➾➾➾ forts.
V
id FoU i Väst/GR ge-nomför vi en under-sökning om värdet av bo-stadsanpassningar för funk-tionshindrade i alla åldrar. I studien ingår fyra perspek-tiv: de funktionshindrades, de anhörigas, personalens och ett samhällsekonomiskt.Det här med att bo hemma eller ”i eget boende” betyder olika saker för olika personer. En mamma till en autistisk 15-åring säger: ”eget boende för ett barn betyder att kunna bo med sina föräldrar”. Denna mamma arbetar heltid som assistent åt sin son och familjen har ingen avlastning ifrån samhäl-let. Familjen har fått anpassa sitt hem på många sätt utifrån sonens behov. Först fick de ett staket runt tomten. Staketet innebär att sonen kan vara i trädgården och leka utan att någon hela tiden ser till att han inte springer ut på vägen. ”Det är inte naturligt för ett barn att ha någon inpå sig hela tiden.” För mamman innebär staketet en stunds frihet, i en situation som känne-tecknas av total uppbundenhet.
För andra funktionshindrade, oavsett om det är barn, ungdomar eller vuxna, kan ett hjälpmedel vara nödvändigt för att kunna röra sig i sitt hem eller för att kunna ta sig ut och in ur bostaden, t ex rollator eller rullstol. Dessa är starkt förknippade med bostadsanpassningar. Dörröppnare, ramper och hissar är andra exempel på anpassningar som görs när en arbetsterapeut och handläggare bedömt att det är nödvändigt. I fallet med rollatorn kan det handla om något så enkelt som att ta bort trösklarna. För rullstol-sanvändaren behöver ibland också dörr-öppningar breddas. El-drivna utom-husrullstolar kräver en säker och funk-tionell förvaringsplats, vilket kan inne-bära ett särskilt rullstolsgarage. Den tuffa bostadsmarknaden drabbar även dessa personer, kanske hårdare än andra. En 26-årig man med
Anpassat
eget
boende
Enkät om bostadsbyggandet
GR har kartlagt medlemskommunernas pågående och framtida bostadsbyggan-de. Kartläggningen grundar sig på en en-kätundersökning som genomfördes mars-april 2004. Av resultatet framgår en tyd-lig tendens till ökat byggande, en nästin-till fördubbling av det totala bostadsbyg-gandet i GR-kommunerna för 2004 i jäm-förelse med förra året. För år 2004 beräk-nas ca 4 400 bostäder bli färdiga. Av en-käten framgår även att de flesta kommu-ner har uttalade politiska mål för bostads-byggandet som pekar på 4 500 – 4 700 bostäder/år för de kommande åren.
georgia.larsson@gr.to.
Nya rådslag
2002 till 2004 genomfördes en första råd-slagsrunda i GR:s medlemskommuner kring viktiga framtidsfrågor för Göteborgsregi-onen. Rådslagen genomfördes med kom-munfullmäktige i elva kommuner och med kommunstyrelserna i två. Resultatet av den första rundan visar att det råder relativt stor samstämmighet om vilka områden GR och BRG bör arbeta med.
Till hösten börjar en andra rådslagsrun-da. Syftet nu är att genom fortsatta dis-kussioner med kommunernas fullmäktige-församlingar utveckla och fördjupa dialo-gen kring frågor som aktualiserats i den första rundan. Hur möter vi de utmaning-ar som lyfts fram? De nya rådslagen för-väntas bli genomförda hösten 2004 och vara klara senast våren 2005.
pia.arnesson@gr.to
Vårens planerarträff i Kungälv
På initiativ av GR samlas regionens plane-rare två gånger per år för att diskutera aktuella planeringsprojekt, bygga nätverk och starta regionala processer. Värdska-pet har alternerat mellan GR-kommuner-na. Den senaste planerarträffen var i älv den 2 april. Då presenterades Kung-älvs framtidsvision och strategiska arbete, idealbilden för kommunens stadskärna samt steg 2 i Rådslagsprocessen. Vidare diskuterade man bostadspolitiken, be-greppet flerkärnig regionstruktur samt kol-lektivtrafiken i Göteborgsregionen. Värd för nästa planerarmöte i höst är Mölndals kommun.
georgia.larsson@gr.to.
