UTREDNING
MILJÖKRAV FÖR
PLACERINGSDIREKTIV I SOLLENTUNA KOMMUN
2015-06-02 Erica Westlund Version: utkast 1
2
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 3
2 Sollentunas placeringar ... 3
2.1 Finanspolicy ... 3
2.2 Placeringar idag ... 3
3 Miljöproblem ... 3
3.1 Fossil energi ... 3
3.2 Kemikalier ... 4
3.3 Utarmning av djur och natur ... 4
3.4 Verksamheter med stor miljöpåverkan utan förbättringsarbete5 4 Vilka miljökrav ställer andra aktörer? ... 6
4.1 Kommuner ... 6
4.1.1 Malmö kommun ... 6
4.1.2 Lidköping kommun ... 6
4.1.3 Örebro kommun ... 7
4.2 Statliga myndigheter... 7
4.2.1 Linköpings universitet ... 7
4.2.2 Stockholms universitet ... 8
4.3 Privata aktörer ... 8
4.3.1 Ekobanken ... 8
4.3.2 Folksam ... 8
5 Slutsats ... 10
5.1 Förslag 1 ... 10
5.2 Förslag 2 ... 10
5.3 Förslag 3 ... 10
3
1 Inledning
Miljöutskottet har gett kommunledningskontoret i uppdrag att utreda införandet av miljökrav i kommunens policy för placeringsverksamheten för långsiktig medelsförvaltning.
Idag har Sollentuna kommun en SFS, policy för placeringsverksamheten för långsiktig medelsförvaltning, som innehåller ett avsnitt om etik där det står:
”4.3.1 Etik
Kommunen skall undvika placeringar i företag som har sin huvudsakliga verksamhet inom alkohol, tobak, vapentillverkning eller pornografi.”
Med koppling till kommunens miljöpolicy och klimatstrategi bör det utredas vilken påverkan våra placeringar kan ha på miljön och vilka krav som kan ställas på dem för att minska miljöpåverkan.
2 Sollentunas placeringar
2.1 Finanspolicy
Kommunen får endast placera i svenska verksamheter. Placeringar får göras i:
• Svenska staten (ej statliga bolag)
• Kommuninvest
• Svenska kommuner och landsting
• Bostadsfinansieringsinstitut
• Max 30 % övriga företag (kravnivå lägst BBB- eller BAA3)
2.2 Placeringar idag
Sollentuna kommun har idag sina placeringar i räntebärande papper. Kommunen har huvudsakligen sina placeringar i olika bostadsfinansieringsinstitut. En del placeringar finns också i Svenska staten och Kommuninvest. Kommunen har inga placeringar i övriga företag, eftersom svenska företag idag inte uppnår den ställda kravnivån.
3 Miljöproblem
Det finns en del verksamheter som är förknippade med olika miljöproblem. Nedan har
miljöproblem grupperats i fyra olika grupper: fossil energi, kemikalier, utarmning av djur och natur samt verksamheter med stor miljöpåverkan utan förbättringsarbete.
3.1 Fossil energi
Med fossil energi menas olja, kol, gas och okonventionell olja som alla är ändliga resurser och bidrar till utsläppen av växthusgaser. Okonventionell olja är till exempel oljeskiffer och oljesand.
De senaste åren har utvinning av oljesand ökat, dels på grund av de stigande råoljepriserna och dels för att ny teknik för utvinning av oljesand finns tillgänglig. Oljesand består av sand, lera och vatten blandat med en svart, tjärliknande typ av råolja som kallas bitumen. Framställningen av bränsle från oljesand är mycket energikrävande och den slutliga förbränningen av produkten orsakar ännu större utsläpp av växthusgaser än konventionell olja. Utvinningen av oljesand
4
förstör ekosystem, bidrar till skogsskövling, förgiftning av vattendrag och slår hårt mot ursprungsbefolkningar.
Oljeskiffer har likt oljesand börjat användas mer som energikälla sedan råoljepriserna stigit.
Oljeskiffer tillhör sedimentära bergarter och innehåller en blandning av organiska föreningar som kallas kerogen, från vilken flytande kolväten kan utvinnas. Skiffret kan även eldas direkt för att framställa el och värme. Utvinningen av olja från oljeskiffer är dyrare och innebär en större negativ miljöpåverkan än konventionell olja. Det förändrar hela landskap, är mycket vattenkrävande och ger utsläpp till mark och vatten.
