Operationssjuksköterskans erfarenhet av kommunikation i operationsteamet.: -En litteraturstudie

Operationssjuksköterskans

erfarenhet av kommunikation i

operationsteamet.

- En litteraturstudie

Abstrakt

Bakgrund: Operationssjuksköterskan samarbetar tillsammans med flera olika professioner. Varje profession har unika kunskaper och kompetenser som behövs för att säker vård ska kunna ges till patienten. Studier visar att patienter löper hög risk att drabbas av vårdskada om det kirurgiska teamet brister i kommunikation och samarbete.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva operationssjuksköterskans erfarenheter av kommunikation i operationsteamet.

Metod: Litteraturstudie med systematisk ansats valdes. 11 kvalitativa artiklar inkluderades. Artikelsökningarna utfördes systematiskt i databaser samt manuella sökningar.

Resultat: Kommunikation kan uttryckas antingen verbalt eller icke-verbalt. Inne i operationssalen används båda. Operationssjuksköterskorna upplever att deras kompetens inte respekteras och prioriteras och att deras röst inte blir hörd. Rotationer och hög omsättning på personal gör det svårare att vara bekanta med varandra inom teamet, vilket försvårar samarbetet och kan leda till att

kommunikation går förlorad.

Konklusion: Genom att respektera och ha förståelse för betydelsen av varje professions unika kompetens och lyssna på sina teammedlemmar kan samarbetet fortskrida konfliktfritt och kommunikationen blir effektiv, vilket krävs för att kunna bedriva säker vård.

Nyckelord

Erfarenhet, kommunikation, operationssjuksköterska, samarbete, säker vård

Tack

Abstract

Background: The operating nurse collaborates with several different professionals. Each profession has unique knowledge and skills that need to ensure our safety and should be able to be given to the patient. Studies show that patients are at high risk of suffering injury if the surgical team fails in communication and collaboration. Objective: The aim of the literature study was to describe the scrub nurse's experience of communication in the surgery team.

Method: Literature study with systematic approach was chosen. 11 qualitative articles were included. Article searches were carried out systematically in databases and manual searches.

Outcome: Communication can be expressed either verbally or non-verbally. Use both in the operating room. The operating nurses feels that their skills are not respected or prioritized and that their voice is not heard. Rotations and high turnover on personal make it more difficult to get to know each other within the team, which makes collaboration difficult and can lead to lost communication.

Conclusion: To understand the importance of and respect each profession's unique skills and listening to its team members can collaborate progresses conflict-free and communication becomes effective. This is required to be able to provide safe care.

Keyword

Collaboration, communication, experience, safe care, scrub nurse

Thanks to

A lot of thanks to family and friends who supported me during the procedure of the literature study.

Innehållsförteckning

1 Inledning 1

2 Bakgrund 1

2.1 Operationssjuksköterskans roll och ansvar 1

2.2 Patientsäkerhet 2 2.3 Kommunikation i operationsteamet 2 2.4 Teamarbete 3 3 Teoretisk referensram 4 3.1 Säker vård 5 4 Problemformulering 5 5 Syfte 6 6 Metod 6 6.1 Design 6 6.2 Urval 6 6.3 Datainsamling 7 6.4 Dataanalys 8 7 Forskningsetiska överväganden 9 8 Resultat 10 8.1 Kommunikation i operationsmiljön 11 8.1.1 Verbal kommunikation 11 8.1.2 Icke-verbal kommunikation 11

8.2 Kommunikation och teamarbete 12

8.2.1 Operationsteamets betydelse 12

8.2.2 Faktorer som påverkar teamarbetet 12

8.2.3 Bristande förståelse och respekt för varandra 13 8.2.4 Effekter av bristande kommunikation och teamarbete 14

9 Diskussion 15 9.1 Metoddiskussion 15 9.2 Resultatdiskussion 18 9.3 Klinisk implikation 21 10 Konklusion 22 11 Referenser 23

Bilagor

Bilaga 1 Söktabell för Cinahl och PubMed Bilaga 2 Flödesdiagram av artikelsökning

Bilaga 3 Granskningsmall (SBU, 2014) för bedömning av vetenskaplig kvalitet Bilaga 4 Artikelmatris

1 Inledning

Kommunikation påverkar effektiviteten och arbetsklimatet i teamet och ska ses som en integrerad del i säkerhetskulturen (Sammer, Lykens, Singh, Mains, & Lackan, 2010). Framgångsrik kirurgi beror inte bara på de tekniska aspekterna av arbetet utan det beror också på effektiv kommunikation (Weldon, Korkiakangas, Bezemer, & Kneebone, 2013). Operationssalen är den miljö med högst andel förekommande risker inom hälso- och sjukvården (Rogers et al., 2006). När det kirurgiska teamet brister i teamarbete (Mazzocco et al., 2009) eller brister i kommunikation (Nilsson, Lindberget, Gupta, & Vegfors, 2010; Makary et al., 2006) löper patienter högre risk att skadas i samband med vård. Lingard et al. (2004) studie visar att kommunikation misslyckades upp till 30% av fallen. Brister i kommunikation förekommer i

genomsnitt nio gånger per operation (Christian et al., 2006). För att utveckla och främja säkerhetsarbetet och patientsäkerheten på enheten krävs ett öppet klimat (Smeds Alenius, 2018), där det gemensamma målet bör vara att patienten erhåller en säker och evidensbaserad vård och att sjukvårdens resurser nyttjas på bästa sätt. Operationssjuksköterskan behöver således kunskap om kommunikation och betydelsen av den för att möjliggöra skapandet av ett väl fungerande team. Dessutom bör operationssjuksköterskan och resterande teammedlemmar ha förståelse för att kommunikation kan uppfattas på olika sätt av de olika professionerna. Genom att sammanställa befintlig forskning om

operationssjuksköterskornas erfarenhet av kommunikation i team vill författaren bidra med evidens och kunskap för att gynna patientsäkert arbete och en god arbetsmiljö.

2 Bakgrund

2.1 Operationssjuksköterskans roll och ansvar

Enligt Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2017) ska

sjuksköterskan arbeta förebyggande så att inte patienter drabbas eller riskeras att drabbas av vårdskada. Enligt World Health Organisation (WHO) (2009) och Blomberg, Bisholt, Nilsson och Lindwall (2015) bör operationssjuksköterskan skydda patienten från vårdskada. I den komplexa och högteknologiska

operationsmiljön har operationssjuksköterskan specifika kunskaper inom perioperativ omvårdnad (Riksföreningen för operationssjukvård & Svensk sjuksköterskeförening, 2011) vilket innefattar kunskaper om hygien, aseptik, medicintekniska produkter och människokroppens anatomi (Blomberg, Bisholt, & Lindwall, 2018) samt kunskaper om operationsmetoder och tekniker för att bevara och/eller återställa hälsa (Blomberg et al., 2015; Blomberg et al., 2018).

Operationssjuksköterskan ingår i ett operationsteam som består av olika professioner och det är viktigt att ta tillvara på allas kompetenser. Förmågan att samarbeta är starkt kopplat till kvaliteten på vården (Riksföreningen för

Operationssjuksköterskans arbete omfattar planering och förberedning av

operationssalen, patienten samt sig själv inför det kirurgiska ingreppet (Kelvered, Öhlén, & Gustafsson, 2012). Vidare ingår också ansvar som säker positionering av patienten, förebygga uppkomsten av vårdrelaterade skador och komplikationer, instrumentera och assistera (Blomberg et al., 2018) samt omhänderta

vävnadsprover, motivera och stödja (Riksföreningen för operationssjukvård & Svensk sjuksköterskeförening, 2011). Operationssjuksköterskan kommunicerar kontinuerligt med övriga teammedlemmar och har den övergripande synen på operationssalen (Anderson & Talsma, 2011) och bör ha handlingsberedskap att fatta beslut i akuta och/eller stressade situationer (Blomberg et al., 2018). Med ett

lösningsfokuserat förhållningssätt ska operationssjuksköterskan kunna medverka i samråd med operationsteamet (Blomberg et al., 2018) med hänsyn till att patienten ska känna sig sedd, delaktig och väl omhändertagen (Blomberg et al., 2015; Blomberg et al., 2018).

