• No results found

Nyhetsbrev City i Samverkan oktober

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Nyhetsbrev City i Samverkan oktober"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2012-10-10 15:48 CEST

Nyhetsbrev City i Samverkan oktober

Nyhetsbrev City i Samverkan oktober Under uppsättning – informationsskyltar

För närvarande pågår ett intensivt arbete med färdigställande och montage av de första fem informationsskyltarna som ska göra det lättare att hitta i city.

Trafikkontoret arbetar just nu med att ställa upp fundament vid

Cityterminalen, Drottninggatan intill trappan ned till Sergels Torg, vid Strömbron, i korsningen Kungsgatan – Hötorget och intill Sverigehuset i Kungsträdgården. Företaget Focus Neon som tillverkar skyltarna jobbar nu med att färdigställa kartorna. Dessa trycks på stora plåtskivor och kommer att monteras inom kort. Håll ögonen öppna på stan och på webben – vi

(2)

återkommer med information om när och var informationsskyltarna officiellt invigs. Som vi tidigare berättat är tanken att, om de första skyltarna fungerar bra, sätta upp omkring 30 informationsskyltar i city, med kartor och

hänvisningar till viktiga destinationer.

Stadens dag – torsdagen den 8 november

Den 8 november är det dags. City i Samverkan arrangerar tillsammans med föreningen Svenska Stadskärnor en heldagskonferens med temat attraktiva stadskärnor. Under förmiddagen kommer vi att få en heltäckande bild av stadskärnearbetet i Sverige – med presentation av en handbok i

stadsutveckling, exempel på framgångsrik stadsutveckling, forskningsinitiativ och metoder för professionell mätning av resultat. Till eftermiddagen har vi bjudit in representanter för de nordiska huvudstäderna under rubriken

”Capitals of Scandinavia”. Vi får presentationer av hur Oslo, Helsingfors och Köpenhamn utvecklar sina städer, jämför med Stockholm och diskuterar framtida utmaningar med företrädare för politik och näringsliv. Anmälan till:

lotta.hammar@cityisamverkan.se  Begränsat antal platser – men kostnadsfritt!

Vardagsmat eller restaurangmecka – frukostseminarium fredagen den 7 december

City i Samverkans sista frukostseminarium för i år går i gastronomins tecken.

Vi har bjudit in ett antal kunniga experter på mat, restauranger och serveringar för att diskutera matutbudet i city. Några av de frågor som kommer att diskuteras: Kan utbudet i city beskrivas som vardagsmat eller är det ett Mecka för restauranger? Hur kan man skapa mer av matglädje i city?

Är det en dominans av snabbmatskedjor och korvkiosker? Vad kräver erfarna krögare för att nyetablera sig i city? Vid seminariet presenteras också en färsk undersökning av matutbudet i city. Anmälan till:

lotta.hammar@cityisamverkan.se Vi bjuder som vanligt på kaffe och frukostmacka, denna gång med ”juligt” inslag.

Ökad cityhandel i augusti

City i Samverkans handelsindex bygger på en redovisning av försäljning av sällanköpsvaror för ett antal nyckelföretag i City. Index 100 motsvarar försäljningen i januari 2005 och redovisas i löpande priser. Utvecklingen under månaden augusti visar en ganska stadig ökning, förutom en svacka i

(3)

försäljningen under år 2009. Så här har sällanköpshandeln under augusti månad utvecklats från 2005 till idag:

2005: index 101. 2007: index 112. 2009: index 109 (dvs en nedgång jämfört med föregående år). 2011: index 114. 2012: index 122. Handelsindex ökade alltså med 8 procent jämfört med augusti månad år 2011. Det var mer än City i Samverkans handelsexpert Arne Nedstam hade räknat med. Arne Nedstam förklarar de senaste siffrorna med främst tre viktiga faktorer:

Stärkt konsumtionsunderlag genom fler invånare ger ett högre index.

Förbättrat utbud hos Nyckelföretag ger ett betydligt högre index.

Ökad konkurrens såväl inom City som i länet i övrigt ger lägre index.

Sällanköpshandeln i hela riket ökade med enbart 1% jämfört med augusti år 2011. Detta innebär att city håller ställningarna som en stark handelsplats vad gäller sällanköpsvaror.

