1. Utveckling av skolresultat vårterminen 2015 1.1 Meritvärden och betyg
Slutbetyg sätts utifrån de kunskapskrav som eleverna enligt kursplanerna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret med betygsskalan A-F, där A-E står för godkänt betyg och F står för ej godkänt betyg. Den officiella statistiken för resultaten från läsåret 2014/2015 publiceras på Skolverkets webbplats SIRIS senare under hösten. Alla siffror som hänvisas till i
analysrapporten är därför preliminära och bygger på den senaste inrapporteringen från enheterna till barn- och utbildningskontoret. Vissa justeringar kan därmed komma att ske.
Våren 2015 avslutade totalt 861 elever årskurs 9 i Sollentuna, varav 19 procent från fristående skolor. Resultaten från elevernas slutbetyg vårterminen 2015 beskrivs nedan utifrån elevernas ämnesbetyg, elevernas genomsnittliga meritvärde samt elevernas behörighet till
gymnasieskolan. Det är enbart slutbetyg för de kommunala enheterna som redovisas i den här analysrapporten, då det officiella resultatet för samtliga skolor i Sollentuna inte finns
tillgängligt på SIRIS förrän den 30 september.
Elevernas ämnesbetyg
Betyg sätts enligt betygskalan A-F, där A-E är godkända betyg och F är ett underkänt betyg som visar att eleven inte nått upp till kunskapskraven i ämnet. Har betyg inte kunnat sättas på grund av att eleven varit frånvarande så sätts ett streck (-). Majoriteten av ämnena i
grundskolan är obligatoriska och läses av samtliga elever. Ett mindre antal ämnen, moderna språk som språkval respektive elevens val, modersmål, teckenspråk och svenska som andraspråk läses endast av elever som valt eller är berättigade att läsa dessa ämnen.
Diagrammet nedan visar fördelningen av betyg i respektive ämne vårterminen 2015.
Som diagrammet visar finns det variationer i betygsfördelningen mellan olika ämnen. I snitt var C det vanligaste betyget, följt av betygen A och B. Vårterminen 2015 redovisas 17 betyg till skillnad mot tidigare 16 betyg. Spridningen i betyg är störst i bild (bortsett från kinesiska).
Ämnet idrott och hälsa har högst andel med höga betyg, det vill säga fler elever med höga
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Procent
Ämne
Årskurs 9 vt 2015
A B C D E F/-
betyg än lägre, och svenska som andraspråk har högst andel med låga betyg, dvs fler elever med låga betyg än höga.
Tabellen nedan visar fördelningen av betyg genom en så kallad genomsnittlig betygspoäng som avspeglar det genomsnittliga betyget i respektive ämne. En hög genomsnittlig
betygspoäng innebär att en stor andel elever har höga betyg jämfört med en låg genomsnittlig betygspoäng. Den genomsnittliga betygspoängen i respektive ämne beräknas för elever som fått betyg (A-F). Betygsteget F ger 0 poäng, E ger 10 poäng, D ger 12,5, C ger 15, B ger 17,5 och A ger 20 poäng. Den högsta möjliga betygspoängen är 20 poäng och det lägsta är 0 poäng i respektive ämne.
Genomsnittlig betygspoäng och andel (%) med betyg A-E per ämne åk 9
Total Flicka Pojke
Ämne Betygs-
poäng
Andel (%) med A- E
Betygs- poäng
Andel (%) med A- E
Betygs- poäng
Andel (%) med A- E
Bild 14,2 95 14,8 96 13,7 94
Biologi 14,8 97 15,9 97 13,9 97
Engelska 15,5 95 16,0 97 15,0 94
Fysik 14,2 94 14,4 95 14,0 94
Geografi 14,4 95 15,0 96 13,9 94
Historia 14,7 95 15,2 95 14,2 95
Hem och Konsumentkunskap 15,0 98 16,2 98 13,9 98
Idrott och hälsa 15,2 95 14,9 93 15,4 96
Kemi 14,0 94 14,4 95 13,7 94
Tyska 14,2 98 15,4 97 13,6 98
Franska 15,0 99 15,7 99 14,1 100
Spanska 14,2 97 14,6 97 13,9 97
Kinesiska 12,5 100 17,5 100 10,0 100
Matematik 13,7 96 13,9 97 13,4 95
Musik 14,7 96 15,6 95 14,0 97
Religion 14,4 95 15,3 97 13,6 94
Samhällskunskap 14,5 96 15,2 97 14,0 95
Slöjd 15,9 98 16,6 98 15,3 98
Svenska 15,0 98 15,9 98 14,3 98
Svenska som andra språk 10,3 77 11,4 84 9,5 72
Teknik 14,6 95 14,9 95 14,3 95
Den genomsnittliga betygspoängen visar att eleverna fick högst betyg i ämnena slöjd och engelska. Lägst genomsnittligt betyg finns i ämnena svenska som andraspråk, kinesiska (som läses av endast ett fåtal elever) samt matematik. Pojkar har i genomsnitt något högre betyg i ämnet idrott och hälsa än flickor. I övriga ämnen har flickorna i genomsnitt högre betyg.
Störst skillnad är det i ämnet hem- och konsumentkunskap där flickorna i genomsnitt har nästan ett betygssteg (2,3 poäng) högre än pojkarna.
En mycket hög andel elever når kunskapskraven i Sollentuna. Högst andel har ämnena
moderna språk med 98,5 procent, tätt följt av hem- och konsumentkunskap, slöjd och svenska på 98 procent. Inget ämne har en lägre andel än 94 procent, utom svenska som andraspråk som ligger avsevärt lägre på 77 procent. Kring just ämnet svenska som andraspråk är det dock svårt att dra några generella slutsatser. Elevantalet är förhållandevis litet och olika individers
skiftande förkunskaper och skolvana kan ha stort genomslag på andelen som når
kunskapskraven. Dessutom börjar vissa av eleverna läsa ämnet när en mycket kort tid av grundskolan återstår.
