VD kommentar. Tack alla inblandade för ett framgångsrikt Tranemo i februari 2008

(1)

ÅRSREDOVISNING 2007

(2)

VD kommentar

Sparbanken Tranemo är inget vanligt företag och heller ingen vanlig bank utan vi är precis som vi heter - en spar- bank. En sparbank saknar formellt sett ägare vilket inne- bär att vi inte behöver tillfredsställa någon ägare med ut- delning eller liknande. Vår vinst går i huvudsak till att tryg- ga kundernas tillgångar och till att främja och stärka vår bygd genom en omfattande sponsorverksamhet och bi- dragsgivning via Stiftelsen Sparbanken Tranemo.

Sammantaget kan man säga att ägaren till Sparbanken Tranemo utgörs av alla våra kunder och vår bygd. En an- nan egenhet är att en sparbanks verksamhetsområde ut- görs av ett bestämt geografiskt område, i vårt fall Trane- mo kommun. När andra banker försöker att göra ett bra jobb lite överallt vill vi vara bäst här hemma. Dessutom fattas alla avgörande beslut av oss som jobbar här och som har mycket god kännedom om vårt verksamhets- område.

2007 innebar en god tillväxt på vår affärsvolym och den uppgår nu till 4,2 miljarder kr. Vårt rörelseresultat ham- nade på 30 Mkr. Det är det bästa vi någonsin presterat.

Vår utmaning inför framtiden är att visa att vi kan ge våra kunder ett mervärde och varför vi är det bästa bankal- ternativet. Ingen annan bank har motsvarande serviceni- vå och möjligheter att anpassa verksamheten efter de lo- kala förutsättningarna. Vår starka finansiella ställning ger oss en bra grund att stå på.

Vi har under året genomfört en omorganisation vilket innebär att vi skapat en ny avdelning som vi kallar Pla- ceringsrådgivarna och som har som huvudsaklig ar- betsuppgift att ta hand om alla våra kunder som har ett behov av högre kompetens inom Spara och Placera.

Kvar sedan tidigare finns Privatrådgivarna och som i huvudsak jobbar som tidigare med sparande, placering- ar, krediter, pensioner, försäkringar och andra banktjän- ster. Vi hoppas att detta leder fram till att banken totalt får bättre spetskompetens på våra placerarprodukter.

Allt sedan Försäkringskassan lämnade våra lokaler har vi arbetat med att få in nya hyresgäster i vårt fina hus. Och vi är väldigt glada att vi nu efter ombyggnad fått till oss Tranemo kommun som hyresgäster. I december flyttade omsorgsförvaltningen och IT-avdelningen in till oss.

Dessutom så flyttar Boråshälsan till nya lokaler inom hu- set vilket innebär att vi på banken tar i anspråk Borås- hälsans gamla lokaler. Detta ger oss möjlighet att tänka lite friare inför vår kommande ombyggnad i banken. En ombyggnad som bl a ska leda fram till att vi får fler lugna miljöer att träffa våra kunder i.

Vi har lanserat vårt egna Betal- och Kreditkort under 2007. Detta innebär att vi har ett mycket konkurrens- kraftigt eget alternativ på kortsidan att erbjuda våra kunder.

Ett område som numera prioriteras starkt är våra Robur- fonder. Vi har under lång tid sett hur våra kunder byggt upp rejäla behållningar genom att regelbundet och ihär- digt spara under lång tid. Dessa kunder är mycket nöjda med sitt sparande och detta budskap vill vi förmedla till fler.

Tack alla inblandade för ett framgångsrikt 2007.

Tranemo i februari 2008

K-G Magnusson

PS Vågar man hoppas på att Tranemo kommun under 2008 får sitt första höghus! Visst vore det häftigt med ett 8-våningshus precis intill Tranemosjön.

Sparbanksstämman med huvudmännen

äger rum tisdagen den 29 april 2008 kl

18:00 i samlingssalen Sparbanken Tranemo

(3)

ÅRSREDOVISNING 2007

Styrelsen för Sparbanken Tranemo (org.nr 565500-6152) får härmed avge årsredovisning för Sparbankens verksamhet 2007, bankens 103:e verksamhetsår. Sparbanken Tranemo har sitt säte i Tranemo och har adressen Box 202, 514 24 Tranemo. Förutom huvudkontoret i Tranemo har banken också kontor i Dalstorp och Länghem.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

SPARBANKENS VOLYM OCH RESULTAT

Sparbanken Tranemo noterar en god volymökning under 2007, inlåningen ökade med 166,4 Mkr (+ 15,3 %) till 1 253,9 Mkr och utlåningen till allmänheten ökade med 152,1 Mkr (+ 18,1 %) till 991,1 Mkr. Den totala affärsvolymen ökade under året med 358,9 Mkr (+ 9,4 %) och uppgår nu till 4 192,2 Mkr, det rör sig om en ökning som är något större än genomsnittet för Sveriges sparbanker.