3.2 Kemikalier
Utsläpp av kemikalier till mark och vatten har många källor. Några stora utsläppare är till exempel textilindustrin, bekämpningsmedel i jordbruket och läkemedelstillverkning.
Inom textilindustrin används stora mängder kemikalier i produktionen (som främst sker i delar av Asien), vilket leder till stora utsläpp till vatten och mark. Vissa områden är så förgiftade att jordbruk inte längre kan bedrivas. Arbetarna i fabrikerna som hanterar dessa kemikalier arbetar ofta utan skyddsutrustning.
Läkemedelstillverkning kan leda till mycket omfattande utsläpp av aktiva substanser, både i västvärlden och i länder som Indien och Kina. Även användning av läkemedel orsakar utsläpp, men inte alls i lika höga halter som tillverkningen. Utsläppen sker till avloppsvatten, ytvatten, dricksvatten, sediment och mark. Exempel på effekter är utsläpp av hormoner från p-piller som påverkar fiskar och grodors fertilitet och könsdifferentiering. Utsläpp från tillverkning av värktabletter har lett till kollaps av gampopulationen i Indien.
Bekämpningsmedel används i jordbruket och kan vara antingen biocider (dödar levande organismer) eller växtskyddsmedel. Idag har de allra farligaste medlen förbjudits i Europa, men i till exempel Sydamerika används fortfarande en del av dessa. Bekämpningsmedel kan minska den biologiska mångfalden i odlingslandskapet och sprids vidare i ekosystemen, vilket i sin tur kan påverka djur och växter som inte var målet från början. I Sydamerika besprutas vissa odlingar väldigt hårt (till exempel icke ekologiska bananplantager), vilket påverkar ekosystemet negativt, men även arbetarna som går på fälten utan någon skyddsutrustning.
3.3 Utarmning av djur och natur
Utarmning av djur och natur sker på många olika sätt och här beskrivs några viktiga orsaker.
Gruvor, konfliktmineraler, uranbrytning, byggen av jättedammar, skogsskövling, överfiske och exploatering av skyddsvärda områden.
En gruva är en plats där man bryter malm och mineral. Miljöpåverkan från gruvor sker på många sätt och den mest påtagliga påverkan sker i form av buller och damm, ingrepp i
landskapsbilden samt utsläpp av föroreningar till luft och vatten. Gruvor är mycket energi- och avfallsintensiva och hanteringen av gruvavfall kan skapa problem på lång sikt.
Konfliktmineraler är mineraler som har köpts av krigsherrar i afrikanska konfliktområden och som finansierar våld och terror. Där ingår tenn, tantal, wolfram och guld. Även själva
utvinningen av mineralerna sker under hemska förhållanden med tvångsarbete, tvångsförflyttningar och brott mot mänskliga rättigheter.
Uranbrytning bidrar till liknande miljöpåverkan som andra gruvor. Utöver detta tillkommer radioaktiva gaser och radioaktivt damm, som frigörs vid brytning av uranmalm. Vidare innebär varje steg i kedjan av uranbrytning risker, från brytning till anrikning. Slutförvaringen av radioaktivt avfall är en svår utmaning eftersom förvaringstiden är upp till 100 000 år.
5
Vattenkraften är förnybar, men det finns fortfarande problem relaterat till detta. Den mest omfattande påverkan på miljö och samhälle kommer från byggandet av så kallade jättedammar.
Det orsakar stora landskapsförändringar och områden uppströms kan sättas under vatten medan det nedströms kan bli helt torrlagt. Ekosystem förstörs och miljontals människor världen över har tvingats lämna sina hem på grund av dessa byggen. Även förstörelse av kulturhistoriskt värdefulla områden sker.
Skogsskövling. Idag skövlas det betydligt fler träd än vad som hinner växa tillbaka, vilket gör att det frigörs mer koldioxid än vad träden hinner binda upp. Skövling av regnskog sker för att anlägga palmoljeodlingar eller för att få tillgång till exklusiva träslag. Mangroveskogar skövlas för att anlägga odlingar av jätteräkor. Skövlingen orsakar netto-utsläpp av koldioxid, erosion och ökenbildning, utarmning och förstörelse av mark och kustnära områden samt att
lokalbefolkning drabbas och tvingas flytta från sina hem. Regnskog och mangroveskog är även viktigt för sin höga biodiversitet.