Ämnena svenska och matematik analyseras djupare under punkterna 1.3 och 1.4.
Eleverna söker till gymnasieskolan med ett meritvärde som räknas fram utifrån slutbetyget.
Meritvärdet beräknas som summan för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Från och med ansökan till gymnasiet läsåret 2014/15 får de sökande som fått betyg i modernt språk som språkval räkna med det som ett 17:e betyg i meritvärdet, utöver de 16 bästa betygen i övrigt.
Våren 2015 var det prelimininära genomsnittliga meritvärdet för Sollentuna 246,7 poäng. Den officiella statistiken publiceras på Skolverkets webbplats SIRIS i månadsskiftet
september/oktober. Diagrammet nedan illustrerar det genomsnittliga meritvärdet åren 2010- 2015, samt skillnaden mellan flickor och pojkar. Flickor har i genomsnitt ett högre meritvärde än pojkar. Våren 2015 var flickornas meritvärde 259 vilket är en ökning från 2014 då värdet var 247,6. Värdet för pojkarna har däremot en motsatt utveckling. Detta innebär att det är flickorna som lyft det totala meritvärdets placering. En stor del av ökningen mellan 2013 och 2014 beror på ändringar i beräkningen av det genomsnittliga meritvärdet. Maximalt
meritvärde ändrades då från 320 poäng till 340.
1.2 Behörighet till gymnasieskolan
För att vara behörig till gymnasieskolan måste man ha klarat kunskapskraven i ämnena engelska, matematik och svenska eller svenska som andraspråk. Den som väljer ett
yrkesprogram måste från och med hösten 2011 också ha betyg i ytterligare fem ämnen, det vill säga totalt åtta ämnen. För de högskoleförberedande programmen gäller att eleven även måste ha godkänt betyg i ytterligare nio ämnen, alltså sammanlagt tolv ämnen. I Sollentuna
215 225 235 245 255 265
2010 2011 2012 2013 2014 2015
Meritvärde
Genomsnittligt meritvärde, åk 9 2010 - 2015
Flicka Pojke Total
var cirka 92 procent av eleverna behöriga till gymnasieskolans nationella program vårterminen 2015 enligt de preliminära siffrorna.
Från och med ansökan till gymnasiet läsåret 2014/15 beräknas meritvärdet av summan av betygsvärdena för max 17 ämnen i elevens slutbetyg. Elever som avslutar grundskolan våren 2014 får räkna med betyg i moderna språk som ett 17:e betyg i meritvärdet. Maxvärdet för meritvärdet blir då 340 poäng istället för som tidigare 320 poäng. Det innebär att
betygsstatistiken över meritvärde kommer att förändras. Tidigare har meritvärdet beräknats av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Det är endast språket inom ramen för språkval som ger extra meritpoäng och som kan läggas till som ett 17:e ämne.
Beräkning av meritvärde för slutbetygen i årskurs 9
Meritvärdet för 16 ämnen är summan av elevens 16 bästa ämnen. Betyg i moderna språk som språkval kan ingå bland de 16 ämnena. Max för meritvärdet är som tidigare 320 poäng.
Meritvärdet för 17 ämnen är summan av elevens 16 bästa ämnen och där betyg i modernas språk som språkval läggs till som ett 17:e ämne. Max för meritvärdet är 340 poäng.
Genomsnittligt meritvärde beräknas för de elever som har minst ett godkänt betyg, dvs lägst betyg E i ett ämne, lägst meritpoäng 10. Betygstegen A, B, C, D, E omvandlas till poängen 20, 17,5, 15, 12,5, 10. Ej godkänt betyg, F är 0 poäng. Det skiljer sig inte från tidigare läsår.
Redovisning av nytt meritvärde
I och med att beräkningen av meritvärdet har förändrats inför läsåret 2014/15 så redovisas det tidigare meritvärdet tillsammans med det nya på nationell nivå. I redovisningen i SIRIS och jämförelsetal på riks-, läns-, kommun- respektive skolnivå kvarstår den tidigare redovisningen av genomsnittligt meritvärde för 16 ämnen.
Skolverkets officiella statistik för betygen i årskurs 9 publiceras den 30 september och för årskurs 6 den 27 oktober. Den preliminära redovisningen visar att nedgången i genomsnittlig betygspoäng inte är lika stor som föregående år i årskurs 7.
0 5 10 15 20
6 7 8 9
Genomsnittlig betygspåäng per ämne
Årskurs
Betygspoäng per ämne vt 2015
Flicka Pojke
1.3 Svenska
Betyg Åk 9
Betygsresultatet för flickor och pojkar sammanräknat åk 9 har sedan 2008/2009 rört sig mellan 89-95 procent av eleverna som klarar godkänt, dvs får betyget A-E. Det högsta
resultatet uppmättes 2012 och sedan dess kan skönjas en svag nedåtgång totalt sett, dock som högst med 6 procentenheter. Gällande de elever som når betyget A el B så visar flickorna visar på en sänkning på 10 procentenheter sedan föregående år, samt att den andel pojkar som får de högre betygen A och B fortsätter att sjunka svagt sedan 2012.
Resultaten visar på en markant skillnad mellan könen som når de högsta betygen (flickor 51 procent och pojkar 27 procent), detta är något man även kan finna som ett mönster över tid.
Detta är intressant att notera i jämförelse med matematiken där det är mer jämt gällande betygen för pojkar och flickor.
Åk 6
Betygsresultaten för flickor och pojkar sammanräknat åk 6 ligger på samma nivå som 2014.
Gällande de elever som får betyget A eller B kan man dock se en sänkning på ca 5 procentenheter jämfört med föregående år. Flickornas resultat har sjunkit med 8 procentenheter och pojkarna med motsvarande 3 procentenheter.
Totalen är ngt högre i jämförelse med ÄP medan det stämmer med A och B-eleverna.
