Budgetunderlag 2019-2021
Socialnämnden
Innehållsförteckning
1 Nämndens uppdrag ... 3
1.1 Nämndens uppdrag ... 3
1.2 Omvärld ... 3
2 Nämndens budgetförutsättningar (exkl. resultatenhet) ... 10
2.1 Verksamhetens resultat 2017 ... 10
2.2 Verksamhetens budget 2018 ... 13
2.3 Utsikt 2019 - Konsekvensanalys ... 15
2.4 Nya/förändrade behov inför 2019-2021 ... 19
2.5 Investeringsbehov ... 21
1 Nämndens uppdrag
1.1 Nämndens uppdrag Beskrivning
Socialnämnden ansvarar för stöd och bistånd enligt socialtjänstlagen, utom vad gäller särskilda bestämmelser för personer över 65 år. Nämnden utövar tillsyn över butikers försäljning av folköl, tobak, e-cigaretter och receptfria läkemedel. Nämnden svarar även för kommunens konsumentvägledning och skuldrådgivning. Nämnden är huvudman för kommunens flyktingverksamhet.
1.2 Omvärld
Socialtjänsten är en i hög grad lagstyrd och föreskriven verksamhet, med ett lagrum som ska tillämpas individuellt utifrån den enskildes behov och situation.
Befolkningen växer
Befolkningsutvecklingen i Stockholmsregionen och i Sollentuna påverkar
förutsättningarna för socialtjänstens uppdrag. Sollentuna tillhör de kommuner i landet som växer kraftigt. Med en växande befolkning ökar också antalet personer med behov av insatser från socialtjänsten. Befolkningsökningen ställer krav på att socialtjänsten anpassar resurser, kompetens och insatser för att möta de kommande behoven.
Globaliseringen leder till ökad migration. Krig, oro och förföljelse har ökat
flyktingströmmarna dramatiskt. Det råder viss osäkerhet om det framtida mottagandet, men antalet personer som söker asyl i Sverige är på en relativt stabil nivå sedan
föregående prognos. Migrationsverket bedömer prognoserna för 2018 som stabila och tar fram ett planeringsscenario på cirka 23 000 nya asylsökande till Sverige, varav 1 500 ensamkommande barn. Enligt avtal med Migrationsverket ska Sollentuna kommun ta emot 143 nya flyktingar (avtalet 2017 var 240 personer).
Inflyttningen av egenbosatta nyanlända (s.k. ebos) till kommunen är mycket
svårbedömd. De senaste åren har antalet uppgått till mellan 40-60 procent av antalet anvisade. I vissa fall, främst gällande barnfamiljer, kan det finnas skäl till att bevilja tillfälliga boenden. Ytterligare en osäkerhetsfaktor är risken att många nyanlända inte kommer i sysselsättning efter sin introduktionsperiod och därför kommer att medföra kostnader för socialtjänsten, speciellt från 2019 och framåt.
Sollentunas andel av nya ensamkommande barn under 2018 motsvarar 9 unga enligt Migrationsverkets prognos. Samtidigt kommer ett stort antal redan placerade
ensamkommande barnen, cirka 70 stycken, att fylla 18 år under de närmsta åren. Det är i dagsläget mycket svårt att bedöma hur många som blir kvar i kommunen, beroende på om de får uppehållstillstånd och beroende på nya lagar och regler.
Styrning, välfärd
Regeringen vill införa tillitsstyrning för att förbättra styrningen i offentlig sektor, skola, vård och omsorg. Att skapa mer effektiva verksamheter som ska vara till större nytta för medborgarna. Så kallad tillitsstyrning innebär att tilliten till professionen ska öka.
Regleringarna ska minska och det ska istället läggas mer fokus på uppföljning av resultat. Tillitsdelegationen ska lämna slutrapport i juni 2018.
Översyn av socialtjänstlagen/Framtidens socialtjänst
Regeringen har tillsatt en utredning som ska vara klar i december 2018. Direktiven ska behandla frågor som; varför blev det inte som det var tänkt? Man utgår inte från individens behov i tillräcklig utsträckning och inte heller helhetsperspektivet utifrån individens hela sammanhang. Det förebyggande arbetet borde det ha blivit mer av och varför har ramlagen blivit så reglerad? Ytterligare frågor som utredningen ska titta på är ett samhälle med mer tillit och mindre kontroll? Vem fattar individbesluten –
professionen eller politiken och var går gränsen för kommunens yttersta ansvar?
Förebyggande
Tidiga förebyggande insatser är avgörande för barn som riskerar att hamna i
utanförskap. Kostnaden för förebyggande åtgärder är betydligt lägre än utanförskapets slutgiltiga pris. Enligt nationalekonomen Ingvar Nilssons beräkningar hamnar ca 12 procent i varje årskull utanför samhället. Det medför inte bara mänskligt lidande, utan även enorma kostnader. En människa som fastnar i utanförskap från 20 års ålder till pensionen, kostar samhället mellan 10 – 15 miljoner kronor. Det är summan av alla välfärdskostnader (sjukvård, rehabilitering, omvårdnad, insatser från rättsväsendet, vårdinsatser etc.) plus produktionsförlusten under hela deras vuxna liv.
Bostad och försörjning
Att kunna leva ett tryggt och självständigt liv förutsätter en fast bostad och en egen försörjning. Bostadsförsörjningen kommer vara en fortsatt utmaning, såsom bostäder för nyanlända flyktingar och långvarigt hemlösa.
Antalet barn som saknar stadigvarande boende ökar, det handlar bland annat om barnfamiljer i främst storstadsregionerna som inte har tillgång till boende. Det är inte längre psykisk ohälsa och beroendeproblematik som är huvudorsaken till hemlöshet, utan låga inkomster i kombination med bristen på billiga bostäder enligt
Hemlöshetsrapporten 2017. Att fler barn saknar stadigvarande boende leder till socialt utanförskap. Barn som lever i socialt utanförskap löper högre risk att som vuxen drabbas av ohälsa, arbetslöshet och fattigdom. 2012 bodde det 56 barn i tillfälliga boenden p.g.a. hemslöshet i Sollentuna. 2017 var det 123 barn, en ökning med 120 procent jämfört med 2012.
