Plan mot diskriminering och kränkande behandling Landvetter familjedaghem
LÄSÅRET 2015/2016
Inledning
Bestämmelser i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet som omfattas av lagen bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga trakasserier och kränkande be- handling. Detta arbete ska återspeglas i en plan mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier som årligen skall upprättas i verksamheten. I planen ska framgå hur arbe- tet för att främja likabehandling genomförs, hur arbetet med för att förebygga diskrimine- ring, trakasserier och kränkande behandling genomförs och rutiner för det åtgärdande ar- betet.
Enligt Skollagen (2010:800) 6 kap, 6 § ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avser att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En re- dogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
Utdrag ur FN:s barnkonvention
Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn har rätt att bli respekterad som den
person den är och har rätt att bli lika behandlad och skyddas mot alla former av våld och övergrepp.
Vision/målsättning för Härryda Kommun
I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal ska känna sig trygga och respekterade i familjedaghem, förskola och skola.
Diskriminering eller kränkande behandling accepteras inte i någon form, vare sig mellan elever eller mellan personal och elever. All verksamhet i Härryda kommuns familjedaghem, förskolor och skolor skall genomsyras av ett jämlikt, solidariskt och demokratiskt förhåll- ningssätt.
Arbetsmiljön skall präglas av respekt, trygghet och studiero. Välmående och kunskapsut- veckling följer varandra. Varje barn och elev har rätt att gå till familjedaghemmet, förskolan eller skolan med glädje och känna ett välbefinnande i att få ta del av en social gemenskap och kunskapsinhämtning. I Härryda kommun ska alla barn och unga få starka rötter som hjälper dem att stå stadigt, men också vingar som bär ut i en omvärld och genom livet.
Rötter och vingar är ledorden i kommunens visionsarbete och de bottnar i kärnvärden som demokrati, goda kunskaper, social kompetens, hållbar utveckling, goda lärmiljöer, mod och självkänsla.
1
Utvärdering av likabehandlingsarbetet läsåret 2014-2015
Utvärderingen av förra årets arbete med plan mot diskriminering och kränkande behand- ling riktades mot att arbeta för att barnen skulle acceptera och respektera varandra i den stora gruppen. Vi ville jobba med barnens ibland hårda språkbruk samt främja en god kamratlig anda i gruppen.
Vi har återkommande arrangerat olika lekar och på så sätt bidragit till att det blir mer natur- ligt att hålla olika kompisar i handen. Till exempel Båten sjunker där man tillsammans ska lösa problem eller när vi ska ställa oss i mulleledet har vi valt att ställa oss i bokstavsord- ning eller åldersordning. Detta har vi gjort för att barn från olika barngrupper ska kunna leka med varandra och hålla varandra i handen, samt ta ansvar för en kompis när vi är ute och går. Vi har samtalat med barnen om någon har använt ett språkbruk som inte är ac- ceptabelt. Vi har varit noga med att ingen ska säga fula ord till varandra.
Det strategiska arbetet med inkludering av alla barn i verksamheten har fungerat som önskat. Alla pedagoger är nöjda med arbetet som utförts runt detta under det senaste året.
De åtgärder som använts under året har gett resultat, vi ser att barnen oftare uttrycker sin önskan om tex vilken lekplats, måltider, böcker och aktiviteter. Pedagogerna i gruppen känner i nuläget att inget borde gjorts på annorlunda vis, men att vi ska fortsätta jobba med detta kontinuerligt.
Det främjande arbetet
Vi i Landvetter familjedaghem arbetar aktivt tillsammans för att alla barn och vuxna ska känna tillhörighet och trygghet i vår verksamhet. Genom lekar och samtal med barnen som individer och i grupp och med varandra som kollegor kämpar vi för att alla skall känna sig lika sedda och väl behandlade i vår verksamhet. Varje individ ska få känna stolthet över sig själv. Ha tilltro till sin förmåga fungera väl tillsammans med andra och ha drömmar om framtiden!
För pedagoger i Landvetter familjedaghem innebär arbetet att:
Gentemot barnen:
Att fortsätta arbeta med att stärka barnens relationer och kamratskap.
Ge barnen en trygg grund att stå på genom att arbeta för att bygga goda, trygga relationer och att stärka barnens självkänsla samt lyfta fram barnens goda agerande i kamratrelatio- nerna.
