Fakulteten för lärande och samhälle 2015-06-08
Samtal med studenter i grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i fritidshem
I samband med att studenterna avslutade sin utbildning våren 2015 bjöds de in till ett samtal om utbildningen. Fem studenter deltog. Två studenter har studerat Bild och lärande, två studenter har studerat idrott och lärande och en student har studerat Musik och lärande.
Den senare deltog endast i början av samtalet.
Inom ramen för en programutvärdering har studenterna bjudits in till samtal via kursledaren i den sista kursen. Utbildningsledare Gunilla Löfström har lett samtalet och sammanställt studenternas synpunkter. Studenterna har haft möjlighet att läsa sammanställningen och ge synpunkter på den. Utöver samtalet består programutvärderingen av en enkät som skickats till samtliga studenter i juni 2015. Resultatet av programutvärderingen publiceras på grundlärarprogrammets hemsida i augusti 2015: http://www.mah.se/fakulteter-och- omraden/ls/Ar-student/Program/Grundlararutbildningen/
Är du rustad för yrkeslivet? Utbildningens kvalitet och relevans.
Måluppfyllelse.
Kunskaper i de praktisk-estetiska undervisningsämnena Musik
Studenten tycker inte att antagningskraven är tillräckligt hårda och ifrågasätter att 30 hp kan ge tillräcklig grund för att undervisa i musik. Studenten har själv gedigna musikkunskaper med sig in i utbildningen och har därför kunnat fokusera på att utvecklas till pedagog.
Lärarnas kompetens är god och det finns adekvat utrustning, men det hade behövts mer schemalagd tid i utbildningen och mer lärarledd tid. Studenten hade önskat fler praktiska exempel och mer arbete med autentiska elevexempel såsom inspelningar.
Det borde ha varit mindre av den omfattande dirigentkunskapen till förmån för sådant som man har mer nytta av såsom ensemblespel och undervisning på eget instrument.
1
Bild
Studenterna är mycket kritiska till upplägget. De har fått för få exempel på hur man kan arbeta i pedagogisk verksamhet. I stället har fokus varit på studenternas portfolios.
Studenterna hade önskat exempel och konkreta metoder för olika åldersgrupper. De hade också velat ha variation i arbetet med material.
Det har varit för mycket fokus på konsthistoria och för lite på modern bildundervisning.
Kravnivån har varit för låg. Studenterna ser detta som en konsekvens av det inte ställts krav på förkunskaper. Den som kommit in i utbildningen med goda förkunskaper har inte fått möjlighet att utveckla sin kunskaper i någon större utsträckning. Studenterna befarar att bildämnet blivit ett ”slaskämne” och undrar varför det inte ställs krav på förkunskaper.
Undervisning i bedömningsfrågor har varit otillräcklig i den högskoleförlagda utbildningen.
Det har inte funnits tillräckligt med praktiskt arbete med att bedöma elevers arbeten och att dokumentera elevers kunskaper och kunskapsutveckling. Det hade behövts undervisning i hur man ska överföra bedömningskriterier till omdömen och betyg. Fler exempel på dokumentation hade behövts.
Studenterna hade önskat att kurserna varit mer inspirerande.
Idrott
Studenterna är mycket nöjda med sin utbildning i idrott. De känner att de har en god grund att stå på. De har prövat allt som man behöver kunna. De har fått metoder och verktyg för att kunna undervisa. De har lärt sig hur man arbetar för att öka nivån i syfte att elever ska kunna utvecklas. En student hade dock önskat mer gymnastik.
Det har varit en god balans mellan ämneskunskaper och ämnesdidaktik. Vissa föreläsningar har dock varit ”sövande”.
Studenterna har varit schemalagda hela dagar och många moment har varit obligatoriska.
Tiden har utnyttjats optimalt. Lärarna har haft hög kompetens. Studenterna framhåller att det varit nödvändigt att ta del av all undervisning som erbjudits för att klara
examinationerna. Kravnivån har varit hög.