2.2 Patientsäkerhet

Patientsäkerhet definierats som minskning av risk för onödig skada i samband med vård (Runciman et al., 2009), vilket innebär förebyggande av fel och brister samt undvikande av negativa konsekvenser (Kim, Lyder, McNeese-Smith, Leach, & Needleman, 2015). Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) beskriver att

patientsäkerhet handlar om skydd mot vårdskada och definierar vårdskada som lidande, fysisk eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hälso- och sjukvården genom adekvata åtgärder hade kunnat förhindra. Varje år drabbas ca. 110 000 patienter av vårdskada i varierande allvarlighetsgrad på svenska sjukhus vilket innebär stort lidande för patienten (Sveriges Kommuner och Landsting, 2018). Vårdgivaren är skyldig att utreda händelser som har medfört eller hade kunnat medföra vårdskada och vidta de åtgärder som behövs för att eliminera eller minska risken att patienten drabbas av vårdskador (SFS 2010:659). Genom exempelvis utfallsmått; som rör avvikelser, vårdskador och oönskade utfall kan patientsäkerheten undersökas. Bemanning, tillgång på vårdplatser, kunskap och kompetens samt upprätthållandet av kunskap och kompetens är andra mått som ger en bild av patientsäkerhetsarbetet förutsättningar och kontext (Socialstyrelsen, 2019). Göras, Unbeck, Nilsson och Ehrenberg (2017) studie visar att det finns variationer i attityder till patientsäkerhet hos de olika yrkesverksamma inom det kirurgiska teamet. För att direkt kunna påverka patientsäkerhetskulturen uppfattas teamarbete som en viktig komponent av sjuksköterskor (Cavalcante, Cavalcante, Pires, Batista, & Nogueira, 2016).

2.3 Kommunikation i operationsteamet

Kommunikation är komplext och består av verbala och icke-verbala budskap (Ruben & Gigliotti, 2016) och innefattar bland annat möjlighet att ställa frågor och delge information om den aktuella situationen (Pezzolesi et al., 2012). World Health Organization [WHO] (2009) menar att det centrala för kommunikationen på

operationssalen är att vårdpersonal ska ha förmågan att uttrycka sin oro för patientsäkerheten om det uppstår situationer när patientens säkerhet är i fara. Det

krävs att hela teamet engageras i att kommunicera effektivt för att därmed undvika vårdskador (Osborne-Smith & Hodgen, 2017).

Kommunikation är väsentlig och nödvändig också för ett effektivt teamarbete (Nagpal et al., 2010; Gillespie, Chaboyer, & Fairweather, 2012). Kommunikation bör byggas på ömsesidig förståelse och goda avsikter, trots detta kan

kommunikationen ändå brista. Det som sägs kan uppfattas på annat sätt än vad som menats, även om budskapet uppfattas rätt kan delar gå förlorade på vägen eller misstolkas (Svensk Sjuksköterskeförening et al., 2016). I den komplexa operationsmiljön krävs ett gott samarbete mellan de olika professionerna för att minska uppkomst av brister i kommunikationen (Nilsson et al., 2010) och

kommunikation bör framföras effektivt för att information ska bli tydlig (Osborne-Smith & Hodgen, 2017). Gillespie et al. (2012) menar att brister i kommunikation kan leda till felaktiga beslut som påverkar patientsäkerheten negativt. Enligt Nilsson et al. (2010) är brister i kommunikationen som medför konsekvenser för patienten den vanligaste orsaken till avvikelser och vårdskador inom hälso- och sjukvården. På operationssalen är brister i kommunikation vanligt förekommande och beror ofta på att informationsutbytet sker försent vilket påverkar patientsäkerheten (Lingard et al., 2004).

Kommunikationen på operationssalen är dynamisk (Osborne-Smith & Hodgen, 2017) och präglas av sociala relationer, mänskliga faktorer och kulturer (Murphy, 2011). Team som är väl etablerade använder ofta mindre verbal kommunikation eftersom det råder en underliggande kunskap om varandras arbetssätt. Detta ökar förmåga att tolka vad som händer eller vad som ska hända. Icke-tekniska färdigheter som exempelvis förutse rörelser, ögonblick och kroppsorientering kan vara mer utvecklade i mer etablerade team (Weldon et al., 2013). Effektiv kommunikation innehåller både verbal och icke-verbal överföring av information som präglas av att den är tydlig och klar av både sändare och mottagare (Osborne-Smith & Hodgen, 2017). I team där medlemmarna känner varandra är kommunikationen mindre bristfällig (Gillespie et al., 2012).

Irrelevanta samtal, tystnad, maktförhållanden och andrahandsinformation kan leda till kommunikationsbrister eller förlust av kommunikation (Weldon et al., 2013). Brister i kommunikationen kan orsaka allt från att operationerna blir försenade till att operationer utförs på fel sida av kroppen (Nilsson et al., 2010), vilket kan äventyra patientsäkerheten och vårdens kvalité (Nagpal et al., 2010). För att säkerställa vården och patientsäkerheten måste kommunikation inom teamet upprätthållas (Weldon et al., 2013). Det är därför viktigt att synliggöra eventuella kommunikationsbrister i den perioperativa fasen och de mänskliga faktorer som orsakar bristerna. Simuleringsträning kan förbättra den professionella

kommunikationen i team och därmed öka patientsäkerheten (Wakeman & Langham, 2018).

2.4 Teamarbete

Inom hälso- och sjukvården är det vanligt förekommande att arbeta i team med en variation av kompetenser där syftet är att förenkla och förbättra de inarbetade rutinerna, vilket bidrar till ett effektivt arbete. På operationssalen består teamet

oftast av operatör med särskild specialitet, anestesiolog, operationssjuksköterska, anestesisjuksköterska och undersköterska/sjuksköterska (Kang, Massey, & Gillespie, 2015). Varje profession har sin specifika kompetens (Lind, 2009). Samverkan inom teamet leder till nytta för patienten, förbättrar samarbetshälsa och utveckling för medlemmarna i teamet. Teamarbete är dock ett komplext

sammanhang mellan personliga egenskaper, fysiska och organisatoriska

förutsättningar. När det inte fungerar kan det vara svårt att specificera orsaken till problematiken (Edberg et al., 2013).

För att få ett välfungerande team med gott arbetsklimat krävs adekvata resurser, god kompetens hos teammedlemmarna och tillfredsställande samarbete inom teamet vilket i sin tur ger positiva effekter för patienter, personal, närstående, organisation och samhälle (Sandberg, 2009). Relationer inom team behöver oftast vårdas över tid och ett team som arbetat ihop under en längre tid utvecklar förmåga och förståelse för varandra (Leach, Myrtle, & Weaver, 2011). Klimatet bör vara öppet och

tillåtande för att samverkan i teamet ska vara möjligt samt bör patienten ses som en i teamet och låta denne vara delaktig (Sharp, 2012). I ett optimalt teamarbete under livshotande och tidskrävande situationer ska information delges på ett kortfattat, kontrollerat och medvetet sätt, vilket bidrar till att alla teammedlemmar får en gemensam bild av den aktuella situationen och för att undvika missförstånd krävs att oklara direktiv eller önskemål förtydligas (Gillespie et al., 2012). Teammedlemmar som inte känner varandra blir mer reserverade och tveksamma (Leach et al., 2011) och misslyckanden relaterade till kommunikation och teamarbete är mer vanligt i dessa team (ElBardissi, Wiegmann, Henrickson, Wadhera, & Sundt, 2008). Det finns skillnader i hur kirurger och övriga teammedlemmar ser på

kommunikation och teamarbete (Wauben et al., 2011). I studien av Makary et al. (2006) framkom att kirurger ofta bedömer teamarbetet som bra medan

operationssjuksköterskorna upplever att teamarbetet är medelmåttigt.

Operationssjuksköterskor bedömde samarbetet som sämre med kirurgen jämfört med andra yrkeskategorier på operationssalen. Kirurger hade generellt en mer positiv uppfattning av samarbetet (Carney, West, Neily, Mills, & Bagian, 2010). I operationssalen är maktförhållanden framträdande och kan ses över alla discipliner och avser generellt en hierarki av kunskap. Maktförhållanden och hierarkiproblem kan orsaka brist på kommunikation och förhindrar därmed framgångsrikt teamarbete och påverkar patientsäkerheten (Weldon et al., 2013).

I Wheelock et al. (2015) studie påvisades att störningsmoment såsom onödiga dörröppningar, instrument som saknas, obehörig personal på salen eller ljud från telefoner, personsökare är vanligt förekommande. Teamarbete påverkades negativt eftersom störningarna leder till ökad stress, arbetsbelastning och försämrad

kommunikation. Sevdalis et al., (2014) menar att störningsmoment ställer höga krav på teamets förmåga att identifiera och styra de faktorer som bidrar till störningar.

3 Teoretisk referensram

Tidigare studier har visat att brister i kommunikation ökar risken för vårdskador och bristande patientsäkerhet. Genom att arbeta utifrån kärnkompetenser kan

operationssjuksköterskan minimera de risker som finns inom vården, som leder till vårdskador och bristande patientsäkerhet. Säker vård är en av

operationssjuksköterskans kärnkompetenser och har valts som teoretisk referensram. Den teoretiska referensramen kommer att användas i resultatdiskussionen.