Insatser för självförsörjning och försörjningsstöd är en förutsättning för ett inkluderande samhälle. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd hänger till stor del ihop med
arbetslösheten. En utmaning är att bättre hantera svängningarna i konjunkturen, vilka i hög grad påverkar arbetslösheten.
Kraftig ökning av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna
Den psykiska ohälsan har ökat bland unga i Sverige. Tuffare arbetsmarknad, hårdnande utbildningskrav och växande klyftor är förklaringen, menar ledande forskare. Andelen unga med psykiska problem som oro, ångest eller sömnproblem har nästan trefaldigats sedan 90-talets början. Psykisk ohälsa hos barn och unga i åldern 10-17 år har ökat med över 100 procent på tio år. För unga vuxna, 18-24 år, är ökningen närmare 70 procent.
De alarmerande siffrorna presenterar socialstyrelsen i en ny rapport om utvecklingen av den psykiska ohälsan hos barn och unga, åren 2006-2016. Totalt handlar det om
närmare 190 000 barn och unga i Sverige som lider av någon form av psykisk ohälsa.
Den största gruppen, drygt 63 000 personer, är unga kvinnor i åldern 18-24 år. Det är framför allt diagnoser för depression och olika ångestsyndrom som bidrar till ökningen av den psykiska ohälsan. Eftersom antalet nya sjukdomsfall ökar och även tenderar att bli mer långvariga kommer ökningen inte att mattas av den närmaste tiden.
I takt med att den psykiska ohälsan ökat har också förskrivningen av olika
antidepressiva läkemedel ökat. En tidig upptäckt och diagnostisering, där olika former av psykologisk behandling sätts in tidigt skulle eventuellt kunna ersätta
läkemedelsbehandling vid psykisk ohälsa, så som rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest, säger Peter Salmi. Barn och unga vuxna som tidigt får psykiatriska diagnoser som depression och ångestsyndrom riskerar att bli sjuka under lång tid och då ökar också risken för självmordsförsök och självmord. Bland pojkar i åldern 10-17 år med samsjuklighet i depression och
ångestsyndrom är självmord 25 gånger vanligare jämfört med pojkar i samma ålder som inte fått någon psykiatrisk diagnos. Insjuknande i tidig ålder påverkar också förmågan att tillgodogöra sig högre studier. "Vi följde upp barn och unga som vårdats för depression och ångestsyndrom 2006. Tio år senare hade de personerna uppnått en betydligt lägre utbildningsnivå än de som inte varit sjuka", säger Peter Salmi. Det finns inga säkra svar på varför den psykiska ohälsan ökar. Det kan delvis ha att göra med en ökad medvetenhet och att fler vågar berätta. Men eftersom hela ungdomsgruppen har drabbats av ökad psykisk ohälsa tror Peter Salmi att ökningen kan ha att göra med ungas livsvillkor.
Spelmissbruk
Från och med 2018 kommer spelmissbruk att likställas med missbruk av alkohol och droger i socialtjänstlagen. Det här innebär att socialnämnden och hälso- och sjukvården får ett större ansvar för personer med spelmissbruk. I flera delar av landet har det tidigare varit svårt för personer att få hjälp för sitt spelmissbruk. Det är ett allvarligt problem som kan bidra till stora ekonomiska och sociala konsekvenser för både den som spelar och för personens anhöriga. Efter ett förslag från regeringen har riksdagen sagt ja till en lagändring som innebär att spelmissbruk likställs med missbruk av alkohol eller droger. Det betyder att kommunernas och landstingens samarbete om personer med alkohol- och drogmissbruk utökas och även kommer att handla om personer med
spelmissbruk.
Nationella riktlinjer ”Vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd”
Är ute på remiss nu, den slutgiltiga versionen kommer att publiceras sommaren 2018.
Vid implementering av riktlinjerna, om de antas, kommer dessa att påverka kommunens verksamhet. Förändringar vad gäller arbetsmetoder som bland annat kräver mer
samverkan med andra huvudmän, landsting AF och FK. Förändringarna kommer enligt bedömningen i remissutgåvan initialt i implementeringsskedet att påverka
kommunernas budget för att på sikt sedan gå tillbaka till normal nivå.
Samverkan kring personer med missbruk/beroende
Ny samverkansöverenskommelse som antagits av landstinget och alla kommuner i länet. I och med överenskommelsen har parterna skrivit under ett stort antal åtaganden.
Ny samverkansöverenskommelsen omfattar och prioriterar nya grupper så som ungdomar, unga vuxna samt äldre med missbruk/beroende. I samverkan med
landstingets beroendevård, psykiatri och primärvård har kommunen under 2017 genomförts ett arbeta med att ta fram lokala rutiner som utgår från åtagandena i regionala samverkansöverenskommelsen. Det kommer genera ett fortsatt samverkansarbete kring flera åtaganden 2018 och framåt.
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
En ny lag, lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, (prop.
2016/17:106) kommer träda i kraft i januari 2018 och ersätta den nuvarande betalningsansvarslagen. Den nya lagen syftar till att säkerställa en trygg, säker och smidig övergång från slutenvård till öppenvård och omsorg så att personer som vårdas i sluten hälso- och sjukvård inte ska behöva stanna på sjukhus längre än nödvändigt. I dagsläget övergår betalningsansvaret från landstinget till kommunerna efter fem arbetsdagar (30 dagar vid utskrivning från psykiatrisk avdelning) efter det att slutenvården meddelat kommunen att patienten är utskrivningsklar, Den nya lagen innebär att dessa minskar till tre kalenderdagar för samtliga. Enligt en överenskommelse inom länet gäller övergångsregler för 2018 och 2019, under den perioden ska
landstinget och kommunerna i länet bedriva ett gemensamt utvecklingsarbete för att förbereda implementeringen av den nya lagen. Förändringen kommer få betydande konsekvenser för socialkontorets verksamhet främst vad gäller olika former av stöd enligt socialtjänstlagen till personer med psykiska funktionsnedsättningar.
Mottagandeutredningen
Mottagandeutredningen utreder förutsättningar för ett mer sammanhållet mottagande.