Kvarboendeprincipen har på senare tid blivit en ledstjär-na inom handikapp- och äldreomsorgen. För att göra det möjligt att bo kvar hemma, krävs olika typer av hjälpmedel och insatser. Unikt för Sverige är möjligheten att få kommu-nalt bidrag för att anpassa en annars ”handikappande bostad”.
Stöd till unga med beteendeproblem
MST (multisystemisk terapi) är ett pro-gram som erbjuder ungdomar med all-varliga beteendeproblem och deras fa-miljer behandling på hemmaplan, som ett alternativ till institutionsplacering. MST är en strukturerad familje- och när-miljöbaserad behandlingsmodell som fått sitt namn av att insatserna riktar sig mot de viktigaste system en ung män-niska ingår i: familjen, skolan, kamrat-kretsen och samhället.
Stadsdelarna i nordöstra Göteborg och Gryning Vård AB för stadsdelarna på Hisingen driver sk MST-team. FoU i Väst deltar i den nationella utvärdering-en av MST, där syftet är att undersöka effekten av MST-insatserna. Utvärde-ringen genomförs som randomiserade undersökningar där jämförelse görs mellan ungdomar som får MST och ung-domar som får andra insatser från soci-altjänsten.
Håkan Frändemark, hakan.frandemark@gr.to Tina Olsson, tina.olsson@gr.to
Förebyggande insatser för unga i Alingsås
Alingsås genomför med stöd av FoU i Väst en utvärdering av sitt utvecklings-arbete för att finna goda insatser på hemmaplan riktade till barn, ungdomar och deras familjer.
Arbetet handlar om att utveckla olika förebyggande verksamheter och socia-la insatser i närmiljön som alternativ till placeringar på institution. Man utgår från en strävan efter en mer utvecklad samverkan mellan olika aktörer runt barn och ungdomar.
Alingsås har fått ett FoU-stipendium för att genomföra utvärderingen, vilket betyder att arbetsgivaren och FoU i Väst delar kostnaden för en medarbetare i Alingsås som kan arbeta med utvärde-ringen. FoU i Väst bistår också med fors-karledd handledning. Andra GR-kom-muner kommer att följa Alingsåsprojek-tet genom en referensgrupp.
BUS i Kungsbacka
FoU i Väst har nyligen utvärderat en stor satsning i Kungsbacka för hemmaplans-lösningar i samverkan mellan social-tjänst, skola och fritid. Utvärderingen är publicerad i FoU i Västs rapportserie.
På väg mot en möjliggörandets praktik.
Samverkan kring barn och ungdom i risk-zon i Kungsbacka. En slutrapport från
ut-värderingen av B.U.S. FoU i Väst Rapport
2:2004.
Torbjörn Forkby torbjorn.forkby@gr.to rullstol hade länge letat efter en
lägen-het som passade hans behov och stått i kö för en redan anpassad lägenhet, men utan resultat. För att kunna köpa en egen lägenhet och flytta hemifrån fick han bi-drag för ombyggnad av badrummet och tröskelkilar ut till balkongen. Detta un-derlättar även för hans assistent som hjäl-per honom i hemmet.
Den största gruppen människor som får och behöver bostadsanpassning är äld-re. En vanlig anpassning är att badkaret
Samverkansavtal kring
vuxenutbildningen
S
amverkansavtalet är ett viktigt led i för-verkligandet av den utbildningspoli-tiska visionen om regional samverkan för högre kvalitet till lägre kostnader. Från hösten 2004 startar därför ett för landet unikt samarbete kring vuxenutbildning.Stegvis införande
Hösten 2004 erbjuds ett mindre antal utbildningar som blir fritt sökbara i regi-onen. Då påbörjas en försöksperiod, fram till hösten 2006, med syfte att hitta for-merna för samrådsförfarande, planering, genomförande och uppföljning. I sam-rådsförfarandet ingår utveckling av part-nerskap med arbetsmarknadens organi-sationer. Härigenom skapas nya former för kontakter med arbetslivet och denna samverkan får möjlighet att utvecklas i nya konstellationer och på ett icke tra-ditionellt sätt. Detta sker med stöd av den statliga myndigheten Nationellt cen-trum för flexibelt lärande (CFL). CFL går in med en miljon kronor. Projektet har fått namnet Reflex – Regionalt flexibelt lärande inom vuxenutbildningen i Gö-teborgsregionen – och har just startat.
