Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Dnr 2015/0043 KFN-1 Diariekod: Diariekod: 521
Uppdrag åt kultur och fritidsnämnden om att utreda behov av idrottsanläggningar inom Väsjöområdet
Bakgrund
Kommunstyrelsen gav 2014-01-20 i uppdrag åt kultur- och fritidsnämnden (KFN) att i samråd med barn- och utbildningsnämnden (BUN) utreda framtida behov av samt anläggningskostnader för idrottsanläggningar inom Väsjöområdets idrottsstad och aktivitetsfält. I samband med planeringen av Väsjöområdet behöver det långsiktiga behovet av idrottsanläggningar samt kostnader för dessa utredas för att kunna säkerställa utrymme i
detaljplanerna och därefter utreda ansvars- och kostnadsförslag.
Inledning
Utvecklingen av Väsjöområdet är en omfattande infrastrukturell satsning som Sollentuna kommun gör. Det blir ett nytt bostadsområde som byggs med ca 3 000 nya hem i form av villor, stadsradhus och flerbostadshus. Det ska dessutom byggas en ny skola med idrottshall, förskolor, äldreboende, kommunikationer och annan service.1
Den här utredningen kartlägger och analyserar det framtida behovet av idrottsanläggningar i Väsjöområdet samt kostnader. Ansvar och
kostnadsförslag får utredas vidare. För att få en så bra grund som möjligt till utredningen har kultur- och fritidskontoret (KFK) och
stadsbyggnadskontoret/Väsjöprojektet (fortsatt kallat Väsjöprojektet) haft dialog med föreningslivet som finns i området idag. Föreningarna kommer att beröras av nybyggnationerna i Väsjöområdet. Vissa anläggningar kommer att behöva flyttas för att ge plats åt vägar och andra byggnader.
I dialogen har KFK och Väsjöprojektet haft samtal med sju föreningar och ett privat företag. Föreningarna är Sollentuna Tennisklubb, PRO Boule, Turebergs IF Orientering, Sollentuna slalomklubb, Sollentuna
backhopparklubb, Sollentuna Fotbollsklubb, Sollentuna kraftsportsklubb samt företaget Hajstar Fritid (Väsjöbacken). Dialogen med föreningarna samt en beskrivning av nuvarande verksamhet och deras önskemål om utvecklingen ligger som en separat bilaga (bil 2.) med denna utredning. Där finns också nyligen inkomna kommentarer som berör fördelning av ansvar, hyror samt synpunkter på utformning av den nya hallen. Dessa frågor får dock besvaras längre fram i projekteringsarbetet.
1 Sollentuna kommun, På väg mot Väsjön, informationsblad (2014)
KFK har även haft dialog med barn- och utbildningskontoret (BUK) kring uppförandet av en skola med sporthall i området. Kommunens
finansieringsmodell för idrottshallar förutsätter att skolan använder lokalerna dagtid och föreningslivet kvällstid.
I tillägg till BUK:s behov och föreningarnas önskemål om utvecklingen på Väsjöområdet har även KFK gjort en bedömning, som står i relation till andra planerade framtida fritidsanläggningar i kommunen. KFN:s
lokalresursplan för 2016-2020 ligger som stöd i den bedömningen (bil. 3).
Utredningen innehåller även en ekonomisk analys av planerade anläggningar för att få en realistisk finansieringsbild.
Utredningens upplägg
Utredningen inleds med en redovisning av behovet av idrottsanläggningar i Sollentuna kommun för området. Därefter följer en redovisningen av behovet av idrottsanläggningar i Väsjöområdet. Den beskrivs i löpande text samt mer specifikt i Dimensionering av idrottsföreningslokaler (bilaga 4).
Den ekonomiska kalkylen presenteras i bilaga 5 och 6 till ärendet.
Förslaget har också ett stycke med en Riskfaktorer, som försöker beskriva faktorer som kan påverka scenariot som presenteras. Utredningen avslutas med en summering.
1. Behov av idrottsanläggningar i Sollentuna kommun Den framtida planeringen av idrottsanläggningar i Väsjöområdet måste ställas i relation till det totala behovet av idrottsplatser i Sollentuna
kommun. I KFN:s ärende Dnr 2015/0030 KFN1 presenteras Budgetuppdrag att inventera behovet av idrottsanläggningar. Det är en lista med
prioriteringar över kommande planerade idrottsanläggningar i kommunen.