Uppdraget är att ta fram ett sammanhållet mottagande utifrån individen. Förslaget innebär att kommunen får ansvar för att tillgodose asylsökanden med boenden redan cirka fyra veckor efter ankomsten till Sverige. Detta gäller de asylsökande som
förväntas få uppehållstillstånd. Den 31 mars 2019 ska slutbetänkandet läggas fram. Om beslut fattas träder lagen i kraft 1 januari 2020.
Arbetsmarknadsutredningen
Arbetsmarknadsutredningen lämnar sin slutrapport 31 januari 2019. Utredningen ska tydliggöra Arbetsförmedlingens och kommunens uppdrag. Utredningen ska analysera och göra en övergripande kartläggning av hur väl samspelet och ansvarsfördelningen fungerar mellan aktörer som påverkar arbetsmarknadens funktionssätt, med särskilt fokus på myndigheters och kommuners roll. Ett förslag är att kommunen blir utförare åt staten i arbetsmarknadsfrågor.
Digitalisering
I mars 2016 enades regeringen och SKL om en vision där Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att ta tillvara digitaliseringens möjligheter för att främja en jämlik hälsa, välfärd och delaktighet. Den visionen inkluderar även det sociala arbetet. Ökad digitalisering kan både stärka klientsamverkan, underlätta informationsflödet och effektivisera vardagen för socialsekreterare. Att den digitala socialarbetaren och organisationen rent tekniskt går att skapa råder det ingen tvekan om. Hur ska då en digital socialtjänst utformas för att uppfylla lagens intentioner och samtidigt göra nytta för dem socialtjänsten är till för?
I dag innebär arbetet en mängd möten mellan en klient och en rad olika socialsekreterare under förhandsbedömningen, utredningen, vård- och
behandlingsinsatsen och uppföljningen. Alla möten syftar till att hjälpa klienten att få ett bra liv. Skulle samtliga eller delar av dessa möten skulle kunna ske via nätet? Går det att genomföra utan att äventyra den sociala relationen? Eller kan det till och med vara så att den sociala relationen är enklare att både etablera och underhålla med hjälp av digital teknik?
Vi behöver öka vår tillgänglighet, våra kontaktytor, klientens möjlighet till delaktighet och erbjuda flera komplement till möten utöver det traditionella samtalet öga mot öga.
En klient ska enklare, och oftare, kunna kommunicera med sin socialsekreterare i realtid, genom att själv kunna boka tider, välja lämplig digital kanal, eller ta del av dokumentation. Behoven och förutsättningarna ser olika ut hos de barn, unga och vuxna vi möter. Därför behöver nämnden arbeta tätt tillsammans med målgrupperna för att hitta lösningar som passar dem.
I rapporten ”Digitalisering och socialt arbete - en kunskapsöversikt” av Svensson, L., &
Larsson, S. (2017) framhålls centrala nyttor med att utveckla den digitala tillgängligheten:
Att underlätta möjligheten till kommunikation är värdefullt för de klienter som exempelvis inte vågar, kan eller mäktar med telefonsamtal eller fysiska möten.
Att använda distanskommunikation (tex, videosamtal) kan underlätta för dem som inte har möjlighet att närvara.
Att anpassa dialogen med medborgare till de digitala format som växer fram.
Författarnas övergripande slutsatser hur vi tar oss dit är:
Stimulera utveckling, exempelvis genom att låta utvecklingsarbetet riktas mot digital utveckling av såväl metoder, verktyg som kompetens.
Inkludera juridiska problem och juridisk kompetensutveckling. De juridiska utmaningarna är framförallt; en kompetensfråga hos praktiker om rättsläget;
rättslig osäkerhet där gällande rätt inte ger något entydigt svar; tydlig men otidsenlig reglering.
Undvik stuprör och öka samverkan, alternativt, omorganisera. Organisationen är inte alltid konstruerad utifrån brukarnas perspektiv och behov.
För att vara en socialtjänst i framkant finns det ingen väg runt eller bort från de digitala utmaningarna. Samhället är redan i hög grad digitaliserat, och socialnämnden måste följa med i utvecklingen.
Utmaningar inom socialtjänsten
Ny ersättningsnivå från Migrationsverket gällande ensamkommande flyktingbarn Ett nytt ersättningssystem för ensamkommande barn trädde i kraft den 1 juli 2017.
Schablonnivån för HVB-placering, Jour- och familjehemsplacering och placeringar i stödboende sänktes från 1 900 kr per dygn till 1 350 kr per dygn för ensamkommande barn under 18 år samt till 750 kr per dygn för ensamkommande unga mellan 18-20 år med uppehållstillstånd. De nya ersättningsnivåerna kräver stora kostnadsminskningar av boendeplaceringar för att rymmas inom Migrationsverkets ersättning.
Kostnadsminskningar har genomförts under 2017 gällande direktupphandlade
boendeplaceringar, men Migrationsverkets ersättningar räcker inte till för att täcka alla placeringskostnader och administrativa kostnader för verksamheten. Flertalet ungdomar fyller 18 år de kommande åren och för de ungdomar som får uppehållstillstånd sänks
ersättningen till 750 kr per dygn och då behövs fler billigare boendeformer som t.ex.
stödboenden.
Bostäder och långvarigt ekonomiskt bistånd
En stark konjunktur och den växande befolkningen i Stockholm påverkar arbetsmarknaden positivt. Faktorer som kan verka hämmande på
sysselsättningsutvecklingen är bristen på arbetskraft och att bostadsbyggandet i länet inte räcker för att svälja den växande befolkningens behov av bostäder. Samtidigt så är arbetsmarknaden tudelad och den grupp socialförvaltningen kommer i kontakt med står många gånger långt i från arbetsmarknaden.
På uppdrag av socialkontoret har PwC analyserat varför kostnaden för ekonomiskt bistånd per hushåll (ej flyktinghushåll) ligger högre än för jämförbara kommuner.
Utbetalningarna per hushåll har i genomsnitt varit över 60 000 kronor per hushåll och år mellan 2014-2017 och har ökat med cirka 1 500 kronor per hushåll mellan 2014-2017 och har sedan 2015 haft en ökande trend. Sollentuna har fler långvariga
biståndsärenden vilket gör att kostnaden blir högre per hushåll och år. Sollentuna har dessutom få unga bidragstagare som drar ner tiden.
