodet/. Hämtat 2010-04-30. 94http://www.detfri.dk/assets/skolevedtaegt_2008.pdf. Hämtat 2010-04-30. 95http://www.detfri.dk/om_skolen/hvem_er_vi_/skolemodet/. Hämtat 2010-04-30. 96http://www.detfri.dk/om_skolen/hvem_er_vi_/skolemodet/. Hämtat 2010-04-30.
relse vilken har det övergripande ansvaret för att skolan drivs enligt de stadgar som blivit upp-satta samt att skolan följer de regler som finns för gymnasier och friskolor. Styrelsen tar på sina möten del av skolmötets olika beslut och godkänner dessa. Styrelsen är med andra ord den instans som har sista ordet när det kommer till större förändringar gällande t.ex. ombygg-nation och rektorsanställning. Rektor för skolan är dessutom sekreterare på styrelsemötena och det är rektor som sätter dagordningen för dessa möten.97
Tittar vi på mikroorganisationen så har vi dels klassmöten och dels utskottsmöten. Klassmö-tena äger rum en gång i veckan med respektive klass och dess klassföreståndare. I dessa dis-kuterar man och utformar undervisningen, innehållet och planeringen kring dessa. Även mer lokala övergripande frågor diskuteras som t.ex. hur klassrummet ska se ut hur det går med klassen och eventuella exkursioner. Med andra ord: Klassens angelägenheter.98
Utskottsmötena är de möten där utskotten som består av en grupp elever och lärare träffas och fördjupar sig och diskuterar praktiska lösningar på de frågor som är av intresse för respek-tive utskott. Alla har möjlighet att gå med i ett utskott och delta i dess möten. Alla har dessut-om möjlighet att starta nya utskott. Exempel på olika utskott är budgetutskottet, Festutskottet, IT-utskottet m.fl. Vissa av utskotten, exempelvis festutskottet har möjlighet att söka pengar till konkreta arrangemang ur något som kallas för ”skolemødepuljen”. Det är en budgetpost för oförutsedda utgifter som varje år tilldelas en viss summa. Ur denna summa kan då vissa utskott söka pengar. Skolmötet tar ställning om utskottet ska beviljas den ansökta summan eller inte.99
97http://www.detfri.dk/om_skolen/hvem_er_vi_/bestyrelse/. Hämtat 2010-04-30. 98http://www.detfri.dk/om_skolen/vardier/. Hämtat 2010-04-30.
4 Analys
Nedan följer en analys av respondenternas svar. Delar av våra observationer har även tagits med som ett komplement till respondenternas berättelser. Att delar av citaten är på danska och delar är på svenska beror på våra transkriptioner, där transkriptionen till intervjuanalys del 1 är på svenska, då vederbörande talade på norska med dansk brytning. Resterande transkriptio-ner är på danska, vilka vi har tagit citat ifrån. Vi vill reservera oss gällande den danska stav-ningen, då våra kunskaper i densamma är begränsade.
4.1 Intervjuanalys elever DfG del I
Vår respondent i denna intervju är en kvinnlig elev som är född i Trondheim i Norge men har vuxit upp större delen av sitt liv i Danmark. Hon går för närvarande i 10:e klass och har som målsättning att komma in på den humanistiska språklinjen på DfG. Anledningen till att hon sökte sig till DfG är att hon är väldigt politiskt aktiv och som hon själv uttrycker det: ”gillar demokrati väldigt mycket och vill påverka det danska samhället”. Att många på skolan är po-litiskt aktiva är även något vi observerade då vi såg affischer med politiska budskap samt in-bjudningar till olika politiska manifestationer med vänsterinriktning. Hon fick genom vänner höra om DfG vilka rekommenderade skolan för henne och efter vidare efterforskning kom hon fram till att det var rätt skola för henne då skolan är demokratisk och alla accepteras oav-sett kön, etnicitet och religion.