I ärendet redovisas ett behov av totalt 14 fullstora hallar år 2023. När Rotebrohallen invigs hösten 2015 har Sollentuna kommun 10 fullstora hallar. Siffran med 14 fullstora hallar baseras bland annat på en
behovsanalys av träningstider som KFK genomfört i dialog med
föreningslivet. Den siffran har också jämförts med en rekommendation från Riksidrottsförbundet om ett rimligt antal idrottshallar per invånare i en kommun.
Samtliga nämnder i Sollentuna kommun har i uppdrag att årligen upprätta en lokalresursplan. Nämnderna lokalförsörjningsplan ska ligga till grund för kommunstyrelsens beslut om lokalresursplanering. I KFN:s resursplan för 2016-2020 tas även hänsyn till vissa anläggningar på Väsjöområdet (bilaga 3).
Med ovanstående samt en kartläggning av de befintliga anläggningarna och dialogen med föreningarna (bilaga 1), har KFK gjort en bedömning av det framtida behovet av idrottsanläggningar på Väsjöområdet.
2. Redovisning av behov av idrottsanläggningar i Väsjöområdet
Utgångspunkten är att Väsjöprojektet ersätter de föreningar som har lokaler och anläggningar med det de har idag. Det blir förstås en kvalitetshöjning för föreningarna då de får nya, moderna och funktionella lokaler anpassade efter den verksamhet de bedriver.
Tennishall
Förslaget utgår från Sollentuna tennisklubbs befintliga anläggning på Väsjöområdet. I redovisning finns 8 banor i den nya anläggningen. Det blir omklädningsrum samt en möteslokal i byggnaden. Det kommer också att finnas ett utrymme för ett café och en mindre shop i entrén. För en mer specifik beskrivning av Tennisklubbens behov i anläggningen se bilaga 4, Dimensionering idrottsföreningslokaler, Edsbergs sportfält (White arkitekter). Tennis är en växande sport och ytor att anlägga banor är begränsat i Sollentuna kommun. De ytor som finns är attraktiv för
bostadsbyggande och kommersiell verksamhet. I den anläggning klubben har idag finns 4 banor. Detta förslag tar höjd för en framtida utveckling som klubben ser.
Fotbollsplaner
Två fotbollsplaner, en 7 och en 11-mannaplan kommer att flyttas på och få en ny placering. Totalt blir det två 7-mannaplaner samt två 11-mannaplaner vilket motsvarar vad som finns i området idag men med en höjd standard då dess planer blir konstgräsplaner. De omklädningsrum som Sollentuna FK har på området idag utnyttjas inte till fullo. I behovsspecifikation kvarstår ändå det antal omklädningsrum som föreningen har, för att ta höjd för en utveckling på området.
Gemensam lokal för föreningar och allmänheten
I samma byggnad som tennishallen blir det en anläggning med utrymme för de andra föreningar som blir kvar på området (förutom skididrotterna).
Den kommer att innehålla fler funktioner för att fungera som en resurs för föreningarna och allmänheten på området. Majoriteten av föreningarna ser positivt på samnyttjande av vissa funktioner i en gemensam byggnad. På så sätt används redan befintligt bestånd av lokaler på ett mer effektiv sätt.
Anläggningen kommer att innehålla omklädningsrum och duschar varav ett par kommer att kunna utnyttjas av allmänheten. Det blir gemensamma kansliplatser för Sollentuna FK, Turebergs orientering och
Kraftsportsklubben. Byggnaden har ett gemensamt gym, ett mindre café med pentry samt förråd för maskiner. För en mer specificerad beskrivning se bilaga 4. Dimensionering idrottsföreningslokaler, Edsbergs sportfält (White arkitekter).
Sollentuna kraftsportsklubb får också en egen gymlokal i byggnaden. Den kommer att placeras som en egen del i det gemensamma gymmet men med en egen entré.
En sporthall planeras i samråd mellan KFN och BUN. Det följer strategin och planerna för en skola/förskola i området som redan finns. Hallen är upptagen i KFN:s lokalresursplan för 2016-2020 och en beställning är gjord till TFK. Dialogen med BUK är pågående.
Det finns ett välbesökt motionsspår på området som är 5,6 km långt, som måste läggas om på grund av arbetet med Väsjöprojektet. Motionsspåret är en viktig och väl använd rekreationsyta för allmänheten.
Det kommer att krävas en investering för att få ett nytt motionsspår med godkänd kvalitet. Den nya dragningen av motionsspåret blir ca 400 m kortare än i dagsläget, efter att Väsjöprojektet tagit den mark de behöver i exploateringsarbetet. Det är därför angeläget att den nya dragningen blir av hög standard då sträckning blir mindre än den är idag, och att Väsjöprojektet bekostar den nya dragningen av motionsspåret.