Utbetalningarna per hushåll är relativt högt för Sollentuna kommun i jämförelse med jämförbara kommuner som i genomsnitt har en kostnad på 43 526 kronor per hushåll och i riket där genomsnittsutbetalningen per hushåll 2016 var 37 824 kronor.
Det aggregerade beloppet utbetalt ekonomiskt bistånd har minskat i Sollentuna kommun de senaste åren. Från 2015 har de totala utbetalningarna minskat från drygt 40,1
miljoner kronor till knappt 37,9 miljoner kronor, en minskning om 6,3 procent. I Sollentuna kommun betalas det ut störst belopp i ekonomiskt bistånd på grund av arbetslöshet (42,5 procent), på grund av sjukskrivning (30,7 procent) och på grund av arbetshinder av sociala skäl (11,4 procent), vilket till största del är på grund av rehab insats.
Officiell statistik som publiceras på kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) visar att andelen vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd 2016 var 37 procent och andelen vuxna biståndsmottagare med mycket långvarigt ekonomiskt bistånd 2016 var 23 procent. (Långvarigt bistånd avser 10-12 månader under året.
Mycket långvarigt bistånd avser minst 27 månader under en period av tre år med
uppehåll högst 2 månader i rad. Källa Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd.)
Statistiken jämförs genom diagrammet ovan med riket som helhet samt de kommuner som PwC tidigare jämfört med (Nacka, Solna och Täby kommun). PwC kan från diagrammet ovan se att Sollentuna kommun har en högre andel vuxna
biståndsmottagare med långvarigt och mycket långvarigt ekonomiskt bistånd 2016 än de övriga kommunerna (Sollentuna kommun ligger i linje med riket).
Den genomsnittliga kostnaden för Sollentuna kommun, enligt Socialstyrelsens officiella statistik, per månad under perioden är 8,6 miljoner kronor. Den genomsnittliga
kostnaden för Nacka kommun är cirka 8,8 miljoner kronor per månad under perioden, för Täby är den genomsnittliga kostnaden 8,9 miljoner kronor. Solnas kostnader är lägre än de andra.
Personalförsörjning
En stor utmaning är personalomsättningen. Vakanser och förlorad kompetens riskerar att påverka verksamhetens kvalitet. Socialkontoret har en strategi och handlingsplan för att behålla kompetent personal, bland annat genom digitalisering, för att ge ökade möjligheter till flexibilitet. En extra lönesatsning genomfördes under 2017 för myndighetsutövande socialsekreterare, för att bibehålla kompetent personal och attrahera ny personal. Utmaningen är att i framtiden kunna rekrytera erfarna socialsekreterare och chefer.
2 Nämndens budgetförutsättningar (exkl. resultatenhet)
2.1 Verksamhetens resultat 2017
Socialnämnden redovisar ett utfall 2017 som underskrider budget med 41,8 miljoner kronor. Avvikelsen beror på återsökningar hos Migrationsverket för
flyktingverksamheten för åren 2015-2016 som tidigare år inte varit interimsbokade och återsökningar för 2017 som inte varit budgeterade som till exempel tomplatsersättning.
Underskott redovisas för placeringar inom missbruk, socialpsykiatri och barn- och ungdomsenheten, men detta vägs upp av överskottet inom flyktingverksamheten.
2.1.1 Intäkter utfall/budget 2017
Skillnaden i nettoanslag mellan utfall 2017 och budget 2017 uppgick till ett överskott om 41,8 miljoner kronor.
Bidrag avser framförallt ersättning från Migrationsverket, momsbidrag och
återbetalning av ekonomiskt bistånd. Bidragen blev 40,9 miljoner kronor högre än budgeterat främst p.g.a. intäkter från Migrationsverket som avser återsökningar från 2015 och 2016 samt att tomdygnsersättning för januari till maj enligt avtal med Migrationsverket inte var budgeterat 2017, liksom vissa schablonintäkter etc.
Övrig intäkt och övrig extern intäkt utgörs av intäkter för kommungemensamma
verksamheter som både debiteras internt och till andra kommuner, där budgetering skett mot extern motpart. Totalt blev dessa intäkter lägre än budget med cirka 4,8 miljoner kronor, vilket beror på färre jourfamiljehem och därmed färre placeringar av barn och unga.
2.1.2 Kostnader utfall/budget 2017
Skillnaden i köp av verksamhet utfall 2017 mot budget 2017 utgörs av ett underskott om cirka 17,9 miljoner kronor. Köp av verksamhet utgörs till största delen av
placeringar av vuxna inom missbruk och socialpsykiatri samt barn och unga, men även av försörjningsstöd.
Placeringskostnader missbruk budgeterades cirka 2,3 miljoner kronor lägre än utfall 2016, och därmed fanns inget utrymme för fler LVM-placeringar under året, vilket erfarenhetsmässigt brukar komma. Externa placeringar har ökat, många komplexa anmälningar har förekommit och målgruppen har svårt att etablera sig på
bostadsmarknaden vilket lett till längre placeringar.
I budget 2017 erhöll Socialnämnden ett tillskott för tillfälliga satsningar jämfört med budget 2016 för placeringar inom socialpsykiatrin. Detta tillskott har inte räckt för 2017. När det gäller verksamhet för personer med psykiskt funktionshinder redovisades ett utfall 2016 som är cirka 4 miljoner kronor högre än budget 2017. Trenden med ett ökat antal anmälningar/ansökningar och yttranden har fortsatt att öka inom
socialpsykiatrin och därmed har även antalet unika personer med insatser ökat.
Placeringskostnaderna för barn- och ungdomsenheten har under året ökat när det gäller HVB och SIS samt Jourhem. Att antalet placeringsdygn har ökat, trots satsningar på resurser och metoder inom öppenvårdsbehandling, beror på större befolkningsunderlag och fler inkomna anmälningar. Dessutom har flera behandlingsplaceringar gjorts i konsulentstödda jourhem under året, vilket är en betydligt dyrare typ av placering. Även placeringskostnaderna för ensamkommande barn ökade jämfört med budget.
