Kommunledningskontoret 2018-04-05
Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-579 216 44 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Nattvandring i Sollentuna kommun
Vad är nattvandring?
Nattvandring, föräldravandring och trygghetsvandring. Olika begrepp, men också olika innebörder. Nattvandringar kan ske av föräldrar, men en
nattvandrargrupp kan också bestå av vuxna och ungdomar i allmänhet.
Trygghetsvandringar har ett annat syfte än natt- och föräldravandringar och handlar mer om att kartlägga otrygga platser i ett område. I regel är det aktörer med en viss funktion, t.ex. från kommun och polis, som deltar i trygghetsvandringar.1
Syftet med nattvandring är att det ska finnas vuxna förebilder, medmänskligt stöd och social trygghet bland unga människor när de rör sig ute på kvällar och nätter. Nattvandrarnas närvaro förebygger också kriminalitet som skadegörelse, våld och drogmissbruk.
Ovanstående är ett citat från hur riksnätverket Nattvandrarna i Sverige2 beskriver syftet med sin verksamhet och sammanfattar på ett bra sätt hur olika aktörer beskriver värdet av nattvandring. Nätverket, som har funnit sedan 1989, är en av flera riksorganisationer som verkar för att utveckla, stödja och främja nattvandring i landet. En annan rikstäckande organisation är stiftelsen Nattvandring.3
De nationella organisationerna byggs upp av ideella lokalföreningar, som bedriver den faktiska nattvandringen i kommunerna. I Sollentuna finns exempelvis ”Morsor och farsor i Sollentuna”, som finns under riksnätverket Nattvandrarna i Sverige.
De flesta sammanslutningar för nattvandring följer en gemensam
uppsättning regler. Det rör sig t.ex. om att man aldrig nattvandrar ensam, att syftet är att lyssna, prata och stödja och att en nattvandrare inte har rätt att agera på samma sätt som väktare eller polis.
Evidens för positiva effekter?
Som citatet ovan antyder medför vuxennärvaron bland ungdomar på kvällar och nätter, positiva effekter. Ungdomar känner sig tryggare när det finns vuxna i närheten. Om nattvandring faktiskt är trygghetsskapande och brottsförebyggande är svårt att finna vetenskapliga belägg för. Det har inte bedrivits någon forskning där det konstaterats att nattvandring har bidragit till ett tryggare lokalsamhälle. Inte heller den nationella myndigheten, Brottsförebyggande rådet (Brå), som verkar för att brottsligheten ska minska och tryggheten i samhället ska öka, har utvärderat insatserna.
På lokal nivå verkar det också saknas effektstudier. Få, om någon kommun, har gjort en grundlig utvärdering om vad nattvandringar leder till. Däremot
1 https://tryggaresverige.org/verksamhet/tjanster/trygghetsvandring
2 Nattvandrarna.se
3 Nattvandring.nu
har vissa kommuner följt upp organiseringen av vandringarna för att se över sina rutiner.4 En erfarenhet många kommuner har är att det är svårt att uppbringa ideella krafter för ett engagemang i nattvandring.
Nattvandring i Sollentuna kommun
Information om nattvandring
På Sollentuna kommuns hemsida finns information om nattvandring. Syftet beskrivs vara att skapa social trygghet, framförallt på helgkvällar:
Tillsammans kan vi göra det säkrare för både gammal och ung att röra sig ute på gator och torg och i kollektivtrafiken. Det står också att nattvandring minimerar risken för drogmissbruk, våld, skadegörelse eller annan
kriminalitet bland ungdomar.5 På sidan informeras också kortfattat om rutinerna för incheckning och utcheckning, hur vandringarna går till samt om kontaktuppgifter. Därtill beskrivs också skillnaderna i arbetssätt mellan de två aktörerna som är ute och nattvandrar i kommunen.
Flera av intervjupersonerna har betonat vikten av information om
nattvandring och menar att kommunen behöver stärka sin kommunikation i frågan. Bortsett från hemsidan, är det få som säger sig ha tagit del av sådan information från kommunen. Tidigare informerades föräldrar på
föräldramöten, men i takt med att de ideella krafterna reducerats, är så inte längre fallet. Flera av de intervjuade menar att de förhållandevis ofta får frågor om nattvandring.
