Lärande på arbetsplatsnätverket Göteborg 21 oktober
Anteckningar från möte i Lärande på arbetsplats-nätverket
Tid: Måndag 21 oktober, 13.00-16.00 Plats: GR, Rum Pater Noster
Ledamöter
Bengt Bohm Göteborg Börje Carlsson Göteborg Gunhild Karlsson Göteborg Jens Kultje Göteborg
Christina Sandström Härryda Anna-My Zetterberg Härryda Tommy Johansson Kungsbacka Bonny Wernersson Kungsbacka Anita Attestål Lerum
Lars Andersson Lerum Jari Kosonen Partille
Tommy Andersson, ordförande Stenungsund Anna Engström Stenungsund
Peter Peterson Alingsås Marie Ekberg Göteborg Kristina Eriksson Göteborg? Kristina Nilsson Göteborg ? Ann-Charlotte Havner Göteborg Carl Nyström Lilla Edet
Therese af Donner Mölndal Annika Borssén, Mölndal
Margaretha Allen, sekreterare GR
Ärendelista
1. Föregående mötes minnesanteckningar
Dessa gicks igenom och lades till handlingarna.
Presentation genomfördes. Annika Borssén går in som vikarierande för Birgitta Lager i Mölndal.
2. Budgetpropositionens innehåll kring lärlingsutbildning
Vad kommer att gälla kring t ex ersättning till företag och lärlingar? Vem administrerar då detta kan bli en ganska omfattande uppgift.
Syftet är att locka företag att ställa upp med handledare och att då betala för deras tid. Nu finns en summa pengar som kan användas på ett positivt sätt. Vi måste också ställa krav på kvaliteten och att få handledarna att gå utbildningen. Det kommer att utgå 10 000 kr till dem som har gått en godkänd
Beskedet om ersättning till elever kommer att gå ut den 23 december och kommer att gälla från 1 januari. CSN är redan informerade om att de ska betala ut ersättning till elever, som också kommer att få behålla sina studiebidrag. Myndigheten ska betala ut både och.
Lilla Edet: IMPRO får man inte söka pengar för.
Gymnasiesärskolan får också bidrag för lärande på arbetsplats.
3. Ansökan om medel för lärlingsutbildning – OBS också gymnasiesärskola
Huvudman kan bara skicka in på en blankett och då ska även gymnasiesärskolan vara med. Skicka in innan oktober är slut för att vara på den säkra sidan.
4. Återkoppling från Gymnasiemässan
Det var mindre cirkus än tidigare. Någon glassmaskin fanns dock… Besökarna var bättre förberedda och hade många bra frågor med sig. (GR hade tagit fram en checklista). Många frågade om det var en kommunal skola. Therese af Donner som är studie- och yrkesvägledare fick många frågor om hur många poäng som gäller för att komma in på en viss skola. Var är det högst poäng att komma in? Det skulle vara lika med en bra skola.
Montrarna bemannas ofta med skolledare, lärare och elever och de sistnämnda gör ett bra jobb. Det var förstärkning med studie- och yrkesvägledare på kvällstid i Stenungsunds monter.
Angående Anställningsbaren: Polis var ett populärt yrke, men 1 av 23 antas till den utbildningen. Hur ser proportionerna till andra yrken ut? Vägledningen kan alltid bli bättre, men syv har gett bättre information än tidigare när det gäller lärlingsformen. Vem är det man informerar om lärlingsvarianten? Är det för de som vet vad det är eller de som inte vet det?
Beslut: Till nästa år undersöks hur lärlingsformen kan tydliggöras bättre för dem som är intresserade av den varianten. Kanske kan det vara en särskild monter med information om lärlingsutbildning? Anställningsbaren skulle kunna vara ett ställe där lärlingarna rör sig. Kanske kan före detta lärlingar medverka?
5. Handledarutbildning – vem har utbildning på gång?
Bräckegymnasiet har utbildning nästan hela tiden. Läraren som har de skolförlagda eleverna kommer att göra något tillsammans med Bengt B som har lärlingarna. De kommer att anordna utbildning t ex på Stenungsbaden. Skolans lärare deltar på lediga platser eller på återbud.
Kungsbacka har erbjudit på skolan och på Särö hus. Föreläsare från Stockholms universitet, Bosse bildoktorn och Stefan Andersson är personer som har lockat in handledarna. Skolan har erbjudit alla möjliga varianter.
Bräckegymnasiet har genomfört en halv dag på förmiddagen och sedan programråd på eftermiddagen.
Sopplunch kanske kan vara något?
De som har varit där har gett gott betyg till utbildningen.