Betyg svenska 2015
Andel minst E
Andel minst B eller A
Årskurs flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt
6 98 98 97 43 20 31
9 97 99 98 51 27 39
Betyg i procentform
De nationella ämnesproven Åk 9
Resultatet för ämnesproven, åk 9 i svenska, ligger stabilt högt över tid sedan (2008-2009) med cirka 90-95 procent godkända elever i svenska ämnesproven. Lägst resultat finner man
(2009/2010) då 85 procent av både flickorna och pojkarna blev godkända och därmed fick provbetygen A-E. Resultatet varierar generellt med ca 5 procentenheter över åren och resultatet för flickor och pojkar tillsammans ligger för (2014/2015) 4 procentenheter under föregående (2013/2014) år. Flickorna presterar generellt sett högre än pojkarna över åren.
Trots relativt marginella skillnader över tid bör noteras att årets resultat med undantag från det lägsta (2008/2009) är det lägsta, samt att man kan skönja en något nedåtgående trend gällande andelen godkända elever i svenska ämnesproven åk 9. Denna trend är diametralt annorlunda än resultaten för ämnesproven åk 3 och 6, där vi istället ser en ökning i resultaten. Detta, samt
skillnaderna mellan könen har diskuterats med skolledare under de resultatdialoger som hålls under augusti/september samt följs upp centralt över tid.
Nationellt ämnesprov svenska åk 9
Läsår flickor pojkar totalt
2014 /15 91 89 89
2013 /14 95 91 93
2012 /13 94 92 93
2011 /12 96 94 95
2010 /11 92 89 90
2009 /10 86 84 85
2008 /09 95 92 93
Resultat i procentform Åk 6
Resultatet för ämnesproven, åk 6 i svenska, har ökat under de 3 år (sedan 2012/2013) som proven genomförts. 95 procent av både pojkar och flickor når godkänt (2014/2015) vilket innebär provbetyget A-E. Den andel av eleverna som når godkänt har stadigt ökat under de tre åren och från 2013/2014 till läsåret 2014/2015 har andelen elever som klarat samtliga delprov ökat med 5 procent. De delprov som genererar de något lägre resultaten finner man inom de skriftliga förmågorna och som många år tidigare har uppgiften att skriva faktatext inom svenska visat sig vara det svåraste delprovet även 2015. Det har dock visat sig att flera av de klasser som arbetat med Skriva sig till lärande (STL - språkutvecklande arbetssätt, beskrivs nedan) har klarat detta delprov mycket bättre. Detta är intressant att följa och har informerats till rektorer för vidare uppföljning samt för vidare åtgärder kring språkutvecklande aktiviteter på respektive skola.
Nationellt ämnesprov svenska åk 6
Läsår Flickor pojkar totalt
2014 /15 95 95 95
2013 /14 94 87 91
2012 /13 91 89 90
Resultat i procentform Åk 3
Då det inte finns något provbetyg för åk 3 i de nationella ämnesproven för svenska är
nedanstående siffror ett medelvärde av uppnått resultat gällande samtliga delar i ämnesproven för svenska. 75 procent av eleverna i åk 3 uppnår kravnivån för samtliga 8 delprov svenska.
Resultatet ligger relativt högt och stabilt över åren med en ökning med 4 procentenheter jämfört med 2014 års resultat. Gällande skillnader mellan könen så klarar 84 procent av
flickorna samtliga delprov i svenska, att jämföras med 65 procent av pojkarna. Här bör noteras att resultatet för pojkarna är mer eller mindre det samma som föregående år, men att flickorna ökar sitt resultat med 7 procentenheter, dvs från 77 procent till 84 procent som klarar samtliga delprov. Det gör att årets ökning i andel elever totalt (kön sammantaget) som klarar godkänt på ämnesproven åk 3 beror på att flickorna ökat sina resultat medan pojkarna ligger stilla. Resultaten har återkopplats till samtliga rektorer under de utvecklingsdialoger som förts under augusti/september.
Nationellt ämnesprov svenska åk 3
Läsår Flickor pojkar totalt
2014 /15 84 65 75
2013 /14 77 66 71
2012 /13 88 75 81
2011 /12 77 67 71
2010 /11 76 66 71
Resultat i procentform
Skriva sig till lärande (STL) Språkutvecklande arbetssätt
Sedan 2011 bedriver Barn- och utbildningskontoret en riktad fortbildningsinsats för lärare gällande Läs- och skrivutveckling integrerat med digitala verktyg (STL). Syftet med
fortbildningsinsatsen är högre måluppfyllelse och likvärdighet mellan könen gällande läs- och skrivutveckling i åk 1-3. Sedan 2014 beforskas resultatet av fortbildningen genom Barn- och utbildningskontorets Skolutvecklare doktorand Annika Agélii Genlott, Örebro universitet.
Elevresultaten från både den första pilotstudien samt den senaste forskningsstudien gällande visar på ett högt resultat för de elever som arbetat enligt STL. Forskningsstudien visar även på en signifikant hög likvärdighet mellan könen. Inför läsåret 2015/16 togs det beslut i
rektorsgruppen om att fortbildningen även skulle riktas sig till lärare som undervisar i årskurserna 4-6.
Kartläggningsmaterialet Nya språket lyfter (NSL), åk 1-2
De kommunala skolorna i Sollentuna följer elevernas kunskapsutveckling åk 1 och 2 genom Skolverkets diagnosmaterial Nya språket lyfter, vilket är ett bedömningsstöd för lärare
gällande elevers läs- och skrivutveckling. Resultatet för åk 1 visar på en uppnåendegrad av de olika avstämningarna ligger förhållandevis konstant sedan inrapporteringens början 2011.
Dock har pojkarna i år ett något lägre resultat än föregående år. För åk 2 ligger resultatet något lägre än tidigare års mätningar gällande avstämning B och något högre vid avstämning C. Det bör noteras att årets avstämning gjordes tre månader tidigare på året än föregående år.
