Göteborgs Stads Miljöförvaltningen, tjänsteutlåtande 1 (6)
Rapport 2019:14 Trafikbuller i Göteborg, kartläggning 2018
Förslag till beslut
Miljö- och klimatnämnden antecknar mottagandet av informationen till protokollet.
Sammanfattning
Miljöförvaltningen redovisar i bilaga 1 beräkningsresultat från årets uppdaterade kartläggning av trafikbuller i Göteborgs Stad. Trafikbuller kartläggs genom beräkningar med trafikflöden som indata i beräkningsmodellen. Kartläggningen presenterar
utbredningskartor för trafikbullret samt antalet boende som exponeras för trafikbuller vid mest utsatt bostadsfasad i olika ljudnivåintervall.
Resultatet från kartläggningen visar att cirka 137 000 boende i Göteborgs Stad exponeras för dygnsekvivalent ljudnivå från trafikbuller vid utsatt fasad överstigande 55 dBA, varav 53 000 för dygnsekvivalent ljudnivå överstigande 60 dBA.
Resultatet innebär en ökning av antalet boende som exponeras för höga ljudnivåer vid utsatt fasad, både i absoluta tal och som andel av befolkningen. I kartläggningen av trafikbuller i Göteborgs Stad för trafikår 2013 beräknades cirka 110 000 boende exponeras för dygnsekvivalent ljudnivå vid utsatt fasad överskridande 55 dBA från trafikbuller, varav 45 000 för dygnsekvivalent ljudnivå över 60 dBA.
Riktvärdet vid planering av nya bostäder har, genom Förordning (2017:359) om ändring i förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader, höjts från 55 dBA till 60 dBA vid utsatt fasad. Förordningen tillåter också möjlighet att göra avsteg från riktvärdet, vilket innebär att det i princip inte finns någon övre ljudnivågräns vid den mest utsatta fasaden, så länge hälften av bostadens rum vetter mot en sida med högst 55 dBA
dygnsekvivalent ljudnivå. Att man numera tillåter exploatering av områden som innebär bostäder med allt högre ljudnivåer vid utsatt fasad kan antas bidra till den observerade ökningen av boende som exponeras för höga ljudnivåer vid utsatt fasad.
Genom att använda av WHO etablerade samband mellan buller och hälsa beräknas nedsatt hälsa på grund av bullerstörning från vägtrafik i Göteborgs Stad, i form av kraftig bullerstörning och kraftig sömnstörning, uppgå till cirka 1 700 funktionsjusterade
levnadsår per år. Motsvarande siffra från bulleruppföljning av Västsvenska paketet beräknades enligt 2014 års bullersituation till 1 200 funktionsjusterade levnadsår.
Miljöförvaltningen
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2019-05-29 Diarienummer 2019-7940
Handläggare Niklas Rosholm
Telefon: 031-368 39 80
E-post: niklas.rosholm@miljo.goteborg.se
Göteborgs Stads Miljöförvaltningen, tjänsteutlåtande 2 (6)
Ekonomiska konsekvenser
Den samhällsekonomiska kostnaden, baserad på bland annat sjukvårdskostnader och produktionsbortfall vid sjukfrånvaro, för bullerexponeringen från vägtrafiken i Göteborgs Stad uppskattas, med hjälp av Trafikverkets rapport Analysmetod och
samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn ASEK 6.0, till 1,5 miljarder kronor per år i 2014 års prisnivå och penningvärde. Motsvarande siffra från
bulleruppföljning av Västsvenska paketet beräknades enligt 2014 års bullersituation till kring 1,2 miljarder kronor.
Den samhällsekonomiska kostnaden är här beräknad som en skillnad mellan den faktiska bullersituationen och en bullersituation där inga boende utsätts för dygnsekvivalenta ljudnivåer över 50 dBA vid utsatt fasad. Om man istället tänker sig ett scenario där man sänker samtliga boendes dygnsekvivalenta ljudnivå vid fasad med 5 dBA, skulle detta medföra en minskning av de samhällsekonomiska kostnaderna för bullret med omkring en miljard kronor. Exempel på en åtgärd som skulle kunna medföra en generell
ljudnivåsänkning av denna storleksordning är införande av tysta däck hos samtliga fordon.