Samarbetets innehåll
Ledorden för detta projekt är flexibelt lärande, vuxenutbildning och kommu-nal samverkan.
Sex kommuner erbjuder sex
utbild-ningar med totalt 92 platser hösten 2004: Ale; Friskvårdsterapeut – Grundutbild-ning, Göteborg, Mölndal, Partille, Sten-ungsund; Påbyggnadsutbildning inom för-skola, Göteborg; Kock – Restaurang / Storhushåll, Göteborg; Funktionshinder-programmet, Lerum; Design.
Våren 2005 tillkommer ytterligare 32 platser; Hälso- och sjukvårdsdokumen-tation i Partille samt Transport, där kom-mun ännu inte är fastställd.
Finansiering
I början används två finansieringsformer parallellt. En ny modell kommer att prö-vas, som innebär att halva platskostna-den finansieras proportionellt efter kom-munens andel av regionens folkmängd och andra hälften efter antalet studeran-de från respektive kommun.
I förlängningen
Om avtalets första två etapper utfaller positivt är avsikten att få fram mer lång-siktiga samarbetsformer, som bidrar till att använda vuxenutbildningens resurser optimalt och skapar en verksamhet som stödjer både näringslivets och kommu-nernas utveckling. Göteborgsregionens invånare får då tillgång till ett stort antal flexibla utbildningar med stor variation. Peter Holmström, Monica Sandorf GR rekommenderar sina medlemskommuner att ställa sig bakom ett förslag till avtal för en satsning på regional samverkan inom vuxenutbildningen.
ersätts av en duschplats eller specialka-bin. Här kan man sitta på en pall och tvätta sig. Intervjupersonerna som fått en sådan här anpassning betonar vikten av att kunna sköta sin personliga hygien själv. Många är väldigt tacksamma över att de fått detta bidrag och många visste inte om att det fanns innan de sökte.
Lisbeth Lindahl (forskningsledare) lisbeth.lindahl@gr.to och Rebecka Arman (projektassistent) rebecka.arman@gr.to ➾➾➾
forts.
Fler aktiviteter vid FoU i Väst om att bo kvar hemma
FoU-cirklar
• Mitt hem – din arbetsplats
• Boendestödjare – ett yrke i utveckling Studier
• Hemrehabilitering – bra för vem? • Att återfå sin kraft och vitalitet efter
sjukhusvistelse
Utvärderingar
• Samordnad rehabilitering i Väster • Hemsjukvårdens organisering på Hisingen Övrigt
• Utbildningsmaterial kring ”vardagsrehabilitering” i hemtjänsten
Projektet ”Grön Kemi” har som huvudsyfte att påverka utveckling-en mot mer hälso-/ miljöanpassade kemiska produkter som samtidigt har en god funktion.
Arbetet är inriktat mot s.k. ”hög-volymprodukter” som innehåller riskabla komponenter och har stor spridning i samhället. Inom pro-jektet har man arbetat med smörj-medel, bildäck, alkylatbensin till tvåtaktsmotorer, båtbottenfärger, målarfärger, bilvårdskemikalier och kemiska produkter inom sjöfarten. – Projektet försöker starta en process mellan framsynta tillverkare och intresserade användare för att driva utvecklingen framåt, säger Lennart Lagerfors, projektansvarig på GR. I förändringsarbetet ut-nyttjas marknadskrafterna som en i många fall effektiv väg till snabba och genomgripande förbättringar. Ett mål är att skapa goda exempel som kan spridas som ringar på vatt-net.
Helt olika ”nyckelinsatser” kan krävas för att påverka utveckling-en. Det kan vara att försöka mins-ka smins-katten på ren alkylatbensin till utombordsmotorer eller att publi-cera listor över däck utan HA-ol-jor. Det kan också vara att funk-tionstesta miljöanpassade målarfär-ger eller skapa hälso-/ miljökrite-rier för hydrauloljor och smörjfet-ter.