Överfiske är idag ett globalt problem. Antalet fiskar i havet minskar och hela ekosystem förändras. Allt effektivare och mer storskaliga fiskemetoder som till exempel bottentrålning, tillsammans med kortsiktiga vinstintressen, bidrar till utarmningen av våra hav. Olagligt fiske är också ett stort globalt problem som bidrar till utfiskningen, skadar marina miljöer, och
äventyrar matsäkerheten i många länder. I havet utanför Västafrika kommer stora Europeiska fiskefartyg och slår ut det lokala fisket. Fisk som skulle ha kunnat bli mat och försörjning till lokalbefolkningen mals istället ner för att bli mat till odlad fisk. Som följd blir
lokalbefolkningen ännu fattigare.
Exploatering av skyddsvärda områden, som till exempel områden med hög biodiversitet, unika arter eller naturmiljö och känsliga områden. Arktis är ett exempel på ett känsligt område med unikt växt- och djurliv som anpassat sig efter den speciella miljön. På grund av
klimatförändringarna minskar och tunnas isen ut och nya områden blir tillgängliga för exploatering som oljeutvinning och industrifiske. Utvinning av olja och gas i Arktis är
förknippat med stora risker. Risken för att en olycka blir allvarlig är stor på grund av kalvande isberg, låga temperaturer, hårda vindförhållanden, stora borrningsdjup och bristande
infrastruktur. Det är mycket svårt att städa upp om det sker en olycka med oljespill, dels tekniskt sett men det blir också väldigt dyrt. Spåren kommer också finnas kvar under väldigt lång tid framöver, eftersom olja bryts ner mycket långsammare än på varmare breddgrader.
3.4 Verksamheter med stor miljöpåverkan utan förbättringsarbete
Vissa verksamheter har en stor påverkan på miljön. Det finns alltid utrymme för förbättring och en verksamhet som idag har stor miljöpåverkan kan ha en plan på hur deras miljöpåverkan kan minska. Om kommunen har placeringar i verksamheter utan någon plan eller vilja att minska sin miljöpåverkan finns möjlighet att påverka. Det andra alternativet är att helt välja bort sådana verksamheter och istället välja in verksamheter som bidrar till hållbarhet.
6
4 Vilka miljökrav ställer andra aktörer?
Nedan följer exempel på formuleringar från andra aktörer som kommuner, statliga myndigheter och privata företag.
4.1 Kommuner
4.1.1 Malmö kommun
Malmö kommun uppdaterade sin placeringspolicy 2014-04-30. De har sammanslagit miljöhänsyn med etik och socialt ansvar. Utdraget nedan visar citat från punkt 2.2 Etik:
”Placeringarna ska kännetecknas av miljöhänsyn, god etik och socialt ansvar.
Placeringar är därför inte tillåtna i värdepapper utgivna av företag vars huvudsakliga verksamhet utgörs av tillverkning eller försäljning av vapen och annat krigsmateriel, tobaksprodukter, alkoholhaltiga drycker eller i företag som i huvudsak bedriver kommersiell spelverksamhet.
Med miljöhänsyn, god etik och socialt ansvar menas att företag utöver lagstiftning följer internationella normer för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och anti-korruption. De internationella normerna är uttryckta i FN:s deklarationer och konventioner och deras relevans för företag sammanfattas i t.ex. FN:s Global Compact och UNPRI (United Nations Principles for Responsible Investment). Samförvaltningen undviker i största möjliga omfattning att investera i företag som upprepat eller medvetet bryter mot dessa normer.
För att säkerställa att dessa krav efterlevs ska samtliga innehav regelbundet kontrolleras. Vid överträdelser ska lämpliga åtgärder föreslås för kommunstyrelsens arbetsutskott.”
4.1.2 Lidköping kommun
Lidköping kommun har en Riktlinje för finansiella placeringar, fastställd 2015-03-30. Under punkt 4. Etiska riktlinjer ingår ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling och är formulerad på följande sätt:
”Kommunen ser ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling som en förutsättning för långsiktig tillväxt. Företag som förmår balansera ekonomi, ekologi och socialt ansvar har goda möjligheter till hög och långsiktig avkastning.
Kommunen ska i sina placeringar eftersträva att efterleva av Sverige ratificerade internationella konventioner inom miljö, mänskliga rättigheter, företagande och humanitär rätt, bl a:
• FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna
• FN:s vapenkonvention
• ILO:s kärnkonventioner om rättigheter i arbetslivet
• Rio-deklarationen om miljö och utveckling
• FN:s konvention om biologisk mångfald
• FN:s konvention mot korruption
Anlitade förvaltare ska kunna rapportera efterlevnaden av konventionerna, och kommunen ska, om eventuellt brott mot policyn identifierats, antingen avyttra placeringen eller inleda en dialog med företag och/eller förvaltare i syfte att bidra till en positiv utveckling.
