• No results found

Remisspromemoria om möjlighet till betyg från årskurs 4 efter försöksverksamheten U2020/03513/S

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Remisspromemoria om möjlighet till betyg från årskurs 4 efter försöksverksamheten U2020/03513/S"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Barn- och utbildningsförvaltningen

Diarienr: 2020/11-611

Yttrande

Barn- och utbildningsförvaltningen, 59380 Västervik, Besöksadress: Fabriksgatan 21, Växel: 0490-25 40 00

E-post: barn.utbildning@vastervik.se Webbplats: www.vastervik.se

1/1 2020-09-01 Grundskolechef Ewa Myhrén ewa.myhren@vastervik.se Utbildningsdepartementet

Remisspromemoria om möjlighet till betyg från årskurs

4 efter försöksverksamheten U2020/03513/S

Sammanfattningsvis så menar barn- och utbildningsförvaltningen att det finns anledning att ställa sig tveksam till möjligheten att sätta betyg från åk 4, så som det är utformat. Barn- och utbildningsförvaltningen menar vidare att om försöket genomförs så blir det blir mycket viktigt att följa vilka effekter beslutet kan få ur ett kompensatoriskt- och

likvärdighetsperspektiv.

Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag. Skollagen (2010:800) anger att skolan ska sträva efter att sträva efter att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Skolverket sammanfattar i rapporten angående PISA 2018 att:

”Sverige är på rätt väg när det gäller kunskapsresultaten men att det återstår mycket att

göra när det gäller hur likvärdigt den svenska skolan lyckas med att ge alla elever, oavsett bakgrund och oavsett vilken skola de går på, möjligheten att utvecklas så långt som möjligt.” (s. 57)

I remisspromemorian beskrivs Skolverkets utvärdering av betyg från årskurs sex och här lyfts fram att såväl positiva som negativa konsekvenser kan ses men att det utifrån denna utvärdering inte är möjligt att uttala sig om huruvida betygen haft en faktisk effekt på elevers resultat och kunskapsutveckling. Dock beskriver utvärderingen att det hos både lärare, elever och vårdnadshavare finns en upplevelse om att olika grupper påverkas på olika sätt av de tidigare betygen samt att högpresterande elever och flickor motiveras mer av tidigare betyg jämfört med lågpresterande elever och pojkar.

En likvärdig utbildning betyder inte att organisation och undervisning behöver se ut på samma sätt överallt. Betygssättning eller inte från och med årskurs fyra är och kan dock uppfattas som en förhållandevis stor skillnad i organisation mellan skolorna i en kommun varför det finns anledning att fråga sig hur promemorians innehåll förhåller sig till

huvudmans möjlighet att organisera en likvärdig skola.

Ewa Myhrén Grundskolechef

References

Related documents

IFAU anser att det är önskvärt med någon form av geografisk eller annan begränsning för när skolor får införa betyg och om betygen i dessa fall får ersätta de individuella

kammarrättsrådet Carl Johan Fahlander (föredragande).. Ylva Johansson Carl

Lärarförbundet ifrågasätter att man utifrån den utvärderingen som även visar på omfattande negativa effekter för elever i årskurs 6, kan användas som beprövad erfarenhet som

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.. Christian Pousette

Om förslaget skulle bli verklighet tillstyrker Specialpedagogiska skolmyndigheten att rektorn får besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen i

Skolinspektionen har tidigare framfört sina synpunkter i yttrandet över Möjlighet till betyg från årskurs 4 (U2019/04190/S) och avstår därför från att ytterligare kommen-

Förvaltningen skriver i sitt tidigare remissvar att ”detta riskerar istället att ytterligare sortera elever och elevgrupper vid sökande av skola och att bli ännu en faktor som

Samtidigt innebär betygssättning en ökad press från föräldrar att ständigt prestera, en press som Sveriges Elevråd inte anser är lämplig för elever i årskurs fyra.. En