– Aktuellt just nu är fortsatt ar-bete med att förbättra kemikalie-hanteringen inom sjöfarten och att få bort de giftiga HA-oljorna i bil-däck. EU-kommisionen har lagt förslag om förbud mot HA-oljor i alla bildäck inom EU fr.o.m. 2008, berättar Lennart.
Projekt Grön Kemi bildades våren 2000 och drivs av följande organisationer: GR, Länsstyrelsen i VG-län, Västra Götalandsregionen och Business Region Göteborg.
Lennart.Lagerfors@gr.to
Grön Kemi
Rapport från ett jämställdhetspedagogiskt projekt
Att våga hoppa jämfota
A
tt verka för jämställdhet är en del av målsättningen för GR. Det är också ett viktigt mål i läroplanerna för försko-la, grundskola och gymnasium.De stora folkhälsoundersökningar som genomfördes för några år sedan, bl.a. av Bohuslandstinget, visade att många ungdomar i Sverige mådde dåligt, sämre än 10-15 år tidigare. Flickor mådde sämre än pojkar och könsskillnaderna hade ökat. Många ungdomar saknade förtro-endefulla vuxenkontakter, och hade li-ten tilltro till skolans möjligheter att stödja dem i svåra situationer.
GR fick då signaler om att både lära-re och förskolläralära-re kände behov av fort-bildning och vägledning i arbetet med dessa frågor.
– Hösten 2001 drog vi igång projek-tet ”Våga bryta mönstret”, berättar pro-jektledare Annika Larsson. Arbetet har ge-nomförts i samarbete med JämO. De störs-ta ekonomiska bidragsgivarna har varit Jämställdhetsministern och Svenska Esf-rådet.
– Vi har arbetat med ett tjugotal ar-betslag, på förskolor, grundskolor och gymnasier i Göteborgsregionen.
Arbets-lagen har fått metodutbildning, teoretisk fortbildning och handledning i sitt arbe-te under ett läsår. Dessa har fått kartlägga och analysera sin verksamhet och sitt eget förhållningssätt ur ett genusperspektiv och fått pröva metoder att bryta negati-va könsrollsmönster och stödja elever-nas/barnens utveckling.
– Arbetet är nu avslutat, och vi har gjort många viktiga erfarenheter. Fram-för allt att jämställdhetspedagogiskt ar-bete handlar om processer. Det tar tid. Handledning under en lång period har varit ett väldigt viktigt inslag, säger Anni-ka Larsson. Vi tror att boken har en hel del att ge till personal på skolor och för-skolor, till skolledare, politiker och andra ansvariga. Vi har också gjort en film om ”Våga bryta mönstret”. I den får man bl.a. följa hur ett arbetslag på Västerbergssko-lan i Mölndal prövar jämställdhetspeda-gogiska metoder med barnen och hur de reflekterar kring arbetet.
Boken ”Att våga hoppa jämfota – rapport från ett jämställdhetspedagogiskt projekt” liksom filmen ”Våga bryta mönstret” kan beställas från GR på hem-sidan www.GRutbildning.to
Våren 2004 ger GR, i samarbete med JämO, ut en bok med med titeln ”Att våga hoppa jämfota – rapport från ett jämställdhetspedagogiskt projekt”. Boken bygger på erfarenheterna från ett treårigt projekt i skolor/förskolor i Göteborgsregionen.
Nyhetsbrevsredaktionen på GR önskar alla läsare
en riktigt skön sommar och en härligt avkopplande semester!
U
nder dagen, som lockade cirka 150 besökare, presenterades 22 olika projekt. Här fanns allt från småskaliga skol-utbyten till mer omfattande EU-projekt inom områden som skola, miljö, plane-ring, sociala frågor och barn och ung-dom. Presentationerna hade formen av workshops och projekten presenterades med olika infallsvinklar. Bland annat dis-kuterades vilka faktorer som påverkar hur man lyckas med ett projekt. Men också nyttan med ett projekt och upplevelser och erfarenheter från samarbete med oli-ka länder. Gemensamt för samtliga work-shops var att tyngdpunkten ipresenta-tionerna mer låg på genomförandepro-cessen än på projektresultaten.
