Verksamhetsberättelse Nämnden för personer med funktionsnedsättning 2020

(1)

Vård och omsorgsförvaltningen Fredrik Jacobsen

Epost: fredrik.jacobsen@vasteras.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE

Sida

1 (1)

Datum

2021-01-25

Diarienr

NF 2021/00003–1.4.2

Kopia till

Kommunstyrelsen, Västerås stad

Nämnden för personer med funktionsnedsättning

Verksamhetsberättelse Nämnden för personer med funktionsnedsättning 2020

Förslag till beslut

Nämnden för personer med funktionsnedsättning godkänner

verksamhetsberättelsen 2020 samt uppföljningen av internkontrollplanen och överlämnar den till kommunstyrelsen.

Ärendebeskrivning

Verksamheterna inom nämndens ansvarsområde visar 2020 en

budgetavvikelse om +20,0 mnkr, varav beställardel +9,0 mnkr och

egenregiverksamhet +11,0 mnkr. Avvikelsen om +20,0 mnkr motsvarar

2,3% av nämndens budgetram och är en försämring med 0,9 mnkr mot

senast lagda prognos.

(2)

2021-02-16 Dnr: NF 2021/00003-1.4.2

Vård- och omsorgsförvaltningen

Verksamhetsberättelse 2020

Nämnden för personer med funktionsnedsättning

(3)

VÄSTERÅS STAD Verksamhetsberättelse 2020

2021-01-25

Sammanfattning av verksamhetsberättelse

Nämnden för personer med funktionsnedsättning arbetar utifrån ett helhetsperspektiv i alla frågor och inom all utveckling som sker. En bärande del i nämndens uppdrag, och utveckling, är att ge nämndens målgrupper så goda förutsättningar. Målet är att, utifrån befintliga

förutsättningar, få tillgång till vård och omsorg med rätt kvalitet. Vård- och omsorgsförvaltningen verkar på nämndens uppdrag utifrån idén om att helheten är överordnad delarna. I praktiken betyder det att förvaltningens resurser samverkar och samproducerar.

För många av de individer som är i behov av nämndens verksamheter så sker den första kontakten med myndighetsutövningens biståndsenheter. Det första mötet med en

biståndshandläggare är mycket viktigt och kan vara avgörande för individens upplevelse av nämndens verksamheter. Nämndens myndighetsutövning arbetar kontinuerligt med utveckling och förbättring. Ett stort antal av de utpekade utvecklingsområdena för 2020 har genomförts trots rådande pandemi.

Samverkan och samproduktion måste ske inom förvaltningens samtliga delar och med de utförare och leverantörer som arbetar på uppdrag av nämnden. En god och nära dialog är en viktig

framgångsfaktor i arbetet med att säkerställa rätt kvalitet i de verksamheter som nämnden ansvarar för. Som en del i den goda och nära dialogen arbetar förvaltningen på nämndens uppdrag med att följa upp leverantörer och utförare för att säkerställa att det som är avtalat också följs.

Nämnden arbetar utifrån ett hållbarhetsperspektiv i alla frågor vilket är nödvändigt utifrån de utmaningar som finns nu och framöver. En av de viktigaste grundstenarna i verksamheternas uppdrag är att möta varje individ utifrån dennes förutsättningar och behov. Medarbetarna inom nämndens ansvarsområden genomför flera miljoner möten varje år och de träffar människor med vitt skilda förutsättningar och behov. Medarbetarna är den viktigaste resursen utifrån avtal, uppdrag och beställningar men också utifrån alla dessa möten med invånare.

(4)

2021-01-25

Viktiga händelser och verksamhetens utveckling

Händelser av väsentlig betydelse

Då och då inträffar plötsliga och oförutsedda händelser som får stor påverkan på

samhällsutvecklingen och kommunens verksamheter. Pågående corona-pandemi är en sådan händelse. Västerås stad arbetar löpande med att analysera konsekvenserna av pandemin och sätta utvecklingen i relation till befintlig omvärldsanalys.

Det är dock uppenbart att den pandemi som fortfarande råder påverkar nämndens verksamheter i hög grad. Under en lång tid framöver så kommer analyser av pandemins påverkan att behöva göras men det har sedan länge varit helt klart att nämndernas målgrupper tillhör de som

påverkats mest. Detta innebär att verksamhetsåret 2020 har präglats av pandemin men samtidigt så har väldigt mycket annat hänt i verksamheternas vardag. De flesta av de uppsatta målen har uppnåtts och flera av nämndens mål har uppnåtts helt eller i hög grad. Pandemin har också synliggjort utmaningar och utvecklingsområden på alla nivåer och i alla perspektiv. Oavsett om de är strukturella eller verksamhetsrelaterade så är ansvaret att ta sig an dessa utmaningar och utvecklingsområden gemensamt.

Krisen har satt djupa avtryck på samhällsutvecklingen och kan medföra stora förändringar för världen, Sverige och Västerås, även på längre sikt. Krisen ger konsekvenser inom Västerås stads samtliga styrkortsperspektiv, det vill säga kund, kvalitet, ekonomi och medarbetare.

Vård- och omsorgsförvaltningen har arbetat i operativ krisledning sedan den 9 mars 2020.

Krisledningen har bestått av förvaltningens ledningsgrupp, förstärkt med medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Fram till och med den 18 maj var det krisledningsmöten varje vardag.

Efterhand har antal möten anpassats efter behovet och vid årsskiftet är det två gånger per vecka.

Sedan i början av maj består förvaltningens krisledning även av den centrala stabsfunktionen i Västerås stad. Syftet med den förändringen är att stadens samlade resurser ska vara ett stöd till vård- och omsorgsförvaltningen.

Omvärld och ändrade förutsättningar

Folkhälsomyndigheten skriver i sin rapport;

"Covid-19-pandemins tänkbara konsekvenser för folkhälsan bland annat att förutom virusets konsekvenser på sjuklighet och dödlighet påverkar pandemin och smittskyddsåtgärderna flera av samhällets funktioner, vilket kan få indirekta hälsokonsekvenser.

Det tidiga livets villkor kan till exempel påverkas av att tillgången till förskola minskar vid permittering, vilket kan påverka vissa barns trygghet och utveckling. Omställd undervisning och ökad skolfrånvaro kan exempelvis innebära att barn och unga som behöver särskilt stöd inte tillgodogör sig kunskap eller fullföljer sin utbildning. Tillgången till arbete minskar i branscher som upplever minskad efterfrågan, vilket särskilt kan påverka försörjningsmöjligheterna bland grupper

(5)

2021-01-25

försämrade levnadsförhållanden och till exempel påverka graden av tillit och trygghet i

socioekonomiskt mer utsatta områden. Ohälsosamma levnadsvanor kopplade till mat och fysisk aktivitet samt bruk av alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar riskerar till exempel att särskilt öka bland grupper med mer utsatta sociala och ekonomiska förhållanden.

Konsekvenser på kontroll, inflytande och delaktighet kan till exempel handla om att äldre drabbas av oro och ensamhet, samt att kvinnor och barn drabbas av isolering och våld i hemmet.

Avslutningsvis kan till exempel delar av den jämlika och hälsofrämjande hälso- och sjukvården nedprioriteras och deltagandet i andra folkhälsoinsatser minska bland grupper som sedan tidigare utnyttjar dessa arenor i mindre utsträckning.

Covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna inom och utanför Sverige kan därmed få negativa konsekvenser för även annan ohälsa och för tidig död. Dessutom riskerar hälsoskillnaderna att öka mellan grupper i befolkningen utifrån socioekonomisk situation och diskrimineringslagens

grunder."

Just nu genomförs undersökningar i Sverige och övriga världen för att samla information om covid-19 och dess eventuella sekundära effekter av pandemin. Det är ännu för tidigt att uttala sig om hur riskfaktorer som isolering, social distansering och sjukdomen i sig kommer att påverka samhället framöver. Det är även för tidigt att utläsa eventuell överdödlighet till följd av pandemin.