Generellt sett når flickorna ett högre resultat än pojkarna. Skillnaden mellan könen är dock mindre i den grundläggande läs- och skrivinlärningen. Därefter ökar skillnaderna när
eleverna knäckt läskoden och kommit igång med läs- och skrivandet, för att åter mattas av när det gäller de allra mest högpresterande eleverna. Detta visar sig vara återkommande över tid
bortsett från ett par undantag. Resultaten har återkopplats till samtliga rektorer under de utvecklingsdialoger som förts under augusti/september. I utvecklingsdialogerna framkom det att merparten av skolorna inte har avläst resultaten så som handledningen för NSL föreslår. I dialogerna med rektorerna diskuterades ett omtag av NSL på enhetsnivå så att berörda lärare blir väl insatta i materialet. För att bättre kunna följa kunskapsprogressionen i svenska under de första viktiga åren 1-6, har ett beslut har tagits i rektorsgruppen att resultaten NSL åk 4 och åk 5 ska redovisas på samma sätt som NSL åk 1 och åk 2. Detta med start läsåret 2015/16.
1.4 Matematik
Betyg Åk 9
Betygsresultatet i matematik för flickor och pojkar sammanräknat åk 9 har sedan 2012 rört sig mellan 93-96 procent av eleverna som klarar godkänt, dvs får betyget A-E. Det högsta
resultatet uppmättes i år och visade att 96 procent av Sollentunas elever som lämnade grundskolan 2015 har fått ett godkänt betyg i matematik. Detta är en ökning med 1
procentenhet från 2014 och 2 procentenheter sedan 2012. Såväl flickor som pojkar har ökat sitt resultat med 1 respektive 2 procentenheter sedan 2014 och visar i årets resultat på en jämn fördelning mellan könen. Däremot har de elever som når de högsta betygen, A och B, sjunkit med 2 procentenheter. 2014/2015 når 30 procent av flickorna A eller B, jämfört med 2014 då 33 procent av flickorna fick de högre betygen A eller B.
Åk 6
Betygsresultaten i matematik för flickor och pojkar sammanräknat åk 6 ligger på samma nivå som 2014, vilket är 95 procent. Gällande de elever som får betygen, A eller B, kan man dock se en sänkning på ca 7 procentenheter jämfört med föregående år. Flickornas resultat har sjunkit med 5 procentenheter och pojkarna med motsvarande 9 procentenheter. Förklaringen till detta resultat kan troligt vara det som även Skolverket har belyst, att lärarnas ökade förståelse för kunskapskraven i årskurs 6 samt ökade kunskaper inom betygsättning, kan orsaka en större försiktighet med att ge ut de högsta betygen. Betyg i åk 6 har funnits sedan 2012.
Andel minst E
Andel minst B eller A
Årskurs flickor pojkar totalt flickor pojkar totalt
6 96 93 95 33 27 30
9 97 96 96 30 29 29
Betyg i procentform
Nationella ämnesproven i matematik Åk 9
Elevernas resultat i de Nationella ämnesproven åk 9 för matematik 2015, har sjunkit med 10 procentenheter sedan föregående år. Detta innebär att drygt 80 procent av pojkarna och flickorna klarar nivån för godkänd på årets prov. Sänkningen är fördelad mellan såväl pojkar som flickor och slutresultatet utifrån andel godkända elever är likvärdigt mellan könen. I de resultatdialoger som har förts med kommunens rektorer har elevgruppens kunskapsnivå varit väl känd och stora resurser har satts in för att eleverna ska få ett godkänt slutbetyg. Av de nästan 18 procent som inte klarade ämnesproven var det endast 5 procent av eleverna som inte fick ett godkänt slutbetyg i matematik. Förutom de extra resurser som har satts in på
individnivå så kan även den stora skillnaden förklaras med att proven visar en begränsad del av elevernas kunskaper i en given situation. I elevens skolvardag har läraren möjlighet att låta eleven utveckla och visa på andra sätt sina kunskaper än vad som är möjligt under ett
nationellt ämnesprov.
Nationellt ämnesprov matematik åk 9
Läsår flickor pojkar totalt
2014 /15 83 82 83
2013 /14 92 94 93
2012 /13 92 97 95
2011 /12 89 92 90
2010 /11 87 91 89
2009 /10 87 89 88
2008 /09 91 95 93
Resultat i procentform Åk 6
Sedan nationella ämnesprov i matematik för åk 6 introducerades 2011, har kommunen redovisat ett elevresultat på drygt 90 procent. Årets resultat är en svag nedgång sedan förra året, från 96 till 93 procent. Detta kan förklaras med att proven ser olika ut från år till år och att det är olika elevgrupper som testas. Fördelningen mellan könen gällande godkänt
provbetyg är likvärdigt. Något som dock bör uppmärksammas är att andelen av de högsta provbetygen, A och B, har sjunkit med 10 procentenheter. Detta har framförts och diskuterats med samtliga rektorer under resultatdialogerna.
Nationellt ämnesprov matematik åk 6
Läsår flickor pojkar totalt
2014 /15 93 93 93
2013 /14 97 95 96
2012 /13 95 97 95
2011 /12 - - 79 Resultat i procentform
Åk 3
Då det inte finns något provbetyg för åk 3 i de nationella ämnesproven för matematik visar nedanstående siffror andelen elever som nått kravgränsen på samtliga delprov. Detta värde ska inte likställas med det resultat som senare under hösten kommer att redovisas via Skolverket och då visar på ett sammanslaget medelvärde på samtliga delprov.
Resultatet för åk 3 visar på en ökning med 7 procentenheter sedan 2014, vilket är lyckosamt då en stor insats gjordes med att synliggöra, analysera och diskutera resultatet bland
kommunens matematiklärare. Flickorna står får den största ökningen och redovisar ett resultat på 67 procent (2015), som ska jämföras med 55,6 procent (2014). Skolverket har ännu inte publicerat vilka matematisk förmågor samt områden som resultatet utgår ifrån, vilket gör att den analysen kommer att publiceras i samband med redovisningen av de operativa målen för matematik vid ett senare tillfälle.
Skolresultaten har återkopplats till samtliga rektorer under resultatdialogerna under augusti/september 2015.