Sparbankens rörelseresultat för 2007 var det bästa någonsin och uppgick till 30,6 Mkr, en ökning med 4,3 Mkr jämfört med föregående år. Räntenettot ökade med 0,5 Mkr trots sänkta ränte- marginaler men tack vare ökade volymer, aktieutdelningen med 0,8 Mkr samt provisionsintäkter- na med 1,5 Mkr. Bankens kostnader minskade totalt med 1,9 Mkr, de största avvikelserna där i jämförelse med 2006 hänför sig till ökade fastighetskostnader pga av ombyggnation av Tranemo- fastigheten med 2,2 Mkr samt att det under 2007 inte gjordes någon avsättning till Stiftelsen Sparbanken Tranemo (5 Mkr under 2006).

ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN

Banken har under våren med god framgång introducerat ett eget betal- och kreditkort. Kortet är i grunden ett Master Card kort och har som motiv Tranan-symbolen som är placerad vid Riksväg 27 vid infarten till Tranemo.

Banken har under hösten förvärvat ytterligare 50.000 st aktier i Swedbank AB. Syftet är dels att ytterligare förstärka relationen med bankens viktigaste samarbetspartner, dels för att det görs be- dömningen att det på sikt rör sig om en bra kapitalplacering.

Under slutet av verksamhetsåret har det gjorts en omfattande ombyggnation av kontorslokaler på fastigheten i Tranemo. Dessa lokaler är nu uthyrda till Boråshälsan och Tranemo Kommun och kostnaden för ombyggnationen har belastat årets resultat.

Under hösten har en omorganisation genomförts i banken. Den har bl a inneburit att en ny

avdelning med kvalificerad placeringsrådgivning inrättats och att inriktningen på arbetet med att

boka in kunder för genomgångar av deras privatekonomi förstärkts ytterligare.

(4)

VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER ÅR 2007

Den nedgång som präglat Stockholms Fondbörs under inledningen av 2008 har bl a medfört att bankens volymer och marknadsvärdet på bankens aktie-innehav i Swedbank AB reducerats.

Banken har också under denna tid köpt ytterligare 50.000 aktier i Swedbank AB.

Banken gör idag bedömningen att intjänandeförmågan kan komma att reduceras från dagens nivåer beroende på en fortsatt press på räntesidan samt en ökad konkurrens om bankens spar- produkter.

BYTE AV REDOVISNINGSPRINCIPER

Från och med den 1 januari 2007 tillämpar sparbanken s k lagbegränsad IFRS, vilket innebär

att International Financial Reporting Standards (IFRS) är tillämpliga med de begränsningar som

följer av RR 32:06 Redovisning för juridiska personer eller FFFS 2006:16 Finansinspektionens

föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Infö-

randet av s k lagbegränsad IFRS har inneburit ett byte av redovisningsprinciper och har haft

effekt på resultat- och balansräkningarna. För att uppnå jämförbarhet över sparbankens utveck-

ling och ställning har omräkning gjorts av jämförelseåret 2006 i denna årsredovisning samt övriga

år under rubriken ”Fem år i sammandrag”. Detta med undantag för sparbankens kapitaltäckning

som anges till då gällande regler.

(5)

FEM ÅR I SAMMANDRAG

Omräknat enligt nya regler.

NYCKELTAL 2007 2006 2005 2004 2003

Volym

(= av sparbanken förvaltade och för- medlade kundvolymer)

Affärsvolym ultimo, Mkr 4.192 3.833 3.398 2.982 2.741

Förändring under året, % 9,36 12,80 13,95 8,79 9,25

Kapital

Soliditet

(= beskattat eget kapital + 72 % av

obeskattade reserver i % av balansomslutningen)

20,00 23,08 23,31 20,90 20,28

Kapitaltäckningsgrad

(= kapitalbas i % av

riskvägda placeringar)

24,97 25,98 25,74 24,55 23,52

Primärkapitalrelation

(= primärkapital i % av

riskvägda placeringar)

24,97 34,32 33,10 29,93 29,32

Resultat

Placeringsmarginal

(= räntenetto i % av MO)