Vid placering i fonder krävs att fondernas investeringsinriktning i allt väsentligt överensstämmer med kommunens etiska riktlinjer. Utvärdering, sk screening, av fonder ska göras enligt GES global ethical standard och GES controversial eller motsvarande baserat på kommunens jämförelseindex. Dessutom ska en screening avseende fossil energi (utvinning av olja, kol och gas) göras.
Innehav av derivatinstrument, baserade på breda marknadsindex och som inte innebär ett direkt ägande i underliggande tillgångar, undantas från reglerna ovan. Det innebär att
aktieindexobligationer undantas från reglerna ovan. Undantaget gäller även placeringar i alternativa investeringar, som t ex hedgefond-i-fond.”
7
4.1.3 Örebro kommun
Örebro kommuns placeringspolicy är daterad 2014-05-28. Utdrag ur policyn punkt 4 Hållbara och ansvarsfulla placeringar:
”Örebro kommun har fattat många strategiskt viktiga beslut om insatser för att uppnå ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Kommunens kapitalplaceringar ska leda i samma riktning. Genom hållbara och ansvarsfulla placeringar av kommunens kapital kan företag i Sverige och i världen medverka till att Örebro kommun ökar måluppfyllelserna inom vårt miljöprogram (klimat, biologisk mångfald, vatten, giftfri miljö och god bebyggd miljö) och inom vårt sociala ansvar (lika villkor för deltagande i
samhället, service på lika villkor samt hälsa på lika villkor). Örebro kommun bidrar på detta sätt till en hållbar utveckling i Sverige och i världen, liksom till en ökad resiliens. Placeringar ska därför bedömas utifrån såväl etiska som ekonomiska och finansiella faktorer.
Förvaltare ska följa FN:s principer för ansvarsfulla investeringar (PRI, Principles for Responsible Investments). Örebro kommun vill vidare att företagen följer UN Global Compacts grundläggande principer om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och anti-korruption för ett ansvarsfullt företagande.
Dessa principer baseras på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, ILO:s grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet, Rio-deklarationen samt FN:s konvention mot korruption.
För företag som är verksamma i Sverige preciseras delar av dessa normer i den svenska lagstiftningen kring likabehandling, diskriminering, arbete, arbetsmiljö samt mutor. Förvaltarna och företagen måste kunna redovisa sina strategier beträffande resursutnyttjande, personalpolitik, produktutveckling och styrning utifrån dessa konventioner.
Placeringar ska inte ske i företag vars omsättning huvudsakligen härrör från produktion och distribution av tobak, alkohol, droger, kommersiell spelverksamhet, krigsmateriel och pornografi.
Placeringar ska heller inte ske inom fossil energi. Kommunen gör inga placeringar i företag som ägnar sig åt prospektering, exploatering, utvinning eller produktion av olja, gas, oljesand och annan
okonventionell fossil olja. På motsvarande sätt placerar kommunen inte i företag inom kol-branschen.
Som en ansvarsfull investerare har kommunen en uppgift att identifiera och uppmuntra företag som strävar efter en balans mellan ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet utveckling som en
förutsättning för långsiktig avkastning. Kommunen lägger vikt vid att tydligt kommunicera sin policy, sina placeringsbeslut samt resultatet av dialogen med bolag och förvaltare i syfte att bidra till ökad transparens och utveckling inom hållbara och ansvarsfulla placeringar.”
4.2 Statliga myndigheter
4.2.1 Linköpings universitet
Linköpings universitets placeringspolicy är från 2012-11-06. Under punkt 2.6 Etik ingår även miljö:
”Universitetet följer i sin kapitalförvaltning Förenta Nationernas principer för ansvarsfulla investeringar (UNPRI). Universitets etikpolicy utgår från en etablerad normgrund, fastställda kriterier och en process som utvecklas för att vara en integrerad del i investeringsprocessen. Normgrunden omfattar
internationella konventioner för miljö, mänskliga rättigheter, arbetsrätt och anti-korruption, samt för humanitär rätt. Exempel på internationella normer som ska följas av de bolag Universitet investerar i är:
• Konventioner om de mänskliga rättigheterna
• Barnkonventionen
8
• ILO-konventionerna
• Konventioner om biologisk mångfald
• Internationella miljökonventioner.