Tryggt och snyggt
En del av nattvandringen som bedrivs i kommunen genomförs under paraplyet Tryggt och snyggt. Det är ett samlingsnamn för en rad olika trygghetsskapande aktiviteter där olika aktörer (boende, föreningar, skolor, kommun, företag, polis och brandkår) bidrar. Tryggt och snyggt rymmer bland annat arbete med grannsamverkansbil, skräpplockning och att vara rastfaddrar på skolor.6 Det är oklart vilken status Tryggt och snyggt har och om det har fattas formella beslut om verksamheten. Av den anledningen är verksamhetens organisatoriska hemvist inte heller given. Verksamheten samordnas emellertid nu av tjänsteman på säkerhetsenheten.
Olika grupper
Nattvandring genomförs idag av två aktörer i Sollentuna kommun: inom ramen för Tryggt och snyggt samt av Morsor och farsor i Sollentuna. Den senare ideella verksamheten har funnit i cirka 20 år i kommunen och bestod från början av mellan 25 och 30 personer som turades om att nattvandra regelbundet på olika platser i kommunen. Morsor och farsor i Sollentuna har ett upplägg där de åker runt till olika delar av kommunen. Vart de åker har av tradition beserats på tips från olika källor om var ungdomar samlas. Det kan vara utomhus på ett torg eller vid en lägenhetsfest.
4 Nacka kommun. Uppföljning av nattvandring. SÄN 2014/360-753
5 https://www.sollentuna.se/sv/kommun--politik/trygghet-och-sakerhet/vad-kan-du- gora/nattvandrare/
6 https://solsidan.sollentuna.se/kommunen/sakerhet-krishantering/
Morsor och Farsor i Sollentuna är idag en reducerad skara och består av fem-sex personer som mest bedriver nattvandring sporadiskt, huvudsakligen vid storhelger eller vid evenemang, såsom School’s Out.
Tryggt och snyggt bedöms av flera ha funnit sedan början av 2000-talet och har ett annat upplägg på sina vandringar. De engagerade nattvandrarna rör sig i olika kommundelar, gärna i närheten av där man bor. Precis som Morsor och farsor i Sollentuna, sker Tryggt och snyggts vandringar med oregelbundenhet. Flera av de intervjuade menar att det beror på två saker.
Det ena är att det är svårt att engagera ideella krafter till nattvandring. Den andra anledningen är bristande samordning och koordination från
kommunen centralt. Båda aspekterna kan sägas hänga ihop. Utan samordning, struktur och rutiner är det svårt att etablera en kontinuitet i vandringarna.
Inom ramen för Tryggt och snyggt genomförs också vandringar på VCafé, som är kopplat till fritidsgården vid Vibyskolan. Vandringarna genomförs i Norrviken och Viby, och föräldrarna skickas till de platser där man bedömer att de unga befinner sig. Nattvandringar har pågått i cirka tio år och under en period vandrade föräldrarna under namnet Trygg i Viby, då man ansåg att Tryggt och snyggts verksamhet låg nere. VCafé brottas med att kunna motivera föräldrar, som är kopplade till skolan och fritidsverksamheten, att engagera sig. Det är inte helt enkelt att fylla anmälningsschemat som finns på verksamhetens webbsida.7 Detta trots att information ger till alla
föräldrar på föräldramöten. I regel ökar engagemanget vid en negativ händelse i lokalsamhället, men sedan svalnar intresset när frågan passerat.
Det är något som flera intervjupersoner påpekar. Av den anledningen är det viktigt att skapa andra incitament för att väcka intresse för nattvandring.
Olika sätt att organisera arbetet
Allmän utvecklingspotential Central samordning
Några faktorer som lyfts fram som grundläggande förutsättningar för att skapa en långsiktighet och kontinuitet runt nattvandring, är en tydlig roll för en eller flera samordnare eller koordinatorer. En sådan funktion ska se till att det finns resurser, regler och struktur samt verka för att uppmuntra ideella krafter.