2,29 2,64 3,07 3,31 3,52 Rörelseintäkter/affärsvolym

(= räntenetto +

rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym)

1,43 1,55 1,64 1,83 1,98

Rörelseresultat/affärsvolym

(= rörelseresul- tat i % av genomsnittlig affärsvolym)

0,76 0,73 0,90 0,93 0,62

Räntabilitet på eget kapital

(= rörelseresul- tat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget

kapital)

9,40 8,65 8,53 9,20 6,41

K/I-tal före kreditförluster

(= summa kostnader exkl kreditförluster i relation till räntenetto +

rörelseintäkter)

0,47 0,52 0,44 0,48 0,68

K/I-tal efter kreditförluster

(= summa kostnader inkl kreditförluster i relation till räntenetto +

rörelseintäkter)

0,47 0,53 0,45 0,50 0,69

Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar

(=

nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra

fordringar brutto)

61,98 53,97 50,93 48,83 46,50

Andel osäkra fordringar

(=osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och

kreditinstitut (exkl banker))

0,39 0,59 0,67 0,75 1,13

Kreditförlustnivå

(= kreditförluster i % av

ingående balans för utlåning till allmänheten)

0,04 0,05 0,08 0,13 0,02

Övriga uppgifter

Medelantal anställda 22 22 23 22 21

Antal kontor 3 3 3 3 3

(6)

Resultat- & Balansräkningar 2007 2006 2005 2004 2003 (tkr)

Resultaträkning

Räntenetto 34.751 34.227 36.607 35.676 36.354

Erhållna utdelningar 4.538 3.750 2.750 2.433 2.327

Provisioner, netto 17.292 15.833 13.906 12.314 10.942

Nettoresultat, finansiella

transaktioner 1.389 - 836 166 320 316

Övriga intäkter 301 2.989 801 932 768

SUMMA intäkter: 58.271 55.963 54.230 51.675 50.707

Allmänna administrationskostnader 23.188 20.969 20.313 21.255 19.840 Av- och nedskrivningar, materiella

och immateriella tillgångar 690 696 970 931 7.553

Övriga rörelsekostnader 3.476 7.585 2.582 3.308 7.260

Kreditförluster 352 405 560 816 106

SUMMA kostnader: 27.706 29.655 24.425 26.310 34.759

Rörelseresultat 30.565 26.308 29.805 25.365 15.948

Skatter - 7.275 - 13.597 - 8.819 - 6.809 - 6.013

Bokslutsdispositioner, netto - 149 + 24.601 + 4.369 + 3.594 + 2.857

Årets resultat 23.141 37.312 25.355 22.150 12.792

Balansräkning (tkr)

Kassa 7.754 8.445 8.798 9.689 9.145

Utlåning till kreditinstitut 241.272 237.875 157.080 114.902 96.099 Utlåning till allmänheten 991.083 838.960 748.051 673.043 630.430 Räntebärande värdepapper 218.652 192.464 212.962 289.012 242.878

Aktier och andelar 110.263 136.763 108.250 70.026 59.871

Materiella tillgångar 12.569 13.313 13.986 14.161 14.900

Övriga tillgångar 14.216 12.038 12.297 15.251 15.006

SUMMA, tillgångar: 1.595.809 1.439.858 1.261.424 1.186.084 1.068.329

Skulder till kreditinstitut 9.053 6.560 8.938 8.813 12.488

In- och upplåning från allmänheten 1.253.853 1.087.533 942.402 911.064 820.445

Övriga skulder 12.119 11.742 7.518 7.829 7.851

Avsättningar 1.552 1.581 1.610 2.339 1.668

SUMMA, skulder och avsätt-

ningar: 1.276.577 1.107.416 960.468 930.045 842.452

Obeskattade reserver 376 227 24.828 29.197 32.792

Eget kapital 318.856 332.215 276.128 226.842 193.085

SUMMA, skulder, avsättningar

och eget kapital 1.595.809 1.439.858 1.261.424 1.186.084 1.068.329

(7)

FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV ÅRETS RESULTAT

Årets resultat enligt balansräkningen utgör 23.141 tkr. Styrelsen föreslår att detta belopp dispo- neras enligt följande:

- överföring till reservfonden 23.141 tkr

Sparbanken Tranemos kapitaltäckningsgrad efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 24,97 % (föregående år 25,98 %). Det lagstadgade kapitalkravet utgör 8 %. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till någon annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efter- följande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.