3.1 Säker vård

Vårdgivaren är ansvarig för att upprätthålla och bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete (

SFS 2010:659).

operationssjuksköterskans kärnkompetenser och krävs för att skapa hög

patientsäkerhet och god kvalitet på vården. Det innebär att ha kunskap om risker som finns inom vården, vilka kan vara brister i kompetens eller otillräckliga resurser, brist i samarbete eller brister i kommunikation. Vidare behövs även kunskap om hur arbetet ska gå tillväga för att minimera dessa risker (Cronenwett et al., 2007). För att kunna skapa en säker vård krävs både tekniska och icke-tekniska kunskaper. Till de tekniska kunskaperna hör de yrkesrelaterade kunskaper och färdigheter som operationssjuksköterskan får under sin specialistutbildning, vilka med tiden också behöver utvecklas. De icke-tekniska kunskaperna är förmågan att sätta sig in i patientens behov, lösa problem, hantera stress, fatta beslut, ledarskap, teamarbete och kommunikation. Icke-tekniska färdigheter kan aldrig ersätta tekniska färdigheter. Hur vården organiseras, hur tekniken är uppbyggd och fungerar och hur kommunikation sker med varandra är grunden för en säker vård som skapar vårdens utfall. Säker vård är ett gemensamt ansvar för alla professioner och det är viktigt att hela teamet samarbetar och arbetar preventivt för att det ska vara möjligt att minska risker och bedriva säker vård (Svensk Sjuksköterskeförening et al., 2016). Detta gör operationssjuksköterskan genom att inta ett riskförebyggande tankesätt (Lindh & Sahlqvist, 2012) och integrerar det riskförebyggande arbete i det kliniska arbetet (Öhrn, 2013). Evidensbaserad kunskap och följsamhet av regler, riktlinjer och rutiner krävs för en säker vård (Cronenwett et al., 2007). Om

patientsäkerheten hotas bör alla våga säga ifrån och bli lyssnad på. Rätt attityd och värderingar är inte tillräckligt utan säkerhetstänket måste även genomsyra hur vården är bemannad och organiserad. Simuleringsträning i team, användning av standardiserad kommunikation bidrar till en säker vård (Svensk

Sjuksköterskeförening et al., 2016).

4 Problemformulering

I den komplexa operationsmiljön utövas avancerad vård vilket ställer höga krav på säkerhet och kompetens. Operationsmiljön innebär att flera professioner med olika kompetens ska samarbeta och de har ett gemensamt ansvar för att den vård som patienten får är säker. Kommunikation och interaktion mellan olika professioner är viktigt när det kommer till patientsäkerhet och arbetsmiljö. Operationsteamet behöver ha förståelse för att kommunikation uppfattas olika inom de olika professionerna. Därför är kommunikation och dess betydelse för ett fungerande teamarbete en viktig kunskap som operationssjuksköterskan bör besitta. Studier visar att samarbetet sällan är konfliktfritt och att kommunikationen ofta är bristfällig. Som följd av att det brister i samarbete och kommunikation ökar

patientens risk att drabbas av vårdskada. Förhoppningen med denna litteraturstudie är att främja patientsäkerheten och bidra till god arbetsmiljö genom att synliggöra operationssjuksköterskans erfarenheter av kommunikation och samarbete i operationsteamet.

5 Syfte

Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskans erfarenhet av kommunikation i operationsteamet.

6 Metod

6.1 Design

En litteraturstudie med systematisk ansats baserad på kvalitativ forskning genomfördes för att besvara studiens syfte. Ett systematiskt arbetssätt höjer kvaliteten, ökar tillförlitligheten i resultatet (Kristensson, 2014) och går ut på att forskaren systematiskt söker, kritiskt granskar och sammanställer evidens utifrån studier som är relevanta för forskningsfrågan (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016). Kvalitativ forskning präglas av ett synsätt baserat på att försöka förstå människan, hennes upplevelser och erfarenheter (Polit & Beck, 2016). Implementering av evidensbaserat forskningsresultat och beslutsfattande i den kliniska verksamheten underlättas och stödjs av det resultat som de systematiska sammanställningarna lett fram till (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016). Denna litteraturstudie har en

induktiv ansats, vilket innebär att författaren förutsättningslöst har samlat in data om det valda problemområdet (Forsberg & Wengström, 2016).

6.2 Urval

Vid systematiska litteraturstudier är det fördel att använda en modell för att fördjupa syftet, underlätta sökningen och för att kunna ställa en svarbar och strukturerad frågeställning. Utifrån studiens syfte valdes modellen PEO (Population, Exposure, Outcomes), då den lämpar sig väl för kvalitativa frågeställningar. Utifrån

problemformuleringen och studiens syfte formas tre olika delar i modellen PEO (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016). I denna studie står P för

operationssjuksköterskan, E för kommunikation i operationsteamet och O för operationssjuksköterskans erfarenheter. Indelningen kan ses i Figur 1.

Fig. 1 Modell av PEO med identifierade sökord.

För att identifiera lämplig sökordsterminologi användes de sökord som framkommit genom PEO-modellen i Svensk MeSH och Cinahl Headings, vilka kan appliceras för sökningar i databaserna PubMed respektive Cinahl.

Artiklarna skulle var publicerade mellan åren 2010–2020 samt publicerade på engelska. Tidskrifterna där de vetenskapliga artiklarna publicerats var granskade och godkända enligt Ulrichsweb Global Serials Directory. Artiklar som inte hade ett etiskt godkännande eller inte svarade mot studiens syfte samt studier utförda på annan avdelning än operationsavdelning exkluderades. Endast kvalitativa artiklar inkluderades således exkluderades artiklar med kvantitativ metod och

litteraturöversikter.

6.3 Datainsamling

Artikelsökningarna genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl med relevanta sökord som framkommit genom modellen PEO (figur 1). Sökningen redovisas i databasernas respektive söktabell (Bilaga 1). I söktabellerna går också att utläsa valda limits för respektive databas. Valda sökorden kontrollerades för att säkerställa att viktiga ord kopplade till ämnet inte går förlorade på grund av att det skiljer sig mellan databaserna. I sökningarna användes de booleska operatorerna AND och OR, vilket ökar sökningens sensitivitet (Kristensson, 2014). Som tidigare nämnt användes databaserna PubMed och Cinahl. Dessa databaser innehåller forskning gällande medicin och omvårdnad (Forsberg & Wengström, 2016).

PEO Population Exposure Outcomes Operationssjuksköterskan Kommunikation i operationsteamet Erfarenheter

Manuell sökning ingår i sökprocessen i en systematisk litteraturstudie (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016) och genomfördes för att fånga upp artiklar som inte är direkt kopplade till valda ämnesord (SBU, 2017).

Den systematiska databassökningen genererade i totalt 28 artiklar. Utöver detta så inkluderades en artikel från den manuella sökningen, vilken baserades på de tidigare funna artiklarnas referenser. Det första urvalet bedömdes genom relevans av titel och abstract. Artiklarna sparades och sorterades utifrån specifik databas för att kunna identifiera dubbletter. Antalet dubbletter var fem. Detta antecknas inom parates i söktabellen (Bilaga 1). I söktabellen illustreras urvalsprocessen med redovisning av antal träffar, antal lästa abstrakt och fulltextartiklar samt eventuella dubbletter. Vilket också går att utläsa från Fig. 2 flödesdiagram (Bilaga 2). Vidare genererade screeningen i att 13 artiklar valdes ut för vidare granskning.

De artiklar som bedömdes relevanta lästes ytterligare en gång i full text och ytterligare gallring skedde genom samma relevansbedömning som vid tidigare granskning. De artiklarna som valdes ut granskades en tredje gång enligt SBU:s granskningsmall (2014) (Bilaga 3). Här exkluderades två artiklar och redovisas i tabell 2 (Bilaga 2). Syftet med stegvis kvalitetsgranskning är att bedöma artiklarnas kvalitet (Kristensson 2014), att studiernas resultat är tillförlitliga samt att alla resultat har presenterats och att studiernas analysförfarande är utförligt beskrivet (Bettany-Saltikov 2016). Studierna kan bedömas vara av låg-, medel- respektive högkvalitet. För att bedöma artiklarnas kvalitet valdes procentsats som indikator vilken baserades på poäng. Där bedömningen kunde ge 0–2 poäng per del i granskningsmallen. 80–100% var hög kvalitet, 60–80% var medelhög kvalitet och 0–60% var låg kvalitet. Fem artiklar bedömdes vara av hög kvalitet och sex artiklar bedömdes vara av medel kvalitet och således inkluderades 11 artiklar ut till studien. Inga artiklar bedömdes vara av låg kvalitet. En artikelmatris utformades där

artiklarnas syfte, resultat och kvalitetsnivå sammanställdes (Bilaga 4).

6.4 Dataanalys

Efter granskningen genomfördes en innehållsanalys för att nå det mest centrala i varje artikel. Extraktion och analys av data utfördes i enlighet med Bettany-Saltikov & McSherry (2016) metod för analys av kvalitativa artiklar och har gått till på följande sätt:

• De inkluderade artiklarnas resultat lästes noggrant för att få en fördjupad förståelse av resultatet.