Barnperspektivet
Barn är extra känsliga för höga bullernivåer, där flera studier har visat att buller har negativa effekter på barns minne och inlärning samt deras förmåga att lära sig läsa. De beräkningsresultat som redovisas i rapporten indikerar att antalet bullerexponerade personer i Göteborg har ökat sedan 2013, då de föregående beräkningarna genomfördes.
Detta tyder på att också fler barn riskerar att exponeras för höga bullernivåer under längre tidsperioder.
Mångfalds-, jämställdhets-, miljö- och omvärldsperspektivet
Då ärendet behandlar redovisningen av en rapport belyses inte perspektiven särskilt. I de fall perspektiven berörs behandlas de under relevanta avsnitt i rapporten.
Bilagor
1. Rapport 2019:14 Trafikbuller i Göteborg, kartläggning 2018
Göteborgs Stads Miljöförvaltningen, tjänsteutlåtande 3 (6)
Ärendet
Miljöförvaltningen redovisar beräkningsresultat från årets uppdaterade kartläggning av trafikbuller i Göteborgs Stad. Kartläggningen redovisar utbredningskartor för trafikbullret samt antalet boende som exponeras för trafikbuller vid bostadsfasad i olika intervall.
Dessa resultat avses inte rapporteras till Naturvårdsverket enligt förordningen, se nedan, men kommer ligga till grund för stadens strategiska arbete med buller.
Beskrivning av ärendet
Bakgrund
Den 1 juli 2004 trädde förordning (2004:675) om omgivningsbuller i kraft som är en implementering av Direktiv 2002/49/EG i svensk lagstiftning. Syftet med direktivet är att samordna bullerarbetet i EU genom gemensamma bullermått, gemensamma
kartläggnings- och bedömningsmetoder, information till allmänheten och fastställda handlingsplaner (åtgärdsprogram). Enligt förordning om omgivningsbuller ska kommuner med mer än 100 000 invånare minst var femte år ha kartlagt omgivningsbullret inom kommunen och tagit fram strategiska bullerkartor som visar bullersituationen under det närmast föregående kalenderåret. Kommuner ska också beräkna antalet människor som bor i bostäder som utsätts för buller i olika ljudintervall. Naturvårdsverket ansvarar för att sammanställa Sveriges beräkningsresultat och rapportera vidare till EU kommissionen.
Miljöförvaltningens roll är att samordna det av stadens arbete som följer av förordningen om omgivningsbuller (Reglemente för Göteborgs miljö- och klimatnämnd, kap. 2, §2) samt att vara ett stöd till politiker och fackförvaltningar som behöver uppdaterade uppgifter om bullersituationen inom kommunen.
Miljöförvaltningens senaste beräkningsresultat av antal boende som exponeras för höga ljudnivåer vid bostadsfasad rapporterades till Naturvårdsverket 2017, i enlighet med förordningen om omgivningsbuller. Under framtagandet av dessa beräkningar identifierades ett antal brister i modellen, som ligger till grund för beräkningarna. De framtagna beräkningsresultaten av antal bullerexponerade personer vid bostadsfasad bedömdes dock som tillräckliga för rapportering till Naturvårdsverket, då felmarginalen bedömdes som liten. Däremot rapporterades inga utbredningskartor till Naturvårdsverket då de upptäckta bristerna i modellen bedömdes bidra till en större felmarginal i dessa beräkningsresultat.
Miljöförvaltningen tog därefter ett omtag om hela modellen och alla beräkningar varför nya beräkningsresultat nu redogörs för i bilaga 1.
Beräkningsmetodik
Trafikbuller kartläggs genom beräkningar med trafikflöden som indata i
beräkningsmodellen. Miljöförvaltningen har genomfört beräkningar av trafikbuller i egen regi i bullerprogrammet SoundPLAN version 8.0. Följande trafikkällor, specificerade i förordningen om omgivningsbuller, har beräknats inom ramen för kartläggningen:
• vägtrafik
• järnvägstrafik
• spårvägstrafik
• samtliga trafikslag summerade
Göteborgs Stads Miljöförvaltningen, tjänsteutlåtande 4 (6)
Beräkningarna av trafikbuller har genomförts i de svenska måtten dygnsekvivalent ljudnivå och maximal ljudnivå, samt i EU-måtten LDEN och LNIGHT. LDEN utgör en
dygnsekvivalent nivå med högre värdering av buller kvälls- och nattetid, medan LNIGHT är en ekvivalentnivå för nattetid (kl 22-06). EU-måtten är de mått i vilka vi rapporterar beräkningsresultat till Naturvårdsverket. De svenska måtten tillämpas i lagkrav i Sverige och därför de vi främst arbetar utifrån i stadsplaneringen. Med resultat i samtliga dessa mått kan kartläggningen användas som ett verktyg i stadsplaneringen och åtgärdsarbetet samt relateras till både svenska riktvärden och en internationell kontext.