Nationellt ämnesprov matematik åk 3
Läsår flickor pojkar totalt
2014 /15 67 64 66
2013 /14 56 61 59
2012 /13 - - 73
2011 /12 - - 75
2010 /11 - - 78
2009 /10 - - 78
Resultat i procentform, andel elever som nått kravgränsen på samtliga delprov
Utvärdering i matematik, UiM (fd. PRIM-test), åk 8
UiM är ett 3-delat prov som avser att kartlägga elever i åk 8 gällande taluppfattning, problemlösning samt för året ett specifikt område -sannolikhet & statistik (2015) och som Stockolms universitet utför på uppdrag av Sollentuna kommun. Årets resultat (2015) visar att 70 procent av eleverna når kravgränsen gällande taluppfattning och 68 procent av eleverna når kravgränsen för problemlösning. När det gäller sannolikhet & statistik redovisas ett resultat på 76 procent, vilket är en nedgång från 82 procent då området senast testades av 2012.
2014 redovisades ett lågt resultatet i UiM för Sollentuna skolor, vilket ledde till att en övergripande diskussion fördes med samtliga undervisande lärare i matematik med hjälp av Matematiklyftets handledare. Det kan konstateras att årets resultat (2015) har höjts men inte på den nivå som är önskvärt för att säkerställa elevernas kunskaper inför åk 9. Vid samtliga
resultatdialoger med kommunens rektorer har varje enhets resultat analyserats vilket har resulterat i olika nivåer av åtgärder. Det har även uppmärksammats att kommunens resultat (2015) inte är likvärdigt mellan flickor och pojkar, vilket kommer följas upp med hjälp av Nationellt ämnesprov i matematik för åk 9.
UiM åk 8 Taluppfattning
Läsår flickor pojkar totalt
2014 /15 67 73 70
2013 /14 - - 66
2012 /13 - - 76
2011 /12 - - 77
Problemlösning
Läsår flickor pojkar totalt
2014 /15 62 73 68
2013 /14 - - 65
2012 /13 - - 63
2011 /12 - - 59
Statistik och sannolikhet
Läsår flickor pojkar totalt
2014 /15 74 77 76
2011 /12 - - 82
Resultat i procentform
Kartläggningsmaterialet Förstå och använda tal (FAT), åk 1-7
De kommunala skolorna i Sollentuna följer elevernas kunskapsutveckling i matematik i årskurserna 1, 2, 4, 5 och 7. Diagnosmaterialet som används är Förstå och använda tal, FAT (Alistair McIntoshs, Nationellt centrum för matematik, NCM, Göteborgs universitet), vilket är ett bedömningsstöd för lärare gällande elevers taluppfattning. Inför läsåret 2014/15 beslöt rektorsgruppen tillsammans med förvaltningschef att förändra en del av de rutiner som varit gällande vilket har lett till att för årets resultatinsamling inte gått att jämföra med tidigare års inrapportering.
FAT:s tester har höga kunskapskrav vilket inte är desto mindre viktigt då materialet rimmar väl med Sollentuna kommuns strävan att nå de högsta meritvärdena. Underlaget ger utifrån forskning skolorna en möjlighet till att vässa undervisningen och därmed bidra till ökat resultat.
2015 års resultat visar att kommunens yngsta skolelever har goda resultat men att dessa sjunker ju äldre eleverna blir. Det går också att se att flickorna tappar i resultat i jämförelse med pojkarna. I de resultatdialoger som förts med samtliga rektorer under september månad, 2015, har varje enhets resultat analyserats och diskuterats. På de flesta skolor har det beslutats om ett omtag gällande FAT, vilket innebär att skolorna under läsåret 2015/16 kommer att implementera materialet ytterligare, utveckla sina egna analyser av resultaten samt formulera vilka konsekvenser detta får på undervisningen.
FAT 2015
Åk
flickor starkast
pojkar
starkast lika starka
förväntat resultat
1 67 27 7 100
2 45 50 5 80
4 48 45 7 66
5 38 56 5 59
7 26 74 0 45
Resultat i procentform
Matematiklyftet
Sedan 2013 genomför Sollentuna kommun den nationella fortbildningssatsningen Matematiklyftet för alla undervisande lärare i matematik. Då matematiklyftet bygger på kollegialt lärande utifrån forskning i frekventa möten har Sollentuna kommun beslutat att satsa långsiktigt och låta alla undervisande lärare fortsätta utbildningen till och med läsåret 2015/2016.
Utifrån utvärderingen som gick ut till alla deltagande lärare under våren 2015 kan man se att lärarna i stor utsträckning tycker att matematiklyftet har bidragit till:
● en mer varierad undervisning
● fler didaktiska diskussioner i matematik
● ett ökat kollegialt lärande
● mer av sin undervisning baseras på forskning
● att de använder sig av det de lärt sig vid andra tillfällen än bara vid matematiklyftsuppgifter
Utöver detta säger en stor andel lärare (över 80 procent) att de i framtiden kommer att använda sig av/vidareutveckla det de lärt sig i matematiklyftet. 90 procent av lärarna tror att matematiklyftet kommer att bidra till att deras elever når högre resultat och 100 procent av
skolledare och matematiklyftshandledarna tror att matematiklyftet kommer att bidra till att elevernas resultat kommer att höjas.
STL/Matematik
Sedan 2012 bedriver Barn- och utbildningskontoret en riktad fortbildningsinsats för lärare gällande Läs- och skrivutveckling integrerat med digitala verktyg (STL) och matematik.
Elevresultaten från den senaste forskningsstudien visar på ett mycket högt resultat i matematik för de elever som arbetat enligt STL men visar även på en signifikant hög likvärdighet mellan könen. Inför läsåret 2015/16 togs det beslut i rektorsgruppen om att fortbildningen även skulle riktas sig till lärare som undervisar i årskurserna 4-6.