17 % av handledarna räknar man med att skolorna i Sverige får in till utbildning. Det är dålig verkningsgrad.
Kungsbacka har sökt pengar för att kvalitetssäkra dessa delar. Båda
vara en allmän del för alla och kanske några specifika delar. Pengarna från Skolverket går till apl-utveckling.
Nösnäs har haft bra uppslutning men det sviktar lite nu.
Idé: Kan man tänka sig att gå ihop med ett företag och lägga handledarutbildningen där? Det kanske är skillnad om inbjudan kommer gemensamt från skola och arbetsliv för att få status på utbildningen. Handledare från många arbetsplatser kunde träffas och kanske också få ett studiebesök på värdföretaget? Man måste förpacka
handledarutbildningen på något sätt.
Annika Borssén mixade handledare för el- och energiprogrammet och vård- och omsorg på Stena line. De delades på eftermiddagen. Ungdomskultur och liknande ingick i de generella delarna. Det är också ett billigt koncept. Mimers hus och Praktiska gjorde en gemensam handledarutbildning för elprogrammet.
Får man väl in dem i utbildningen, så tycker de att det är jättebra.
Lärare/skolledare kanske kan gå med på andra skolors handledarutbildningar? Sekreteraren informerar:
Den nationella utbildningen är antagligen en handledarintroduktion och blir inte klar förrän nästa höst. Pilotomgångar kommer under våren.
En diskussion om övergången från APU till APL kommer att genomföras den 29 oktober under Skolverkets KYRK-konferens på Svenska Mässan.
Nösnäsgymnasiet: Sveriges Byggindustrier kommer att diskutera kvalitet i lärande på arbetsplats på ett annat sätt under en kommande konferens.
Bräckegymnasiet: Ofta görs färdigutbildningen i och med trepartssamtalen. Kortare och enklare matriser är mycket intressanta. Har de ingen verkningsgrad så är det onödigt.
6. Lärlingskompassen – en modell från Uddevalla
Björn Wärnberg, rektor på Margretegärdesskolan medverkade
Tommy Andersson introducerade Björn som ingår i ett nätverk som heter Lärling Väst. Där är det fokus enbart på lärlingar.
I vårt nätverk har vi fokus både på apl och lärling.
Nu har Björn hand om lärlingar i Uddevalla, men arbetade tidigare i Göteborg på Burgårdens Utbildningscentrum.
Informationen idag handlar dels om konferenserna, dels om projektidéerna. Bonny W är involverad i referensgruppen för projektet.
Bakgrunden är att Uddevalla var ganska tidigt ute och 2006 drog man igång med 12 elever enligt Björn Scheeles utredning. (De deltog också i projektet Idéskola 2005-2007 som initierades av Myndigheten för skolutveckling). Det blev väldigt populärt och betygsintag gjorde att det var många som ville komma in. 72 elever antogs i år och totalt har skolan 178 elever. Det skulle motsvara cirka 1400 lärlingar bara i Göteborg. Det är inte så att företagen säger stopp utan det handlar om hur stor skolan kan vara. Ett skolhus driver lärlingsutbildningen. GLU (gymnasial
lärlingsutbildning) kallar man sig. De skapar en skolkultur om att vara lärlingar i blandade klasser med alla 12 yrkesprogrammen.
Det har varit ungefär samma andel avbrott som på skolförlagda utbildningar. Tre heltidsanställda är anställda som lärlingskoordinatorer för utbildningen.
Skolan lyckades hålla kvar intresset bland eleverna även om försöksverksamheten lades ner. Ideella stiftelsen Företagsam kom till Uddevalla och tyckte att det var en bra modell för hur andra kan göra. De identifierade några saker som de tyckte var särskilt bra. Skolan insåg då att det var vissa saker som var framgångsfaktorer. Koordinatorer med rätt mycket tid är en. De är administrativa tjänstemän. Statsbidraget läggs på dessa. Klasserna hålls ihop i en skolform och det blir ett rektorsområde. Sammanhållna klasser är en social fråga och en rektor är en
administrativ fråga. Formen på utbildningen är också tydlig. Skolan arbetar mycket med uppföljningsarbete med koppling till lärare, företag, elever och även f d elever. Handledarutbilningen går också via koordinatorerna.
Vad är Lärlingskompassen då? Fler elever ska få chansen att gå sin
gymnasieutbildning som lärling. Det är en bra pedagogisk form för många. Det ska helst vara 6 000 lärlingar som ska få statsbidrag (idag är det 1400 stycken). Det var den målsättning som fanns ursprungligen.
Konferenser kan vara ett sätt, men det kan också vara att bilda nätverk och utöka nätverk. Studiebesök kan vara ett sätt. Örebro vill ha en föreläsning t ex.