Merparten av Göteborgs Stads befolkning, som år 2018 uppgick till 571 888 personer, har ingått i beräkningarna. De som inte inkluderats bor i Södra skärgården eller i glest
bebyggda områden i den nordöstra delen av kommunen där ljudnivån från trafikbuller bedöms vara låg.
Beräkningsförutsättningarna och resultatet i form av utbredningskartor från de olika trafikkällorna samt beräkningarna av antalet boende som exponeras för höga ljudnivåer framgår av rapporten, bilaga 1. Metoden som använts för uträkning av antalet boende som exponeras för höga ljudnivåer är medianmetoden, av vilken beskrivning ges i bilaga 2.
Beräkningsresultat
Resultatet från kartläggningen visar att cirka 137 000 boende i Göteborgs Stad exponeras för dygnsekvivalent ljudnivå från trafikbuller vid utsatt fasad överstigande 55 dBA, varav 53 000 för dygnsekvivalent ljudnivå överstigande 60 dBA. Buller från vägtrafik bidrar till merparten av de exponerade, med cirka 127 000 exponerade för dygnsekvivalent ljudnivå vid utsatt fasad överskridande 55 dBA och 46 000 exponerade för dygnsekvivalent ljudnivå över 60 dBA.
I kartläggningen av trafikbuller i Göteborgs Stad för trafikår 2013 beräknades cirka 110 000 boende exponeras för dygnsekvivalent ljudnivå vid utsatt fasad överskridande 55 dBA från trafikbuller, varav 45 000 för dygnsekvivalent ljudnivå över 60 dBA.
Analys av beräkningsresultat
Ökningen av antalet bullerexponerade boende kan delvis tillskrivas befolkningsökningen, men även som andel av befolkningen ökar bullerexponeringen. Denna ökning beror delvis på en ökning av trafikmängder samt förtätning, där uppräkning av
vägtrafikmängder kan antas bidra med närmare 10 procent ökning av antalet boende som exponeras för höga ljudnivåer från vägtrafikbuller. Viss del av ökningen kan också tillskrivas andra tillvägagångssätt och schabloner som använts vid framtagning av dessa beräkningsresultat till skillnad från de som togs fram 2015, där uppdaterad praxis anses mer konsekvent.
Riktvärdet vid planering av nya bostäder har, genom Förordning (2017:359) om ändring i förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader, höjts från 55 dBA till 60 dBA vid utsatt fasad. Förordningen tillåter också möjlighet att göra avsteg från riktvärdet, vilket innebär att det i princip inte finns någon övre ljudnivågräns vid den mest utsatta fasaden, så länge hälften av bostadens rum vetter mot en sida med högst 55 dBA dygnsekvivalent ljudnivå.
Göteborgs Stads Miljöförvaltningen, tjänsteutlåtande 5 (6)
Göteborgs Stads lokala miljömål
Kopplat till Göteborgs Stads miljömåls delmål God ljudmiljö innebär resultaten att drygt 9% av de boende i Göteborgs Stad utsätts för ljudnivåer över 60 dBA dygnsekvivalent ljudnivå vid utsatt fasad. Den delen av delmålet som säger att minst 90% av stadens invånare senast år 2020 har en utomhusnivå vid fasad som understiger 60 dBA ekvivalentnivå vid fasad uppfylls därmed. Detta har dock beräknats uppfyllas även i tidigare kartläggningar och nuvarande utveckling innebär att allt fler boende utsätts för ljudnivåer överstigande 60 dBA vid utsatt fasad.