Särskilt begåvade elever
Sollentuna kommun var en av de 7 kommuner som tillsammans med SKL formulerade en handlingsplan gällande elever med särskild begåvning. Planen har sin utgångspunkt i
matematik och har till syfte att uppmärksamma och informera hela skolans organisation så att elever med särskild fallenhet får en undervisning som maximerar deras kunskapsutveckling.
Under vårterminen 2015 organiserade BUK tillsammans med Edsbergsskolan en
fördjupningskurs i problemlösning, kallad Pizzaklubben, som vände sig till elever i åk 1-9.
Till Pizzaklubbens 25 platser sökte 300 elever.
2 Olweusprogrammet
Olweusprogrammet är en av mycket få vetenskapligt utvärderade metoder mot mobbning och har visat sig leda till minskad mobbning och bättre skolklimat. Metoden präglas av en tydlig struktur för hur en skola förebygger mobbning och annan kränkande behandling samt hur man hanterar situationen när mobbning verkligen inträffar.
Sollentuna kommun arbetar systematiskt för att motverka mobbning och annan kränkande behandling i skolan. Som en av de första kommunerna i landet började ett antal skolor 2005 arbeta utifrån det så kallade Olweusprogrammet. Idag arbetar samtliga kommunala skolor i Sollentuna enligt denna metod och målsättningen är att alla kommunala skolor ska vara certifierade Olweusskolor enligt Olweus standard. I nuläget är tio skolenheter certifierade, tre väntar svar på sin ansökan om certifiering och fyra enheter har ännu inte ansökt.
En viktig del av arbetet är den enkätundersökning som varje skola årligen genomför i årskurs 3 – 9. Den visar på resultatet från genomfört arbete och ger underlag för det kommande.
Enkäten har genomförts sedan 2005 i samtliga kommunala skolor och ett fåtal av de
fristående skolorna. Andelen elever som upplevt sig mobbade i Sollentuna har över tid legat på en förhållandevis låg nivå jämfört med andra kommuner. Från ett värde på cirka 6 procent 2005 har andelen sjunkit stadigt till ca 4,5 procent 2015. Olweusarbetet har av allt att döma gett önskat resultat. Andelen elever som upplevt sig mobbade har sjunkit på alla skolor utom Sofielundsskolan och Gillboskolan. I flera skolor ligger siffran på runt 2 procent: Sollentuna Musikklasser, Runbacka skolor, Skälbyskolan, Vaxmoraskolan, Tegelhagens skola samt Utbildning Silverdal. De skolor som har högst andel är Mikaelskolan (ca 10 procent), Sollentuna International School (ca 8,5 procent) och Töjnaskolan (ca 8 procent).
Sammanfattningsvis visar resultaten av enkätundersökningen 2015:
4,5 procent eller 178 elever upplever sig utsatta för mobbning i Sollentuna.
Den vanligaste mobbningen är verbal mobbning.
Andra vanliga former är: utestängning, att sprida falska rykten samt slag och sparkar.
Kränkningar på nätet är nästan dubbelt så vanligt bland flickor som bland pojkar.
72 elever (1,7 procent) uppger att de varit utsatta för mobbning ett år eller längre.
Den mesta mobbningen förekommer på skolgården och i korridorerna.
Nästan 97 procent av våra elever uppger att de trivs i skolan.
3 Kundundersökningen
Kundundersökningen genomförs varje år och svarsgruppen är vårdnadshavare till barn i förskola, förskoleklass, årskurs två, fem och åtta samt elever i årskurs fem och åtta.
Enkätfrågorna är cirka trettio till antalet och utgår från läroplanerna. Man svarar i en fyrgradig skala i vilken mån man instämmer i positivt formulerade frågor om verksamheten.
Svarsfrekvensen 2015 var totalt 80 procent, vilket var cirka en procent lägre totalt än året tidigare. Den största sänkningen av andelen vårdnadshavare som svarat finns i pedagogisk omsorg, familjedaghem och grundsärskolan.
Svarsgrupp 2014 2015
Föräldrar familjedaghem 95,5 85,4
Föräldrar förskola 83,4 86,4
Föräldrar förskoleklass 76,7 80,2
Föräldrar åk 2 81,2 81,7
Föräldrar åk 5 77,5 81,1
Föräldrar åk 8 61,9 60,2
Föräldrar grundsärskola 75,0 67,8
Elever åk 5 93,0 91
Elever åk 8 88,5 82,6
I alla verksamhetsformer är vårdnadshavarna nöjda med verksamheten och 88 till 98 procent uppger att barnet trivs respektive tycker att det är roligt i skolan samt att
verksamheten/skolarbetet är stimulerande. 90 till 96 procent uppger att man upplever att barnet är tryggt och att personalen bryr sig om barnet. Generellt anser man i alla
föräldragrupper att personalen/lärarna är kompetenta och engagerade i barnets utveckling.
I genomsnitt 88 procent av vårdnadshavare säger sig kunna rekommendera sitt barns förskola/skola till andra, vilket är en hög andel och signalerar att man anser att det är en mycket god kvalitet på utbildningen och omsorgen i kommunens förskolor och skolor.
De områden som vårdnadshavarna sätter lägst värdering på handlar om barnets delaktighet i planeringen av skolarbetet och möjlighet att arbeta utan att bli störd under lektioner och arbetspass. Man är inte heller helt nöjda med sin möjlighet att ha inflytande i de högre årskurserna. Detta signalerar ett behov av att tydligare arbeta med elevernas inflytande över sin lärandesituation samt kommunikationen med deras vårdnadshavare.
Generellt är även eleverna nöjda med trygghet och trivsel vilket 85 till 92 procent uppger.
Eleverna har också förtroende för sina lärares stöd och hjälp och uppger att de möter höga förväntningar från de vuxna i skolan. 90 procent av eleverna i åk 5 tycker att det är roligt i skolan.
Även eleverna sätter lägst värdering på sina möjligheter att påverka planeringen av
skolarbetet och att man kan arbeta utan att bli störd på lektioner och arbetspass, vilket i likhet med föräldrarnas åsikt, signalerar ett utvecklingsbehov kring elevinflytande i lärsituationerna.