Lyssna på barnen så att de känner sig värdefulla och att deras röst blir hörd.
Att respektera barnen för deras olikheter och arbeta för att barnen ska respektera varand- ra.
Att vi samtalar med barnen och lyfter ordet respekt och dess innebörd.
Tillsammans med barnen arbeta fram trivselregler och kontinuerligt hålla dessa levande.
De gemensamma reglerna ska vara enkla så att barnen lätt kan ta dem till sig och komma ihåg dem:
° I familjedaghemmen lyssnar vi på varandra.
° Vi är snälla mot varandra.
° Vi säger eller gör förlåt till våra kompisar när något hänt.
° Vi hälsar på varandra när vi möts, och säger hej då när vi går hem.
° Vi är rädda om saker, både ute och inne.
° Vi pratar med varandra, inte om varandra
Pedagogerna arbetar för att utveckla barns inflytande och handlar efter demokratiska prin- ciper genom att tyda barns signaler och lyssna till deras önskemål.
Alla barn ska ges lika stora möjligheter att pröva olika aktiviteter.
Familjedaghemmen lånar barnböcker på biblioteket som både tar upp de olika barnens intressen och på olika sätt berör diskrimineringsgrunderna.
Pedagogerna är goda förebilder genom att uppmuntra, stötta och finnas till hands för barnen i familjedaghemmens alla vardagssituationer.
Varje barn ska dagligen bli sedda och bekräftade av dagbarnvårdaren.
Alla barn ska ha rätt att vara sig själva och känna att de duger som de är.
3
Gentemot vårdnadshavare:
Berätta om och inkludera vårdnadshavarna i barnens vardag.
Tydliggöra hur vi pedagoger jobbar med våra mål för verksamheten vad gäller kränkande behandling och diskriminering.
Pedagogerna har dagliga samtal med vårdnadshavaren vid lämning och hämtning.
Utvecklingssamtal erbjuds vårdnadshavarna till varje enskilt barn minst en gång per år el- ler oftare vid behov.
På föräldramötet informerar personalen om familjedaghemmens mål och aktiviteter.
Kartläggning:
Vi har kartlagt genom att intervjua barnen. Frågor kring barnets trivsel och trygghet fokuse- ras. Vi har observerat barnen i deras lekmiljöer både inne och ute.
Resultat av kartläggningen:
I observationerna uppvisar barnen stor trygghet och leker obehindrat med barn från andra grupper. Barnen vänder sig till den vuxne som är närmast, inte bara till den ”egna” dag- barnvårdaren. Pedagogerna observerar några punkter som blir viktiga att tänka kring fort- sättningsvis:
* Integriteten för barn vid blöjbyten och toalettbesök. Det är viktigt med avskildhet och re- spekt för barnens olika önskemål vid toalettbesöken.
* Det är viktigt med goda, trygga relationer mellan barn och vuxna så att vi når ett klimat där barnen vågar, vill och kan berätta om vad som hänt eller upplevt.
* Vikten av att vi vuxna finns nära barnen i deras lek, både inne och ute. När vi är aktivt nära barnen har vi bättre möjligheter att förebygga och upptäcka.
* Barnen upplever att det är extra viktigt att det finns vuxna nära när vi är på lekplatsen och när vi vistas i trafiken.
* Var är det extra viktigt att det alltid finns en vuxen?
- ” I husen och på lekplatsen. Det är viktigt att det finns en vuxen så man inte skadar sig eller går fel väg ”. - Barn 5 år
- ” När man går över vägen så man inte blir överkörd ” - Barn 5 år
Många av barnen i intervjuerna visar stort medvetande om hur man är en bra kompis, men vissa tar också upp att det ibland kan bli fel på lekplatsen då de kanske glömmer eller tän- ker ”fel”.
• Risk: att barnen något som kan uppfattas kränkande utan att pedagog hör/ser
• Risk: att barnen inte skall känna sig tillräckligt trygga i våran verksamhet för att upplysa pedagog om eventuell diskriminerande/kränkande incident skulle förekom- ma.
• Risk: vid toalettbesök/blöjbyten kan barn känna sig kränkta om de inte får den integriteten de vill ha/behöver.