I ett av seminarieblocken, där samar-betsprojekt med Kenya, Indien och Tan-zania presenterades, medverkade delega-ter från den indelega-ternationella konferensen om lärande och hållbar samhällsutveck-ling. Deras medverkan berikade och höj-de diskussionerna med annorlunda per-spektiv och reflektioner.
Omdömen om dagen var att kvali-tén på föreläsarna var hög, att det fanns ett brett urval av workshops, att dagen
Inspirationsdag gav internationell mersmak!
Delegater från Göteborgskonferensen om lärande och hållbar samhällsutveckling medverkade. Inspirationsdagen, som arrangerades den
6 maj i samband med Europaveckan, blev mycket lyckad. Syftet var att uppmuntra personal inom kommunal verksamhet att delta i transnationella projekt, och att låta deltagare från många av de internationella projekt som genomförts i GRs medlemskommuner dela med sig av sina erfarenheter om hur man samarbetar internationellt.
bidrog till att avdramatisera transnationella projekt och gav praktiska tips och idéer om hur man kan vidareutveckla egna projekt. De medverkande under dagen ville gärna se inspirationsdagen återkom-ma i framtiden. Och då med mer fokus på andra verksamhetsområden, t.ex. äld-reomsorg, socialtjänst och privata sektorn. Jenny Siira
Sammanställningen av försörjningsstödets utveckling i Göteborgsregionen för 2003 är nu klar. I Göteborgsregionens kommuner har kostnaden för försörjningsstöd minskat under 2003 med –3,8 %, jämfört med år 2002. Motsvarande siffra för hela Sverige är –5,5 %, för Västra Götaland –5,9 % och för Hallands län –7,5 %. Flera kommuner anger att effekten av det nya äldreförsörjningsstödet, som infördes i januari 2003, och beta-las ut av Försäkringskassan, har varit märkbar och bidragit till sänkta kostnader för försörjningsstödet. Nytt i årets rapport är att den innehåller beskrivningar över hur kommunerna har arbetat med försörjningsstödet under 2003 och hur de planerar att arbeta under 2004. Rapporten har också kompletterats med antalet bidragshushåll i kommunen/stadsdelen samt hur många barn som ingår i hushåll som någon gång under 2003 fick försörjningsstöd. Rapporten finns att hämta på www.gr.to /publicerat.
malin.olsson@gr.to
Under 2002 och 2003 har GR introduce-rat ett nytt inslag i kompetensutveckling-en gkompetensutveckling-enom att ordna Mötesplatser för oli-ka yrkesgrupper. Det startade 2002 med Mötesplats IFO för 350 socialsekreterare på Stora Teatern. Sedan arrangerades Mötesplats Äldreomsorg med över 1 000 besökare och även Mötesplats Funktions-hinder under 2003.
Den 23–24 september 2004 är det åter dags för Mötesplats Äldreomsorg att på nytt slå upp portarna till Konserthuset. Den 7 oktober 2004 genomförs Mötes-plats IFO för tredje gången, denna gång återigen på Stora Teatern.
Det är ingen överdrift att påstå att det blirvit både uppskattat och lärorikt.
Mötesplatser – ett nytt inslag i kompetensutvecklingen
Idén bakom arrangemangen är att blan-da föreläsningar, seminarier, workshops och utställningar och att bygga på den verk-samhetsutveckling som sker i kommuner och stadsdelar inom Göteborgsregionen. Det ger medarbetarna en chans att visa upp vad man håller på med, lära av varan-dra och öka inflödet av impulser. Det ger också en plats för möte med kollegor från andra delar av regionen.
Vi vet att Mötesplatserna stimulerar till fortsatta och fördjupade kontakter t.ex. i form av studiebesök kors och tvärs i Göte-borgsregionen.
Devisen har visat sig hålla: ”Kom och visa vad Du gör – andra vill lyssna!”
elvy.persson@gr.to
Goda GRannar.
Göteborgsregionens
kommunalförbund
Arbetsmarknad | Demokrati Forskning och utveckling | Internationellt arbete | Kompetensutveckling | Ledarskap
Media och IT | Miljö | Mångfald Regional planering | Socialtjänst | Trafik
Utbildning | Välfärd
Försörjningsstödets utveckling
Besök Gårdavägen 2
Post Box 5073, 402 22 Göteborg
Tel 031–335 50 35 | Fax 031–335 51 17