De lärdomar som konstaterats har gett större beredskap inför kommande kriser. Stor

medvetenhet finns även hos medarbetarna nu. Det gör att det kommer att gå fort att ställa om verksamheterna vid nästa kris. Nämnden behöver rusta sig för de negativa konsekvenser som pandemin ger utifrån perspektiven kund, kvalitet, ekonomi och medarbetare. Det är samtidigt viktigt att kommunicera de framgångsfaktorer som ska stärkas för att möjliggöra det kommunala uppdraget. I pandemins spår är det betydelsefullt att betona att de tidigare identifierade

utmaningarna, såsom den demografiska utvecklingen och kompetensförsörjningen, kvarstår.

Eventuellt kan andra sektorers negativa effekter bli positiva för nämndens uppdrag. Exempelvis kan en förskjutning mellan servicesektorns neddragningar och välfärdssektorns behov ske. En annan positiv effekt kan vara att invånare än mer vill bidra till offentlig sektor och söker såväl arbete som studier inom området.

Inför kommande verksamhetsplan och flerårsplan är behovet stort att identifiera de områden som nämnden bedömer ska prioriteras. En fastställd plan behöver finnas när de utökade resurserna tillkommer.

Påverkan av covid-19

I den rådande samhällssituationen med en utbredd pandemi har verksamheterna under året arbetat intensivt för att stoppa och minska smittspridning av covid -19. Detta har varit fokus och det har medfört att flertalet planerade aktiviteter inte har genomförts. Alla enheter har arbetat med att ta upp kvalitetsarbetet och det kundnära utvecklingsarbetet under hösten. Arbetet med att stoppa och minska smittspridning har lyckats väldigt bra inom verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Det är enbart ett fåtal kunder som har haft covid-19 och på de boenden

(6)

2021-01-25

som har haft utbrott har smittan inte spridits vidare till övriga kunder. I analysen konstateras att det finns några framgångsfaktorer:

Kommunikation

Under året har förvaltningen genomfört hundratals olika kommunikationsinsatser internt och externt. Målbilden för kommunikationen om covid-19 är att ge kännedom om lägesbild, riktlinjer, och pandemins påverkan på våra verksamheter. Men också att skapa förtroende för våra

verksamheter och minimera smittspridning och oro. Strategin har varit att hänvisa till myndigheternas rekommendationer. För att förankra och samordna har viktiga beslut om kommunikationsinsatser har tagits i krisledningen. Vi har prioriterar kommunikation via verksamhetschefer och intranätet innan kommunikation har skett externt.

Förvaltningen samlade tidigt under 2020 information på intranätet, med frågor och svar om till exempel symtom, skyddsutrustning, besöksförbud och vaccinering. En speciell informationssida sattes upp om chefens ansvar och HR-frågor. Relevant information lades ut på externwebben där den kan nås av både medarbetare och invånare som undrar hur arbetet planerades. All

information har uppdateras ofta och löpande. Extra stora kommunikationsinsatser har gjorts om besöksförbud och skyddsutrustning då det är av stor vikt för att minimera smittspridning. Till exempel tog förvaltningen fram bildspel för personalmöten och affischer för personalutrymmen, med instruktioner om skyddsutrustning. Detta har även kommunicerats på webben och i sociala medier. All kommunikation om detta har underlättat och bidragit till ökad trygghet i användandet av skyddsutrustning.

För att nå ut med information till alla medarbetare har "covid-19-pärmar" upprättats på alla verksamheter med relevant information och gällande rutiner. Detta har gjort att den oro som fanns i början hos medarbetare, kunder och närstående har minskat och gett trygghet i hur man ska arbeta och skydda sig själv och sina kunder från smitta. En framgångsfaktor har även varit att samma information har gått ut till alla medarbetare.

Kunderna har erhållit information både skriftligt och genom bilder för att kunna förstå situationen och ta till sig information om de råd som Folkhälsomyndigheten har tagit fram. Stort

motivationsarbete har gjorts av medarbetare för att stötta kunder i att följa råden.

Analysen visar att kommunikation är ett av våra viktigaste verktyg för att klara denna kris. Det är en framgångsfaktor att tidigt, tydligt och kontinuerligt informera medarbetare, kunder och anhöriga.

Det omarbetade värdegrundsmaterialet som togs fram gällande ”Värdegrunden i kris” har varit bra, och viktigt vid diskussioner bland medarbetarna. Känslan av att det är tillåtet att tänka, känna och handla olika i en kris, och att upplevelser kan skilja sig åt.

(7)

2021-01-25

Basal hygien och skyddsutrustning

Det har inte funnits någon brist på skyddsutrustning inom verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Mycket tid har lagts ner på att informera om hygienrutiner och

skyddsutrustning. Skriftligt och digitalt material har tagits fram och sjuksköterska har tillsammans med chef informerat om vilken skyddsutrustning som ska användas när. Alla medarbetare (även vikarier) har fått träna att klä på och av skyddsutrustning. Stor följsamhet för att använda skyddsutrustning finns och är fortfarande aktuellt.

Sammantaget har det varit viktigt att öka medarbetarnas kunskap kring riktlinjer och rutiner gällande basala hygienrutiner. Mycket tid har lagts ned på att informera om vad som gäller vid denna pandemi samt de råd som Folkhälsomyndigheten har tagit fram. Detta har gett resultat och stor följsamhet har varit stor del till att viruset inte har fått spridning i verksamheterna.

En stor framgång för tryggandet av tillgång på utrustning var att förvaltningen arbetade för att bygga upp ett eget lager (6-8 månader) för skyddsutrustning.

Isolering av kunder

Isolering av kunder har genomförts enligt rekommendationer vid symtom och bekräftad smitta.

Detta har fungerat bra och bidragit till att smittspridningen stannade av på de boenden som hade covid-19.

Anpassning av daglig verksamhet och sysselsättning

I den rådande situationen med samhällssmitta av covid-19 valde nämnden att besluta om anpassning av daglig verksamhet och sysselsättning psykiatri, för att minska smittspridningen.

Sedan dess utför daglig verksamhet anpassad verksamhet i egenregins boenden. Kunder som bor i ordinärt boende erbjuds att åka till sina ordinarie arbetsplatser. Sysselsättningen erbjuder många utomhusaktiviteter och telefonsamtal samt är på boenden och ger stöd i aktiviteter. Gällande att förhindra smittspridning har detta varit lyckosamt då få kunder har smittats med covid-19 i boenden inom nämndens ansvarsområde.

Stark avrådan från besök

För att skydda kunder från smitta har stark avrådan från besök rått i verksamheterna. Det har funnits stor följsamhet till beslutet. Närstående har besökt de boende i deras lägenheter, ute, via telefon eller videomöten.

Förändrade arbetssätt och konsekvenser för medarbetare

Fokus inom förvaltningens verksamheter har varit att säkerställa personalförsörjningen. Det har i sin tur inneburit högre grad av samarbete. Det förändrade arbetssättet har också inneburit möjlighet för vissa att arbeta på distans. Rutiner och arbetssätt har utarbetats för att underlätta distansarbetet. Viss utrustning har lånats ut för att säkerställa en god arbetsmiljö även i hemmet. I de allra flesta fall har intentionen varit att cheferna ska finnas på plats ute i verksamheterna och

(8)

2021-01-25

förvaltningens ledningsgrupp har till största delen funnits på plats för kontinuerligt stöd i olika processer sedan utbrottet av covid-19.

De flesta möten sker numera digitalt. Det sker inga större fysiska möten i grupp- och konferensrum. Lunchrum med mera har setts över för att säkerställa en god hygien och ge möjlighet att hålla avstånd. Samtliga omklädningsrum och samlingsytor har kartlagts inom egenregin för att se behov av eventuella åtgärder i någon lokal utifrån risk för smittspridning.

Medarbetare som befunnit sig i verksamhet med mycket ansträngt läge erbjuds handledning och avlastningssamtal. Upprepade individuella riskbedömningar genomförs löpande för att säkerställa att alla mår bra utifrån omständigheterna. Vikarietillgången ses kontinuerligt över för att

garantera att det finns vikarier tillgängliga.