• Därefter färgmarkerades all text som beskrev operationssjuksköterskans erfarenhet av kommunikation med operationsteamet.

• Data extraherades genom att färgmarkerad text klipptes ut och sorterades. • Genom öppen kodning kondenserades texten till flera kategorier som täckte

syftet. På så vis sorteras all ”resttext” ut. Se exempel i Tabell 1.

• För att reducera antalet kategorier sammanställdes liknande kategorier. • Således uppstod en genomarbetad lista med kategorier, vilka delades upp i

• Benämning av kategorier diskuterades med handledare och studenter från handledningsgruppen.

• För att säkerställa att framtagna kategorier var relevanta jämfört med artiklarnas resultat lästes artiklarna ytterligare en gång.

• Genomgången gjordes med var och en av artiklarna. Tabell 1. Exempel på dataanalysen.

Extraherade data Kondensering Kategori Huvudkategori

”some of them [surgeons] will make movements [with their hands], like scissors of forceps or something and you know what that means” Mitchell et al., (2011) Sid. 823 Rad. 1-3 höger kolumn Genom kroppsspråk och gester visa vilket instrument som behövs. Icke-verbal kommunikation Kommunikation i operationsmiljön

7 Forskningsetiska överväganden

Enligt Polit och Beck (2016) är det av betydelse att utvalda artiklar har etiska överväganden eller godkänts av etisk kommitté. En studie gällande människor bör vara till nytta för individen, samhället och professionen (Kjellström, 2017), forskning inom det valda området kan vara till nytta för samtliga. De fyra etiska principerna: autonomiprincipen, nyttoprincipen, inte skada-principen och rättviseprincipen har tagits i beaktande (Beachamp & Childress, 2001). För forskning gällande människor ska etiskprövning ske och till grund för

etikprövningen ligger Lagen om etikprövning av forskning som avser människor (2003:460). Vid forskning är syftet med lagen att skydda den enskilda människan och att respekten för människovärdet bevaras. Artiklarna i denna studie har godkänts av etisk kommitté eller noga fört ett etiskt resonemang. Innan

litteraturstudien påbörjades gjordes en etisk egengranskning (Bilaga 5.) Forsberg och Wengström (2016) menar att det är viktigt att vara medveten om sin

förförståelse när vetenskapliga studier granskas och analyseras. Då författaren har erfarenhet av att arbeta ihop med operationspersonal fanns en viss förförståelse för ämnet. Under studiens gång har författaren strävat efter ett neutralt förhållningssätt och varit noggrann med att försöka återge artiklarnas resultat utan att själv värdera dess fynd.

8 Resultat

Följande huvudkategorier presenterar resultatet; Kommunikation i operationsmiljön och Faktorer som påverkar kommunikation och teamarbete. Vilka återfinns med underkategorier i tabell 2.

Tabell 2. Artiklar som representerar de olika kategorierna. Huvudkategorier Kommunikation i

operationsmiljön

Kommunikation och teamarbete

Underkategorier Verbal komm. Icke-verbal komm. Op. teamets betydelse Faktorer som påverkar teamarbete Bristande förståelse och respekt för varandra Effekter av bristande kommuni kation och teamarbe te Bezemer et al., 2016

_X

_X

_X

_X

_X

_X

_X

_X

_X

_X

_X

_X

Higgins & MacIntosh, 2010

_X

_X

_X

Isik et al., 2020

_X

_X

_X

Mitchell et al., 2011

_X

_X

_X

_X

Rydenfält et al., 2012

_X

_X

Sandelin & Gustafsson, 2015

_X

_X

_X

_X

_X

_X

8.1 Kommunikation i operationsmiljön

8.1.1 Verbal kommunikation

Operationssjuksköterskan använder verbal kommunikation för att förmedla och bekräfta information, till exempel be assisterande sjuksköterska om material eller bekräfta vad som ges till kirurgen (Mitchell et al., 2011). I Bezemer, Korkiakangas, Weldon, Kress, och Kneebone (2016) använde operationssjuksköterskan verbal kommunikation för att få klarhet i oklara direktiv eller frågor.

Operationssjuksköterskor i Sandelin och Gustafsson (2015) ville ha kontinuerlig kommunikation med anestesisjuksköterskan under den operativa fasen för att kunna vara medveten om eventuella kritiska situationer. Operationssjuksköterskorna beskrev att de ibland använder sig av subtila kommunikationsformer såsom att viska till personalen om att hämta hjälp, när de såg att kirurgen skulle dra nytta av

ytterligare kirurgisk hjälp (Mitchell et al., 2011; Sandelin & Gustafsson, 2015). Ton och röstbeteenden kunde ge ledtråd om hur väl det kirurgiska ingreppet fortskred och operationssjuksköterskorna i Mitchell et al. (2011) poängterade värdet av att besitta förmågan att känna igen och förstå förändringar i andra teammedlemmars beteende och tonläge.

8.1.2 Icke-verbal kommunikation

I Sandelin och Gustafsson, (2015) kännetecknades den icke-verbala

kommunikationen av ögonkontakt och blickar riktade mot ett önskat föremål eller av diskreta handrörelser. Operationssjuksköterskor i Mitchell et al. (2011) använde sig av handsignaler genom att till exempel göra tummen upp eller visa på fingrarna hur många av någonting de ville ha istället för att prata och poängterade vikten av att förstå handsignaler eftersom kirurgen också använder denna

kommunikationsform i stället för den verbala. Genom ögonkontakt kunde operationssjuksköterskor kommunicera med anestesisjuksköterskorna under operationen och på så vis bli uppmärksammade om patientens välmående och om nödvändigt göra sig beredd på händelser. Icke-verbal kommunikation användes även i Bezemer et al. (2016) genom att med kroppsspråket nicka och på så vis signalera en förståelse. Under den intraoperativa fasen består icke-verbal

kommunikation främst av att tolka gester och uttryck från de delar av ansiktet som syns, främst ögon och ögonbryn eftersom mun och näsa täcks av munskydd (Mitchell et al., 2011). Vidare beskrev operationssjuksköterskorna att de använde sig av visuell kommunikation genom att ha koll på de skärmar som förmedlar information och att de koncentrerade sig på konversationer mellan andra

teammedlemmar för att uppmärksamma om det sker förändringar i den kirurgiska planen, vilket de menade var en förutsättning för att kunna hänga med i förfarandet (Mitchell et al., 2011). Kirurgens sätt att agera, andas och sucka talar om i vilken sinnesstämning han är, menade operationssjuksköterskorna i Higgins och MacIntosh (2010). Teammedlemmarnas kunskaper och färdigheter påverkas av den atmosfären som kirurgernas sinnesstämning leder till (Sandelin & Gustafsson, 2015).

8.2 Kommunikation och teamarbete

8.2.1 Operationsteamets betydelse

Operationssjuksköterskorna i Gillespie, Chaboyer, Longbottom och Wallis (2010) uttalade att kommunikationen spelade en avgörande roll för att skapa ett

sammanhängande team men menade också att det finns skillnader i

kommunikationsstilar inom de olika professionerna och påtalade därför vikten av att förstå dessa skillnader. Information måste kommuniceras till resten av teamet för att teamarbetet ska bli effektivt (Mitchell et al., 2011). Om teamet kommunicerade angående kirurgiska detaljer som till exempel positionering eller teknisk apparatur innan operation kunde operationssjuksköterskor vara väl förberedda och ligga steget före, vilket de menade var en förutsättning för att kunna ge en säker vård (Sandelin, Kalman, & Gustafsson, 2019) och gör att operationen fortlöper smidigt och effektivt (Sandelin & Gustafsson, 2015).

Arbeta i väl etablerade och specialiserade team innebar att vara bekant med de variationer av procedurer och kirurger och/eller anestesipersonal som förekom samt ha kännedom om teammedlemmarnas styrkor och svagheter (Gillespie et al., 2010). I Rydenfält, Johansson, Larsson, Åkerman och Odenrick (2012) påpekades vikten av god kommunikation och ett välfungerande teamarbete eftersom

operationssjuksköterskorna och kirurg som är sterilklädda kan vara i behov av hjälp och därför själva inte kan verka utanför det sterila fältet. Detta gjorde att de känner en tillhörighet till varandra. Teamarbete som upplevdes konstruktivt och med icke-verbal kommunikation var möjligt när de inblandade hade arbetat tillsammans i många år och kände till varandras professionella kunskaper. Ett effektivt teamarbete skapade tillit och baserades på operationssjuksköterskornas professionella

kompetens, erfarenhet och förståelse för varje kirurgs individuella teknik (Sandelin & Gustafsson, 2015).