Nattvandring i ett sammanhang
Ett sätt att skapa incitament så att fler människor vill nattvandra, är att rama in nattvandringen – att sätta det i ett sammanhang. Nattvandrare behöver känna att de gör nytta och är del av någonting större. Intervjupersoner har efterfrågat sådant som föreläsningar och utbildningar av olika slag, såsom HLR-utbildning. Strukturer och rutiner är också viktigt. Alla ska veta vilka regler som gäller för nattvandring – vad man får, bör och inte får göra.
Material av olika slag ska finnas till hands (jackor, ficklampor, informationsblad med telefonnummer etc.). De som är engagerade i
nattvandring idag, eller har varit tidigare menar att kommunen inte tagit en
7 http://www.vcafe.se/
tillräckligt stor roll i detta avseende. För att skapa ett brett och långsiktigt engagemang räcker det inte med att förse en grupp vuxna med jackor och ge en klapp på axeln.
Gemensamma utsättningar
Utsättningarna bör vara gemensamma – något som nattvandrare på senare år saknat i Sollentuna. För ett antal år sedan samlades nattvandrare
tillsammans med t.ex. fältare, väktare och polis för gemensamma
utsättningar. I dagsläget upplever nattvandrarna att de är tämligen ensamma.
Det tycker också det är svårt att nå olika yrkesgrupper. Framförallt upplevs samverkan med polis ha försämrats. Gemensamma utsättningar poängeras som viktigt av flera intervjupersoner. I Nacka menar man att flera aktörer kan ingå i de gemensamma utsättningarna och i Upplands Väsby ska
kommunen från och med april månad prova gemensamma utsättningar igen.
Polisen har initierat detta inom ramen för chefsamrådet mellan polisen och kommunerna i LPO Sollentuna, dvs. Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna. Utsättningarna inkluderar förutom polisen också vandrare, fältare och andra, väl valda personer/funktioner. Polisens närvaro har saknats vid nattvandringar under senare tid, vilket har upplevs som ett bekymmer.
Botkyrka betonar också polisens viktiga funktion i arbetet runt nattvandring – de måste finnas med som ett stöd och de ska vara lätt nåbara för dem som är ute och vandrar.
Var ska vandringarna äga rum?
Var och när man som vandrare ska vara ute är förstås en central fråga. I Nacka menar samordnaren att det är centralt att kartlägga behovet, genom att utgå från situationen och problembilden i kommunen. I Botkyrka kommun ska nattvandringar genomföras utifrån den lokala lägesbilden.
Tanken är också att nattvandrarna genom sina rapporter ska bidra till lägesbilden. Botkyrkas erfarenhet är sedan tidigare att vandrarnas rapporter varit tämligen innehållslösa ur ett trygghetsperspektiv.
Tryggt och snyggt i Sollentuna har i regel vandrat i olika kommundelar och Morsor och Farsor i Sollentuna har åkt runt i kommunen utifrån tips från olika håll. Vandringarna bör genomföras mer strategiskt än så. Nu tas, inom ramen för EST-arbetet8, veckovisa rapporter fram över trygghetsläget i Edsberg och Tureberg, men på sikt för hela kommunen. Utöver det sker månadsvis lägesrapportering inom ramen för Samverkan ungdom.
Rapporterna är en bra grund för att veta var det är av störst värde med vuxennärvaro vid olika tider på dygnet, inte nödvändigtvis endast på kvällstid. Genom lägesrapporteringar ser man ett behov av vuxennärvaro i samband med skoldagens slut, t.ex. mellan kl. 15 och 18, och framförallt på lov.
Skolan som nav
I Sollentuna finns en nattvandringsverksamhet som utgår från Vibyskolan.
Verksamheten löper på, men personalen behöver ständigt jobba med engagemanget bland föräldrarna. Det är en erfarenhet som Botkyrka
8 EST står för Effektiv samordning för trygghet och är en nationell metod för systematiskt trygghetsarbete som Sollentuna kommun implementerat under 2017.
kommun också har. Att få igång ett föräldraengagemang har där varit svårt.