Närvarande chefer

Närvarande chefer har visat sig vara oerhört viktigt för att inge trygghet och för att möta medarbetare och oroliga anhöriga. Att leda i kris är en del av uppdraget till vardags då arbetet med människor för människor ofta handlar om att finna snabba och ändamålsenliga åtgärder och fatta beslut med delaktighet. Denna kris involverar inte bara kund och anhöriga utan hela

samhället på alla nivåer, nationellt och internationellt. Det krävs det något extra för att orka styra och leda, vara redo för den oerhörda mediala bevakningen och förstå att alla är en del av denna pandemi. Framgångsfaktorn har varit en tydlig ledningsstruktur, effektiv kommunikation, snabba beslut, mod att stå kvar i fattade beslut och kunskap om när det är dags att ompröva dessa.

Krisledning i skarpt läge handlar framför allt om att fatta beslut, mer än att fatta rätt beslut. Att ödmjukt och prestigelöst balansera på utpekat mandat och förväntan på handlingskraft under en enorm press har många gånger varit avgörande och svårt.

Nämndövergripande

Korttidshem LSS

Ett nytt korttidshem för korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt §9 LSS, öppnades på Flisavägen på Bjurhovda i februari. Flisavägens korttidshem ersätter två andra enheter inom verksamheten för korttidsvistelse. Det nya korttidsboendet erbjuder ytterligare tre platser samt en mindre lägenhet för tillfälligt boende vid akuta situationer i behov av särskilt boende.

Verksamheten riktar sig till ungdomar och unga vuxna. Huset är ett nyproducerat tvåvåningshus och innehåller två korttidshem, ett per våning med sex rum vardera. På första våningen finns en separat lägenhet med egen ingång för akuta situationer eller andra särskilda behov. Denna lägenhet har nyttjats och fyller att viktigt behov. Vissa personalutrymmen är gemensamma för de två våningarna, exempelvis gemensamt omklädningsrum och personalrum. Rum för sovande jour finns på varje våning.

(9)

2021-01-25

Bostad med särskild service

En ny gruppbostad har under året 2020 uppförts i Barkarö. Gruppbostaden stod klar i december 2020, och verksamhet ska drivas av egenregin med verksamhetsstart i januari 2021.

Gruppbostaden innehåller sex lägenheter för vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning tillhörande LSS personkrets.

Daglig verksamhet LSS

Nämnden beslutade att daglig verksamhet och sysselsättning psykiatri skulle ske under anpassade former från och med den 20 april för att minska risken för smittspridning. Det innebar att samtliga leverantörer skulle erbjuda en alternativ form av verksamhet utifrån individuella behov.

Verksamheterna erbjöd exempelvis olika anpassade aktiviteter, enskilt eller i grupp. Det handlade om aktiviteter utomhus, digitala möten, telefonkontakt och andra stödinsatser. Det var även deltagare som deltog i verksamheten utan större förändringar, utifrån individuella

förutsättningar.

Under perioden som anpassningen har pågått har uppföljningar av verksamheterna skett såväl inom daglig verksamhet, sysselsättning psykiatri och bostad med särskild service. De enskilda som har dessa insatser är mycket påverkade av den rådande situationen vilket innebär stora

förändringar i vardagen. Målgruppen har ett stort behov av fasta rutiner, struktur och

förutsägbarhet. Dessa förutsättningar påverkas mycket i och med pandemin och innebär en stor påverkan utifrån rådande omständigheter. En stor andel av målgruppen påverkas mer eller mindre negativt av den rådande situationen, medan en del har fått en lugnare tillvaro vilket påverkar dem positivt.

På nämndens sista sammanträde, den 16 december, beslutades om en fortsättning av

anpassningen inom daglig verksamhet och sysselsättning psykiatri utifrån det rådande läget och myndigheternas rekommendationer.

Under rådande omständigheter för smittspridning har nämnden beslutat att

habiliteringsersättning och extra dagpenning ska utbetalas till deltagare inom daglig verksamhet LSS. Det gäller oavsett om deltagare insjuknar, har sjukdomssymptom eller känner oro för smitta och uteblir från verksamheten av de anledningarna. Det gäller även om en verksamhet måste stängas på grund av restriktioner relaterade till covid-19, eller för att personal behöver allokeras till grupp- och servicebostäder till följd av sjukfrånvaro i boendeverksamheter.

Ett antal nya deltagare har tillkommit efter avslutade studier inom gymnasiesärskolan. De nya deltagarna slussas in i sin valda dagliga verksamhet med hänsyn tagen utifrån rådande

omständigheter med riskgrupp och smittspridning.

Totalt sex personer har under 2020 gått vidare till anställning eller studier. Av dessa har tre börjat studera, två personer har en lönebidragsanställning, och en har anmält sig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. De leverantörer som har deltagare som har gått vidare från daglig

verksamhet är Misa (3), Conexi (1 ) och vård- och omsorgsförvaltningen (2).

(10)

2021-01-25

Utbetalning av bonus för deltagare som varit anställda minst sex månader efter avslutat stöd av leverantör har under 2020 betalats ut till vård- och omsorgsförvaltningen två deltagare.

Statsbidrag för extra habiliteringsersättning

Regeringen gav Socialstyrelsen i uppdrag att under 2020 fördela medel till kommunerna i

stimulansbidrag för habiliteringsersättning. Syftet med statsbidraget är att införa eller höja en låg dagpenning till personer som deltar i daglig verksamhet enlig LSS. Nämnden för personer med funktionsnedsättning rekvirerade statsbidraget för att höja habiliteringsersättningen från april till december 2020. Hanteringen av statsbidraget är administrativt krävande då det är viktigt att hanteringen är redovisningsmässigt säker och korrekt. Hela summan för statsbidraget har utbetalats under nio månader till cirka 700 deltagare inom daglig verksamhet, hos nio olika leverantörer.

Projekt Spira

Nämnden för personer med funktionsnedsättning har, tillsammans med utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, gjort en gemensam projektansökan hos Samordningsförbundet för projektet Spira. Spira är ett treårigt projekt som finanserias genom Samordningsförbundet och organiseras inom enheten utbildning och arbetsmarknad på barn- och utbildningsförvaltningen.

Målgruppen är unga personer (19–29 år) med någon form av funktionsnedsättning som står långt från arbetsmarknaden. Projektet är metodsökande i syfte att öka möjligheten för personer med funktionsnedsättning att få och behålla en anställning.

Ett syfte med projektet är att få en gemensam syn på funktionsnedsättningar, där man inte bara ser hinder utan även de enskildas möjligheter. Ett annat syfte är att skapa förutsättningar för alla människor att få och behålla en anställning. Ytterligare ett viktigt syfte är att skapa möjligheter för personer att genom projektet få stöd och handledning inför arbetslivet innan insatser som daglig verksamhet ses som enda alternativet för sysselsättning. Genom särskilda utvecklings- och utbildningsinsatser, eller andra kompetensstärkande och stödjande insatser, ska projektet ge fler unga ur målgruppen möjlighet till en långsiktig och hållbar anställning. Det kan vara inom den offentliga eller privata arbetsmarknaden. Detta kan ske såväl genom ordinarie eller anpassad anställning och anpassade arbetsuppgifter, samt genom en individuell handlingsplan. På detta sätt kan personerna förväntas få en högre livskvalitet och samtidigt bidra till samhällets försörjning.

Till följd av den pågående pandemin har projektet fått ökade svårigheter att hitta praktikplatser till projektdeltagarna. Detta påverkar individprocesserna med längre tid i introduktion och därmed längre löptider i projektet. Den 1 september 2020 var 51 personer inskrivna i projektet.

De befinner sig i olika processer med introduktion, praktik eller studier. Några har kommit vidare och påbörjat en process med Arbetsförmedlingen inför anställning.

Samordningsförbundet har beviljat en förlängning av projektet med 6 månader som möjliggör ytterligare två antagningar av projektdeltagare, en i september 2020 och en i januari 2021.

(11)

2021-01-25

Bakgrunden till förlängningen är att projektet har påverkats av pandemin särskilt vad gäller att hitta praktikplatser för deltagarna.