I Gillespie, Gwinner, Chaboyer och Fairweather (2013) rapporterades att

teammedlemmar som har arbetat tillsammans under en längre tidsperiod utvecklade en tydlig förståelse för varandras förmågor och deras handlingar samordnades endast med få ord och gester. När två operationssjuksköterskor arbetade

tillsammans eller om operationssjuksköterskan arbetade med en erfaren assisterande sjuksköterska kunde dessa stötta och konsultera varandra gällande beslut för att bättre kunna förutse kirurgens behov och fortlöpte med icke-verbal kommunikation, vilket upplevdes positivt och gjorde att vården blev säker och effektiv. Att backa upp varandra är ett värderat drag för ett fungerande teamarbete och bidrar till ett smidigt operativt förfarande (Gillespie et al., 2013). Känna till ingreppets normala stadier gör att operationssjuksköterskan kan ge kirurgen det instrument han behöver utan att någon forma av kommunikation behövs (Mitchell et al., 2011).

8.2.2 Faktorer som påverkar teamarbetet

Rotationer och hög omsättning på personal leder till ständigt nya

teamkonstellationer och obekanta teammedlemmar, vilket gör det svårare att bli familjär med kirurgens personliga preferenser, har negativ effekt på teamarbete (Gillespie et al., 2010; Sandelin & Gustafsson, 2015). Rotationer gör det också

svårare för operationssjuksköterskorna att förberedda sig vilket i sin tur förhindrar dem från att skydda patientens rätt till en säker vård (Sandelin et al., 2019). Avsaknaden av en historia att arbeta tillsammans med varandra skapade osäkerhet och resulterade i att utbyte av information eller klargörande av frågor som var nödvändiga gick förlorade, vilket resulterar i att saker och ting går lite långsammare (Gillespie et al. 2013). När teammedlemmar var obekanta med varandra upplevdes situationen som mer riskfylld och extremt arbetsbelastade för

operationssjuksköterskorna (Sandelin & Gustafsson, 2015). Gillespie et al. (2013) studie beskrev att bristen på kännedom i kombination med ett förlängt förfarande dock gav uppmuntran till att söka kontakt med andra teammedlemmar. Gillespie et al. (2010) studie visar att teammedlemmarna som inte var kända för varandra eller hade arbetat med varandra tidigare ändå kunde koordinera sina uppgifter och strategier. Operationssjuksköterskorna i Gillespie et al (2010) menade att situationer där teammedlemmarna är obekanta med varandra kunde leda till ökad risk för interdisciplinär konflikt och förhindrade effektiv kommunikation och samarbete. Operationssjuksköterskorna i Isik, Gümüskaya, Sen och Özkan (2020) menade att genom sociala aktiviteter inkludera teammedlemmar kan den sociala interaktionen mellan medlemmarna förbättras.

Clayton, Isaacs och Ellender (2016) beskrev operationssjuksköterskans erfarenhet av att arbeta i mångkulturella team. Variationer i kulturer kan orsaka att

teammedlemmar inte har kunskap om hur procedurer fortlöper vilket anses vara en förutsättning för att teamarbetet ska fungera smidigt. När teammedlemmar med utländsk härkomst inte var familjära med lokala uttal och fraser kunde de lokala operationssjuksköterskorna uppfattas som oförskämda eftersom skillnader i kultur och betydelser kunde orsaka pinsamma situationer och missförstånd. Vidare

rapporteras att operationssjuksköterskor med annan kulturell bakgrund tenderade att umgås och kommunicera med kollegor med liknade härkomst. Sociala aktiviteter kunde främja känslan av kamratskap och bryta fördomar (Clayton et al., 2016).

8.2.3 Bristande förståelse och respekt för varandra

I flera studier (Bezemer et al., 2016; Blomberg, Bisholt & Lindwall, 2019;

Gillespie, Gwinner, Chaboyer, & Fairweather, 2013; Isik et al., 2020; Mitchell et al., 2011; Rydenfält et al., 2012; Sandelin & Gustafsson, 2015;) beskrevs

operationssjuksköterskornas upplevelse av att deras kompetens inte tas på allvar när deras röst inte blir hörd.

Operationssjuksköterskor i Isik et al. (2020) rapporterade att andra teammedlemmar inte alltid förstod eller respekterade deras yrkesroll. I Blomberg et al. (2019) upplevde operationssjuksköterskorna att deras kompetens inte respekterades eller prioriterades när de poängterade att det fanns risk för att steriliteten äventyrades, vid postoperativ rapportering eller när kirurgen upplevdes vara stressad. Ett fungerande samarbete med kirurgen ansågs vara möjligt när operationssjuksköterskorna

respekterades som en likvärdig medarbetare och blev tilltalad utifrån respekt för deras unika profession (Sandelin & Gustafsson 2015).

Olika interaktioner mellan teammedlemmarna kan leda till att dynamiken i teamet sätts ur balans, vilket till exempel sker om kirurgen anser sig vara kapten eller att han ser de andra teammedlemmarna som sina medhjälpare och inte som

medarbetare (Isik et al., 2020). Operationssjuksköterskor kände sig inte som en i teamet om kirurger tenderade att bara kommunicera med varandra (Higgins & MacIntosh 2010). Frånvaro av respekt, professionellt erkännande och en

grundläggande kommunikation mellan teammedlemmar hindrar förutsättningarna att skapa delade förståelser för varandra och är avgörande för teamets prestation (Blomberg et al., 2019; Gillespie et al., 2013). Operationssjuksköterskorna i Sandelin et al. (2019) förklarade att professionell kompetens och kunskap krävs för att kunna erbjuda patienten säker vård och förtroende för de egna färdigheterna är nödvändiga för att samarbetet med kirurgen ska bli effektivt och patientsäkert. I Rydenfält et al. (2012) upplevde operationssjuksköterskorna att för många personer på salen var en riskfaktor som resulterade i störande ljud och prat. Detta gjorde det svårt att höra när kirurgen bad om något vilket i sin tur kunde leda till irritation och visade på bristande respekt för varandras arbete och påverkade samarbetet negativt. När det uppstod bristande förståelse mellan

operationssjuksköterska och kirurg visade Bezemer et al., (2016) studie att det kunde besvaras på två olika sätt. Antingen kunde det leda till att kirurgen fick upprepa vad han ville ha och tenderade då blir irriterad och höja rösten istället för att anta att en annan form av förtydligande krävdes. Detta menade

operationssjuksköterskor hindrade dem från att efterfråga vidare förtydligande för att undvika ytterligare spänning. Eller så kunde kirurgen vid det tillfälle då osäkerhet eller okunskap förmedlades lära operationssjuksköterskan genom att kirurgen förklarade för operationssjuksköterskan. Om kirurgen utförde uppgiften själv omvandlades situationen till ett lärtillfälle inbäddat i det kliniska arbetet vilket underlättade framtida teamarbete. Detta menade operationssjuksköterskor gav dem tillfälle att inte bara lära sig om just den uppgiften utan även om vilka individuella preferensen kirurgen har. Operationssjuksköterskor i Mitchell et la. (2011) menade att vissa kirurger är lättare att arbeta med än andra och att det kan vara utmanande att be kirurgen förklara något eller ifrågasätta ett beslut.

8.2.4 Effekter av bristande kommunikation och teamarbete

Det finns en svårighet i att tillkännage de hierarkiska gränserna som är påtagliga inom och mellan olika professioner (Gillespie et al., 2013). I Higgins och MacIntosh (2010) berättade operationssjuksköterskorna om den hierarki som ibland råder på operationssalen. Operationssjuksköterskorna kände sig pressade till att skynda sig och slutföra sina uppgifter när kirurgen beskyllde dem för förseningar, trots att situationen krävde deras fulla uppmärksamhet för att kunna säkerställa

patientsäkerheten. Samma operationssjuksköterskor berättade också att kirurgen tenderade att agera aggressivt om operationssjuksköterskorna påtalade regler eller riktlinjer, trots att kirurgerna ofta var medvetna om dessa. Detta gav psykiska, fysiska och psykosociala effekter såsom att operationssjuksköterskorna kände sig värdelösa, fick bristande självförtroende och tvivlade på den egna kunskapen, ökad hjärtfrekvens, viktnedgång, ryggbesvär, depression och mental slöhet, vilket också påverkade deras familjeliv, sociala nätverk och andra aktiviteter (Higgins &

MacIntosh, 2010). Känslor av förnedring uppstod om kirurgen inte lyssnade på operationssjuksköterskorna vilket kunde leda till att operationssjuksköterskorna distanserade sig och endast kommunicerade när de blev tilltalade (Sandelin & Gustafsson, 2015). Kirurgens problem med att hantera sin ilska och den olämpliga dynamiken som blir i teamet på grund av detta är faktorer som leder till att

kommunikationen brister och misslyckanden i kommunikation kan vara en

konsekvens av otillräckligt samarbete och kan resultera i att patientsäkerheten hotas, menade operationssjuksköterskorna i Isik et al. (2020). Det visade sig att

ögonkontakt och kommunikation upphörde mellan kirurg och

operationssjuksköterska när maktmissbruk utövades. Utebliven kommunikation leder till att information söktes hos andra teammedlemmar, vilket

operationssjuksköterskorna menade var tidsslösande (Higgins & MacIntosh, 2010). Operationssjuksköterskorna uttryckte att kommunikationsbrister kan orsakas av den stress som ibland råder hos teammedlemmarna vilket kan leda till minskad

patientnöjdhet och påverka operationens resultat och minska vårdens kvalitet (Isik et al., 2020).

