• No results found

För andra typer av beroenden driver SLSO telefon- och chattstöd för personer med ett beroende och deras anhöriga

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "För andra typer av beroenden driver SLSO telefon- och chattstöd för personer med ett beroende och deras anhöriga"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Motion om stödlinjer för personer med narkotikaberoende och dess anhöriga

Omkring 45 000 människor beräknas vara beroende av någon form av narkotika i Sverige. Narkotikaberoende orsakar ett stort lidande, både för den som är drabbad och för dess anhöriga. Samtidigt som väldigt många i vårt land lider av ett beroende har Sverige EU:s näst högsta narkotikadödlighet och under år 2014 rapporterades 765

narkotikarelaterade dödsfall in till Socialstyrelsen. 


I den stora missbruksutredningen från 2011 beräknade man att narkotikaberoendet i Sverige kostar samhället cirka 62 miljarder kronor per år, exempelvis i form av kostnader för beroendevård, vård av följdsjukdomar och

narkotikarelaterad brottslighet. Samtidigt kan en krona satsad i effektiv beroendevård ge 3-8 kronor tillbaka i

minskade kostnader för samhället. En betydande andel av personerna med narkotikaberoende vill bryta sitt beroende, vilket dessvärre ofta är mycket svårt. Många saknar det sociala nätverk som kan ge stöd vid en rehabiliteringsprocess och det är vanligt att man tvekar inför att söka sig till beroendevården. För personer med ett mildare beroende kan det istället uppfattas som stigmatiserande att söka sig till reguljär beroendevård.

Följaktligen når beroendevården i Sverige bara var femte person med missbruk eller beroende. För andra typer av beroenden driver SLSO telefon- och chattstöd för personer med ett beroende och deras anhöriga. Dit kan personer med alkoholberoende, spelberoende och tobaksberoende vända sig anonymt till respektive stödtelefon och få rådgivning och stöd. Syftet är ge människor stöd att förändra sin situation själv eller få hänvisning till vart man kan vända sig för mer omfattande vård och behandling. Flera av varandra oberoende studier visar på väldigt goda resultat för stödtelefonerna.

Metoden ändra vanor och minska beroende hos de som kontaktar dem, vilket bekräftas av internationell forskning.

Stödtelefonerna passar väl in i dagens vård, där vårdens omfattning avgörs av graden av problem. Dessutom sänker stödtelefoner trösklarna för människor som av olika anledningar är osäkra på om de har problem, hur de ska hantera det och vart de ska vända sig. De erbjuder också anhöriga en utmärkt möjlighet till stöd och rådgivning. Liknande stödlinjer finns även för doping och avvikande sexualitet, men drivs då inte av SLSO.

Sverigedemokraterna vill att landstinget utreder möjligheten till att inrätta en liknande tjänst för personer med narkotikaberoende och deras anhöriga. För en relativt liten kostnad skulle en stödtelefon kunna förebygga och i viss mån behandla narkotikaberoende, samt ge kvalificerad information om vart man kan vända sig. Stödtelefonen skulle även ha goda förutsättningar att nå grupper som annars inte vill kontakta beroendevården.


Landstingsfullmäktige föreslås besluta:

att ge Landstingsdirektören i uppdrag att utreda möjligheten att inrätta en stödlinje för personer med narkotikaberoende samt deras anhöriga


Camilla Karlman (SD)

References

Related documents

Det är lätt att hamna i bakvänd ordning när man ska göra en utställning tillgänglig för människor med olika funktionsvariationer; först planerar man innehållet för personer

Många anhöriga kämpade med rädslor kring om deras närstående skulle bli sängliggande och om hälsoproblem som trycksår skulle uppstå, att dessa scenarion skulle innebära en

Det är viktigt att professionella runt dessa yngre anhöriga tar deras situation på allvar och att kunskapen finns att det finns barn till personer med demens under 65 år och att

Syftet med litteraturstudien var att beskriva kommunikationen mellan vårdpersonalen och de anhöriga till personer med demens som bor på äldreboenden eller hemma

SP:s fråga på rad 18 kan ses som hennes sätt att anpassa sig till situationen och ta reda på PK:s inställning eftersom bidrag som inte får förväntad återkoppling kan tolkas som

Resultatet från denna studie visar således på att de anhöriga upplever sjuksköterskans omvårdnad som bristande när dess närstående vårdas, på en vårdavdelning, för

De anhöriga beskriver hur de förändrade sitt arbete genom att tidigare än planerat gå i pension eller anhörige ändrade sina arbetstider för att kunna tillbringa

Kommunikationen mellan anhöriga och vårdpersonal fungerade inte alltid tillfredsställande (Gilmour, 2002; Hertzberg & Ekman, 2000; Hertzberg et al., 2001; Train et al., 2005)