Resultaträkning (tkr)

1 januari – 31 december

Not 2007 2006

Ränteintäkter 62.753 47.302

Räntekostnader -28.002 - 13.075

Räntenetto 1 34.751 34.227

Erhållna utdelningar 2 4.538 3.750

Provisionsintäkter 3 20.197 18.708

Provisionskostnader 4 -2.905 - 2.875

Nettoresultat av finansiella transaktioner 5 1.389 - 836

Övriga rörelseintäkter 6 301 2.989

Summa rörelseintäkter (inkl räntenetto) 58.271 55.963

Allmänna administrationskostnader 7 23.188 20.969

Avskrivningar, materiella anläggningstillgångar 16 690 696

Övriga rörelsekostnader 8 3.476 7.585

Summa kostnader före kreditförluster 27.354 29.250

Resultat före kreditförluster 30.917 26.713

Kreditförluster, netto 9 352 405

Rörelseresultat 30.565 26.308

Bokslutsdispositioner 10 - 149 24.601

Skatter 11 - 7.275 - 13.597

Årets resultat 23.141 37.312

(8)

Balansräkning (tkr)

Per den 31 december

Not 2007 2006

TILLGÅNGAR

Kassa 7.754 8.445

Utlåning till kreditinstitut 12 241.272 237.875

Utlåning till allmänheten 13 991.083 838.960

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 14 218.652 192.464

Aktier och andelar 15 110.263 136.763

Materiella tillgångar:

- inventarier

- byggnader och mark

16

440 12.129 813

12.500 Övriga tillgångar 17 1.732 245

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18 12.484 11.793

Summa tillgångar 1.595.809 1.439.858

SKULDER , AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL

Skulder till kreditinstitut 19 9.053 6.560

Inlåning från allmänheten 20 1.253.853 1.087.533

Övriga skulder 21 8.294 9.279

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 22 3.825 2.463

Avsättningar 23 1.552 1.581

Summa skulder och avsättningar 1.276.577 1.107.416

Obeskattade reserver 24 376 227

Eget kapital:

- reservfond

- fond för verkligt värde - årets resultat

25 258.154 37.561 23.141

220.842 74.061 37.312

Summa eget kapital 318.856 332.215

Summa skulder, avsättningar och eget kapital 1.595.809 1.439.858

Poster inom linjen

Ställda säkerheter för egna skulder - -

Ansvarsförbindelser:

- garantier

- övriga ansvarsförbindelser

26

15.997 - 21.169

354 Åtaganden 27 176.192 142.458

(9)

Kassaflödesanalys

1 januari – 31 december

2007-12-31 2006-12-31 Den löpande verksamheten

Rörelseresultat 30.565 26.308

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

Avskrivningar 690 696

Kreditförluster 352 405

Betald inkomstskatt -7.275 - 13.597

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar

av rörelsekapital 24.332 13.812

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Ökning av utlåning till allmänheten - 152.475 - 91.314

Ökning/minskning av värdepapper (omsättningstillgångar) 8.917 - 4.022

Ökning av in- och upplåning från allmänheten 166.320 145.131

Förändring av övriga tillgångar och skulder -1.849 4.454

Kassaflöde från den löpande verksamheten 45.245 68.061

Investeringsverksamheten

Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar 40.410 24.520

Förvärv av finansiella tillgångar -85.496 - 9.738

Försäljning av materiella tillgångar 127 -

Förvärv av materiella tillgångar - 70 - 24

Kassaflöde från investeringsverksamheten - 45.029 14.758

Finansieringsverksamheten

Förändring av upplåning - 152 - 933

Kassaflöde från finansieringsverksamheten - 152 - 933

Årets kassaflöde 64 81.866

Likvida medel vid årets början 246.866 164.980

Likvida medel vid årets slut 246.930 246.866

Specifikation av likvida medel:

Kassa 7.754 8.445

Utlåning kreditinstitut 239.176 238.421

Summa likvida medel: 246.930 246.866

(10)

REDOVISNINGS- & VÄRDERINGSPRINCIPER

Överensstämmelse med normgivning och lag

Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2006:16) och Redovisningsrådets rekommendation RR 32:06. Sparbankerna tillämpar s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RR 32 och FFFS 2006:16. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas.

Denna årsredovisning innehåller de första fullständiga rapporterna upprättade i enlighet med lagbegränsad IFRS. I not 31 finns en sammanställning med förklaringar hur övergången till lagbegränsad IFRS har påverkat sparbankens finansiella resultat och ställning samt redovisade kassaflöden.

Förutsättningar vid upprättande av sparbankens finansiella rapporter

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde.

Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.

Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samt- liga belopp, om ej annat anges, är avrundade till närmaste tusental

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedöm- ningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedöm- ningar.

Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om änd- ringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av bankledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not.

De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte framgår nedan, och vid upprättandet av öppningsbalansräkningen enligt lagbegränsad IFRS per den 1 januari 2006 som förklarar övergången från tidigare tillämpade redovisningsprinciper till redovisningsprinciper enligt lagbegränsad IFRS.

Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 11 mars 2008. Resultat- och balansräkning blir före- mål för fastställelse på sparbanksstämman den 29 april 2008.

Ändrade redovisningsprinciper

Övergången till redovisning enligt lagbegränsad IFRS beskrivs i not. Som en konsekvens av detta har även jäm- förelsesiffrorna för tidigare år räknats om med undantag av uppgifterna om Kapitaltäckningsgrad respektive Riskvägt belopp. Där saknas det relevant jämförbar information varför dessa uppgifter har bibehållits intakta.

Transaktioner i utländsk valuta

Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår

(11)

vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska an- skaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till svenska kronor till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.

Ränteintäkter, räntekostnader samt utdelning

Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektiv- räntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effek- tivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som erhålls vid förfall.

Räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av emissionskostnader och liknande direkta transaktionskostnader för att uppta lån.

Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av

- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivränte- metoden inklusive ränta på osäkra fordringar.

- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning.

- Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan).

Utdelning från aktier redovisas när utbetalning skett.

Provisions- och avgiftsintäkter

Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:

Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan

Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.

Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförs

Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviserings- avgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett delårs- bokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.

Provisionskostnader

Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing, bankgiro och depåavgifter. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:

- Valutakursförändringar

-

Realisationsresultat från ytterst sällsynta fall vid försäljning innan förfall av finansiella tillgångar som annars avsetts att hållas till förfall

- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas

- Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder (inklusive ränteskillnadsersättning som erhållits vid kunders lösen av lån i förtid)

(12)

Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL.

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och obliga- tionsfordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder samt låneskulder.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtals- mässiga villkor.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräk- ningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräk- ningen i samband med att lånebeloppet utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkallerligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker sparbankens upplåningskostnader för att finansiera lånet.

Vad gäller klassificering och värdering redovisas finansiella instrument som inte är derivat initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån vilket syfte instrumentet förvärvades och värderas därefter, som regel klassificeras det i Sparbanken Tranemo som anläggningstillgång.

Banken placerar i aktieindexobligationer (spaxar), som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel.

Banken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeföränd- ringen löpande redovisas i resultaträkningen.

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Detta bestäms utifrån den effektivränta som beräknas vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta.

Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar som omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall.

Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.

I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultat- räkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader att ingå i anskaff- ningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen.

Andra finansiella skulder som upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Vad gäller finansiella garantier innebär Sparbankens garantiavtal att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor.

Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersätt- ning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter.

Lånelöften

Med lånelöfte avses i detta sammanhang, dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte, dels ett avtal där både spar-

(13)

banken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att a) det kan inte regleras netto b) sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och c) låneräntan inte är lägre än marknadsräntan då l ånelöftet lämnas. I de fall som lånelöften lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar sparbanken en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna avgifter för det lämnade lånelöftet.

Kreditförluster och nedskrivning på finansiella instrument

Inför varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra också i de fall när sparbanken vid en kassaflödesberäkning kommer fram till att full täckning finns för fordran vid ett eventuellt ianspråktagande av pant. Objektiva belägg utgörs av observerbara för- hållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet.

Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga. Sparbankens gräns för väsentlighet har för detta ändamål satts till 5 tkr. Den individuella och kontinuerliga uppföljningen av bankens krediter medför att någon ytterligare tillkommande gruppvis nedskrivning ej görs inom Sparbanken Tranemo.

En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagandet inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen.

För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.

För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstruk- turering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert.

Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomst- deklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisker. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva bevis om att lånet är osäkert.

Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall, lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kredit- förluster och specificeras särskilt i not.

Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som in- träffat efter det att nedskrivningen gjordes.

(14)

Bortskrivning av lånefordringar

Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara kon- staterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.

Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bort- skrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.

Materiella tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och att anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering, avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst eller förlust redovisas som övrig rörelseintäkt eller övrig rörelsekostnad.

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet . Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband med utbytet. Reparationer kostnadsföres löpande.

Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar kompo- nentavskrivning på rörelsefastigheter vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. För övriga materiella anläggningstillgångar anser sparbanken att det inte finns några separata komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder.