Fem boulebanor är planerade utomhus av Väsjöprojektet i anslutning till området.
Väsjöprojektet kommer att anlägga ett utomhusgym med stockar i anslutning till det nya motionsspåret.
3. Kalkyl
ÅF har på uppdrag av Väsjöprojektet tagit fram en ekonomisk kalkyl utifrån redovisningen av behov. Den presenteras i två bilagor, 5 och 6. Bilaga 5 presenterar ett förslag där tennisklubben ersätts med det antal banor de har idag och bilaga 6 är en kalkyl som ger en bild av den framtida behov som tennisklubben ser. Som tidigare nämnts finns det få ytor att anlägga tennisbanor i kommunen. I utvecklingen av Väsjöområdet finns en
möjlighet att anlägga åtta banor i två våningar. Det bör dock beaktas att ett ytterligare våningsplan i anläggningen innebär en högre investerings- och driftskostnad. Den ökade investeringskostnaden illustreras vid en jämförelse mellan bilaga 5 och 6. I tillägg till de kostnader som beskrivs i kalkylen, ska även omläggningen av konstgräsplanerna (se under rubriken Fotbollsplaner ovan). Detta är beräknat till ca 22 milj. kr.
4. Riskfaktorer
Väsjöområdet är och kommer fortsatt vara en viktig plats för såväl föreningslivet som för allmänheten. En osäkerhet i förslagen är att ett par föreningar inte har bestämt sig för om Väsjöområdet är den mest optimala platsen för deras långsiktiga utveckling.
Sollentuna Tennisklubb har egentligen behov av ännu fler banor på området. Förutom de åtta banor de skulle få på området enligt ovanstående behovsinventering, skulle de gärna se två utomhusbanor också. Problemet är att området på Väsjön inte ger utrymme för fler banor. Geografin och övrig
fysisk planering möjliggör inte detta. Å andra sidan är det svårt att hitta några andra platser i kommunen för en större tennisanläggning, då den typen av yta är attraktiv för till exempel bostadshus eller företag. Kalkylen har tagit med underlag på fyra respektive åtta banor.
En samlad anläggning för flera föreningar kräver också samarbete och ett gemensamt ansvar. Föreningarna måste vara överens om gemensamma
”spelregler” så att verksamheten fungerar bra för samtliga inblandade. Det bör också tidigt klargöras vem som har ansvar för vilka delar i en samlad anläggning, vem som står som ägare eller hyrestagare för anläggningen eller delar av anläggningen. Detta bör dock klargöras tidigt i det fortsatta
projekteringsarbetet.
KFK vill uppmärksamma att det finns anläggningar som kommunen förvaltar på området som i framtiden behöver rustas upp. Det gäller framförallt lokalerna för vintersporterna som är i ett stort behov av upprustning.
5. Summering
Ovanstående beskrivning ger en beskrivning av en möjlig utveckling för idrotten i Väsjöområdet. Det innebär en ny tennishall med åtta tennisbanor och övriga utrymmen som omklädningsrum med mera. I tillägg blir det en anläggning, i anslutning till tennishallen men med egen entré, med,
omklädningsrum som delas mellan föreningarna och ett par är även
tillgängliga för allmänheten. Den byggnaden skulle också ha utrymmen för kansliplatser som delas mellan föreningarna, förråd och en gemensam serveringsyta. Det skulle i färdig form täcka behovet i området för
föreningarna med utrymme för en framtida utveckling som står i relation till övriga planerade anläggningar i kommunen.
Det som också bör beaktas är allmänhetens tillgång till idrott och motion.
Forskning inom folkhälsoområdet visar att tillgången till mötesplatser för rekreation och aktivitet är av stor vikt för invånarnas fysiska och psykiska hälsa. Sollentuna kommuns rapport Mötesplatser i det offentliga rummet visar att kultur, natur och fritidsaktiviteter blir allt viktigare för att skapa en positiv image för en stad eller ort och innebär att orten kan hävda sin roll i konkurrensen med andra orter. Därför är det angeläget att motionsspåret med den nya dragningen blir av hög kvalitet.
Kultur - och fritidskontoret har även konstaterat att det finns en brist på aktivitetsytor inom kommunen och arbetar aktivt för att skapa fler mötesplatser och aktivitetsytor. Med bakgrund i aktuell forskning anser kontoret att man i all stadplanering ska beakta möjligheterna att föra in ytor för möten och fysisk aktivetet i stadsbilden.