Gatuutveckling pågår

Under året har City i Samverkan intensifierat sitt praktiska samverkansarbete med fastighetsägare och handlare längs några av citys viktiga gator. En kort rapport:

Kungsgatan: Drygt tio fastighetsägare längs Kungsgatan träffas numera kontinuerligt för att diskutera gatans utveckling. Tanken är att komma fram till en gemensam vision för vad Kungsgatan ska stå för i framtiden. I första hand handlar det om att utarbeta en gemensam syn på utbudet och

butiksmixen. City i Samverkans roll är här att stå för samordning och att utveckla det som har kommit att kallas ”samförståelse” om gatans utveckling.

Som ett led i arbetet har City i Samverkan tagit fram en butiksenkät och påbörjat en inventering av butiksutbudet för att få en bild av dagsläget. Med detta som bas kan det bli lättare för de enskilda fastighetsägarna att ta rätt beslut om uthyrning – vilket på sikt kan stärka gatans profilering och

identitet och därmed ge ökade fastighetsvärden.

Norrlandsgatan: Även här har en fastighetsägargrupp börjat växa fram.

Liksom längs Kungsgatan är en viktig fråga att få grepp om butiksmixen. City

(4)

i Samverkan har genomfört en enkät där 22 butikschefer har gett sin syn på gatans utveckling. Undersökningen visar bland annat att ca hälften av

butikerna är relativt nyetablerade och att enbart en knapp tredjedel tillhör en kedja. Butikscheferna ser överlagt positivt på verksamheternas utveckling och har en lång rad av förslag på utvecklingsidéer, som t ex fler gemensamma aktiviteter, minskad biltrafik, bättre lunchställen, bredare trottoarer och förbättrad städning. De flesta ger ett högt betyg till dagens butiksmix och menar att det redan finns en tydlig profil vad gäller innehållet – livsstil, sport och aktivitet. Flera butikschefer efterlyser också bättre cykelparkering, en upprustning av fasader och mer samordnade öppettider.

Drottninggatan: Tillsammans med den anrika Drottninggatans förening (som faktiskt startade redan 1922) har City i Samverkan börjat utveckla en modell för samverkan kring gatuutveckling. Vi har kommit fram till att det bästa sättet att få en samsyn kring funktioner och utformning av en enskild gata, är att börja med att undersöka vad som redan finns där och varför. En ”best practise-modell” för gatuutveckling kan se ut ungefär så här, där handlare och fastighetsägare steg för steg tar fram en gemensam bild och vilja:

Genomför en butiksenkät som visar styrkor och svagheter, handlarnas vilja och önskemål om framtiden. Gör också en flödesmätning som visar hur många som rör sig längs gatan vid olika tidpunkter. Utifrån detta går det att ta fram en gemensam bild av gatans karaktär och specialisering,

känslomässiga värden och identitet. Därefter kan man gå vidare och diskutera åtgärder vad gäller t ex belysning, trafik, gatumöbler, utsmyckning, blommor och framtida butiksmix. Det viktiga i alla samverkansprojekt är den klassiska devisen: titta utanför boxen, utanför den egna butiken och fastigheten. En helhetssyn på en gata underlättar för ”goda grannar” att tillsammans skapa en än mer attraktiv stadsmiljö. Och det tjänar alla på!

Nya Medlemmar

City i Samverkan är glada över att kunna hälsa bland annat följande nya medlemmar välkomna: Espresso House, Pembroke Real Estate och White Arkitekter.

Snyggare trafikskyltar

På uppdrag av trafikkontoret i Stockholm arbetar vi just nu med ett projekt för att snygga upp i gatuskyltsfloran. Ett vanligt problem, som våra cityvärdar

(5)

ofta stöter på, är trafikskyltar som blivit påkörda av nyttotrafiken. Fula

nedklottrade stolpar gör också stadsmiljön mindre välkomnande. En tanke är att undersöka om det går att fästa skyltar på fasader istället för på fristående stolpar. En fördel med denna lösning är att det samtidigt minskar trängseln i gaturummet och ger mer utrymme för gångtrafiken. I ett första skede kommer vi att samarbeta med fastighetsägare i Bibliotekstan och på Norrlandsgatan.