Operationssjuksköterskor i Higgins & MacIntosh (2010) berättade att det skrikits och svurits åt dem och att de upplevde sig som lätta måltavlor för kirurgen när han var frustrerad och det uppstod problem. Vidare berättade

operationssjuksköterskorna i samma studie att de ibland tenderar att hamna i kläm när två kirurger inte kommer överens. Operationssjukskörskor berättade att de för patientens skull inte konfronterar kirurger när de svär eller skriker på varandra och agerar oprofessionellt genom att överföra skulden på andra teammedlemmarna. Men poängterade dock att de efter operationen påpekade vad som är acceptabelt

(Blomberg et al., 2019). Dock visade Sandelin och Gustafsson (2015) studie att operationssjuksköterskorna förhindrar argumentationer under operation genom att konfrontera kirurgen och tala om att deras beteende inte är acceptabelt och på så vis lugna både kirurg och de andra teammedlemmar.

9 Diskussion

9.1 Metoddiskussion

Utifrån Bettany-Saltikov och McSherry (2016) genomfördes en litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt. I föreliggande litteraturstudie har författaren strävat efter att styrka studiens resultat genom att med tydlighet beskriva metodens alla delar. Genom att tydligt kunna redovisa alla metodsteg, gällande både datainsamling och dataanalys, ökar studiens tillförlitlighet och höjer kvaliteten (Kristensson, 2014). Grunden i det systematiska arbetssättet med syfte att öka trovärdigheten har sökningarna varit noggranna och strukturerade. Bettany-Saltikov och McSherry (2016) anser att ett systematiskt tillvägagångssätt krävs för att studiens resultat ska kunna anses vara evidensbaserat. För implementering av rutiner i den kliniska verksamheten lämpar sig resultat från systematiska litteraturstudier väl (Polit & Beck, 2016). Dock innebär genomförandet av systematiska litteraturstudier en risk för att bias kan uppstå genom hur artiklar väljs ut, tex genom att avgränsa sökning med olika limits. Detta gör att en del relevanta studier inte inkluderas, vilket kan

påverka resultatet (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016). Enligt Polit och Beck (2016) grundar sig systematiska litteraturstudier på studier kring ett specifikt ämne, och där forskaren kvalitetsgranskat och sammanställt material för att kunna dra slutsatser.

Vid systematiska litteraturstudier är det viktigt att sträva efter att all relevant forskning som svarar mot syftet identifieras (Bettany- Saltikov & McSherry, 2016). Databaserna PubMed och Cinahl användes för att finna aktuella artiklar inom ämnesområdet. Dessa databaser behandlar ämnen gällande omvårdnad och medicin (Kristensson, 2014). På grund av begränsad tid användes inga ytterligare databaser. Att begränsa sökning till endast två databaser kan ha medfört att artiklar som behandlar ämnet ofrivilligt exkluderades. Hade fler databaser använts kunde detta eventuellt lett till fler antal träffar. Vilket kunnat leda till att fler infallsvinklar presenterats i resultatet. Dock skulle resultatet också kunna blivit för brett och mångfacetterat. Trots att författaren breddat sökningen med termer, synonymer och fritextord kan det begränsade sökresultatet ses som en av studiens svagheter. Dock skulle viss datamättnad kunna påvisas då vissa artiklar förekom i båda databaserna. Forsberg och Wengström (2016) menar att viss mättnad uppnås om sökningarna ger liknande artiklar i flera databaser. I enlighet med Bettany-Saltikov & McSherry (2016) gjordes också manuell sökning för att finna material som ännu inte

kategoriserats. Ytterligare en för studien svaghet skulle kunna vara den begräsning som gjordes på grund av ej tillgängliga fulltextartiklar, vilket kan ha exkluderat relevanta artiklar. Således finns det flera faktorer som kan haft betydelse för studiens resultat eftersom dessa faktorer bidragit till att relevanta artiklar inte inkluderats.

Vid framtagande av sökord användes PEO-modellen, vilken syftar till att identifiera relevanta sökord för att täcka in det valda området. Genom att använda sig av denna modell anser författaren stärker studiens tillförlitlighet eftersom chansen att täcka i större del av området ökar. Artikelsökningen försvåras av att

operationssjuksköterska benämns olika i olika studier. Författaren har försökt att täcka in de ord som använts genom att inhämta kunskap om problemområdet och samtidigt notera relevanta indexeringsord, för att få tillräckligt med underlag till denna litteraturstudie. Operationssjuksköterska benämns på flera olika sätt. De begrepp som identifierats återfinns i söktabellen (Bilaga 1). Däremot beaktas att valet av sökord kan ha påverkat resultatet då aktuell forskning kan ha missats. Flera artiklar fick också väljas bort på grund av att det var svårt att utläsa vem som uttryckte vad i studierna där även anestesisjuksköterskorna förekom. Studier som preciserat vem som sagt vad inkluderades.

Eftersom studien syfte var att beskriva operationssjuksköterskans erfarenhet av kommunikation i operationsteamet valdes artiklar med kvalitativ ansats ut. Kvalitativa studier är baserade på att försöka förstå människan och få en djupare förståelse av en företeelse eller för relationer utifrån människans upplevelser och erfarenheter (Polit & Beck, 2016). Exkludering av artiklar med kvantitativ ansats kan ha påverkat studiens resultat. Om denna studie istället hade haft en kvantitativ ansats utifrån ett liknande syfte hade operationssjuksköterskans erfarenheter i stället

kunnat skattats och mätas och förmodligen svarat på kommunikationens kvalitet. Dock hade artiklar med kvantitativ ansats inte svarat på operationssjuksköterskornas egna erfarenheter. Forsberg och Wengström (2016) poängterar att det är

forskningsfrågan som styr valet av metod. Om valet istället hade varit att genomföra en intervjustudie kunde resultatet kanske ha visat på nya perspektiv gällande

operationssjuksköterskans erfarenheter angående kommunikation i operationsteamet.

I resultatet inkluderades endast artiklar från tidskrifter som är peer-reviewed, vilket innebär att tidskrifterna är granskade av Ulrich Web och ska säkerställa att

artiklarna är av god kvalitet (Polit & Beck, 2016). Detta ökar trovärdigheten i resultatet vilket anses som en styrka för studien. Artiklar som inkluderades var publicerade mellan 2010–2020 och ses som en styrka eftersom artiklarnas

respektive resultat får antas som aktuella i en miljö där forskning ständigt pågår. Det kan anses som en svaghet att sökningen begränsades till att artiklarna skulle vara publicerade på engelska. Eftersom detta kan ha lett till att relevanta artiklar på andra språk exkluderats och ny kunskap kan ha gått förlorad. Författaren har varit noga med att använda svenskt-engelskt lexikon samt översättningstjänster på internet och i största utsträckning försökt tolka textens innehåll rätt. Men eftersom författaren inte har engelska som modersmål kan det finnas risk för misstolkningar när data översatts och på sätt påverkat studiens resultat och tillförlitlighet negativt.

I denna litteraturstudie finns studier från Sverige (4), Australien (3), Turkiet (1), Skottland (1), England (1) och Kanada (1) representerade. Eftersom flera studier är från Sverige anser författaren att denna litteraturstudie är applicerbar på den svenska operationsmiljön, vilket gör att studiens resultat möjligen skulle kunna användas som utgångspunkt vid förbättringar inom kommunikation i den komplexa operationsmiljön. Dock skulle de övriga studiernas resultat kunna påverka litteraturstudiens resultat och göra att resultatet inte är applicerbart på svensk sjukvård eftersom operationssjukvården fungerar olika i olika länder. För studien kan det vara både en styrka och svaghet att inkludera forskning från olika länder.