Andra intervjupersoner med erfarenhet från att utgångspunkt tas i skolan, är något skeptiska. En av nackdelarna är att det är olika personer/föräldrar ute vid olika tillfällen, vilket inte främjar relationsskapande. Det är möjligen en baksida med denna lösning som man kan vara beredd att acceptera, om tillvägagångssättet innebär att det skapas kontinuitet i vandringarna. En annan nackdel med att utgå från skolan och föräldrar är det inte finns ett helhjärtat engagemang i frågorna, eftersom det ligger ett visst mått av tvång bakom. Ett annat problem är att rektorer ibland inte prioriterar frågan, som därför lätt hamnar i skymundan.
Nacka kommuns säkerhetssamordnare betonar tydligt skolans roll för en framgångsrik nattvandring. I Nacka utgår natt- eller föräldravandringar från skolornas fritidsgårdar. En central resurs kan inledningsvis bistå att bygga upp strukturer för skolorna/fritidsgårdarna, så att kontinuitet kan skapas.
Ambitionen ska vara att nattvandringen blir ett självspelande piano, så att den centrala resursen inte ska behöva driva frågan operativt. En del i stödet till skolan handlar om att sätta upp scheman så att alla föräldrar kommer ut och vandrar, men det bör vara skolan som sammankallar och administrerar verksamheten.
Upplands Väsby kommun har också i många år arbetat med vandringar genom fritidsgårdarna, som är kopplade till skolan. Den centrala samordnaren lägger upp scheman för alla skolklasser, men deltagande baseras förstås på frivillighet och hur lätt det är att fylla schemat med frivilliga varierar.
Botkyrka kommuns nattvandringar utgår man också från fritidsgårdarna, men där är verksamheten inte kopplad till skolan. Fritidsgårdarna ligger i Botkyrka organisatoriskt under kultur- och fritidsförvaltningen.
Järfälla kommun har olika arrangemang kring sin nattvandring idag, men hoppas kunna samla ihop krafterna till barn- och ungdomsförvaltningen, så att man framgent kan utgå från skolorna, med föräldrar som nattvandrare.
Hittills har det varit trögt att nå ut till skolor genom t.ex. föräldramöten, med erbjudande om ersättning.
Eldsjälar
Vandringar kan genomföras med hjälp av ideella krafter som tycker att det är angeläget och engagerande att bidra till tryggheten i sin kommun. En fördel med denna ansats är att det tenderar att bli samma personer som är ute och vandrar vid varje tillfälle, vilket skapar kontinuitet och möjlighet till att skapa relationer till ungdomarna. En nackdel är att det blir väldigt
personberoende och stor press lägg på få individer. Om eldsjälarna försvinner, drabbas också verksamheten, vilket visat sig vara fallet i Sollentuna.
Föreningsengagemang genom ersättning
Erfarenheter från Upplands Väsby kommun, där man under några år har arbetat med föreningar som får ersättning (1000 kr/vandring till
föreningskassan), är goda. Det är dock viktigt med tydliga förhållningsregler för vandringarna.
I Nacka är säkerhetsamordnare mer skeptiskt till att ge föreningar ersättning – det skapar ingen kontinuitet och baseras inte på ett genuint personligt engagemang för saken.
I Järfälla kommun ges också bidrag till idrotts- och kulturföreningar. De får 500 kr till föreningskassan per tillfälle. Motprestationen är tre timmars vandring av tre personer mellan kl. 21 och 24.
I Botkyrka ska man också ta bort de ersättningar som tidigare utgått.
Erfarenheten är att det har funnits en otydlighet gällande ersättningar. Olika belopp har utgått och ersättningar har kallats för bidrag, arvoden och
ersättning, vilket har skapat förvirring. Därtill ha de SL-kort som vandrare haft tillgång till, missbrukats och använts för privata resor. Mot denna bakgrund håller Botkyrka kommun på med att arbeta fram en ny policy gällande nattvandring. I den ska också andra typer av regler (t.ex. antal vandrande personer, hur länge man ska vandra samt var vandringar ska äga rum) skrivas fram. Kommunen tänker sig däremot att använda medel till att bekosta föreläsningar eller konferenser som rör trygghet/nattvandring.