Fortsättning följer!

City i Samverkan på minuten.

I samband med framtagandet av vår affärsplan inför nästa verksamhetsår har vi tagit fram den hittills kortaste sammanfattningen av vad City i Samverkan är och gör. Vi har kallat det för City i Samverkan på minuten:

Stockholm City är Sveriges viktigaste mötesplats för affärer och politik, handel och kultur.

City i Samverkan är en ideell, icke vinstdrivande medlemsförening.

Medlemmar är Stockholms Stad, fastighetsägare, handeln, SL, Polisen samt enskilda företag och organisationer.

Vårt mål är en vacker, trygg, attraktiv och händelserik stadskärna, öppen för alla.

Vi initierar och genomför projekt för utveckling av platser och funktioner tillsammans med näringslivet, staden, privata och offentliga aktörer.

Vi arrangerar möten, seminarier och aktiviteter på stan och är en arena för dialog och diskussion.

Vi mäter och analyserar flöden, omsättning, attityder och sammanställer kunskap om city.

Våra cityvärdar tar hand om besökare och kvalitetssäkrar stadsmiljön i samarbete med staden, polisen och

fastighetsägarna.

City i Samverkan underlättar förverkligandet av goda idéer som kan bidra till ett city i världsklass – Sveriges största vardagsrum.

Illegala affischer på stan

Den senaste tiden har det formligen exploderat med illegalt uppsatta affischer i city. Bara under lördagar och söndagar kan det komma upp

omkring tusen illegalt uppsatta affischer. Det rör sig mest om annonsering för

(6)

olika typer av konserter men det kan också handla om butiker som sätter upp affischer om ”utförsäljning” och ”slutrea”. Den populäraste gatan för illegal affischering är just nu Kungsgatan. Cityvärdarna river idag ner ca 2 500 affischer per månad bara på Kungsgatan. Cityvärden Anton Mansour berättar vidare om det ständigt pågående arbetet med att kvalitetssäkra stadsmiljön:

- Förutom att riva ned affischer handlar vårt arbete som cityvärdar mycket om att rapportera om nedskräpning på gatorna, lösa gatstenar, trasiga

rulltrappor, trasiga trafik- och gatuskyltar, kvarglömda lastpallar och

burvagnar som används för transporter till butiker och restauranger. Det har dock inte varit särskilt mycket av vandalisering eller ”tags” på stan under det senaste halvåret. Våra nya självlysande jackor med texten ”Street Manager”

har också inneburit att vi cityvärdar får mycket fler frågor än tidigare från turister och besökare, som vi hjälper att hitta till sevärdheter, hotell, museum, rätt tunnelbana eller busslinje. Att vara cityvärd handlar om att göra många saker samtidigt, men kul är det!

References

Related documents

Grundat i erfarenheter från församlingars vardag och med inspiration från Latour och andra tänkare diskuterar Jonas Ideström om hur teologisering handlar om att både urskilja och

– Vilken eller vilka grupper bör en gemensam katalog innehålla, på kort och på lång sikt, för att maximal nytta skall kunna uppnås!. – Vilka uppgifter måste en gemensam

Höörs kommun ansvarar för nya investeringar avseende lös egendom vilket den gemensamma nämnden finansierar inom tilldelad budget.. Informationstjänster och databaser som

Detta beskrivs som “rumslig integration” vilket återigen går att koppla till sambandet mellan den fysiska miljön och det sociala livet som äger rum där, alltså att bebyggelse

Syftet med detta arbete är att skapa ökad förståelse för hur framtidstro och bilder av framtiden skapas och förändras och hur denna vetskap kan användas i

Allemansrätten knyter an till Elinor Ostroms forskning om fördelarna med att lokalbefolkningen tar ansvar för och ge- mensamt förvaltar naturtillgångar.. I Sverige har vi en lång

Gällande terrorismens hotbild visar samtliga strategier att problemet gällande den internationella terrorismen är säkerhetiserad och accepterad som ett säkerhetshot

Respektive kommun står kostnader för arvoden och andra kostnadsersättningar för av kommunen valda ledamöter och ersättare till den gemensamma nämnden.. Eskilstuna kommun