Det inleddes en genomgång av den insamlade litteraturen där bedömning gjordes på titel och abstrakt. Syftet är att sålla bort irrelevanta artiklar. De artiklar som

bedömdes vara relevanta granskades genom användning av SBU: s granskningsmall (2014) och resulterade i att fem antal artiklar var av högkvalitet och sex antal artiklar var av medelhögkvalitet. Ingen artikel bedömdes vara av låg kvalitet. Syftet med kvalitetsgranskningen är att bedöma utsträckningen av systematiska fel som den enskilda studiens resultat beror på. Att endast inkludera artiklar av medelhög- eller högkvalitet ökar studiens tillförlitlighet (SBU, 2017). Bettany-Saltikov och McSherry (2016) menar att kvaliteten på studierna som inkluderas påverkar resultatet. Kvaliteten bedömdes utifrån en procentsats som baserades på poäng, vilken av författaren var förutbestämd. Författaren är novis när det gäller

kvalitetsgranskning och har inte haft någon medförfattare att diskutera med vilket möjligen kan ha påverkat granskningens kvalitet eftersom det är författarens enskilda sätt att förstå och tolka materialet som bedömer kvaliteten.

I ett av stegen i Bettany-Saltikov & McSherry (2016) nio stegs metod vid extraktion av data beskrivs att det är fördel att ta oberoende kollegor till hjälp för att granska artiklarna och se om framtagna kategorier stämmer överens. Men eftersom detta är en tidskrävande process har författaren till föreliggande litteraturstudie haft hjälp av handledare och kamrater i handledningsgruppen vid diskussion gällande

analysprocess, resultat och benämning av kategorier. Eftersom samtliga steg inte kunde fullföljas minskar tillförlitligheten gällande analysmetoden. För att inte lägga någon egen tolkning i resultatet har författaren försökt vara neutral i förfarandet och utarbetandet av studiens resultat. Detta har gjorts genom att beakta synpunkter från handledare och gruppkamrater angående vad resultatet presenterar. Författaren har också försökt att neutralisera begrepp som kan verka laddade. Vidare har författaren försökt att ha ett öppet synsätt och inte lägga några egna värderingar i tolkningarna av resultatet. Bettany-Saltikov & McSherry (2016) menar att studiens tillförlitlighet kan påverkas negativt om forskaren inte är neutral i sitt tolkande.

9.2 Resultatdiskussion

I operationsmiljön ställs höga krav vad gäller säkerhet och kompetens. Här ska flera olika professioner kommunicera, samarbeta och gemensamt ansvara för att patienten får en säker vård. Kommunikation och dess betydelse för ett fungerande teamarbete är kunskaper som operationssjuksköterskan bör besitta eftersom brister i

kommunikation och teamarbete ökar risken för vårdskador hos patienten.

I föreliggande studie framkommer att operationssjuksköterskorna använder sig av både verbal och icke-verbal kommunikation för att förmedla, framföra och bekräfta information (Mitchell et al., 2011) eller för att bringa klarhet i oklara direktiv eller frågor (Bezemer et al., 2016). Ibland kan det dock vara svårt att kommunicera med varandra och framföra sitt budskap. Svensk sjuksköterskeförening et al. (2016) menar att det som sägs kan uppfattas på ett annat sätt än menat, eller att delar går förlorade eller misstolkas. Den icke-verbala kommunikationen utgörs av

kroppsspråk, gester och handtecken (Sandelin & Gustafsson, 2015) och förmedlar önskningar och förståelser (Bezemer et al., 2016). Frasier et al. (2019) studie visade att det är vanligare med bristande kommunikation mellan professionerna än inom professionerna. Synen på kommunikation och teamarbete skiljer sig hos

teammedlemmarna (Wauben et al., 2011). Detta tyder alltså på att den tvärvetenskapliga kommunikationen är mer sårbar för misslyckanden.

Operationssjuksköterskorna i Mitchell et al. (2011) menade att det är värdefullt att ha förmåga att tolka teammedlemmarnas tonläge och beteende och poängterade vikten av att förstå den icke-verbala kommunikationen. De skillnader som finns gällande kommunikationsstilar inom teamet. Fungerande kommunikation inom teamet är avgörande för att kunna skapa ett sammanhängande team (Gillespie et al., 2010). Detta innebär att operationssjuksköterskan måste besitta icke-tekniska kunskaper såsom förståelse och kunskap om kommunikationsskillnader inom teamet för att kunna ge patienten säker vård.

En tydlig förståelse för varandra utvecklades när teammedlemmar hade arbete tillsammans under många år och kan främja god kommunikation. I ett väl etablerat team hade teammedlemmarna kännedom om varandras styrkor och svagheter (Gillespie et al., 2010). Gillespie et al. (2013) och Rydenfält et al. (2012) rapporterar om att kännedom om varandras förmågor skapade möjlighet för att handlingar samordnades med endast få ord och gester. Operationssjuksköterskorna i Mitchell et al. (2011) menade att arbetet kunde flytta på utan någon form av kommunikation om operationssjuksköterskorna hade kännedom om olika förfaranden. God

kommunikation och effektivt samarbete ansågs möjligt när teammedlemmarna kände till varandras professionella kunskaper (Sandelin & Gustafsson, 2015). Alla professioner har ett gemensamt ansvar för att den vård patienten får är säker och för att bedriva säker vård måste att hela teamet samarbeta (Svensk

Sjuksköterskeförening et al., 2016). Det har visat sig att kommunikation är mindre bristfällig i team där medlemmarna känner varandra (Gillespie et. al., 2012). Leach et al. (2011) rapporterade att teammedlemmar blir mer reserverade och tveksamma om de arbetar med kollegor som är obekanta för dem.

I föreliggande studie framkom att rotationer och högomsättning på personal är bidragande faktorer till att teamet ständigt består av nya konstellationer och att teammedlemmar på så vis blir obekanta med varandra. Detta gjorde det svårare att bli familjär med de olika professionernas preferenser och

operationssjuksköterskorna i Gillespie et al., (2010) och Sandelin och Gustafsson (2015) menade att detta hade en negativ effekt på teamarbetet.

Operationssjuksköterskorna i Sandelin et al. (2019) menade att rotationer gör det svårare att arbeta riskförebyggande eftersom möjligheten att förberedda sig inför olika operationer försvårades, vilket de menade förhindrar dem från att skydda patientens rätt till en säker vård. Enligt Svensk Sjuksköterskeförening et al. (2016) bör vården genomsyras av ett säkerhetstänk även när det gäller bemanning och organisation. Det innebär att operationssjuksköterskan behöver få möjlighet till att vara bekant med sina teammedlemmar och kunna förbereda sig inför varje ingrepp för att med ett riskförebyggande arbetssätt minimera risker och skapa hög

patientsäkerhet.

Förutom rotationer och hög omsättning på personal framkom att det finns svårigheter i att arbeta i mångkulturella team. Murphy (2011) menar att kommunikation präglas av sociala relationer, mänskliga faktorer och kulter. Operationssjuksköterskorna i Clayton et al. (2016) menar att variationer i kulturer och betydelser kan orsaka att teammedlemmar inte är bekanta med procedurer och att missförstånd uppstår. Riksföreningen för operationssjukvård och Svensk Sjuksköterskeförening (2011) poängterar att förmågan att samarbeta är starkt kopplad till kvaliteten på vården. Vilket innebär att operationssjuksköterskan måste anpassa sig till olika individer i ett mångkulturellt team för att patientsäkerheten ska bibehållas. Fördomar som handlar om teammedlemmar från andra kulturer kan brytas genom sociala aktiviteter eftersom detta kan främja känslan av kamratskap, menade operationssjuksköterskorna i Clayton et al. (2016).

Oavsett om kommunikationen uttrycks verbalt eller icke-verbalt är det inte alltid den hörs eller erkänns. I föreliggande studie framkom att operationssjuksköterskor upplever att deras kompetens inte tas på allvar när deras röst inte blir hörd.

Operationssjuksköterskorna i Blomberg et al. (2019) rapporterade att deras kompetens inte respekterades när deras synpunkter eller åtgärder inte prioriterades eller togs i beaktande. Operationssjuksköterskan som har specifika kunskaper inom hygien och aseptik ansvarar för steriliteten. Att inte prioritera eller lyssna på operationssjuksköterskans åtgärder kan ha negativa konsekvenser för patienten. För att kunna bibehålla hög patientsäkerhet är det av vikt att ta tillvara på allas unika kompetenser. Operationssjuksköterskor i Isik et al. (2020) upplevde att andra teammedlemmar inte förstod eller respekterade deras yrkesroll. I Sandelin och Gustafsson (2015) beskrev operationssjuksköterskorna att ett effektivt samarbete var möjligt om de respekterades som en likvärdig medarbetare och blev tilltalad med respekt utifrån deras unika profession. Om patientsäkerheten hotas bör alla våga säga ifrån och bli lyssnad på. Säker vård är ett gemensamt ansvar för alla professioner och kan endast bedrivas om teamet samarbetar och arbetar riskförebyggande (Socialstyrelsen, 2019).