Personlig assistans LSS, ny lagstiftning 1 juli 2020 avseende måltider via sond

Ny lagstiftning infördes den 1 juli 2020 avseende personlig assistans enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. En förändring enligt §9 a LSS innebär att måltider i form av sondmatning ska ses som ett grundläggande behov, inklusive för- och efterarbete i samband med måltid via sond.

En ny paragraf, §9 f LSS, har tillkommit i samband med lagändringen 1 juli 2020. Innebörden är att om det finns ett hjälpbehov till följd av andningsövervakning eller måltider via sond, och behov av personlig assistans föreligger, så anses det gå utöver det föräldraansvar vårdnadshavare normalt ska tillgodose utifrån barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter.

Med anledning av lagändringen har flera tidigare beviljade ärenden av personlig assistans enligt kommunala beslut §9.2 LSS aktualiserats hos Försäkringskassan för bedömning av möjlighet till statlig assistansersättning om de grundläggande behoven uppgår till över 20 timmar per vecka.

Det borde vara troligt i ärenden där det finns behov av måltid via sond då det ofta är tidskrävande insatser.

Återsökning av medel från Försäkringskassan

Insatsen personlig assistans kan sökas och beviljas både av kommunen och staten

(Försäkringskassan). Försäkringskassan ansvarar för rätten till statlig assistansersättning för personer som har behov av assistans mer än 20 timmar per vecka för grundläggande behov.

Syftet med bestämmelsen är att staten ska avlasta kommunerna för mer omfattande assistanskostnader.

I de fall en enskild person först beviljas rätt till personlig assistans av en kommun enligt §9.2 LSS, och sedan beviljas rätt till statlig assistansersättning från Försäkringskassan har kommunerna fram till 31 mars 2019 fått retroaktiv ersättning från Försäkringskassan för redan utbetald

assistansersättning. Från och med 31 mars 2019 har Försäkringskassan ändrat sin tolkning av 51 kapitlet, §17 i Socialförsäkringsbalken, och de allmänna råden från Riksförsäkringsverket har upphört.

Den ändrade tolkningen innebär att Försäkringskassan endast ersätter kommunerna retroaktivt för utbetald assistansersättning när den beviljad insatsen enligt §9.2 LSS ges som biträde av personlig assistent, men inte när insatsen utgått som ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans. Den 21 oktober 2020 beslutade nämnden för personer med funktionsnedsättning att beslut för enskilda ska formuleras på det sätt som beskrivits för att göra det möjligt att

återsöka medel för utbetald assistansersättning från Försäkringskassan. Den retroaktiva ersättningen från Försäkringskassan kan under ett år uppgå till cirka 5-8 miljoner kronor.

(12)

2021-01-25

Barnkonventionen blev ny lag

Den 1 januari 2020 blev FN:s barnkonvention ny lag i Sverige. Det innebär att

barnrättsperspektivet och barns rättigheter blir viktigt att ta hänsyn till inom alla områden där kommunen fattar beslut, politiskt eller på tjänstemannanivå. Barnkonventionen gäller inte bara för de verksamheter som normalt sett har kontakt med barn. Det gäller alla beslut – från budget och strategi till detaljplaner och enskilda ärenden.

Digitalisering

Alla befintliga avtal med olika IT-leverantörer ses över för att i syfte att se var det går att minska på fasta kostnader.

Automatiserad handläggning är nu implementerad på myndighetsutövningen. Automatiseringen har medfört ett minskat rekryteringsbehov. En "handläggarrobot" är införskaffad och används i utvalda processer samt utveckling av befintliga verksamhetssystem. Fortsatt arbete med att utveckla e-tjänster pågår kontinuerligt och flera digitala tjänster kommer.

Under 2019 gick stadens verksamheter in i sammanhållen journal. Under 2020 har i stort sett alla privata vårdgivarna anslutit sig. Även upphandling av rehab/träningsprogram har genomförts och implementerats i egenregin.

Förstudie för utbyggnad av wifi och bredband är genomförd, rekrytering av projektledare för arbetet med utbyggnad är anställd.

Ett arbete har genomförts där ett nytt sätt att arbeta med trygghetsskapande teknik i bostäder med särskild service har tagits fram i samverkan med regionen. Implementering av arbetssättet fortsätter under hösten.

Nuvarande strategi och handlingsplan för digitalisering gäller tom 2020. Arbete med att ta fram en ny handlingsplan har inletts.

Dataskyddsarbetet pågår, fokus ligger på rutiner och uppdatering av registerförteckningar.

Förvaltningen har även deltagit i den stadsövergripande revisionen kring dataskydd.

Verksamhetsområde myndighetsutövning

Trots att verksamheten fått göra flera omställningar i arbetssätt och metoder på grund av pandemin har verksamheten ändå lyckats fortsätta med de utvecklingsområden som angetts i verksamhetsplanen. Verksamheten har en upprättad handlingsplan för det gemensamma

utvecklingsarbetet inom verksamhetsområdet. Varje enhet har egna kvalitetsgrupper och det finn en gemensam verksamhetsövergripande kvalitetsgrupp. Den arbetar löpande med aktiviteter som utvecklar verksamheten. En aktivitet är att införa arbetssättet INIV (individens behov i centrum).

Uppföljning av individbeslut är ett prioriterat område inom verksamheten då det har bäring på såväl rättssäkerhet för den enskilde som för nämndens ekonomi.

(13)

2021-01-25

Inom verksamhetsområdet finns ett utvecklat egenkontrollsarbete som omfattar flera områden med både verksamhetsgemensamma och enhetsspecifika delar med tillhörande analyser. De prioriterade områdena under 2020 har varit utredningstider, kommunikation, den enskildes delaktighet i utredningen samt spårbarhet i dokumentationen.

Ett av verksamhetsområdets strategiska utvecklingsområden har varit uppföljning av insatser i syfte att säkerställa att den enskilde har rätt insats. Det är viktigt att beslut fattas som baseras på individuell utvecklingspotential snarare än begränsningar. Insatser utifrån lagstiftning är till för dem som behöver och har ett behov. För att fortsätta arbeta med mer djuplodad uppföljning krävs en översyn av personella resurser på biståndsenheterna. Under året har biståndsenheterna dock genomfört extra individuppföljningar för att säkerställa att enskilda får den hjälp de behöver trots pandemin och den oro som uppstått. Daglig verksamhet fick ställa om och flera klienter var rädda att komma på grund av smittorisk.

Biståndsenheterna fortsätter att arbeta med rättssäkra processer och 111 olika mål var uppe till förvaltningsrätten och kammarrätten. Av dessa fick fem bifall från rätten, det vill säga domstolen gjorde en annan bedömning. Detta sammantaget visar på en mycket kunnig biståndsenhet som arbetar enligt rättspraxis. Varje ärende som går till domstol kräver väldigt mycket både

handläggningsarbete och administrativt arbete. Biståndsenheterna har även genomfört extra individuppföljningar för att säkerställa att enskilda får den hjälp de behöver trots pandemin och den oro som uppstått. Många avsade sig sina insatser på grund av rädsla för smitta och andra ville exempelvis inte lämna sina barn på korttidsplatser etcetera.

En trend som blivit tydligare under år 2020 är externa partners tryck på biståndsenheten. Klienter uppmanas att ansöka om framförallt särskilda boenden enligt både LSS och SoL. Utifrån gällande lagstiftning och praxis har enheten processat flera av dessa ärenden i domstol och fått rätt i flera av dem. Den här trenden är oroande utifrån ett ekonomiskt perspektiv med ökade kostnader som följd.

Målgruppen inom LSS har under åren förändrats. Kunderna har ofta, utöver funktionsnedsättningen, andra behov och diagnoser som ligger inom andra

verksamhetsområdens ansvar, särskilt psykiatrin. Det ställer stora krav på både intern och extern samverkan. Utifrån målgruppens sammansatta problematik behöver stadens organisatoriska struktur ses över för att på ett optimalt sätt använda de gemensamma resurserna som finns i kommunen. Boendelösningar är, utifrån ett kommunperspektiv, den strategiskt viktigaste frågan att arbeta vidare med. Antal insatser som verkställs i form av stödfamilj minskar och hypotesen är att den trenden kommer att fortsätta. Skälet till det är barnens svårigheter bedöms som alltför komplexa för en stödfamilj och verkställighet i form av korttidshem är ett bättre alternativ.