Beräknade nyttjandeperioder:

- byggnader, rörelsefastigheter se nedan - inventarier och installationer 5 år

Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnader- na består emellertid av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 12 – 100 år på dessa komponenter.

Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnader:

- Stomme 100 år

- Stomkompletteringar, innerväggar, m m 20 - 40 år - Installationer, värme, el, VVS, ventilation, m m 20 - 30 år - Yttre ytskikt, fasader, yttertak, m m 20 - 30 år

- Inre ytskikt, tapeter, m m 12 år

Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.

(15)

Ersättningar till anställda

Pensionering genom försäkring

Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Spar- institutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmåns- bestämd pensionsplan definieras som en annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att URA 45 pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19 och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser av-seende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 7.

Kortfristiga ersättningar

Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjäns- terna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för resultatandelsbetalningar när sparbanken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från de anställda och förpliktelsen kan beräknas vara tillförlitlig.

Allmänna administrationskostnader

Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också bl a lokal-, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, samt rese- och representationskostnader.

Bokslutsdispositioner

Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver.

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när sparbanken har en befintlig juridisk eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.

(16)

Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser)

En ansvarsförbindelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars före- komst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar

Nedskrivning av kreditförluster

Nedskrivning av kreditförluster sker normalt utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens bästa uppskattning av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflöden görs en bedöm- ning av motpartens finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på dess meriter och strategin med avseende på uppskattade kassaflöden som bedöms återvinningsbara godkänns av den oberoende riskkontrollen.

I Sparbanken Tranemo sker ingen gruppvis förlustreservering då den kundkännedom som finns inom banken bedöms tillräcklig för att i varje enskilt fall göra en korrekt individuell bedömning.

Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens redovisningsprinciper

Klassificering av finansiella tillgångar och skulder

Sparbankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier:

- Klassificering av finansiella tillgångar och skulder för ”handel” förutsätter att dessa motsvarar beskrivningen av finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel under redovisningsprinciper.

-

Finansiella tillgångar och skulder som sparbanken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträk- ningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts.

-

Klassificering av finansiella tillgångar som investering som hålles till förfall förutsätter att sparbanken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha tillgångarna till förfall i enlighet med vad som anges under redovisningsprinciper.

(17)

FINANSIELLA RISKER

I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som är ytterst ansvarig för bankens verksamhet inklusive den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansieringsverksamheten.

Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i en särskild instruk- tion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.

Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och ansvar.

I Sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd VD vars uppgift är att kontinuerligt analysera utvecklingen av riskerna, rapportera till bankens styrelse samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.

KREDITRISK

Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betal- ningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti eller ett värdepapper.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskilda instruktioner inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Bankens arbetsutskott rapporterar regelbundet till styrelsen.

Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken fattas i enlighet med av styrelsen upprättade delegeringsbestämmel- ser. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till den utestående kreditvolymen förhållandevis små.

Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist till stora delar är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värde- papper med hög kreditvärdighet.

Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att kredi-terna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.

Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kredit- förlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig.

Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt låneford- ringar per kategori av låntagare visas i nedanstående tabell.

(18)

Kreditriskexponering brutto och netto

Krediter mot säkerhet av: (G) A) B) C) D) E) F)

Statlig och kommunal borgen(H) 137.829 137.829 137.829 -

Pantbrev i villa- och fritids-

fastighet (I) 326.756 702 326.054 309.487 16.567 -

Pantbrev i flerfamiljsfastigh. (J) 14.320 14.320 12.581 1.739 -

Pantbrev i jordbruksfastigheter 193.105 193.105 190.060 3.045 -

Pantbrev i andra näringsfastigh. 56.413 1.377 55.036 47.318 7.718 -

Företagsinteckning 61.060 1.225 59.835 58.656 1.179 -

Övriga (K) 207.977 3.073 204.904 22.222 182.682 -

Varav: kreditinstitut 903 903 663 240 -

SUMMA: 997.460 6.377 991.083 778.153 212.930 -

Värdepapper *

Statspapper och andra offentliga organ

- AAA - - -

- AA - - -

Andra emittenter

- AAA - - -

- AA 20.168 20.168 20.168

- A 69.153 69.153 69.153

- BBB eller lägre 59.163 59.163 59.163

- utan rating 67.886 67.886 67.886

SUMMA: 216.370 216.370 216.370

Derivat

- AA 2.282 2.282 2.282

- A - - -

SUMMA: 218.652 218.652 218.652

Åtaganden 133.949 133.949 133.949

Utställda lånelöften 42.243 42.243 42.243

Utställda finansiella garantier 15.997 15.997 15.997

SUMMA: 192.189 192.189 192.189

TOTAL KREDITRISK-

EXPONERING: 1.408.301 6.377 1.401.924 778.153 623.771

* = Klassificering enligt Standard’s & Poors rating

A = Total kreditriskexponering (före nedskrivning) E = Total kreditriskexponering efter avdrag säker-

B = Nedskrivning heter

C = Redovisat värde F = Ianspråktagna säkerheter

D = Värde av säkerheter avseende poster i balansräkning

G = Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället.