Sollentuna kommuns reglemente
Att vissa kommuner ger ersättning till ideella föreningar för nattvandring är inte helt ovanligt. Sollentuna kommun har regler för samverkan med den ideella sektorn.9 I författningen står: I syfte att förstärka och komplettera kommunens insatser på olika områden ska kommunen sträva efter att samarbeta med den ideella sektorn. Vilka krav som ställs på föreningar som kommunen kan samarbeta med är också framskrivet. Föreningarna måste t.ex. verka enligt demokratiska principer och ha en organisatorisk struktur med t.ex. styrelse och stadgar.
Det finns enligt Sollentuna kommuns reglemente inga hinder för att ge ersättning till t.ex. en idrottsförening för nattvandring. Beslut om bidrag fattas av den bidragsgivande nämnden och bidrag får endast ges till ändamål som ryms inom nämndens verksamhetsområde. Bidrag kan endast utgå från en nämnd för en och samma aktivitet. Den bidragsgivande nämnden ska upprätta regler som bland annat reglerar syfte, målgrupp, villkor och uppföljning.10
Utöver rena ekonomiska bidrag är det rimligt att kommunen stödjer en nattvandrande förening med sådant som är förutsättningar för själva uppdraget. Det kan röra sig om jackor med logotyp, ficklampor, bensinpengar samt kaffe och bullar. Därtill kan kommunen bidra till
aktiviteter som skapar incitament för ideellt engagemang och som sannolikt medför en bättre kontinuitet i nattvandringen. Det kan exempelvis handla om att skapa ett sammanhang genom föreläsningar eller utbildning i HLR för de aktiva vandrarna. Det är dock viktigt att stödet inte är av sådan art att det egentligen ska göras en upphandling av en tjänst. 11
9 SFS: Regler för Sollentuna kommuns samverkan med den ideella sektorn. Dnr 2016/0309 KS 123
10 SFS: Regler för Sollentuna kommuns samverkan med den ideella sektorn. Dnr 2016/0309 KS 123.
11 Skrivningarna under rubriken ” Sollentuna kommuns reglemente” är avstämda med kommunjurist Ingegärd Bornelind.
En kombination av olika upplägg?
Det finns inget som utesluter att en kommun använder sig av olika varianter för nattvandring. Man kan tänka sig att föreningar engageras och att
eldsjälar är en del av dessa föreningsvandringar. Så har man bland annat gjort i Vallentuna kommun.
I Upplands Väsby kommun finns en blandning mellan ideella
nattvandringsorganisationer (av ”eldsjälar”), vandringar genom kommunens fritidsgårdar och föreningsvandringar. Eldsjälsvarianten är, precis som i Sollentuna, dock en tynande verksamhet.
I Botkyrka genomförs nattvandringar också genom en blandning av olika typer av föreningar; kvinno-, nattvandrings- och föräldraföreningar samt etniska föreningar.
Järfälla kommun har sedan ett tag tillbaka jobbat med parallella spår, men kommunstyrelseförvaltingen administrerar verksamheten. Det finns idag trygghetsvärdar, anställda på Kompetensförvaltningen (som hålls ihop avarbetsmarknadsenheten), som vandrar dag- och nattetid. Det finns personer anställda samt ”välfärdsjobbare”, som avlönas inom ramen för välfärdsprogrammet (som finansieras av arbetsförmedlingen). Därtill har socialförvaltingen hand om de ideella krafterna och kultur-, demokrati- och fritidsförvaltingen anlitar olika föreningar inom idrott och kultur, som de arvoderar.
Oavsett var frågan ligger så är det, som nämnts ovan, viktigt att rama i verksamheten, så att deltagarna känner att de gör nytta, att de är del av någonting större. Det kan ske genom försläsningar eller utbildningar exempelvis. Att vandrarna får en kaffe och en bulle är det minsta som kan erbjudas.
Vem ska äga frågan?
Att det finns en eller flera samordnare eller koordinatorer betonas av flera som avgörande för att skapa en god struktur och goda rutiner. Ansvariga personer måste också ha ett tydligt uppdrag. Från intervjupersonerna presenteras en rad olika varianter för var samordningen av nattvandring bör vara placerad rent organisatoriskt. Vilka vägval som görs är förstås
avhängigt det/de sätt man väljer att genomföra vandringarna på. Oavsett vilket förslag som slutligen väljs, kan konsteras att det finns både för- och nackdelar.