Studenterna anser sig vara väl rustade för att bedöma och dokumentera elevers kunskaper och kunskapsutveckling. De har haft möjlighet att arbeta med fall under utbildningen.
2
Kunskaper inom det fritidspedagogiska området
Studenterna ser helheten och professionen tydligt nu i slutet av utbildningen. Allt har fallit på plats – både det praktiska och det teoretiska. En student som haft idrott som praktiskt- estetiskt ämne tycker dock att utbildningen i det fritidspedagogiska området gett lite i jämförelse med idrottsämnet som haft högre kvalitet. Alla studenterna ger uttryck för sin uppskattning av den sista kursen. De framhåller värdet av att yrkesverksamma från fältet deltagit. De hade gärna sett att fler yrkesverksamma undervisat i kurserna.
Föreläsningar i kurserna i utbildningsvetenskaplig kärna har i huvudsak baserats på skolan och inte på fritidshemmet. Detta är studenterna mycket kritiska till. De anser att deras utbildning borde ha haft fokus på den inriktning som de gått och inte på inriktningarna mot arbete i förskoleklass och årskurserna 1-3 respektive 4-6. De menar att de blivande lärarna i dessa båda inriktningar inte fått insikt i arbete i fritidshemmet under utbildningen – vilket är problematiskt eftersom lärarkategorierna behöver kunna samarbeta. Studenterna är
bekymrade över statusen för fritidshemmet både i utbildningen och i skolan.
Vetenskapligt förhållningssätt – undervisning på vetenskaplig grund och utifrån beprövad erfarenhet/aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete
Detta är väl tillgodosett. Studenterna har tagit del av den forskning som finns om fritidspedagogik.
Vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder Detta är väl tillgodosett.
Lärande i en flerspråkig miljö/lärande på annat än modersmålet/ämnesspecifikt språk som verktyg för lärande
Studenterna har inte fått någon undervisning inom detta kunskapsområde förutom i kursen Utveckling, lärande och specialpedagogik förutsatt att man själv valt ett sådant fokus för sin uppgift. Beroende på vfu-placering kan man ha fått möjlighet att arbeta med barn som lär på annat språk än modersmålet, men detta är inte något som garanterats i utbildningen.
Kunskap om interkulturalitet, medborgerlig bildning och lärande för hållbar utveckling i pedagogisk verksamhet
Studenterna känner inte till begreppet interkulturalitet och är tveksamma till innebörden av hållbar utveckling. Mångkultur (klass, genus och etnicitet) har funnits genom utbildningen som ett mål men inte med fördjupning utifrån konkreta exempel. Att det är viktigt har förmedlats men inte hur man arbetar. Undervisningen har varit normativ snarare än gett verktyg och kunskap om metoder.
3
Digitala verktyg och mediers och digitala miljöers roll i pedagogisk verksamhet
Det har saknats undervisning i praktiskt arbete med digitala verktyg och medier i pedagogisk verksamhet tillsammans med barn. Undervisningen har helt och hållet byggt på
studenternas egna intressen. De studenter som exempelvis har kunnat göra film har gjort det. Studenterna har uppmanats att använda medier i examinationer, men det har inte förekommit någon undervisning förutom till viss del i bildämnet.
Även kurserna i vfu har helt och hållet byggt på studenternas egna initiativ och intresse för digitala verktyg och miljöer. Studenterna framhåller det märkliga i att IKT nämns och betonas i På väg mot läraryrket samtidigt som IKT inte behandlats i de högskoleförlagda kurserna.
Kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser
Studenterna känner sig trygga i att kunna arbeta med praktiska och estetiska läroprocesser i pedagogisk verksamhet.