Exempel från de olika svarsgrupperna på vad som kan förbättras för att höja nöjdheten:
Föräldrar familjedaghem: Man bör prioritera att arbeta med vårdnadshavarnas inflytande i verksamheten där man fått ett lägre resultat och det är en frågeställning som har starkt samband med nöjdheten.
Föräldrar förskolan: Svaren signalerar behov av kommunikation kring hur man arbetar med barns inflytande samt likabehandlingsarbetet/det förebyggande arbetet mot kränkningar.
Föräldrar skolan: Även i skolan syns behov av en satsning på kommunikation, både kring arbetet med likabehandling/förebyggande arbete men också kring hur man arbetar med lärandet.
Föräldrar grundsärskolan: Samma mönster på svaren att man behöver se över sin kommunikation, både kring likabehandling/förebyggande arbete men också kring hur man arbetar på fritidshemmet och hur barnet tränas i att ta eget ansvar.
Elever: Svaren visar på behov av en satsning på elevinflytande och kommunikation kring lärandet, samt att lyfta fram arbetet med likabehandling.
4 Sammanfattning av PiiS-dialoger våren 2015
Inledning
IKT-utvecklare på BUK har träffat samtliga skolor och genomfört utvecklingsdialoger under perioden jan-mars.
Syftet med PiiS-dialogerna har varit att tillsammans med skolorna gå igenom deras
självskattning utifrån arbetet med integrerad IKT. Som grund har varje skola skattat sig själva med hjälp av den matris som tagits fram av IKT-utvecklarna på BUK. Ytterligare ett syfte med dialogerna har varit att få in synpunkter på matrisen för att kunna utveckla den så att den blir tydligare och mer anpassad till var Sollentunas skolor idag befinner sig i sitt IKT-arbete.
Tyvärr har vi inte fått någon återkoppling på innehållet i matrisen i de dialoger vi har genomfört. Detta är ett utvecklingsområde som behöver hanteras.
Nedan ger vi exempel på synpunkter som framförts av skolor för respektive del i PiiS samt en sammanfattande kommentar av oss.
Samarbeta
Samarbeta på ett mångfasetterat sätt med stöd av digital kompetens, dvs hämta fram, bedöma, lagra,
producera, redovisa och utbyta information samt kommunicera och delta i samarbetsnätverk via internet.
Exempel på synpunkter från skolorna:
“Vi planerar en kommunikationsplan”
“Behövs en grundläggande struktur som gäller för webbpublicering för alla skolor i Sollentuna.”
“Vore bra med en grundstruktur för matriser som sedan skolorna jobbar vidare med för att gå igenom själva processen”
Vår kommentar:
Samtliga skolor redovisar att de har en digital hem-skola kommunikation men endast ett fåtal skolor har strukturerat kommunikationen till att ske på samma sätt och via samma kanaler.
De skolor som har en befintlig “skolplattform” använder denna i viss utsträckning för att rikta kommunikationen till berörda grupper av vårdnadshavare. Samtidigt beskriver man att
flertalet lärare ändå använder sig av ytterligare kanaler för kommunikation som t.ex. utskick via mail och bloggar. I vissa fall upplever man även att VH vill ha information skickat direkt via mail eller annan push-funktion. Detta för att man inte är säker på att vårdnadshavare tar till sig informationen via befintlig plattform.
Kunskapa
Utveckla och förnya arbetsmetoder genom eget och kollegialt lärande med IKT verktyg och -tjänster.
Indikerar i vilken utsträckning pedagoger deltar i nätverksbaserad kompetensutveckling inom den egna professionen.
Exempel på synpunkter från skolorna:
“Vi har satsat mycket på Twitter och uppmuntrar FB grupper”
“Det är väldigt varierande med kompetens kring kunskapande via nätet - många har förmågan att hitta lösningar via webben - andra skickar frågan vidare till de som kan - vissa gör inget”
“Det finns inte ett enhetligt sätt att skapa en dialog utifrån pedagogernas följande av sociala medier”
“Vi har inget uttalat mål med att befinna sig på sociala medier men vi tycker det finns en medvetenhet om möjligheterna med det utökade kollegiet”
“Vi tror att det är en begränsad användning av Twitter och liknande öppna kanaler, kanske 20% av personalen är aktiva. Fler än så passiva följare”
Vår kommentar:
De skolor som valt att använda sig av gemensamma sociala forum som t.ex. FB har en strategi att bygga en gemenskap i kollegiet. Tryggheten att endast lärare på den egna skolan finns med gör att man vågar lyfta frågor och visa sina svagheter samtidigt som man får möjlighet att ta del av andras styrkor.
Många skolor redovisar att det finns spjutspetsar inom kollegiet som är aktiva på Twitter men att skolan inte har någon strategi kring användandet utan det används mest som ett sätt att uppmärksamma goda exempel och sprida skolans och kommunens varumärke (t.ex.
#enskoldag).
För den enskilde läraren som inte är aktiv på Twitter så upplever vi att kanalen har en väldigt
stor overhead som man måste ta sig igenom för att hitta till några guldkorn. Detta gör att många upplever den som överväldigande.
Dela
Dela med sig av digitala resurser på ett effektivt sätt med IKT verktyg och -tjänster. Indikerar om skolans personal aktivt arbetar i en kultur där gemensam utveckling av digitala lärresurser uppmuntras.
Exempel på synpunkter från skolorna:
“Pedagoger delar mycket (lärresurser) inom skola/arbetslag och viljan att dela är stor men det finns också en efterfrågan på struktur och att det blir enklare att söka fram delat material”
“Ett långsiktigt mål är att minska tryckta läromedel, men vi har inga uttalade siffror idag”.
“Kompetenscentra kan vara drivande i att skapa delningsresurser och öppna lärresurser”
“Vi ser att digitala resurser är ett komplement till traditionella läromedel. Att sätta ihop egna läromedel upplevs ta tid, lärare vill ha färdiga resurser.”