Den målgrupp som vårdas inom ramen för rättspsykiatrisk vård (LRV och ÖRV) är en målgrupp för verksamheten. Det ställer stora krav att samverka med flera aktörer och de insatser som vanligtvis är aktuella för dem är bostad med särskild service i samband med utslussning från slutenvården.

Svårigheterna är att domstolen ofta villkorar hur vården ska utformas och kommunen måste

(14)

2021-01-25

anpassa sig till de villkorade omständigheterna. Psykiatrin tar sällan ett delat kostnadsansvar för de villkorade insatserna och kommunen är dem som får bära kostanden. På enheten har det under 2020 handlat om en handfull ärenden. Det har inneburit ökade kostnader för nämnden.

Under pandemin har flera insatser inte kunnat verkställas på grund av risk för smittspridning.

Dessa ärenden är väldokumenterade från biståndsenhetens sida och individuppföljda. Tyvärr har brister i dokumentation funnits bland utförarna. Utbildning och dialog har förts angående detta under året och vi har sett en förbättring.

Hälso- och sjukvårdsenheten har tagit ett stort ansvar i smittspårning för att kunna arbeta aktivt med in- och utflyttningsprocessen på boenden. Det har inneburit en stor logistik för att säkerställa detta. Enheten har även arbetat hårt med att ta hem patienter från sjukhuset så fort som möjligt för att hjälpa regionen då de arbetat i full beredskap.

Enheten för beställning, upphandling och avtal (BUA) har arbetat fram en ny modell för

uppföljning. Enhetens beställare/utvecklare har under våren utbildats i SIQs upphandlingsmodell vilket kommer att höja kvaliteten på upphandlingarna. Flera upphandlingar av boenden,

basansvar och ickevalsalternativ har skett under året. Avtalsuppföljningar kunde inte genomföras genom besök då de flesta verksamheter har varit stängda för externa besökare. Medarbetarna på BUA har haft mycket kontakter med våra utförare via telefon och Teams för att säkerställa att en god vård efterlevts enligt avtal och att även de privata utförarna fick stöd och hjälp. Information har inhämtats, till exempel kontinuitetsplaner, statistik om antal kunder som smittats, tillfrisknat eller avlidit samt tillgång till skyddsutrustning. Många utförare har även kontaktat BUA för stöd i covid-19-relaterade frågor, till exempel möjlighet till begränsningar, inflyttningsstopp, kohortvård och besöksavrådan. Information om regeringens och Folkhälsomyndighetens beslut samt

regionens och Västerås stads ställningstaganden har löpande kommunicerats med alla berörda leverantörer. Enhetschefen har deltagit i stadens krisledning för att snabbt kunna återföra viktig information till nämndens utförare.

Flera upphandlingar har genomförts under året

 Plåtslagargatan, Skälbygatan 169 och Skälbygatan 173, (gruppbostäder LSS). Avtalet tilldelades Nytida AB.

 Hundaregatan, Triangelnätsvägen, Lavegatan och Tågensgatan (gruppbostäder LSS).

Avtalet tilldelades Nytida AB i december.

 Basansvar för personlig assistans. Avtalet tilldelades Humana AB.

Fem ansökningar om att bli LOV-leverantör av personlig assistans, ledsagarservice/avlösarservice samt boendestöd har kommit in. Tre ansökningar avslogs på grund av icke tillfredställande referenser. Resterande två handläggs fortfarande.

BUA följer upp alla externa avtal kontinuerligt. Biståndsenheterna tecknar individavtal med

(15)

2021-01-25

så har de avtalsformer som används vid individavtal setts över och nya egna mallar har tagits fram.

Enheten för kontroll och granskning har fortsatt att utveckla sitt arbete med bland annat digitalisering av sjuklöner kopplat till personlig assistans, arbetet fortsätter under 2021.

Verksamhetsområdet ska verka för en ekonomi i balans som är hållbar över tid, vilket också sker.

Dock konstateras fortfarande svårigheter framöver i form av en demografisk ökning som oftast även innebär en ökning av biståndsinsatser.

Vid summering av året kan konstateras att arbetet har lyckats med att upprätthålla en kvalitativ myndighetsverksamhet som trots pandemin fortsatt arbeta med utveckling och hög rättssäkerhet.

Medarbetare har fått finna andra vägar för att utföra sitt viktiga arbete. Distansarbetet har fungerat väl och enheterna har tagit ett stort ansvar.

Verksamhetsområde verksamheter för personer med funktionsnedsättning

I den rådande samhällssituationen med en utbredd pandemi har verksamheterna under året arbetat intensivt för att stoppa och minska smittspridning av covid-19 och att bibehålla det kommunala uppdraget. Detta har varit överordnat allt annat under hela året. Detta har medfört att flertalet av aktiviteterna som har varit planerade ej har genomförts. Alla enheter har dock planering för att ta upp kvalitetsarbetet och det kundnära utvecklingsarbetet under 2021. Arbetet med att stoppa och minska smittspridning av covid-19 har inom verksamheter för personer med funktionsnedsättning lyckats väldigt bra. Det är enbart ett fåtal kunder sett till totalen som har haft covid-19. Det tidiga införandet av visir samt munskydd vid omvårdnadsarbete har varit en stor framgångsfaktor för att hålla nere smittspridningen.

Trots pandemin har enheterna lyckats arbeta systematiskt med kvalitetsarbetet. Det har varit en bidragande del i att stoppa och minska smittspridningen. Samtliga enheter har ett godkänt systematiskt kvalitetsarbete utifrån de kriterier som är uppsatta. I det ingår bland annat att redovisa egenkontroller gällande synpunkter och klagomål, lex Sarah, social dokumentation samt avvikelser utifrån hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Syftet med egenkontrollerna är att

säkerställa att enheterna arbetar utifrån kraven i sina uppdrag och att ta fram

förbättringsåtgärder utifrån identifierade brister. Egenkontrollerna är reviderade utifrån Sveriges kommuner och regioners (SKR) analysmodell för att lättare tydliggöra varför brister uppstår, synliggöra förbättringsområden och ta fram åtgärder.

År 2020 redovisar verksamheter för personer med funktionsnedsättning ett resultat på +11 mnkr, vilket också budgetavvikelsen visar då budgeten för året är 0. Prognosen för 2020 bedömdes till 12 mnkr baserat på de statsbidrag som förväntades inkomma under senare del av året på grund av pandemin. Totalt sett under året fick området statsbidrag på 8,9 mnkr avseende pandemin. Av detta bestod 6,4 mnkr enbart av ersättning för sjuklöner. Alla sjuklönekostnader ersattes, oavsett orsak till personalens sjukfrånvaro. Den totala budgetavvikelsen förbättrades med nettot av

(16)

2021-01-25

statsbidraget på 5,2 mnkr. Detta då merkostnaderna för pandemin inte uppgick till summan av ersättningen.

Verksamheter för personer med funktionsnedsättning fick en sänkning av ersättningen med 7 mnkr inför 2020. Samtliga verksamheter har under året, förutom att arbeta med åtgärder för att minimera smittspridning, lagt ner ett stort arbete på att effektivisera verksamheten för att sänka kostnaderna i takt med ersättningssänkningen. Det gäller främst personalkostnader.

Resultatet för 2020 avseende kundnöjdhet (med verksamheten som helhet samt kunder nöjda med medarbetares bemötande) visar på stor nöjdhet. Trots en helt ny vardag för våra kunder, med anpassning av daglig verksamhet och sysselsättningen, är 82% helt nöjda med bemötande och helheten. Ser vi till de som svarat nekande på frågor är det endast 1-2% som svarar att de inte är nöjda med bemötande och helhet. Tyvärr har det varit problem med inrapporteringen av svar till Enkätfabriken och svarsfrekvensen är 53% för gruppbostäder och 20% för servicebostäder.