För att bedriva säker vård behövs både tekniska och icke-tekniska kunskaper. Det ena kan inte väga upp brister i det andra. Detsamma gäller operationsteamet, alla professionerna är lika viktiga eftersom varje profession besitter professionsspecifika kunskaper och alla kunskaper behövs för att leverera en säker vård till patienten. Frånvaro av respekt, professionellt erkännande och grundläggande kommunikation hindrar förutsättningarna från att skapa förståelser för varandra (Blomberg et al., 2019; Gillespie et al., 2013). Som tidigare nämnts är förståelser för varandra och att vara bekanta med varandra avgörande för ett fungerande teamarbete med effektiv kommunikation. Operationssjuksköterskorna i Sandelin et al. (2019) menar att professionell kunskap och kompetens krävs för att kunna erbjuda patienten säker vård.

Det kunde vara svårt att göra sin röst hörd om teammedlemmarna inte sågs som medarbetare utan som medhjälpare och det råder viss hierarki inne på

operationssalen och att det som sas bemötes med ilska. Operationssjuksköterskorna i Higgins och MacIntosh (2010) berättade att kirurgen kunde agera aggressivt om de påtalade rutin och riktlinjer, trots att kirurgen var medveten om dessa. Dessutom kunde kirurgerna ibland beskylla operationssjuksköterskorna för rådande förseningar, vilket kunde göra att operationssjuksköterskorna kände sig pressade och stressade att slutföra sin uppgift, trots att de upplevde att situationen krävde deras fulla uppmärksamhet. Om operationssjuksköterskorna känner sig pressade och stressade och att det deras koncentration och uppmärksamhet riktas åt fel håll äventyras patientsäkerheten och patientens rätt till säker vård går förlorad. Detta skulle kunna motverkas genom att teammedlemmarna har förståelse och respekterar för varandra.

Vidare kunde aggressiva tendenser från teammedlemmar leda till sociala, psykiska, fysiska och psykosociala negativa effekter hos teammedlemmarna. Higgins och

MacIntosh (2010) rapporterade om effekter så som ökad hjärtfrekvens, ryggbesvär, bristande självförtroende, depression, mental slöhet och viktnedgång. Detta skulle kunna innebära ökad arbetsbelastning på grund av minskade personalresurser vilket är ett resultat av ökade sjukskrivningar som förorsakats av de negativa effekterna som bristande förståelse och respekt medför.

Vidare rapporterades att operationssjuksköterskorna kunde distansera sig och endast kommunicera när de blev tilltalade (Sandelin & Gustafsson, 2015). I Higgins och MacIntosh (2010) menade operationssjuksköterskorna att ögonkontakt och kommunikation upphörde. Kommunikationsbrister kan leda till minskad patientnöjdhet och påverka operationens resultat negativt och minska vården kvalitet (Isik et al., 2020). Studier från Makary et al., (2006), Mazzocco et al., (2009) och Nilsson et al., (2010) visade att teamarbete som inte fungerar och kommunikation som brister leder till ökad risk för patientskador i samband med kirurgisk vård. Nilsson et al., (2010) menade att brister i kommunikation är en av de vanligaste orsakerna till avvikelser inom hälso- och sjukvården. Vårdskador innebär onödigt lidande för patienten, längre sjukhusvistelser och medför ökade kostnader för samhället (Socialstyrelsen, 2019). Fungerande samarbete och effektiv

kommunikation är alltså en förutsättning för att upprätthålla patientsäkerheten och för att inte belasta samhället ekonomiskt.

Eventuella kommunikationsbrister är viktiga att synliggöra. Vilket enligt Wakeman och Langham (2018) kunde förbättra kommunikationen i team och därmed

möjliggöra säker vård för patienten. Säker vård innebär att operationssjuksköterskan ska kunna identifiera risker inom vården och arbeta förebyggande mot dessa. Den etiska koden för sjuksköterskor beskriver att operationssjuksköterskan ska lindra lidande, främja och återställa hälsa och arbeta förebyggande (Svensk

Sjuksköterskeförening, 2012). Det etiska ansvaret ligger i att kommunicera risker samt relevanta åtgärder till det resterande teamet. Operationsteamets gemensamma ansvar är att lyssna på och ta tillvara på operationssjuksköterskan kompetens när risker och åtgärder kommuniceras. Den hierarki som det tidigare rapporteras om blir alltså ett etiskt problem när operationssjuksköterskornas kompetens inte tas på allvar och deras röst inte blir hörd, vilket direkt påverkar patientsäkerheten och

förutsättningarna för säker vård.

9.3 Klinisk implikation

Den föreliggande litteraturstudiens resultat kan förhoppningsvis bidra till ökad förståelse och insikt angående kommunikation i operationsteamet ur

operationssjuksköterskans perspektiv. Operationsmiljön är komplex och likaså kommunikation. Kommunikation som brister eller går förlorad beror på flera faktorer och kan ge förödande konsekvenser för patienten. Brist på personal leder till hög omsättning på personal och rotationer, och att ständigt arbeta med

nya/obekanta teammedlemmar gör det svårt för operationssjuksköterskan att lära sig om medlemmarna olika preferenser och bristande förståelse för de unika

professionernas kompetens leder till att relevant kommunikation går förlorad. Förutom att det leder till bristande patientsäkerhet får det också konsekvenser för personalen. Genom att teammedlemmarna är respektfulla och bekanta med varandra gynnas teamarbetet att fortskrida med i princip minimal kommunikation vilket förhoppningsvis leder till att patientsäkerheten bevaras, säker vård kan bedrivas och arbetsmiljön förbättras. Vidare forskning gällande ämnet med förslag på åtgärder som direkt kan underlätta kommunikation och teamarbete är av vikt för att minska vårdskador och försämrad arbetsmiljö.

10 Konklusion

Kommunikation i operationsmiljön kan uttryckas med ord, tonläge och kroppsspråk såsom gester, handrörelser och ögonuttryck och bör byggas på ömsesidig förståelse och goda avsikter. Det är dock inte alltid så lätt eftersom kommunikation kan uttryckas, tolkas och uppfattas på olika sätt beroende på person, profession och kultur. Kommunikation kan gå förlorad eller brista om teammedlemmar tenderar att bli irriterade och aggressiva, om teammedlemmar inte är bekanta med varandra eller om operationssjuksköterskans kompetens inte respekteras. Brister i kommunikation inom operationssjukvården är vanliga och leder till negativa konsekvenser för patienten. Genom att synliggöra kommunikationsbrister kan kommunikation i team förbättras och skapa förutsättningar för säker vård. Säker vård kan möjliggöras om teammedlemmarna är bekanta med varandra och om operationssjuksköterskornas röst blir hörd och att deras unika kompetens respekteras och prioriteras när information och åtgärder som är avgörande för patientsäkerheten förmedlas.

11 Referenser

*Resultatartiklar

Anderson, C., & Talsma, A. (2011). Characterizing the structure of operating room staffing using social network analysis. Nursing Research, 60(6), 378-385.

Doi:10.1097/NNR.0b013e3182337d97

Bettany-Saltikov, J., & McSherry, R. (2016) How to do a systematic literature

review in nursing: A step- by -step guide. (2. Uppl.). London: McGraw-Hill

Education/Open University Press

*Bezemer, J., Korkiakangas, T., Weldon, S-M., Kress, G., & Kneebone, R. (2016). Unsettled teamwork: communication and learning in the operating theatres of an urban hospital. Journal of Advance Nursing, 72(2), 361-72. Doi:10.1111/jan.12835

Blomberg, A-C., Bisholt, B., Nilsson, J., & Lindwall, L. (2015). Making the invisible visible- operating theatre nurses´ perceptions of caring in perioperative practice. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 29(2), 361–368.

Doi:10.1111/scs.12172

Blomberg, A-C., Bisholt, B., & Lindwall, L. (2018). Responsibility for the patient care in perioperative practice. Nursing Open, 5(3), 414–421. Doi:10.1002/nop2.

153

*Blomberg, A-C., Bisholt, B., & Lindwall, L. (2019). Value conflicts in perioperative practice. Nursing Etichs. 26(7-8), 2213-2224.

Doi:10.1177/0969733018798169

Carney, B. T., West, P., Neily, J., Mills, P. D., & Bagian, J. P. (2010). Differences in nurse and surgeon perceptions of teamwork: implications for use of a briefing checklist in the OR. AORN Journal, 91(6), 722-729.

Doi:10.1016/j.aorn.2009.11.066

Cavalcante, A. K. C. B., Cavalcante, F. A., Pires, D. C. O., Batista, E. M. C. A., & Nogueira, L. T. (2016) Nursing perception of safety culture: integrative review.

Journal of Nursing UFPE online., Recife, 10(10), 3890-2897. Doi:

10.5205/reuol.9667-87805-1-ED1010201622

Christian, C. K., Gustafsson, M. L., Roth, E. M., Sheridan, T. B., Gandhi, T. K., Dwyer, K., … Dierks, M. M. (2006) A prospective study of patient safety in the operating room. Surgery, 139(2), 159-173. Doi:10.1016/j.surg.2005.07.037