“Det finns fortfarande en stor trygghet i att använda läroboken.”
“Läroplanen styr att vi måste hantera frågor som rör källkritik med eleverna - men vi saknar ett gemensamt sätt att hantera detta.”
“Creative Commons är inte så använt och insikten om vad det är saknas nog hos många lärare.”
Vår kommentar:
Delningskulturen är generellt sett väl utvecklad i våra skolor, där attityden från lärare och rektorer är att man delar både resurser, idéer och tankar utan tvekan.
Arbetet med att systematiskt dela, eller att ta del av öppna resurser på nätet, är begränsat på skolorna. I syfte att dela lärmaterial pedagoger emellan, vilket skulle minska arbetsbördan väsentligt, finns ett behov av att gå mer på djupet kring urval, hantering och samlat utnyttjande av digitala läromedel. Samtidigt är det viktigt att man säkerställer ett kreativt, utforskande arbetssätt och inte låser sig till vissa former av läromedel då alternativen sannolikt bara kommer att öka. Blivande resurscentrum bör ha en aktiv roll i arbetet med digitala lärresurser.
Idag arbetar verksamheten på så många olika sätt, hur vill vi att detta ska utvecklas i Sollentuna? Vilka ska vara med och bedöma nya tjänster kopplat till funktion, öppenhet, delning mm? Det handlar inte längre bara om innehållet i tjänsterna. - Vad är vårt syfte med att stötta med en struktur och central styrning? De som redan ligger långt fram behöver det inte. Ska vi endast jobba för de som halkar efter?
Ett fåtal skolor sticker ut i mängden genom att jobba med tydliga strukturer och en gemensam idé kring hur lärresurser och information görs tillgängliga för lärare.
Utveckla lärarrollen
Förstärka det pedagogiska ledarskapet och undervisningen med IKT verktyg och -tjänster. Indikerar i vilken utsträckning läraren ser på, och förändrar, sin egen roll i klassrummet.
Exempel på synpunkter från skolorna:
“Arbetslagen har IKT som en stående punkt i möten (mini teachmeet) - man ser att IKT kan bidra till en ökad måluppfyllelse”
“Den formativa bedömningen sker på skolan men det görs på olika sätt - varje skola verkar göra det på sitt eget sätt”
“Vi behöver få lärare att förstå vad som sker när vi använder analoga
utvärderingsverktyg kopplat till elevers lärande med hjälp av digitala verktyg”
“Det finns en förväntan på oss som arbetar i Sollentunas skolor att vi ska söka och testa nya vägar till lärande - Hur når vi fram till de lärare som ser ett hinder i att vara experimentella i sin användning av IKT i undervisningen?”
Vår kommentar:
Digital miniminivå - vissa skolor har utvecklat egna matriser/krav utifrån det gemensamma dokumentet som tagits fram av rektorsgruppen.
Det finns ett fåtal skolor som sticker ut i mängden som har tagit fram detaljerade dokument kring digital kompetens och integrerad IKT.
En skola har gjort en digital kursplan som delas öppet på skolans webbplats. Kursplanen gäller både pedagoger och elever.
Många skolor uppger att deras lärare tillgängligör resurser inför och efter ett lektionspass via flippade föreläsningar i olika format. De flesta skolor redovisar en tröghet i skapandet av dessa resurser - det är en hög tröskel för många att ta sig över när man ska “spela in” sig själv för att synliggöra lärandet för eleverna. Att dela andra pedagogers flippar är ett alternativ men nyttjas inte heller i någon större utsträckning. Vill vi skapa en Sollentunabank med flippade lektioner och annat material? Finns det en vinst i att det är vårt, att det har vårt varumärke, kan vi se det som en kvalitetssäkring?
Tolka LGR11
Planera och genomföra pedagogiska aktiviteter med IKT verktyg och -tjänster som inte tidigare varit möjliga. Indikerar relevansen av att undervisningen sker “omdefinierat”.
Exempel på synpunkter från skolorna:
“Många pedagoger förflyttar aktiviteter i SAMR men kanske inte alltid medvetet.
Några lärare har inte det tänket.”
“Vi resonerar inte utifrån SAMR modellen men däremot utifrån ett utvidgat lärande med IKT som ett pedagogiskt verktyg. Och på så sätt inta nya arenor.”
“SAMR har varit till hjälp för att förstå hur IKT används men känns nu inte lika relevant längre”
Vår kommentar:
SAMR modellen har varit bra då man börjar jobba med IKT och som underlag för att reflektera och diskutera på vilket sätt man som pedagog använder sig av olika IKT verktyg.
Många upplever att modellen inte har samma betydelse längre för vårt utvecklingsarbete då fokus alltmer handlar om att få en helhet där IKT är ett naturligt inslag snarare än att specifikt analysera på vilket sätt IKT används.
Framtidens lärmiljö
"Innovera" lärmiljöer för det 21:a århundrandet. Ett visionärt skolledningsperspektiv som f.a. vill ta upp möjligheterna på lång sikt. Syftar till att frambringa innovation och förnyelse av de miljöer och kontexter i vilka kunskapandet sker baserat på de möjligheter som integrerad IKT medför.
Exempel på synpunkter från skolorna:
“Vi börjar tänka nytt. Big data, adaptiva läromedel, virtuella lärmiljöer, och i högre grad utgå från modern hjärnforskning”
Vår kommentar:
Avsatta resurser för IKT på skolorna skiljer sig åt, vissa skolor har en IT pedagog på heltid medan vissa låter några lärare ha en inofficiell roll som utvecklingsledare inom IKT.
Det finns ett stort intresse att förnya, bl.a. så är maker kulturen på allvar in i våra skolor. Ett antal skolor samverkar för att utveckla området.
IKT verkar i högre grad blivit en naturlig del i det övergripande utvecklingsarbetet, t.ex. så har rektorsgruppen vid flera seminarier tagit upp frågor som rör big data, e-learning mm.
Sammanfattning
Vi vill lyfta fram följande fokusområden