Utöver den brukarundersökning som utförs av SKR (Sveriges kommuner och regioner) har enheterna även genomfört ”Kundens röst” för att få en fördjupad bild i vad kunderna tycker, i en för enheten utvald frågeställning. Om enhetens resultat visar att ett förbättringsområde finns skapas en aktivitet för att åtgärda denna och planeras in i verksamhetsplanerna för 2021.

På grund av pandemin är många aktiviteter pausade men flertalet är slutförda med ett gott resultat. De aktiviteter som är pausade kommer att fortgå under 2021 i samma form eller något förändrat då enheterna har arbetat med vissa delar i aktiviteten.

Under året har verksamheter för personer med funktionshinder inte kunnat fortsatta arbetet med utbildning i KIK (kvalitet i kundprocessen) på grund av den pågående pandemin. Den övervägande delen av medarbetarna har gått KIK 1-4 samt fått en fördjupad KIK 5. Arbetet pågår hela tiden för att arbetet med kunderna ska utgå från KIK-metoden för att ge god kvalitet i mötet med kund.

Under pandemin har det varit extra viktigt att det finns tydliga genomförandeplaner och en korrekt dokumentation. Planering är att så fort det går starta upp utbildningar som ges kontinuerligt under året.

Under 2020 har utvecklingsledare stöttat enhetschefer i att ta fram aktiviteter samt att följa upp aktiviteter. Detta har skett vid enskilda möten vid tertialsamtal samt vid en workshop i november då utvecklingsledare gick igenom styrkort och aktiviteter för att säkerställa rätt nivå på

aktiviteterna inför 2021.

Ett fortsatt verksamhetsnära arbete med social dokumentation har pågått under 2020. I Hypergene har aktiviteter tagits fram för att säkerställa att den sociala dokumentationen är tillräcklig, väsentlig och korrekt. Dessa aktiviteter har gett ett gott resultat och varit en bidragande del till kundernas nöjdhet. Enheternas dokumentationsombud är viktiga i detta arbete och

utvecklingsledare träffar dokumentationsombuden regelbundet för att säkra stödet ute i verksamheterna.

(17)

2021-01-25

Samtliga rutiner revideras och uppdaterats på förvaltningsnivå två gånger under 2020 i februari och i september. Granskning har skett för att säkerställa att enheterna skapar och reviderar enhetsspecifika instruktioner på sin egen samarbetsyta utifrån fastställda krav och egna behov.

Synpunkter och klagomål jan-dec 2020 jan-dec 2019

Bemötande 17 18

Tillgänglighet 3 7

Trygghet/Säkerhet 30 14

Rättssäkerhet 1 -

Information/Kommunikation 24 22

Samverkan 3 5

Övrigt 21 23

Antal registrerade 99 89

*Antal registrerade avser avslutade synpunkter och klagomål. Finns ett antal pågående utredningar.

Antalet inkomna klagomål och synpunkter har ökat något jämfört med 2019. Största andelen klagomål och synpunkter handlar om information/kommunikation, bemötande och

trygghet/säkerhet. Analysen visar att det har skett en förändring gällande trygghet och säkerhet som har ökat på grund av att grannar i boendet eller grannar till boendet har klagat på kunder. En orsak till detta kan vara att anpassad daglig verksamhet och sysselsättning kan bidra till att kunds struktur och normala vardag har förändrats, och därför inneburit mer normbrytande beteenden.

Individuella åtgärder har gjorts för att stötta kund till att upprätthålla struktur och en ny vardag som är begriplig. Det har även inkommit klagomål gällande den anpassade verksamheten inom daglig verksamhet, men i relation till antal kunder i denna verksamhet så är det väldigt få kunder som har inkommit med klagomål. I övrigt är det samma kategori av klagomål och synpunkter som kommer in. Orsakerna till de inkomna klagomålen och synpunkterna varierar vilket gör det svårt att se mönster eller trender.

Många åtgärder handlar om att förbättra kundens genomförandeplan för att säkerställa att det är tydligt hur kund vill och behöver bli bemött samt hur insatserna ska utföras. Vid behov har även instruktioner och checklistor skapats eller reviderats, vilket det informerats om på

arbetsplatsträffar.

(18)

2021-01-25

Lex Sarah jan-dec 2020 jan-dec 2019

Brister i bemötande 18 15

Brister i rättssäkerhet i handläggning och genomförande

6 1

Brister i utförande av insatsen 46 52

Brister i fysisk miljö, utrustning och teknik 13 9

Ekonomiska övergrepp 2 1

Fysiska övergrepp 2 12

Psykiska övergrepp 4 2

Sexuella övergrepp - 1

Antal registrerade 80 89

*Antal avser avslutade lex Sarah rapporter. Det finns ett antal utredningar som är pågående. Lex Sarah kan rapporteras in i flera kategorier men registreras som en rapport.

Antalet lex Sarah-rapporter har minskat något i jämförelse med antalet 2019. Fortfarande handlar en stor del av lex Sarah-rapporterna om brister i utförandet av insats. Antalet ligger i ungefärl samma nivå som 2019 och berör olika händelser. lex Sarah rapporter-gällande fysiskt våld (lättare våld) mellan kunder har minskat från tolv till två från 2019 till 2020. Mönstret som framkom förra året är att det ofta sker i trånga utrymmen. En orsak till minskningen kan vara att när kundernas dagliga verksamhet sker på boendet, eller med mindre andel kunder i lokalerna inom daglig verksamhet, finns möjligheten till andra aktiviteter och mindre trängsel i lokalerna.

Analysen visar i övrigt att det är olika orsaker till händelserna, vilket gör det svårt att se ett mönster eller en trend. Men det pekar ändå på vikten av att varje kund ska ha en systematisk genomförandeplanering, framtagen utifrån kundbehov och med stöd utifrån den. Detta har varit extra viktigt under anpassningen av daglig verksamhet och sysselsättning psykiatri.

Utifrån enheternas egna analyser framgår det att det förmodligen finns ett mörkertal i lex Sarah- rapporteringen och att vissa händelser åtgärdas i stunden utan att registreras i avvikelsesystemet, vilket är bra för kund men inte korrekt enligt riktlinje. Målet är att brister i verksamheten ska registreras som lex Sarah rapporter och åtgärdas för att bidra till kvalitetsförbättringar i verksamheten.

Översikt över verksamhetens utveckling

Befolkningsutveckling

Under de senaste fem åren har Västerås stads befolkning i åldern 0 till 64 år ökat med i

genomsnitt 1,4% per år, totalt 8 635 personer för perioden. Under samma period ökade antalet personer med minst en verkställd insats enligt lagen om stöd och service till vissa

funktionshindrade, LSS, med i genomsnitt 3% per år (från 1149 till 1232 personer). Antal personer med beslut om boendestöd enligt socialtjänstlagen, SoL, ökade med cirka 4% per år under

(19)

2021-01-25

perioden. Under 2016 var i genomsnitt 459 personer beviljade insatsen, motsvarande siffra 2020 var 542 personer.

Enligt Västerås stads befolkningsprognos kommer antalet invånare att fortsätta öka de kommande åren. Antalet invånare under 65 år beräknas öka med drygt 7000 personer de kommande fem åren. När befolkningen växer ökar också antalet personer med någon form av funktionsnedsättning.

Diagrammet nedan visar hur det totala antalet personer med någon typ av insats enligt LSS har utvecklats mellan åren 2000 till 2020 samt hur antalet skulle kunna utvecklas de kommande åren.

Framskrivning 1 bygger på Västerås stads befolkningsprognos och utgår från att andelen av befolkningen med insats skulle vara samma som i oktober 2020. Framskrivningen 2 visar hur utvecklingen skulle kunna se ut om ökningen sker i samma takt som de senaste 10 åren.