På frågan om hur vår respondent engagerar sig i skolans verksamhet får vi ett lite annat svar än vi tänkt oss. Vederbörande talar generellt om hur man kan engagerar sig samt vilka instan-ser man kan engagera sig i. Hon talar mycket i ”vi termer” vilket vittnar om att vår respondent möjligen vill få det till att det inte handlar om ett individuellt engagemang utan ett kollektivt sådant. Samma tankar kan man ana i hennes svar på var eller vilken instans hon tycker att man kan påverka mest
Det kommer helt an på vilket slags möte du [tänker på?] Jag tycker du påverkar alla genom att rätt upp säga din mening, för det sätter igång tankar
Vidare menar hon att det handlar om att få med sig folk i frågan, och om man får det så kan man påverka väldigt mycket. På det sättet menar vår respondent att man kan få saker att hän-da. Generellt tycker hon däremot helt klart att man kan påverka skolans verksamhet. Hon tycker även att det som bestäms i de flesta fall följs upp och genomförs, även om det finns undantag.
Någon gång så löper idéerna ut i sanden. T.ex. så saknas det pengar
När vi fortsätter diskussionen och kommer in på om hon har fått igenom något förslag någon gång återkopplar hon återigen till att hon individuellt inte har fått det men att hon i grupp har det. Vår respondent berättar om att hon var engagerad när de hade en internationell vecka på skolan. Bland annat hade de först diskussioner kring målning av en fasad där det skulle be-stämmas vad som skulle målas på den och här säger sig vår respondent ha varit inblandad. På frågan om det generella engagemanget bland skolans elever pekar vår respondent i första hand på att man kan välja hur pass engagerad man vill vara. Hon tycker att det finns en del som inte engagerar sig överhuvudtaget, men att det finns många som engagerar sig oerhört mycket.
... de har många saker som de fokuserar sig på så att de nästan glömmer skolarbetet...
Ibland upplever vår respondent att ”kampgnistan” saknas. Hon anser att det gestaltar sig i t.ex. att det mot slutet av skolåret kommer färre och färre elever till skolmötet. Hon tror att det bottnar sig i att folk mot skolårets slut inte orkar bry sig. Under vår observation lade vi märke till att långt ifrån alla elever befann sig på skolmötet och av dem som var närvarande var det en liten skara elever som var aktiva debattörer. Generellt tycker hon ändå att engagemanget är stort bland skolans elever. Hon tycker att lärarna har stor förståelse för elevernas engagemang och att de låter eleverna få tid till det och det råder en stor flexibilitet vilket innebär att man som elev inte hindras i sitt engagemang p.g.a. skolarbete. Visserligen säger hon att man får frånvaro på lektionen, men samtidigt så har lärarna full förståelse för en elevs engagemang. En intressant sak som vår respondent omnämner är att eftersom det de facto finns fler elever på skolan än det finns vuxna, har faktiskt eleverna möjlighet att vinna en majoritet i frågor genom det. Hon tar upp rökning som ett exempel där hon säger att det på skolan finns väldigt många som röker och man rent teoretiskt skulle kunna besluta om mer liberala rökregler på
skolan, men det görs inte då det handlar om en ömsesidig respekt mellan rökare och icke rö-kare.
Gällande engagemanget utanför skolan tycker vår respondent att många elever är engagerade utanför skolan på olika sätt. Hon påpekar hur viktigt hon tycker att det är eftersom det är nästa generation som ska ta över styret av landet. Hon menar att det är viktigt att man både engage-rar sig och att man låter de unga komma med i debatterna. Hon berättar även om bekymmer som uppkommit på grund av engagemang i olika demonstrationer som hon senare menar har använts av media i syfte att svärta ned skolans rykte, hon säger att:
... de tror att skolan är fylld med autonoma psykopater...
När vi för in diskussionen på relationstemat och frågar vår respondent huruvida hon upplever relationen mellan lärare och elev, får vi som svar:
Väldigt på samma nivå. De snackar inte ner till dig och du snackar inte upp till dem [...] bara för att de är lärare bestämmer de inte mer än vad du gör.