Skolverket fick nys om Uddevallas sätt att arbeta. De stödjer nu skolan ekonomiskt underifrån genom att de betalar för konferenserna och en del av Björns tjänst. Det kan kännas lite svårt på ett sätt att komma till någon annan och säga att man är bra på något. Vi är många som jobbar med detta. Det första Björn gjorde var att söka upp en del kommuner för att höra om de ville vara med. Det finns en styrgrupp och en referensgrupp.
Steg ett är konferenser och den första är i Göteborg på fredag. Dels är det politiker och förvaltningschefer som målgrupp för att berätta om att lärlingsutbildning är ett sätt att hålla kvar en del nischade utbildningar. Det gör också att ungdomar kan stanna kvar i närområdet. De är huvudmålgrupp på konferens 1. En konferens till kommer att anordnas. En tvådagarskonferens i Ljungskile bidrar till uppföljning. Det är väldigt stort intresse för tvådagarskonferensen och den är fulltecknad flera gånger om. De kommer troligtvis att upprepas.
Skolinspektionens rapport visade på att Uddevalla hade en funderande lärlingsutbildning.
Uddevalla vet inte hur projektet kommer att löpa vidare. Det finns ingen finansiering i dagsläget. Konferenser kommer att anordnas även under våren och genom att stödja lokala nätverk.
Det finns en avundsjuka från andra lärare som inte får samma resurs som
lärlingslärarna. Lärarna har dock tid i tjänsterna för att implementera modellen. Man börjar nu tänka om så att det blir lite mera så även i de skolförlagda delarna.
Minst tre dagar är eleverna ute på apl och två dagar i skolan. Fler modeller fungerar ganska bra, men lärlingarna ska ha samma möjligheter som de andra eleverna att nå gymnasiegemensamma ämnen. De läser teori med sitt program.
Utbildningen inleds med en period som löper fram till oktober, då de är i skolans verkstäder. Intensivundervisning sker då i skolan.
1250 timmar apl uppfylls även om eleverna är inne ända fram till jul. Hur ska man tänka? På lärlingsutbildningen baseras bidragen på tiden. Halva tiden ska vara ute och halva tiden inne. Enligt nationella uppgifter motsvarar en arbetsvecka 23 timmar undervisningstid och övrig tid ingår i arbetet.
Uddevalla dimensionerar platserna med t ex två frisörer, åtta handelsplatser, sex barn- och fritidsplatser osv. EE har sex platser.
Vill man gå BF så måste man söka direkt. Ambitionen är att alla ska få sitt förstahandsval.
Nösnäsgymnasiet gör ungefär som Uddevalla och håller ihop eleverna med lärarna. Koordinatorernas uppgifter ska inte gå in på lärarnas uppgifter. De sköter
kontrakten, gör en första riskanalys gällande arbetsmiljön, ordnar arbetskläder, lunch och resor och håller i handledarutbildningen. Det är allts allt som inte är pedagogiskt. Yrkesläraren blir pedagog. Svårast är det att genomföra
lärlingsutbildningen på el- och energiprogrammet. Det tycks vara väldigt mycket teori bakom för att klara kurserna och ett matematiskt innehåll. Det blir tungt att ta sig igenom detta. BF har också ett tungt teoretiskt innehåll. Går det att göra detta arbetsplatsförlagt i stället?
På bygg och anläggningsprogrammet erbjuds: husbyggnad, plåt och måleri. De största motståndarna till lärlingsformen är de som har skolförlagd utbildning på de programmen. En kommentar kan vara: Tror ni inte att vi gör ett bra jobb? Man tar praktikplatser från varandra enligt dem.
Björn menar i stället att man skapar lika mycket praktikplatser med en lärling. Statsbidragen används som ett bräckjärn. ”Ni bör nu också kunna ta emot elever på apl om ni får pengar för lärlingar”.
BI tittar just nu på den ersättning som går ut från företag till elever på BA för att se om den verkligen är korrekt.
Det bästa som kommer i proppen är de 10 000 kr som kan gå till de företag som går en handledarutbildning. Det är inte säkert att pengarna används väl om de bara går ut till företagen. Det tar ett tag innan man får till en organisation på skolan.
Uddevalla har samma elevpeng för alla elever. Statsbidragen sänkte den summan. Skolan betalar kläderna för eleverna. De nya pengarna får inte gå till lärverktyg. Kan skolan erbjuda en tjänst till företagen?
Det finns en skola som behåller pengarna på ett konto och företagen kan sedan avropa. Det är inte ok enligt inspektionen. Om man ställer krav på att tjänsten ska köpas av skolan går det heller inte.