Den 1 oktober varje år lämnas officiell statistik till Socialstyrelsen avseende antal verkställda beslut inom LSS. Statistiken är en del av beräkningsunderlaget till den nationella

kostnadsutjämningen. Antalet personer och timmar inom LSS har ökat varje år under en lång period men under 2019 och 2020 var ökningen lägre än tidigare år. Antalet timmar inom personlig assistans enligt LSS mer än tredubblades mellan åren 2015 och 2019, men 2020 syns för första gången en minskning i antalet beviljade timmar. Daglig verksamhet och bostad med särskild service för vuxna är de två största insatstyperna inom LSS. De är båda omfattande insatser som riktar sig till vuxna personer och pågår ofta under en stor del av personens liv. Båda insatstyperna har ökat under de senaste fem åren och beräknas att fortsätta öka i takt med

befolkningsutvecklingen.

(20)

2021-01-25

Nettokostnadsavvikelse

Nettokostnadsavvikelse är ett nyckeltal som anger kommunens nettokostnadsläge relaterat till en beräknad förväntad kostnad. Den förväntade kostnaden, referenskostnaden, för LSS beräknas med hjälp av antalet verkställda beslut 1 oktober föregående år och personalkostnadsindex. En negativ nettokostnadsavvikelse anger att kostnadsläget i kommunen är lägre än statistiskt

förväntat. 2019 hade Västerås stad en nettokostnad för LSS som var 3,6% lägre än den förväntade kostnaden.

Ökade volymer inom LSS har lett till en ökad nettokostnad men den faktiska kostnadsökningen har varit lägre än den förväntade. Sedan 2015 har Västerås stad en negativ

nettokostnadsavvikelse. Åren 2017 och 2018 minskade avvikelsen något, en förklaring är ökade kostnader för personlig assistans.

Västerås och Linköping var de två kommuner i resultatnätverket R9 som hade lägst nettokostnader för LSS - när hänsyn inte tagits till det nationella utjämningssystemet.

(21)

2021-01-25

I det nationella utjämningssystemet för LSS var Västerås stad den kommun i R9-nätverket som betalade högst avgift. År 2019 var avgiften närmare 90 mnkr, eller 584 kronor per invånare. Även Linköping betalade i LSS-utjämningen, 33 mnkr, medan övriga R9-kommuner erhöll bidrag.

Diagrammet nedan visar effekten av utjämningen.

Förväntad utveckling

Förutsättningar utifrån demografi

Allt fler och ökande behov utifrån demografin, tillsammans med en blygsam ökning av personer i arbetsför ålder, ställer krav på hushållning av befintliga resurser. Det blir viktigt att hitta modeller för konceptualisering i olika led i arbetsprocesserna, så att vi kan förenkla, tydliggöra, minska administration och spara pengar. Det behövs politiska beslut kring nödvändiga prioriteringar för att klara de ekonomiska målen, något som invånare kan uppleda som försämringar.

(22)

2021-01-25

Den demografiska utvecklingen visar att välfärden står inför kompetensbrist de närmaste åren.

Kommunal och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har kommit överens om att heltid ska vara norm och att fler ska arbeta heltid. Lokalt ingår detta nu i kollektivavtalen. Välfärdens behov av kompetens behöver tryggas. Samtidigt behöver välfärdssektorn erbjuda attraktiva anställningar.

Heltid som norm kan i förlängningen dessutom minska behovet av visstidsanställningar och leda till ökad jämställdhet. Målet är att tillsvidareanställning på heltid är det normala vid nyanställning och att redan anställda medarbetare ska arbeta heltid i högre utsträckning än i dag. Heltidsarbete ökar det ekonomiska oberoendet och gör att fler klarar sin egen försörjning. När fler arbetar heltid uppstår dessutom positiva effekter för yrkenas attraktivitet, framtida kompetensförsörjning och jämställdhet.

Vård- och omsorgsförvaltningen är den förvaltning där deltidsanställningarna är flest, vilket innebär att utmaningen att gå från en deltids- till en heltidsorganisation är störst inom dessa verksamheter. Utifrån budskap från centrala parter har förvaltningens arbete påbörjats i många delar, men en normförändring kräver fokus under en längre tid för att åstadkomma en förändring.

Framtida kompetens inom området digitalisering och innovation behöver förstärkas hos medarbetarna för att potentialen i lösningarna ska ge den nytta som behövs. Arbetet kring information och datasäkerhet ställer allt högre krav och kommer att behöva både resurser och ökad kompetens.

Ny handlingsplan för upphandling och avtalsuppföljning samt nya boenden

Nämndens fyraåriga handlingsplan för beställning, upphandling, konkurrensutsättning och avtalsuppföljning löpte ut i december 2019. En ny plan för nästkommande fyra år kommer att innehålla en planering för vilka verksamheter som ska upphandlas och vilka verksamheter som skall följas upp och när. Planen visar även verksamhet som i dagsläget drivs i egenregi men som kommer att konkurrensutsättas. Detta kan komma att väcka frågor och oro hos boende och anhöriga.

Nämndens boendeplan pekar på ett fortsatt behov av flera bostäder med särskild service, både för målgruppen enligt LSS och inom socialpsykiatrin. Behovet motsvarar 12-15 lägenheter per år.

Personerna i nämndens målgrupp bor länge i sina bostäder med anledning av att det föreligger ett varaktigt behov av stöd, service och omvårdnad.

Systematiskt kvalitetsarbete

Under kommande år kommer förvaltningen att arbeta med att säkra det systematiska kvalitetsarbetet även inom enheterna i stadshuset. Detta för att säkra att det interna arbetet utförs enligt lagar, regler och riktlinjer. Egenregins väl fungerande arbetssätt och kunskap inom området kommer kunna gynna såväl förvaltningen som nämndens samtliga leverantörer genom kunskapsöverföring - och som underlag i avtalsuppföljningar och i olika dialoger. Detta kommer även vara en framgångsfaktor i arbetet att utveckla den nya förvaltningen med samverkan,

(23)

2021-01-25

kompetensutbyte och ett naturligt nyttjande av den sammantagna kunskapen. Målet med arbetet är att det ska resultera i effektiva arbetssätt med kunden i fokus och kvalitet i alla delar.

(24)

2021-01-25

Uppföljning av mål och nyckeltal

Kund

Utifrån den rådande pandemisituationen kan resultatet bedömas som gott. En viktig del för att kunna bibehålla dessa resultat handlar om att i samarbete med den enskilde komma överens om hur insatserna ska utföras och hur den enskilde vill bli bemött av personalen. En annan del är att arbeta systematiskt med synpunkter och klagomål.

Kund: Vi har nöjda kunder och invånare Bedömning

Nyckeltal (inkl. mål) Utfall 2018

Utfall 2019

Utfall 2020

Mål 2020 Bedömning Trend

Professionellt bemötande Kunder inom

funktionsnedsättning som är nöjda med verksamheten som helhet

81% 81% 80% 85%

Kunder inom

funktionsnedsättning som är nöjda med medarbetares bemötande

81% 81% 82% 85%

Kommentar:

Utifrån den rådande pandemisituationen bedöms resultatet vara gott.

Kvalitet

Utifrån den rådande pandemisituationen kan resultatet bedömas som gott.

Bedömning och trend ska göras i styrkort 2020 också för att synas nedan. Två personer har flyttat till egen lägenhet från bostad med särskild service. Flera personer som bor i våra boendeformer står i kö hos bostadsbolag med hyresrätter. En intern omflyttning mellan verksamheterna pågår kontinuerligt. Totalt har det under året 15 nya beslut verkställts. Under året har 52 personer flyttat internt till en annan boendeform som motsvarar individens behov av stöd och omvårdnad, som av olika skäl har ökat (exempelvis till följd av åldrande) eller minskat (exempelvis till följd av fungerande arbetsmetoder).Kartläggning om fiber finns fram till fastighet för de boende som nämnden har ansvar för är klar.

(25)

2021-01-25

Kvalitet: Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat Bedömning

Utfall 2019

Utfall 2020

Ökad delaktighet och självständighet Antal personer som går

från bostad med särskild service till ordinärt boende

3 3 2 5

Antal personer som går från daglig verksamhet till arbete eller studier

12 9 6 8

Verksamheten säkerställer ett systematiskt och strukturerat arbetssätt som bidrar till en hållbar utveckling

Ett systematiskt kvalitetsledningssystem finns och efterlevs

100% 100%

Andel ekologiska livsmedel

30%

Nytänkande och innovativ utveckling av verksamhet Verksamheter med

internetuppkoppling om minst 100 Mbit/s installerat i fastighet, andel

66% 80%

Kommentar:

Kartläggning om fiber finns fram till fastighet för de boende som nämnden har ansvar för är klar.