Kostnaderna för försörjningsstöd och bidrag boende underskrider budget, vilket är en följd av att antal hushåll och snittbidragstid har sjunkit.
Lönekostnaderna blev 25,5 miljoner kronor lägre än budget, vilket framförallt beror på betydligt färre antal familjehem och jourfamiljehem som avlönas med arvode och omkostnadsersättning. Under året har även flera vakanser funnits som delvis täckts av omsorgskonsulter (redovisas inte som personalkostnad, utan övrig kostnad), men i vissa fall inte täckts alls.
Utfall hyror 2017 mot budget 2017 blev 2,1 miljoner kronor lägre än budget, vilket beror på omförhandlade avtal för familjecentralerna och lägre hyreskostnader för lokaler för ensamkommande barn.
Utfall övriga kostnader blev 3,9 miljoner kronor högre än budget 2017. Detta beror framförallt på kostnader för omsorgskonsulter som täckt vakanser, men den ökade kostnaden kompenseras av interimsbokningar från bokslut 2016 som minskar kostnaderna totalt sett 2017.
Nämndens kapitalkostnader är relativt små och avvikelsen beror på för lågt budgeterad internränta.
2.1.3 Uppfyllelse av åtaganden samt verksamhetens grunduppdrag/kvalité Uppfyllelse av åtaganden
Måluppfyllelsen 2017 bedömdes som väldigt god. Av sju åtaganden bedömdes alla sju som uppfyllda. Socialnämnden har, för att vara en socialtjänst i framkant, arbetat för att effektivisera verksamheten så att mer tid och fokus läggs på direkt klientarbete. För att fler kommuninvånare ska komma i arbete har socialnämnden stöttat sina klienter/brukar för att nå sina uppsatta mål, i samverkan med berörda instanser och näringslivet.
Socialnämndens insatser har lett till arbete eller annan sysselsättning, d.v.s. fler har blivit självförsörjande. Under året har socialnämnden arbetat med förebyggande stöd och tidiga insatser med god kvalitet för att kommuninvånarna ska ges förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv. För att den enskilde ska få rätt hjälp i rätt tid har socialnämnden arbetat med att utveckla de insatser som erbjuds, både genom intern och extern samverkan. Metodutveckling har genomförts, liksom brukardialoger. Brukare har getts möjlighet att vara delaktiga vid utförande av insatser och dess kvalitet. Detta arbete förstärks även av att utfallen på de mått som följts upp indikerar en positiv utveckling.
Verksamhetens grunduppdrag/kvalitet
Under året har socialnämnden arbetat med ledningssystemet för systematiskt kvalitetarbete. Det handlar till stor del om att arbeta på ett systematiskt sätt för att kvalitetssäkra verksamhetens kvalitet i grunduppdraget i förhållande till de krav som gäller för verksamheten. Ett arbete som bygger på ett systematiskt arbetssätt med obligatoriska delar gällande riskanalys, kvalitetsindikatorer och egenkontroll. Arbetet är påbörjat och kommer att fortgå under 2018-2019.
Ett annat kvalitetsarbete som har bäring på verksamhetens uppdrag och kvalitet är den systematiska uppföljningen som innebär att de insatser som ges till enskilda personer ska dokumenteras på ett sådant sätt att kunskapen kan aggregeras som grund för bedömning av kvalitet, utveckling, lärande och förbättring av verksamheten. Flera enheter inom socialkontoret är redan igång med den systematiska uppföljningen. Andra är i början av detta utvecklingsarbete.
Bedömningen är att verksamheten till största del håller en god kvalitet och att det arbete som sker ryms inom befintlig ram. Det finns dock alltid delar som kan förbättras i en komplex och lagstyrd verksamhet, vilket hör samman med att systematiskt arbeta med kvalitetsutveckling och ständiga förbättringar. En viktig del i det systematiska
kvalitetsarbetet. Genom en systematisk uppföljning blir det också möjligt att få kunskap om hur klienterna uppfattar de insatser de fått och om de har förbättrat dennes
livssituation. En kunskap som ska användas för att förbättra verksamheteten kvalitet i förhållande till uppdraget och de insatser som ges från socialnämndens sida.
2.2 Verksamhetens budget 2018
Socialtjänsten är en i hög grad lagstyrd och föreskriven verksamhet, med ett lagrum som ska tillämpas individuellt utifrån den enskildes behov och situation.
Socialnämndens budgetram 2018 har räknats upp med 5,0 miljoner kronor till 273,1 miljoner kronor. Budgetökningen avser löne- och prisökningar samt en nivåpåverkande förstärkning för att bibehålla den förebyggande verksamheten som exempelvis arbete med familjecentraler och psykisk ohälsa. Fler personer har haft behov av insats från verksamheter inom socialpsykiatri under 2017. Antalet placeringsdygn har ökat och trenden visar en fortsatt ökning. Avseende verksamhetsområde missbruk så finns en risk med omhändertaganden med stöd av LVM, men detta har inte kunnat inrymmas i budget 2018. För verksamhetsområde flykting och framförallt ensamkommande flyktingbarn, så kommer socialnämnden att rapportera en negativ avvikelse för 2018, d.v.s. budgeten är inte i balans. Detta beror på svårigheten att möta de sänkta
dygnsersättningarna från Migrationsverket med kostnadsminskningar i samma storlek.
Befolkningsutvecklingen påverkar förutsättningarna för socialtjänstens uppdrag. Med en växande befolkning ökar också antalet personer med behov av insatser från
socialtjänsten. Befolkningsökningen ställer krav på att socialtjänsten anpassar resurser, kompetens och insatser för att möta de kommande behoven. Bostadsförsörjningen kommer vara en fortsatt utmaning, såsom bostäder för nyanlända flyktingar och
långvarigt hemlösa. Tidiga förebyggande insatser är avgörande för barn som riskerar att hamna i utanförskap. Bostadsförsörjningen kommer vara en fortsatt utmaning, såsom bostäder för nyanlända flyktingar och långvarigt hemlösa. Insatser för självförsörjning och försörjningsstöd är en förutsättning för ett inkluderande samhälle där en utmaning är att bättre hantera svängningarna i konjunkturen, vilka i hög grad påverkar
arbetslösheten. Den psykiska ohälsan har ökat bland unga i Sverige och är en utmaning för socialtjänsten i Sollentuna framöver.