Vidare kommer Universitet att följa Kammarkollegiets riktlinjer inom etikområdet (ESG-Policy).”
4.2.2 Stockholms universitet
Stockholms universitets placeringspolicy är daterad 2014-04-09. Nedan följer ett utdrag från Punkt 3 Förvaltningsprinciper:
”Placering av kapitalet ska ske på ett etiskt och miljömässigt godtagbart sätt. Placeringar ska göras i företag som följer kraven i de internationella konventioner och riktlinjer för miljö, mänskliga rättigheter och korruption. Exempel på internationella normer som ska följas av de bolag stiftelsernas förmögenhet investeras i är:
• FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna
• OECD Riktlinjer för multinationella företag
• ILO:s kärnkonvention om rättigheter i arbetslivet
• Rio-deklarationen om miljö och utveckling
• FN:s konvention mot korruption
Investeringar får inte ske i företag som i betydande omfattning producerar eller distribuerar vapen, alkohol, tobak, spel och pornografi.”
4.3 Privata aktörer
4.3.1 Ekobanken
Ekobanken har publicerat sin placeringspolicy på hemsidan, datum framgår ej. Under rubriken Regler för placering av övrig likviditet står följande:
”Placeringarna ska motsvara de förhållningssätt banken har i värdegrund, etiska riktlinjer,
hållbarhetspolicy och utlåningskriterier. Banken och anlitade förvaltare ska följa FN:s principer för ansvarsfulla investeringar (PRI, Principles for Responsible Investments). Ekobanken vill vidare att företagen följer UN Global Compacts grundläggande principer om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och anti-korruption för ett ansvarsfullt företagande. Dessa principer baseras på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, ILO:s grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i
arbetslivet, Rio-deklarationen samt FN:s konvention mot korruption. Detta innefattar självklart att placering inte sker i företag vars omsättning huvudsakligen härrör från produktion och distribution av tobak, droger, kommersiell spelverksamhet, krigsmaterial och pornografi. Placeringar ska heller inte ske inom fossil energi. Som en ansvarsfull investerare har Ekobanken en uppgift att identifiera och
uppmuntra företag som strävar efter en balans mellan ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling som en förutsättning för långsiktig avkastning.”
4.3.2 Folksam
Folksam har tagit fram placeringskriterier, påverkande kriterier och uteslutande kriterier som redovisas på deras hemsida. Placeringskriterier enligt citat nedan:
”Vi är övertygade om att företag som tar ansvar för miljö och mänskliga rättigheter är mer lönsamma på sikt. Genom våra kriterier miljö, mänskliga rättigheter samt korruption gör vi därför vårt bästa för att påverka de företag vi investerar i att ta ansvar.
Folksam utesluter tobak. Folksam investerar inte i företag som producerar tobak eller tobaksprodukter.
Inte heller investerar vi i företag som producerar eller utvecklar så kallade illegala vapen. Med andra ord sådana vapen som inte är förenliga med internationella konventioner och riktlinjer, exempelvis
9
antipersonella landminor samt kemiska och biologiska vapen. Sedan 2008 – och den då nya
internationella konventionen mot klustervapen – investerar vi inte heller i företag som har koppling till klustervapen.
2010 uteslöt vi även alla bolag med koppling till kärnvapen trots att det saknas en formell konvention om dessa vapen. Användningen av kärnvapen står dock i strid mot grundläggande mänskliga rättigheter och skulle orsaka stort mänskligt lidande.”
Påverkande kriterier innefattar miljö, mänskliga rättigheter och korruption. Kriterierna för miljö ser ut som följande:
”Företag som ligger långt framme i sitt miljöarbete är mindre utsatta för framtida problem, dels vad gäller varumärket dels vid eventuella förändringar av miljölagstiftningen. Ett strukturerat miljöarbete ger dessutom ofta effektivitetsvinster, eftersom energi-, material- och vattenförbrukning minskar.
Företagens risk att påverka miljön negativt
All industriell verksamhet påverkar naturmiljön, en påverkan som per definition är skadlig eftersom de yttre förutsättningarna förändras kraftigare och snabbare än de levande organismerna förmår anpassa sig till. I början av produktionsledet är miljöpåverkan ofta geografiskt omfattande och synlig, framför allt i verksamheter som gruvdrift eller energiproduktion. Längre upp i förädlingskedjan är miljöpåverkan mindre uppenbar, trots att dessa branscher är beroende av de produkter – och därmed den miljöpåverkan – som basnäringen tillhandahåller.