Hon drar en parallell till sin gamla skola där hon anser att hon snarare blev nedtystad p.g.a. sitt politiska engagemang, men att det på DfG snarare är tvärt om då lärarna uppmuntrar hen-ne till att ventilera sina idéer. Det tycker hon är oerhört bra. Hon säger att det inte skapas ett typiskt lärare/elev förhållande utan mer ett förhållande på en ”mänsklig nivå”. Läraren ses inte enbart ses som en auktoritet. På detta ställer vi följdfrågan om det inte finns en risk för att det skapas ett ”kompisförhållande” istället. Här svarar vår respondent att det finns lärare som balanserar på gränsen gällande ett sådant förhållningssätt men att det inte blir så att man bör-jar skicka sms sinsemellan eller går ut på tillsammans. Däremot menar hon att om man träffas så pratar man alltid med varandra vilket enligt henne får den betydelsen att, som hon själv uttrycker det: ”... man har ikke hæsteklappe för øjne ”.
Avslutningsvis när vi frågar henne om det demokratiska arbetssättet kan utvecklas på något sätt, svarar vår respondent med att hon är rätt nöjd med hur det är. Hon lägger till att saker kanske borde ses mer positivt, men någon vidare förklaring av detta får vi inte.
4.2 Intervjuanalys elever DfG del II
I denna intervju hade vi två respondenter samtidigt som svarade på intervjun. Den ena re-spondenten är en kvinnlig elev som kommer från Köpenhamn och bor på Österbro. Hon läser HF, vilket är en tvåårig gymnasieutbildning som är en högre förberedelsexamen, på DfG. Den andre respondenten är en manlig elev som även han läser tvåårig HF. Han bor i nordvästra Köpenhamn. Hädanefter kommer den kvinnliga respondenten att benämnas elev 1 samt den manlige respondenten elev 2.
På vår första fråga, varför de har valt att gå på DfG, svarar elev 1 att hon tidigare har gått på gymnasiet i två omgångar men att hon slutligen sökte sig till DfG därför att det passade henne bättre. Hon menar att det är friare att gå DfG samt att HF-utbildningen fungerar bra för henne. Den andra anledningen hon pekar på är just det demokratiska arbetssättet
... og sa tiltaler det mig deres skoledemokrati, og at man kan have en indflydelse pa hverdagen og ogsa at have en indflydelse pa større ting som der sker pa skolen. Det syntes jeg er rigtig vigtigt
Hon menar att på de tidigare gymnasierna hon gått på blev man endast tillsagd vad man skulle göra och man fick inte vara med och utforma sin skolgång och vara med och bestämma äm-nesinnehåll. Detta är däremot något hon menar man till fullo får göra på DfG vilket hon tyck-er är viktigt. Elev 2 hålltyck-er med elev 1 och pekar även han på skoldemokratin som en av hu-vudanledningarna till att han valt DfG.
Det ogsa pa grund af selve skoledemokratien, at jeg har noget jeg vil fa sagt, hvis jeg har en ide kan jeg faktiskt fa den ud, og vi taler sammen om beslutningerne
Han är även väldigt positiv till att de beslut som tas är till gagn för alla och inte enbart för ett fåtal på skolan. Ytterligare något han talar sig varm om är de som går på skolan samt att här finns en hel del aktiviteter.
Og de elever som er her pa skolen, det rigtig fede mennesker, som ikke bare er lige glade, som forholder sig til verden. Der er masser aktiviteter. De holder sig pa politiske ting. For mig er det det bedste sted I verden at ga pa en skole.
Det sistnämnda skulle man kunna utläsa som att elev 2 upplever de sociala relationerna på skolan som någonting väldigt positivt. När vi går vidare och talar kring deras personliga en-gagemang i skolans verksamhet menar elev 1 att hon inte direkt engagerar sig i något utskott eller liknande men att hon ofta går på skolmötet. Däremot tycker hon att det är skönt att veta att man verkligen har möjlighet att göra det. Elev 2 uppfattar inte frågan riktigt korrekt utan