Socialnämnden ska bidra till att Sollentuna kommun är Sveriges mest attraktiva
kommun genom att individer får rätt stöd i rätt tid. Brukar/Klienter ska vara nöjda med det stöd de får av socialtjänsten och fler ska bli självförsörjande. Socialnämnden ska utvecklas mot en mer kunskapsbaserad socialtjänst där det sociala arbetet utgår från en kombination av professionens kunskap, vetenskaplig kunskap samt brukarnas
erfarenheter, önskemål och behov. Invånare och företag/organisationer ska vara nöjda med socialnämndens tjänster, service och bemötande. För att vara en attraktiv och effektiv organisation ska medarbetare vara delaktiga och engagerade, processer ska vara effektiva och verksamheten ska utvecklas utifrån systematisk uppföljning.
2.2.1 Intäkter utfall 2017/budget 2018
Ökningen av nettoanslaget beror på att det i 2017 års utfall är inkluderat återsökningar av medel från Migrationsverket för 2015-2016 för flyktingverksamheten. Budgetramen har utökats för att kunna bibehålla den förebyggande verksamheten. Ett tillskott p.g.a.
ökade placeringskostnader, framför allt inom socialpsykiatrin, har varit nödvändigt och utan en utökad budgetram hade tillskottet för placeringskostnader skett på bekostnad av den förebyggande verksamheten.
Intäkterna för bidrag, framförallt från Migrationsverket, är budgeterat lägre än utfall då utfall 2017 delvis avser bidrag från tidigare år, färre antal ensamkommande barn och viss försiktighet gällande bidrag från Migrationsverket.
De interna intäkterna är något lägre i budget då intäkter för de kommungemensamma verksamheterna har budgeterats med extern motpart.
Ökningen av övriga extern intäkter beror på att det budgeterats för fler placeringar i jourfamiljehem än utfall 2017.
2.2.2 Kostnader utfall 2017/budget 2018
Köp av verksamhet avser främst placeringskostnader. Minskningen beror på att antal placeringsdygn har ökat för verksamhetsområde missbruk, socialpsykiatri och barn och unga, dock inryms inte den faktiska ökningen av placeringsdygn i budgetramen.
Lönekostnadsökningen om 19,5 miljoner kronor avser främst lönejusteringar, utökning av personal inom enheten för flyktingstöd och att tjänster som under 2017 var vakanta är tillsatta under 2018.
Hyrorna ökar med 0,9 miljoner kronor dels p.g.a. prisjusteringar och att Gula Villan behålls för annat ändamål trots att tidigare verksamhet flyttat till nya lokaler på Tingsvägen.
Övriga kostnader minskar med 6,7 miljoner kronor. Omsorgskonsulter användes i hög utsträckning under 2017 för att täcka vakanta tjänster. Då tjänster är tillsatta har kostnader för omsorgskonsulter inte budgeterats.
Kapitalkostnaderna ökar med 0,3 miljoner kronor, vilket beror på investeringar i underhåll som genomförts och kommer att genomföras på boende Kummelby och investeringar i möbler/inventarier till nya lokaler på Tingsvägen.
2.3 Utsikt 2019 - Konsekvensanalys
2018 års tilldelade budgetram uppgår till 273,1 miljoner kronor. Då socialnämnden med dagens budgetmodell inte får någon volymkompensation innebär ett budgetscenario med enbart volymjustering att nämndens budget inte alls skulle öka. För att
socialnämnden fortsättningsvis ska vara en socialtjänst i framkant och bidra till att Sollentuna är Sveriges mest attraktiva kommun, krävs det att socialnämnden kompenseras för volymökningar i budget likt övriga förvaltningar vilkas kunder är kommuninvånare. Socialnämndens kostnader per individ har, framförallt för barn och unga, minskat under flera år, däremot har den totala kostnaden ökat p.g.a. att volymer ökar i takt med att kommunen växer.
När befolkningen ökar i kommunen ökar också antalet personer med behov av insats från socialtjänsten. Mellan åren 2018-2021 beräknas befolkningen öka i snitt 2,3 procent per år. Åldergruppen 12-19 år prognosticeras öka i snitt 12,9 procent per år under samma period.
De kostnader som till störst del påverkar nämndens budget är placeringar, tillfälliga boendekostnader, försörjningsstöd och personalkostnader. I denna konsekvensanalys påvisas konsekvenserna av en oförändrad budgetram och vilka effektiviseringsåtgärder som krävs samt effekterna av detta.
Placeringskostnader Barn och Unga
Antalet barn och unga med insatser från socialtjänsten har ökat de senaste åren och utifrån befolkningsprognoser så kommer antal individer att öka även under kommande år. Skolfrånvaron har ökat i Sollentuna och fler barn stannar hemma längre perioder.
Anmälningarna till socialtjänsten har ökat om barn med ett utagerande beteende och barn som är svåra att reglera. Skolan rapporterar behov av behandlingsinsatser för yngre barn. Vid omvärldsbevakning och i vänortsarbetet har socialnämnden fått kunskap om olika former av behandlingsinsatser som visat sig vara farmgångsrika. Insatser utvecklas nu i samverkan mellan socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och Sveriges kommuner och landsting (SKL).
Ett oförändrat anslag skulle innebära att snittkostnaden per individ skulle minska med cirka 2,3 procent kommande år. Det innebär besparingar om cirka 2,0 miljoner kronor per år. Då detta avser myndighetsutövning kan inte antalet placeringar minskas. Om nämnden inte kompenseras för volymökningen skulle neddragningar av personalen behöva genomföras. Kostnadsbesparingen skulle leda till en neddragning om 3,0 heltidstjänster.
Missbruk och socialpsykiatri
Oförändrat anslag skulle för missbruk och socialpsykiatri innebära en minskad snittkostnad per individ med cirka 2,3 procent kommande år. Besparingar som skulle behöva genomföras är 6,0 miljoner kronor per år. Då dessa är myndighetsutövande enheter kan inte antalet placeringar minskas. Neddragning av personal skulle innebära cirka 8 heltidstjänster.