WHO Environmental Noise Guidelines
Världshälsoorganisationen, WHO, presenterade 2018 sin nya rapport Environmental Noise Guidelines for the European Region, med uppdaterade förslag på riktvärden för omgivningsbuller i Europa. I rapporten sammanställdes relevant forskning gällande samband mellan trafikbuller och hälsa, varpå riktvärden för ljudnivå vid fasad föreslogs baserade på dessa samband. De riktvärden som föreslogs motsvarar kring 50 dBA dygnsekvivalent ljudnivå vid utsatt fasad, vilket är en skärpning av tidigare föreslagna riktvärden.
Genom att använda de av WHO-rapporten etablerade sambanden mellan buller och hälsa beräknas nedsatt hälsa på grund av bullerstörning från vägtrafik i Göteborgs Stad, i form av kraftig bullerstörning och kraftig sömnstörning, uppgå till cirka 1 700
funktionsjusterade levnadsår per år. Motsvarande siffra från beräkning enligt 2014 års bullersituation är 1 200 funktionsjusterade levnadsår. Ökningen kan härledas dels till den beräknade ökningen av antal boende som exponeras för höga bullernivåer, dels till uppdaterade samband från WHO.
Presentation
Resultatet från kartläggningen kommer presenteras på miljöförvaltningens webbkarta i form av utbredningskartor för dygnsekvivalent ljudnivå samt maximal ljudnivå från trafikbuller från väg-, järnvägs- respektive spårvägstrafik. Även ljudnivåintervall vid mest utsatt del av fasad kommer presenteras för beräknade bostadshus.
Detta skiljer sig från tidigare bullerkartläggningar, från vilka endast dygnsekvivalenta ljudnivåer presenterats. Tidigare har även ljudnivåer vid samtliga beräknade fasadpunkter presenteras på webbkartan, men då felmarginalen i individuella beräkningspunkter för översiktliga bullerkartläggningar är stor kommer fasadpunkter från denna kartläggning presenteras mer översiktligt.
Förvaltningens bedömning
Resultatet från kartläggningen av trafikbuller visar att både antalet och andelen boende som exponeras för höga ljudnivåer vid utsatt fasad ökat. Detta bekräftar tidigare
bedömningar att buller är en fortsatt stor utmaning i Göteborg och då särskilt i pågående intensiva stadsutveckling. Här dominerar buller från vägtrafiken.
Att riktvärdet för trafikbuller vid bostadshus i Sverige höjts till 60 dBA, och vid tillgång till bullerskyddad sida i praktiken än högre nivåer vid utsatt fasad, innebär att vi kan vänta oss ett ökande antal exponerade för höga bullernivåer vid utsatt fasad. Detta bedömer vi försvårar möjligheterna att upprätthålla den del av Göteborgs miljömåls delmål God ljudmiljö som eftersträvar att invånare inte ska utsättas för dygnsekvivalenta
Göteborgs Stads Miljöförvaltningen, tjänsteutlåtande 6 (6)
ljudnivåer över 60 dBA vid utsatt fasad. Detta samtidigt som WHO nyligen beslutat att skärpa sina föreslagna riktvärden till nivåer som motsvarar runt 50 dBA vid utsatt fasad, vilka riktvärden vi också bör förhålla oss till.
Dessa faktorer gör att vi måste arbeta i ett tidigt skede med att planera bort buller i stadsplaneringen, för att undvika allt större negativa hälsoeffekter från bullerexponering bland befolkningen i Göteborgs Stad när planering av ny bebyggelse tillåts i allt mer bullerutsatta lägen. Där är kartläggningen ett viktigt verktyg, som både hjälper oss att ha en översikt över bullersituationen i befintliga och planerade delar av staden, men också möjliggör för oss att mer detaljerat dyka ner i olika områden för att utreda olika scenarion och situationer i stadsplaneringen.
Gällande mer övergripande åtgärder som avsevärt skulle förbättra bullersituationen i Göteborg märks exempelvis införandet av tysta däck för hela eller delar av fordonsflottan samt sänkning av skyltad hastighet för gatunätet. Generellt gäller att det är enklare att få till stora förbättringar av bullersituationen med åtgärder på själva källan till bullret, än att försöka utforma bebyggelse och dylikt för att minska bullerexponeringen för enskilda boende.
Anna Ledin Direktör
Henriette Söderberg Avdelningschef