Förebygga och hantera konflikter/pedagogiskt ledarskap/grupprocesser
Studenterna har uppskattat att det funnits en kurs om konflikthantering och pedagogiskt ledarskap tidigt i utbildningen men anser att det hade behövts en uppföljande kurs senare i utbildningen. De framhåller att det hade varit önskvärt att de hade fått utveckla och träna det egna ledarskapet i kurserna allt mer självständigt.
Det har saknats utbildning om barn i utsatta situationer och om samarbete och kontakter med psykologer, myndigheter etc.
Kursen Sociala relationer, konflikthantering och pedagogiskt ledarskap kritiseras.
Studenterna tycker att den var ytlig vad gäller konflikthantering och att den inte var så relevant för fritidshemmet. De ställer sig frågande till att kursens fokus var hur lärare utifrån kan konsulteras för att lösa problem i stället för att betona den ordinarie lärarens långsiktiga arbete. Det var bra att kursen byggde på förebyggande arbete, men man måste också ha kunskap i konflikthantering. Det har inte funnits tillräckligt mycket undervisning i
konflikthantering i utbildningen. Studenterna har saknat konkreta exempel, metoder och strategier.
Kommunikation med vårdnadshavare
Detta har inte behandlats i tillräcklig omfattning i de högskoleförlagda kurserna. I vfu har det kunnat ingå beroende på vilken skola man varit placerad på, och då har det helt och hållet byggt på studenternas egna val och initiativ. En student uppger att partnerskolan inte har kontakt med vårdnadshavare överhuvudtaget.
4
Specialpedagogik/elever med särskilda behov/funktionshinder
Kursen Utveckling, lärande och specialpedagogik inom den utbildningsvetenskapliga kärnan hade inte fokus på fritidshemmet utan var inriktad på lärande i skolan vilket studenterna kritiserar. Kursen behandlade dyslexi och dyskalkyli. Studenterna hade behövt utbildning också om andra funktionshinder.
Verksamhetsförlagd utbildning samt koppling vfu och hfu
Studenterna har varit nöjda med sin vfu generellt sett. Bra och konkreta uppgifter har bidragit till att man utvecklats och lärt sig mycket. Dock har informationen från vfu-läraren varit bristfällig i vissa fall.
Studenterna tycker att det varit bra att de har haft vfu redan från utbildningens början.
Studenterna är kritiska till att det varit stor skillnad på vilka krav olika vfu-lärare ställt och på omfattningen av uppgifter. De efterlyser en samstämmighet vad gäller omfattning av
uppgifter och kravnivå.
Studenterna har inte upplevt att deras erfarenheter och kunskaper från vfu genomgående har efterfrågats och tagits tillvara i de högskoleförlagda kurserna. I vissa kurser har
studenterna uppmanats att använda erfarenheter från vfu men det har inte varit
nödvändigt. Studenterna har fått uppgifter av vfu-lärarna men dessa har aldrig följts upp i en högskoleförlagd kurs.
Kopplingen från hfu till vfu har varit väl tillgodosedd genom seriösa uppgifter t ex i kursen Utveckling, lärande och specialpedagogik.
Studenterna för ett resonemang om vad det inneburit att ha varit på en och samma skola under hela utbildningen. Det har varit positivt att kunna följa verksamheten över tid, och det har inneburit en trygghet som gjort att man vågat pröva saker vilket i sin tur medgett djup i lärandet. Däremot har man inte fått se andra skolor. Den som inte varit placerad på t ex en mångkulturell skola har inte lärt sig något om arbete i en sådan verksamhet i någon del av utbildningen.
Två av studenterna har på eget initiativ besökt varandras skolor och framhåller att det var berikande. Studenterna tycker inte att de fått information om möjligheten att besöka varandras skolor. De menar att om de fått den informationen och om de uppmanats till detta så hade nackdelarna med att vara på en skola känts betydligt mindre.