Socialnämnden behöver tillgång till boenden med en rimlig prisbild och som passar brukarnas olika behov. Kostnader skulle då kunna minskas för externa placeringar och
placeringar på dyra institutioner. Fler stödlägenheter och fler boenden i egen regi skulle förutom minskade kostnader också ge en kvalitetsförbättring för brukarna.
Socialkontoret har arbetat enligt den åtgärdsplan som beslutades av Socialnämnden 2016/0078 SN-1. Bland annat har fler lägenheter förmedlats från Sollentunahem till målgruppen psykiskt funktionshindrade. För att ytterligare personer ska kunna flyttas hem till kommunen som det är tänkt, ställs krav på andra boendeformer. En
genomlysning har t.ex. genomförts av de boenden som finns i kommunen för att möjliggöra boende i satelitlägenheter kopplade till stödboende.
Enligt nuvarande plan tas den tillfälliga budgetförstärkningen om 5 miljoner kronor för boenden bort från 2019 och framåt. De planerade boendeplatserna i Vipan för denna målgrupp har ännu inte realiserats och kommer att stå färdig tidigast år 2019. Detta innebär att socialnämnden behöver kompensation för externa placeringar även 2019 eftersom kommunens planerade boende inte står färdigt. Tidigare beräkningar har visat att om 3-5 lägenheter kan frigöras som stödboende till personer med psykisk
funktionsnedsättning istället för externa placeringar blir helårsbesparingen 2-3 miljoner kronor. Ett boende inom kommunen med 8 platser istället för externa placeringar skulle frigöra 1,5 miljoner kronor.
Ensamkommande barn
Antalet ensamkommande barn kommer att minska de kommande åren. Under 2017 hade socialnämnden som mest 217 barn placerade. Under kommande år prognosticeras för cirka 115-130 ensamkommande barn och unga. Från första juli 2017 förändrade Migrationsverket ersättningsnivåerna till kommunerna, en sänkning med cirka 30 procent. Dygnsersättningen för ensamkommande barn sänktes från 1 900 kronor till 1 350 kronor för barn och unga under 18 år. För ungdomar över 18 år sänktes
dygnsersättningen till 750 kr. Trots kostnadsbesparingar, dels genom omförhandlade placeringskostnader och omplaceringar till billigare boendeformer, så är det inte möjligt att sänka kostnaderna i den omfattning som motsvarar sänkningen av ersättningen från Migrationsverket. Socialnämnden prognosticerar därför med ett underskott mellan 6-15 miljoner kronor år 2018 och mellan 8-17 miljoner kronor år 2019. Anledning till att det är svårt att prognosticera ett mer exakt underskott beror på att det råder otydlighet gällande Migrationsverkets bedömningar av återsökta medel. Besparingar skulle behöva göras genom framförallt neddragningar av personal, d.v.s. neddragningar av mellan 12- 26 heltidstjänster 2019.
Ekonomiskt bistånd nyanlända
Nyanlända som är klara i etablering, d.v.s. efter två år i etablering med ersättning från staten, kommer om de inte är sysselsatta att behöva ekonomiskt bistånd. Detta kommer att öka kostnaderna för försörjningsstödet. En genomsnittsfamilj kostar cirka 0,2 miljoner kronor per år och enligt prognoser beräknas cirka 17 familjer föras över från etablering till ekonomiskt bistånd 2019 om de inte har sysselsättning. Detta skulle innebära ökade kostnader för försörjningsstöd om cirka 3,9 miljoner kronor 2019.
Nämnden arbetar med olika insatser för att få personer i sysselsättning, framförallt med utgångspunkt i uppdrag från kommunfullmäktige om ”Fler Sollentunabor i arbete”.
Nämnden kan framför allt göra neddragningar av bemanning och för att klara denna eventuella kostnadsökning skulle en neddragning av cirka sex heltidstjänster
Personalkostnader
Personalkostnaderna ökade med 4,0 procent mellan 2015 och 2016, 6,9 procent mellan
2016 och 2017 och mellan 2017 och budget 2018 med 12,4 procent. Ökningen beror på årlig lönekompensation, extra tillfällig lönekompensation för myndighetsutövande socialsekreterare för att behålla och attrahera personal samt tillsättande av tjänster för att möta ärendebelastning. Socialkontoret har haft en stor personalomsättning under 2015- 2016 och har behövt anlita ett stort antal konsulter för att klara av uppdraget framförallt inom myndighetsutövande enheter. Konsultkostnaderna har mellan åren 2016 och 2017 sjunkit med cirka 35 procent. En bidragande orsak till detta är att nämnden har haft en lägre personalomsättning 2017 då myndighetsutövande socialsekreterare bl.a. erhållit en extra lönekompensation och valt att fortsätta arbeta på socialkontoret. Detta gör att socialkontoret kan behålla personal, men även attrahera ny personal med ett
konkurrenskraftigt löneläge. Om nämnden inte kompenseras för löneutvecklingen skulle det innebära en effektivisering om cirka 2,8 miljoner kronor, d.v.s. at tcirka fyra
heltidsanställda skulle behöva friställas.
Sammanfattande analys/konsekvenser
Mot denna bakgrund anser socialnämnden det vara rimligt och naturligt att i likhet med övriga volymbaserade nämnder få sin budget årligen uppräknad med en lämplig
volymfaktor.
I den politiska inriktningen för budgetåret framkommer det att det är viktigt med rätt stöd i rätt tid. Socialnämndens arbete ska vara trygghetsskapande och inkluderande, individer ska kunna leva självständigt och vara självförsörjande samt nämnden arbetar förbyggande för att ge stöd i ett tidigt skede.