• Risk: att barn i verksamheten ska känna sig utanför/ kränkt/ diskriminerad
5
Det förebyggande arbetet
Mål: Att säkerställa att vi har god uppsikt över barnen inne och ute.
Insats: Skapa strategier för hur vi ska fördela oss ute och inne, vara mer uppmärksamma och nära i barnens lek inne och ute.
Mål: Att få barnen att känna det som en självklarhet att tala om för någon vuxen i verk- samheten om de upplever kränkande eller diskriminerande behandling gentemot sig själva eller någon annan.
Insats: Samtala med barnen om hur viktigt det är att berätta om något de upplever eller ser känns fel.
Mål: Att alla barn får lugn och ro vid toalettbesök.
Insats: Att vi samtalar med barnen om att den som är på toaletten ska få vara ifred och att vi ”passar” toalettdörren, samt samtalar/känner av med barnen om vad de som individer känner är passande för just deras toalettbesök/blöjbyte.
Mål: Undvika att någon individ i verksamheten ska känna sig kränkt/utanför/diskriminerad.
Insats: Arbeta för att prata med varandra, inte om varandra,
Det åtgärdande arbetet
Organisationsnivå:
Vid misstanke om kränkning skall barn och vuxna vända sig till förskolechefen eller peda- gogerna som i sin tur vänder sig till förskolechefen. Vid utredning av misstänkta kränk- ningar skall anmälan alltid göras till förskolechef, som ansvarar för att anmäla till huvud- man.
Vid anmälan skall dokumentation upprättas omedelbart med beskrivning av händelsen och beskrivning av vilken plan som upprättats för att förhindra ytterligare uppkomst av kränk- ning. Händelsen och efterföljande plan skall följas upp och utvärderas.
I den akuta fasen hålls alltid samtal med berörda parter vid fall av kränkning/diskrimine- ring/trakasserier.
Arbetsgång barn – barn
Pedagogen samtalar med berörda barn i syfte att förhindra fortsatta kränkningar genom att uppmärksamma barnen på händelsen och hjälpa berörda barn att sätta ord på sina käns- lor och upplevelser samt att tydligt visa att kränkande beteende inte är acceptabelt. Vi ut- går från frågorna:
• Hur tänkte du?
• Hur kände du?
• Hur tror du att det andra barnet kände?
• Kunde du gjort på något annat sätt?
Vidare:
- Förskolechef informeras.
- Förskolechef ansvarar för att utreda, åtgärda, dokumentera och följa upp kränkningen.
- Förskolechef ansvarar för att anmäla den misstänkta kränkningen till huvudman.
Arbetsgång vuxen – barn
• Om en vuxen personal eller annan vuxen, kränker ett barn måste den som upptäcker detta agera utan dröjsmål.
• Ta den vuxne åt sidan och ställer ”hur-frågor”, samt markera att det observerade bete- endet är oacceptabelt.
- Förskolechef informeras.
- Förskolechef ansvarar för att utreda, åtgärda, dokumentera och följa upp kränkningen.
- Förskolechef ansvarar för att anmäla den misstänkta kränkningen till huvudman.
7
Dokumentationen är ett viktigt redskap för att kunna följa upp kränkningar samt förebygga uppkomsten av ytterligare händelser av sådan karaktär. Följande arbetsgång är avsedd att användas som underlag i arbetet med att dokumentera och följa upp händelser som är av arten kränkningar, trakasserier eller diskrimineringar.
1. Vad har hänt?
2. På vilket sätt kan det inträffade kritiseras utifrån planen mot diskriminering och krän- kande behandling?
3. Vem har anmält?
4. Vilka åtgärder har vidtagits omgående? När?
5. Vilka vidare åtgärder är planerade? Hur?
6. Vilka berörda har informerats? När? Hur?
7. Tid för uppföljning. Vem deltar vid uppföljningen?
8. Dokumenterat av?
9. Dokumentationen lämnas omgående till förskolechef.
Vart ska jag vända mig?
Vid kännedom om eller frågor om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling vänder du dig till:
Förskolechef eller till personalen i familjedaghemmet.
Planen upprättad: 151008 Förskolechef Sofie Johansson sofie.johansson@harryda.se 031-7246880