För Folksam är det viktigt att företag – så långt det är möjligt – tar hänsyn till miljön och klimatförändringar i sin verksamhet och aktivt arbetar med dessa frågor.
Vi granskar företagens klimatarbete
Folksams Index för ansvarsfullt företagande är en granskning som görs av de svenska börsföretagens offentligt redovisade arbete med miljö och mänskliga rättigheter. 2006 presenterades den första rapporten som nu kommer ut vartannat år. Den senaste rapporten är ifrån 2013 och nästa väntas till hösten 2015.
Kriterium
Folksam ska genom sina placeringar aktivt påverka företag att systematiskt arbeta med att reducera sin negativa påverkan på miljön.
Det innebär att företaget ska ha definierat sitt miljöarbetes viktigaste mål, strategier, medel och
organisation för att nå dessa mål. Företaget ska också ha en åtgärdslista för att kontinuerligt minska sin negativa miljöpåverkan.
Internationella riktlinjer
Folksams arbete med miljö grundar sig på ett antal internationellt vedertagna dokument:
• OECD:s riktlinjer för multinationella företag
• FN:s Global Compact
Folksam är medlem i Global Compact och i dess svenska motsvarighet, Globalt Ansvar. Företag som skriver under förbinder sig att följa riktlinjerna och redovisa hur arbetet går.”
Uteslutande kriterier är tobak. Folksam gör screening av företag med hjälp av Global Ethical Standard (GES), som är en standard för etisk granskning av företag. Betyg sätts enligt hur bra både potentiella och befintliga innehav förhåller sig till kriterierna kring mänskliga rättigheter, miljö och anti-korruption. Företag som inte godkänns enligt kriterierna säljs ut inom ett halvår.
10
5 Slutsats
Kopplat till kommunens miljöpolicy och klimatstrategi så ges tre förslag till miljökrav för Sollentunas placeringar. Oavsett vilken nivå som väljs så innebär det inte någon faktisk skillnad för de placeringar vi har idag, det blir mer ett ställningstagande för att visa att Sollentuna är i framkant när det gäller miljö och klimat.
5.1 Förslag 1
Som en ansvarsfull investerare har kommunen en uppgift att identifiera och uppmuntra företag som strävar efter en balans mellan ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet utveckling som en förutsättning för långsiktig avkastning. Kommunen lägger vikt vid att tydligt kommunicera sin policy, sina placeringsbeslut samt resultatet av dialogen med bolag och förvaltare i syfte att bidra till ökad transparens och utveckling inom hållbara och ansvarsfulla placeringar.
Placeringar ska inte ske inom fossil energi. Kommunen gör inga placeringar i verksamheter som ägnar sig åt prospektering, exploatering, utvinning eller produktion av kol, olja, gas, oljesand och annan okonventionell fossil olja. Kommunen gör inga placeringar i verksamheter som har betydande miljöpåverkan, till exempel utsläpp av kemikalier, utarmning av djur och natur, och verksamheter utan förbättringsarbete.
För att säkerställa att dessa krav efterlevs ska samtliga innehav regelbundet kontrolleras. Vid överträdelser ska lämpliga åtgärder föreslås för kommunstyrelsens arbetsutskott.
5.2 Förslag 2
Placeringar ska inte ske inom fossil energi. Kommunen gör inga placeringar i verksamheter som ägnar sig åt prospektering, exploatering, utvinning eller produktion av kol, olja, gas, oljesand och annan okonventionell fossil olja. Kommunen gör inga placeringar i verksamheter som har betydande miljöpåverkan, till exempel utsläpp av kemikalier, utarmning av djur och natur, och verksamheter utan förbättringsarbete.
5.3 Förslag 3
Kommunen skall undvika placeringar i företag med sin huvudsakliga verksamhet som ägnar sig åt prospektering, exploatering, utvinning eller produktion av kol, olja, gas, oljesand och annan okonventionell fossil olja. Detsamma gäller för verksamheter som har betydande
miljöpåverkan, till exempel utsläpp av kemikalier, utarmning av djur och natur, och
verksamheter utan förbättringsarbete. Med huvudsakliga verksamhet menas mer än 5 % av den rapporterade årsomsättningen.