Aktiviteter som utvecklar

verksamheten, antal

2 2

Ekonomi

Nämnden har en positiv avvikelse om ca 20,0 mnkr vilket dels kan förklaras av rationaliseringar men främst av att flera verksamheter haft en positiv ekonomisk påverkan av den pågående pandemin. Pandemin har haft en kostnadsdämpande effekt då viss verksamhet inte har kunnat utföras fullt ut under 2020. 100% av enheterna har haft en positiv budgetavvikelse mot befarade 65%. Målet med att handla avtalade produkter har överträffat målet.

(26)

2021-01-25

Ekonomi: Vi har ekonomi i balans Bedömning

Nyckeltal (inkl.

mål)

Utfall 2018 Utfall 2019 Utfall 2020 Mål 2020 Bedömning Trend

Ekonomi i balans Enheter med positiv

budgetavvikelse, andel

55% 100% 65%

Budgetavvikelse -10 162.0 20 034.0 0.0

Effektiv planering och resursutnyttjande Inköp inom

anbud, andel

94% 92% 90%

Medarbetare

Under 2020 så har ett aktivt arbete skett med implementering av värdegrunden på arbetsplatsträffar och övriga möten. Värdegrunden finns numera med som en röd tråd vid framtagande av nya riktlinjer, handlingsplaner med mera. Alla chefer har genomgått

värdegrundsutbildning och säkerställer i sin tur att den finns med i alla sammanhang. Under en tid då stort fokus varit på pandemin så har värdegrundsarbetet ändå prioriterats. Arbetet med kompetensförsörjning och att skapa ökade förutsättningar för att attrahera fler och rätt kompetenser till våra verksamheter fortsätter.

Medarbetare: Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens Bedömning

Utfall 2019

Utfall 2020

Attrahera och rekrytera medarbetare som leder till att säkra framtida kompetensförsörjning

Ambassadörskap, eNPS 3% 6% 5%

Skapa förutsättningar för en hållbar och inkluderande arbetsmiljö som präglas av värdegrunden, alltid bästa möjliga möte.

Hållbart

medarbetarengagemang (HME) - Totalt

80% 77% 77% 80%

Medarbetare som anser 91% 89% 89% 91%

(27)

2021-01-25

till Västerås stads värdegrund, index Medarbetare som anser att deras enhet lever upp till Västerås stads värdegrund, index

75% 76% 76% 78%

Hållbart

medarbetarengagemang (HME) - Ledning

75% 74% 74% 77%

Systematisk kompetensutveckling som leder till relevanta kompetensnivåer och krav för uppdraget Hållbart

medarbetarengagemang (HME) - Motivation

80% 76% 77% 82%

Hållbart

medarbetarengagemang (HME) - Styrning

86% 80% 81% 86%

Personalförsörjning utifrån covid-19

Inför sommaren 2020 fick Västerås stad, som flera andra kommuner runt om i landet, en större mängd ansökningar jämfört med tidigare somrar. I år uppgick antal ansökningar till mer än det dubbla. Inom förvaltningen anställdes totalt cirka 800 vikarier för sommaren. Detta inkludera cirka 20% extra vikarier utifrån en eventuellt hög sjukfrånvaro på grund av covid-19.

Vid utvärderingen av sommarens personalförsörjningsprocess ansåg många chefer att det extra bemanningstillskottet varit välbehövligt. Många chefer har återkopplat att de har behövt använda de extra resurserna vid sjukfrånvaro och för att hantera uppgifter utifrån covid-19 som annars inte varit förekommande. Ungefär 30 medarbetare från andra verksamheter anmälde sitt intresse för att arbeta som stöd inom egenregin. En fjärdedel av dessa blev aktuella som tillfälliga vikarier.

Samtliga lärarvikarier erbjöds möjligheten till vikariat inom vård och omsorg, några få tackade ja.

Kontakt togs även med Arbetsförmedlingen i rekryteringsprocessen. Generellt så hade de som sökte till förvaltningens verksamheter alldeles för låg kompetens och språkkunskap.

Ett stort behov fanns också av att få in flera sjuksköterskor och ett försök gjordes med att låna in cirka 30 skolsköterskor från barn- och utbildningsförvaltningen men endast några få tackade ja.

De cirka 100 feriearbetare/gymnasieungdomar som skulle komma via barn- och

utbildningsförvaltningen fick i sista stund ta emot besked om att de inte kunde tas emot. Ett beslut togs i ledningen om att ställa in dessa ferieplatser utifrån smittorisken. Dessa ungdomar kunde sedan erbjudas arbete med förklädestillverkning på flygplatsen och inom Skultuna kommundelsförvaltning.

Rekryteringen inför sommaren 2021 kommer att planeras utifrån de erfarenheter som finns.

Bland annat så kommer språkförmågan att bedömas mer noga.

(28)

2021-01-25

Heltid som norm

På grund av den pågående pandemin har fokus inte varit på heltid som norm, som var planerat under våren. Nu startas arbetet upp igen och en plan har lagts för hela Västerås stad och så även för vård- och omsorgsförvaltningen. De pilotprojekt som genomfördes under 2019 följs nu upp och de erfarenheter som finns tas med i den fortsatta planen. Den enkät som genomfördes och sammanställdes i början av året ligger nu till grund för hur nämnden arbetar vidare med heltidsfrågan. Under hösten 2020 har även föreläsningar ägt rum angående schemaläggning, delade turer och hälsosamma scheman.

Arbetsmiljöfrågor covid-19

Utifrån pandemin har många arbetsmiljöfrågor lyfts. Riskbedömningar har genomförts för både medarbetare och chefer. Stöd till medarbetare som varit hårt ansträngda under våren har satts in.

Grupphandledning erbjuds på de enheter där det finns behov. Chefsstöd erbjuds för de chefer som har behov av avlastningssamtal utifrån en ansträngd situation. Nu handlar det

fortsättningsvis om att orka leda genom krisen. Utifrån detta så genomfördes en gemensam ledardag i september med fokus på ledarskap, där en extern föreläsare bjöds in. Arbetet med att utveckla arbetsmiljöfrågorna framåt för både medarbetare och chefer kommer att fortsätta..

Sjukfrånvaro och rehabilitering

Förvaltningen mäter sjukfrånvaron dagligen och följer upp den per enhet. Sjukfrånvaron är 1,63%

högre än jämfört med 2019 för perioden januari till december. Den totala sjukfrånvaron för hela förvaltningen låg som högst på 11,9% under mars månad. Den högsta frånvaron uppmättes 6-10 april, därefter ses en sakta nedåtgående trend. Den största orsaken till den förhöjda sjukfrånvaron är covid-19. I inledningen av pandemin fanns en stor farhåga för att sjukfrånvaron skulle öka markant under en längre period, vilket inte blev fallet. Istället inföll en andra våg i slutet av hösten där höga nivåer återigen uppmättes. I slutet av året startade en nedåtgående trend och i

december var sjukfrånvaron 7,6%.

Kompetensutveckling och utbildningsnivå

Förvaltningens inriktning är att minst 70% av tillsvidareanställd personal och minst 50% av visstidsanställd personal ska ha godkänd och avslutad adekvat vårdutbildning, motsvarande det gymnasiala vård och omsorgsprogrammet eller minst 1350 gymnasiepoäng i karaktärsämnen från vuxenutbildning. I december 2020 var antal timanställda medarbetare med adekvat

vårdutbildning 46% inom verksamheten för personer med funktionshinder. Samma uppgift för tillsvidareanställda var vid samma tidpunkt 90%.

Förvaltningen strävar efter en hög personalkontinuitet och arbetar för att öka andelen utbildade undersköterskor i verksamheten. Förvaltningen strävar också efter att minska antalet

visstidsanställda.