De större företagen är bra på att erbjuda platser. Kommentar från en deltagare i mötet:
Rädslan för lärlingsutbildningen är också ideologisk. Det finns en sådan diskussion och det handlar om kvalitetstänkandet. Den svenska arbetsmarknadsmodellen
bygger på att parterna gör upp och att staten står för utbildningsansvaret. Det kan vara ett paradigmskifte på gång. Det finns tendenser till förändringar.
7. Vad gör en apl-utvecklare?
Rapport från Tommy Johansson, Kungsbacka, som är s k apl-utvecklare på Skolverket.
De som deltar i projektet tittar på det systematiska kvalitetsarbetet.
Skolinspektionen går nu in på 80 skolor och granskar yrkesutbildningen. Kraven på skolan är de samma som i arbetslivet. Finns det ett systematiskt kvalitetsarbete? Apl-utvecklarna ska ta fram nycklar för att stödja detta. Skräckexempel finns. För att programmet ska få erbjudas ska det finnas apl innan eleven antas.
33 % av skolorna har inte sina elever ute på apl. Skolinspektionen gick igår in och stängde en skola i Tumba bland annat för att det inte fanns apl.
Just nu intervjuas ett antal rektorer. Ansvaret ligger jättetungt på dem. Skollagen och gymnasieförordningen styr detta.
Annika B: Ofta vet inte rektorerna att de är ansvariga. Det blir yrkesläraren som får ta ansvaret i de flesta fall. En pilotutbildning kommer att tas fram och detta ska sedan spridas. I första skedet är det den egna skolan och sedan är det tänkt att det ska ske regionalt. Det är ett positivt och bra läge i gruppen och de jobbar mycket med dessa frågor.
Det kommer att bli 40 % tjänst så småningom. Det är rätt mycket kvällar och helger….
Skolverkets tanke är att göra punktinsatser fram till 2016. Ny utlysning kommer, så fler får chansen.
8. Förstelärare – är det något för en yrkeslärare?
Diskussion om vad som kan vara lämpliga uppgifter för att förbättra elevernas måluppfyllelse.
18 oktober kom det ny information om antal förstelärartjänster. Det kommer ut ett tänkt underlag. Ansökan ska antagligen vara inne i februari/mars.
Vad är det som gäller för detta tillägg?
Kommer det att bli någon form av nedsättning? Hur länge kan detta gälla? LR gillar inte att det är tidsbegränsat. Pengarna som skolan får är tidsbegränsade, vilket gör det osäkert.
Kungsbacka: Det kan vara vem som helst. IKT och entreprenörskap är viktiga delar för skolan. Yrkesmetodik kan också vara ett sådant område. Man ska också kunna sprida kunskaperna.
Nösnäsgymnasiet: Det arbetsplatsförlagda lärandet kan också vara ett område, men det får inte bara peka på en person.
Det är rätt mycket pengar som läggs ut under några år framöver och också ett sätt att höja statusen på yrkeslärarna.
Gå hem och tryck på så att även yrkeslärarna söker.
9. Ny Skolinspektionsgranskning av 80 gymnasieskolor med yrkesutbildning Stor granskning av skolor med sämre resultat och stora avbrott är på gång.
Skolverket och Arbetsmiljöverket är också överens om vem som tittar på vad. Arbetsmiljöverket ska också ut och inspektera arbetsmiljö i skolan som t ex hot och våld, mobbning mm.
10. Önskemål inför programvisa träffar kring gymnasiearbetet 2 december Erbjudandet är ute för att se vilken skola som kan ta hand om vilka program. 11. Aktuella ansökningstider för t ex yrkesintroduktion
4 november är sista dag.
12. Skolverkets nya webbsida www.skolverket.se/yrkesutbildning
Här kan man botanisera kring allt möjligt som sker kring yrkesutbildning utifrån myndighetens uppdrag. Bland annat finns bra sidor om bedömning t ex via Malmö Högskolans egen sida som länkats upp. En annan ny sida är www.gymnasieinfo.se som kan vara användbar för att informera om yrkesprogram och yrken. Där finns också filmer som beskriver varje program.
På tal om sociala medier är det viktigt att skolan talar med sina elever om vad man får skriva eller inte om sina apl-platser. Exempel visade på att butikskedjor scannar av varje dag kring vad som skrivs om butikerna. Elever har blivit av med sina platser om de har skrivit något illa om sin plats.
Inbjudan, anteckningar och övrigt material från Lärande på arbetsplats-nätverket möten återfinns på GR Utbildnings webbsida www.GRkom.se/Utbildning.
Vid anteckningarna
/Margaretha Allen