Ett scenario utan budgetuppräkning kan göra det svårt att möta den politiska
inriktningen fullt ut. Konsekvensen är att socialnämnden måste göra neddragningar, vilket skulle påverka verksamhetens kvalitét. Ökade kostnader för placeringar för barn, unga och vuxna samt ökade personalkostnader om cirka 11 miljoner kronor skulle innebära neddragningar av personal med 15 heltidstjänster. Eftersom den största delen av verksamheten är lagstyrd måste förändringar i övriga verksamheter göras. Ökade kostnader för nyanlända om 3,9 miljoner kronor skulle innebära neddragningar om cirka 6 heltidstjänster. Det befarade underskottet för ensamkommande barn om 8-17 miljoner kronor skulle innebära neddragningar om 12-26 heltidstjänster. Socialnämnden kommer att fortsätta att genomföra effektiviseringar, utveckla nya arbetssätt och metoder, men trots detta får en oförändrad budgetram utan volymkompensation allvarliga
konsekvenser för det förebyggande arbetet och leder på sikt till ännu högre kostnader.
Enligt nuvarande plan tas den tillfälliga budgetförstärkningen på 5 miljoner kronor för boenden bort från 2019. Då de planerade boendeplatserna i Vipan ännu inte har
realiserats och kommer att stå färdigt tidigast hösten år 2019, kommer nämnden ha små möjligheter att klara en budetram utan en ytterligare tillfällig budgetförstärkning för boenden år 2019.
2.4 Nya/förändrade behov inför 2019-2021
Prio
. Nya förändrade behov Belopp Budget
2019 Plan
2020 Plan 2021 1 Förstärkning i avvaktan på boenden för
målgruppen (mkr) 5,0 5,0
2 Personalkostnader– attraktiv arbetsgivare, ärendebelastning myndighetsutövning, dödsbohantering, digitalisering (mkr)
2,0 2,0 2,0 2,0
3
Utvecklanya insatser för barn i åldrarna 7-12 år. Målet är att förebygga psykisk ohälsa, skolfrånvaro och i längden kriminalitet och drogmissbruk.
2,0 2,0 2,0 2,0
Befolkningsökningen och ökningen av den psykiska ohälsan, framför allt bland barn och unga, medför att fler personer kommer att behöva insatser från socialtjänsten. Den totala kostnaden har ökat för insatser till barn och unga på grund av volymökningar.
Däremot har kostnaden per individ minskat. Socialnämnden har aktivt arbetat för att hitta trygga hemmaplanslösningar för barn som riskerar att fara illa istället för att använda kostsamma institutionsplaceringar. Antalet vuxna som har behov av insatser från socialtjänsten bedöms öka med cirka 5-10 personer per år. Kostnaden per individ är relativt stabil. Nämndens behov av volymkompensation är stort.
Enligt nuvarande plan tas den tillfälliga budgetförstärkningen om 5 miljoner kronor för boenden bort från 2019 och framåt. De planerade boendeplatserna i Vipan för denna målgrupp har ännu inte realiserats och kommer att stå färdig tidigast hösten 2019. Detta innebär att socialnämnden behöver kompensation för externa placeringar även 2019 eftersom kommunens planerade boende inte står färdigt. Nämnden har små möjligheter att klara en budetram utan en ytterligare tillfällig budgetförstärkning för boenden år 2019.
Som ett led i att förebygga den psykiska ohälsan hos barn och unga vill nämnden utveckla nya insatser för barn och unga i åldern 7-12 år. Målet är att förebygga psykisk ohälsa, skolfrånvaro och i längden kriminalitet och drogmissbruk. Socialkontoret har i samverkan med barn och utbildningskontoret identifierat behov av behandlande, stödjande och kompensatoriska insatser för barn. I dagsläget har cirka 70 elever i Sollentuna en problematisk skolgång och av dessa har cirka 15-20 elever en situation som gör att eleven antingen sitter hemma helt och hållet eller har en näst intill obefintlig skolgång. Total kostnad för denna typ av verksamhet är cirka 4 miljoner kronor och för socialnämndens del cirka 2 miljoner kronor.
Migrationsverkets förändrade ersättningsnivåer till kommunerna för ensamkommande barn och unga påverkar nämndens behov av ekonomisk kompensation. Trots
kostnadsbesparingar så är det inte möjligt att sänka kostnaderna i den omfattning som motsvarar sänkningen av ersättningen från Migrationsverket.
Ökade kostnader för försörjningsstöd till nyanlända som inte kommit i sysselsättning under sin etableringsperiod kan komma att bli kostsamt för kommunen från år 2019.
För att vara en attraktiv arbetsgivare behöver nämnden bl.a. ha konkurrenskraftiga löner och kompensation för detta. Med ökat befolkningsunderlag och rapporter om ökad psykisk ohälsa hos barn och unga har antalet orosanmälningar till socialtjänsten ökat årligen. Behov av förstärkningar med två socionomtjänster finns inom den
myndighetsutövande verksamheten för barn och unga. Även dödsbohanteringen har fördubblats och behöver förstärka med ytterligare en halvtidstjänst. För att vara en digital arbetsplats och en socialtjänst i framkant finns det ingen väg runt eller bort från de digitala utmaningarna. Samhället är redan i hög grad digitaliserat, och socialnämnden måste följa med i utvecklingen. Detta innebär behov av utökning av tjänst för arbete med digitalisering.
År 2016 kom Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Detta innebär att kommunen är skyldig att efter anvisning ta emot en nyanländ för bosättning i kommunen. Många av de nyanlända som anvisades under 2016 erhöll ett tidsbegränsat boendekontrakt på fyra år. Detta innebär att dessa personer kommer med början under 2020 att behöva ett stadigvarande boende i Sollentuna eller annan kommun. Om socialnämnden ska bosätta dessa familjer i hemlöshet kommer detta innebära ökade kostnader för tillfälliga boenden.
2.5 Investeringsbehov
Socialnämnden har årligen en investeringsbudget om 0,5 miljoner kronor och det som inte utnyttjas går tillbaka till kommunen. Nämndens investeringsbudget har endast använts marginellt de senaste åren, men behoven har ökat under 2017. Socialnämnden ansvarar för renovering av vissa lokaler, bland annat är boendet Kummelby i behov av renovering och ytterligare investeringsmedel för detta behöver tillsättas för 2019.
Socialnämnden behöver därför en investeringsbudget om 1,0 miljoner kronor.
Socialnämndens förslag är att den generella investeringsbudgeten höjs till 1,0 miljoner kronor då nuvarande nivå om 0,5 miljoner kronor har varit den samma åtminstone sedan 2008.