H = inklusive krediter till stat och kommun I = inklusive bostadsrätter

J = inklusive bostadsrättsföreningar K = inklusive krediter utan säkerhet

Kreditkvalitet

Vid kreditberedning använder sig banken av riskklassificeringsmodeller för företagskrediter resp scoringmodeller för privatkrediter. Modellerna är en sammanvägning av återbetalningsförmåga, sparande och skötsamhet.

Beräkningsmetoderna och antalet förfallna krediter visar att banken har en god kreditkvalité både inom företags- och privatsegmentet.

(19)

Åldersanalys osäkra fordringar

2007 Fordringar förfallna 60 dagar eller mindre 7.011

Fordringar förfallna > 60 – 90 dagar 1.483

Fordringar förfallna > 90 – 180 dagar -

Fordringar förfallna > 180 – 360 dagar 532

Fordringar förfallna > 360 dagar 1.265

SUMMA: 10.291

Sparbanken definierar en osäker fordran som en fordran som förfallit till betalning sedan 60 dagar eller att det i övrigt finns information hos banken om kredittagarens eventuellt bristande betalningsförmåga.

Lånefordringar per kategori av låntagare

2007 Lånefordringar, brutto

- offentlig sektor 137.719

- företagssektor 309.861

- hushållssektor 544.216

varav personliga företagare 288.410

- övriga 5.664

SUMMA: 997.460

varav:

Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar

- företagssektor 427

Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar och för vilken ränta intäktsförs

- företagssektor -

- hushållssektor -

Omstrukturerade lån som inte längre är förfallna eller osäkra lånefordringar

-företagssektor -

-hushållssektor -

Avgår:

Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar

Lånefordringar, nettoredovisat värde

- offentlig sektor 137.719

varav personliga företagare 287.397

- övriga 5.664

SUMMA: 991.083

Som ett led vad gäller värdepapperslån har sparbanken tagit emot noterade värdepapper, vars värde uppgick till 7.456 tkr, som säkerhet för lån. Totalt uppgick dessa lån till 3.129 tkr. Dessa noterade värdepapper kan sparbanken sälja eller använda som säkerhet. Under år 2007 har sparbanken inte sålt eller behövt använda någon av dessa säker- heter.

LIKVIDITETSRISK

Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) har olika löptider.

(20)

Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likivitetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, dvs värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Bankens likviditet bevakas dagligen.

Sparbankens likviditetsberedskap i form av dagslåneräkning, värdepappersportfölj och kreditlimiter hos Swedbank AB får som lägst uppgå till 15 % av inlåningen från allmänheten. Denna likviditetsberedskap har under den senaste treårsperioden funnits i intervallet 35 – 41 %.

Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen på sidan 18. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation.

Likviditetsexponering

Nominella kassaflöden

Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning

a) b) c) d) e)

Utan löptid f)

g)

Tillgångar

Kassa 7.754 7.754

Utlåning till kreditinstitut 241.272 241.272

Utlåning till allmänheten 41.115 22.328 55.744 271.792 600.104 5,10 991.083

Obligationer och andra

räntebärande värdep. 27.993 70.410 120.242 7 2,15 218.652

Övriga tillgångsposter 137.048 137.048

SUMMA Tillgångar 282.387 50.321 126.154 392.034 600.104 144.809 1.595.809 Skulder

Skulder till kreditinstitut 9.053 9.053

Inlåning från allmänheten 1.225.253 1.201 17.648 1.881 1.245.983

Upplåning från allmänh. 7.870 7.870

Övriga skuldposter och

eget kapital 332.903 332.903

SUMMA Skulder och

eget kapital 1.234.306 1.201 17.648 1.881 - 340.773 1.595.809

Oredovisade lånelöften 42.243 42.243

Skillnad redov tillg

skulder och lånelöften - 994.162 49.120 108.506 390.153 600.104

- 195.964 42.243

a) På anfordran e) Längre än 5 år

b) Högst 3 månader f) Återstående löptid i genomsnitt c) Längre än 3 månader men högst 1 år g) Totalt redovisat värde

d) Längre än 1 år men högst 5 år

MARKNADSRISK

Marknadsrisk är att risken för att ett verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra pris- risker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken den övervägande marknadsrisken.

Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntade tillgångar sjunker då marknads- räntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomst-

(21)

risken, dvs risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för till- gångar och skulder.

Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer.

Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer.

RÄNTERISK

Ränterisken är risk för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels för- ändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken.

I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande rän- teriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den sk gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen.

Räntebindningstider för tillgångar och skulder – Ränteexponering, Mkr

a) b) c) d) e) f) g) Utan

ränta

Totalt Tillgångar

Kassa 8 8

Utlåning till kreditinstitut 241 241

Utlåning till allmänheten 608 90 61 42 157 33 0 - 991

Obligationer och andra ränte-

bärande värdepapper 28 - 50 20 91 30 - 0 219

Övriga tillgångar 137 137

SUMMA Tillgångar 877 90 111 62 248 63 0 145 1.596

Skulder

Skulder till kreditinstitut 9 9

Inlåning från allmänheten 1.225 1 4 14 2 - - - 1.246

Upplåning från allmänheten 8 8

Övriga skulder 14 14

Eget kapital 319 319

SUMMA Skulder och eget

kapital 1.234 1 4 14 2 - - 341 1.596

Differens. Tillgångar och

skulder - 357 89 107 48 246 63 0 -196

Kumulativ exponering -357 -268 -161 -113 133 196 196 0

a) Högst 1 månad e) Längre än 1 år men högst 3 år

b) Längre än 1 månad men högst 3 månader f) Längre än 3 år men högst 5 år c) Längre än 3 månader men högst 6 månader g) Längre än 5 år

d) Längre än 6 månader men högst 1 år

Räntenettorisk-genomslag på räntenettot under den kommande tolvmånadersperioden vid en ränteuppgång/-nedgång på 1 procentenhet på balansdagen utgör -/+2,1 Mkr. Motsvarande siffra vid föregående årsskifte uppgick till -/+ 2,1 Mkr.

(22)

VALUTARISK

Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser. Sparbanken Tranemo har en mycket begränsad valutarisk, vilken hänför sig enbart till det lager man har av utländska valutor. Övriga exponeringar i utländsk valuta har säkrats mot Swedbank AB.

AKTIEKURSRISK

Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av föränd- ringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till det aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas på marknaden). En generell förändring med 1 procent av aktiekurserna beräknas påverka sparbankens egna kapital med 1.098 tkr. Motsvarande siffra vid föregående årsskifte uppgick till 1.367 tkr.

OPERATIVA RISKER

Med operativ risk avses risken för att fel och brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller för- troendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken.

De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt på- gående process i sparbanken, som bl a omfattar:

- kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, - klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna,

-

IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller,

-

behörighetssystem,

-

interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering, samt

-

informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar.

(23)

Noter till resultaträkningen ^(tkr)

Not 1 Räntenetto

2007 2006

Ränteintäkter

Utlåning till kreditinstitut 8.128 3.721

Utlåning till allmänheten 46.115 35.295

Räntebärande värdepapper 8.151 7.926

Övrigt 359 360

SUMMA, RÄNTEINTÄKTER 62.753 47.302

Räntekostnader

Skulder till kreditinstitut 288 216

In- och upplåning från allmänheten 27.714 12.859

- varav kostnad för insättningsgaranti 621 572

SUMMA, RÄNTEKOSTNADER 28.002 13.075

SUMMA RÄNTENETTO: 34.751 34.227

Räntemarginal

(=totala ränteintäkter i % av medelomslutningen (MO) minus totala räntekostnader i % av MO exkl genomsnittligt eget kapital och

obeskattade reserver)

1,82 % 2,35 %

Medelränta utlåning 5,26 % 4,42 %

Medelränta inlåning

(inkl kostnad för insättningsgaranti)

3,08 % 1,88 %

Not 2 Erhållna utdelningar

2007 2006

Aktier och andelar, Swedbank AB 4.538 3.750

SUMMA: 4.538 3.750

Not 3 Provisionsintäkter

2007 2006

Betalningsförmedlingsprovisioner 4.199 4.009

Utlåningsprovisioner 3.679 3.332

Inlåningsprovisioner 339 378

Provisioner avseende utställda finansiella garantier 44 48

Värdepappersprovisioner 10.869 9.985

Avgifter från kredit- och betalkort 47 33

Övriga provisioner 1.020 923

SUMMA: 20.197 18.708

(24)