Kommunledningskontoret
I dagsläget ligger ansvaret för nattvandring i Sollentuna på säkerhetsenheten på KLK. Om syftet med nattvandringen primärt handlar om en allmänt trygghetsskapande åtgärd, finns en logik med att fortsätta driva frågan från säkerhetsenheten/KLK. Dessutom finns på enheten en trygghetssamordnare, som har koppling till frågan. Enheten skulle också kunna driva frågan på ett sätt så att den blir en del av det arbete som ryms inom kommunens
trygghets- och säkerhetsstrategi och med en tydlig koppling till EST-arbetet.
En invändning mot att frågan ska ligga på säkerhetsenheten är att det inte bedrivs samma typ av operativa fältverksamhet som på socialkontoret och kultur- och fritidskontoret.
Socialkontoret
Att frågan ligger på socialkontoret har andra fördelar. Kontoret arbetar generellt med förebyggande frågor och har två fältassistenter som är ute bland ungdomarna på dag- och kvällstid. Fältverksamheten är dock
begränsad idag när det gäller kvälls- och helgarbete. Utöver fältverksamhet dagtid på vardagar sker det torsdagkvällar och varannan fredagkväll. Om nattvadringen sköts från socialkontoret kan sannolikt vissa synergieffekter vinnas. Samverkan mellan fältare och nattvandrare kan förstås uppstå även om verksamheterna är hemmahörande på olika förvaltningar. I Nacka har nattvandrarna och kommunens fältverksamhet (”Polarna”) god samverkan.
Det viktiga i detta sammanhang blir snarare att gemensamma utsättningar hålls.
Kultur- och fritidskontoret
Enligt den utredning som har gjorts av kommunens organisation förslås alla fritidsgårdar i kommunen samlas under kultur- och fritidskontoret. Ska fritidsgårdarna vara en utgångspunkt för gemensamma utsättningar, kan det finnas anledning att huvudansvaret ligger på kultur- och fritidskontoret. Till kontoret hör också de mobila fritidsledare som är kopplade till
ungdomsverksamheten som arbetar betydande del av veckans kvällar, inklusive varje fredag- och lördagkväll. Dessa skulle kunna samverka med nattvandrare på ett bra sätt. Så kallade utsättningsmöten hålls regelbundet på fredag- och lördagkvällar kl. 19.00 mellan mobila fritidsledare, väktare och i de fall socialkontorets fältare arbetar, deltar de. Som nämnts tidigare
kommer gemensamma utsättningar mellan polisen och fältverksamheterna i LPO Sollentuna-kommunerna12 starta under april månad.
12 Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna. Inom ramen för chefssamrådet mellan polisen och kommunerna i LPO Sollentuna.
Intervjupersoner
Ingegärd Bornelind, kommunjurist, Sollentuna kommun
Elisabeth Bengtsson, avdelningschef, socialkontoret, Sollentuna kommun Jesper Lindau, processledare, socialkontoret, Sollentuna kommun
Marcus Karlsson och David Ronnås, socialsekreterare fältteamet, socialkontoret, Sollentuna kommun
Anutosha Lundgren, verksamhetsansvarig, Ungdomens Hus, kultur- och fritidskontoret, Sollentuna kommun
Hélene Burmeister, kultur och ungdomschef, kultur- och fritidskontoret, Sollentuna kommun
Caroline Olsson, trygghetssamordnare, Sollentuna kommun Jonas Bygdeson, nattvandrare inom ramen för Tryggt och snyggt i Sollentuna
Michael Ohly, nattvandrare inom ramen för Morsor och farsor i Sollentuna Olle Åström, föreståndare för VCafé, Vibyskolan i Sollentuna
Jan Landström, säkerhetsamordnare, Nacka kommun Mia Wallner, trygghetssamordnare, Järfälla kommun Anders Carlsson, fältarbetare, Upplands Väsby kommun Natasha Engberg, trygghetssamordnare, Botkyrka kommun