Studenterna problematiserar att det varit många studenter på en skola vilket gjort att de tvingats dela på handledare. De är också kritiska till att Malmö högskola accepterar
handledare som saknar adekvat kompetens för uppdraget. Det bör krävas av skolor som tar emot studenter att de har tillräckliga resurser och adekvat kompetens.
5
Studenterna ifrågasätter att det finns utbildning i bild när det inte finns utbildade handledare i verksamheten. De anser att deras kunskaper i bild inte kunnat säkerställas eftersom varken handledaren eller vfu-läraren haft kompetens i bildämnet.
Det har inte varit möjligt att byta handledare som inte haft adekvat kompetens.
Överhuvudtaget har det varit mycket svårt att byta handledare trots att handledaren är av avgörande betydelse när man är placerad hos denne under hela utbildningen.
Kravnivå/arbetsinsats
Studenterna anser att kravnivån generellt sett varit för låg i de högskoleförlagda kurserna.
Undantag är kurserna i idrottsämnet och examensarbetet. (Studenten som studerat musik var inte kvar i samtalet).
I snitt har studenternas totala arbetsinsats varit 10-15 timmar (tre studenter), 15-20 timmar (en student) och 20-25 timmar (en student) i veckan i hfu. Arbetsbelastningen har varit mycket ojämn – från två timmars arbete i veckan till fyrtio.
Utbildningen har blivit mer krävande efterhand. Det första året var inte krävande alls medan kravnivån stigit under de tre sista terminerna.
Studenterna menar att de som deltagit aktivt har lidit av att kamrater valt att inte delta i undervisningen. Med fler aktiva och pålästa studenter hade diskussionerna haft
förutsättningar att bli mer kvalificerade.
Många lärare har varit engagerade och kunniga. Studenterna vill ha inspirerande lärare som ställer krav. De har inte tyckt om när lärare uttryckt att något kommer att bli jobbigt och tufft. Det ska vara självklart att det är jobbigt och tufft att studera. De hade önskat att
lärarna utgått från att studenterna vill ha utmaningar, vara aktivt deltagande och prestera på en hög nivå.
Examinationer
Studenterna anser att examinationerna varit varierade, adekvata och tydliga. Man har blivit bedömd på sina individuella prestationer även i gruppuppgifter. Det har t ex krävts en redovisning av ansvarsfördelningen i gruppen.
Inflytande
Studenterna är mycket kritiska till det som de kallar kurskamraters förhandlande. De anser att lärarna har lyssnat för mycket på studenters gnäll och att möjligheten för studenter att till exempel skjuta på deadlines varit för stor. Deras uppfattning är att lärarna har varit alldeles för tillmötesgående gentemot studenter som förhandlat vilket har påverkat kvaliteten i utbildningen negativt för alla.
6
Stämningen i gruppen har varit dålig. Lärarna borde ha arbetat medvetet och inkluderande med grupprocesser och pedagogiskt ledarskap för att bryta fasta grupperingar och för att undvika utanförskap.
Studenterna uppskattar att lärarna genomgående har varit intresserade av att ta del av studenternas synpunkter och erfarenheter. De tycker att högskolan på olika sätt visat intresse av att lyssna på studenterna. De ser det pågående samtalet som ett exempel på att högskolan bryr sig om vad studenterna tycker.
I vissa kurser har processen från studenternas synpunkter till handling varit snabb. Kursen Skola, värdegrund och samhälle framhålls som ett särskilt gott exempel.
Bemötande
Studenterna har blivit respektfullt och professionellt bemötta generellt sett. Det har förekommit vid något enstaka tillfälle att lärares kommentarer varit nedlåtande.
En student som fört fram kritik mot vfu från gruppen och programrådet anser att denna inte tagits på allvar. Studenten har fått ursäktande svar och hänvisats till information på
hemsidan.
Rekommendera utbildningen
De fem studenterna som är kvar i samtalet svarar ja på frågan om de skulle kunna tänka sig att rekommendera den utbildning som de genomgått till någon annan.
7
