Sofia Förskolor Förskolechef Marianne Nolberger Tfn: 08 508 12 175
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016
En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i förskolan ska ha samma rättigheter – flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder och bristande tillgänglighet.
Alla barn har rätt att vistas i förskolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Varje år upprättas en plan på alla förskolor. Det som står i planen mot diskriminering och kränkande behandling ska ske i verksamheten.
Arbetet med likabehandling mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier regleras i:
o Skollagen 6 kap (2010:800)
o Diskrimineringslagen (2008:567 ändrad 2014:958) o Förordning (2006:1083 ändrad 2011:681) om barns och
elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling
o Läroplanen
o Barnkonventionen
o Stockholms stads förskoleprogram – framtidens förskola Enligt skollagen och diskrimineringslagen är all personal inom förskolan som kommer i kontakt med barn skyldiga att arbeta målinriktat för att motverka, förebygga och förhindra att kränkande handlingar, diskriminering och trakasserier förekommer på förskolan.
Om detta ändå skulle inträffa ska omständigheterna utredas,
dokumenteras och åtgärder föreslås för att förhindra att det upprepas.
Skadestånd kan utgå till den som diskriminerats/ kränkts, om personalen i förskolan åsidosätter sina skyldigheter enligt lagen.
Vårdnadshavaren kan göra en anmälan till Statens skolinspektion eller Diskrimineringsombudsmannen. Skolinspektionen och barn- och
[Skriv text]
elevombudet (BEO) har tillsynsansvar för bestämmelserna i skollagen.
Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsyn av bestämmelserna i diskrimineringslagen.
Diskriminering
Diskriminering är när personalen i förskolan på osakliga grunder behandlar barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, köns- överskridande identitet eller uttryck och ålder.
Beskrivning av diskrimineringsgrunderna - deo
Bristande tillgänglighet är också en grund för diskriminering sedan 1 januari 2015. Bristande tillgänglighet innebär att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att man inte har vidtagit skäliga åtgärder för tillgänglighet för att personen i fråga ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning.
Trakasserier
Trakasserier är när personal eller barn kränker ett barns värdighet och kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna.
Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktionsnedsättning, med mera.
Kränkande behandling
Kränkande behandling är när personal eller barn kränker ett barns värdighet, men kränkningen har inte samband med någon
diskrimineringsgrund.
När man bedömer kränkande behandling mellan barn fäster man stor vikt vid barnets upplevelse. Förskolan ska alltid utreda om barnet blivit kränkt. Här ska hänsyn tas till barnens ålder. Det vanliga är att det inte är frågan om kränkande behandling men däremot snarast fråga om bristande tillsyn från personal.
Trakasserier och kränkande behandling kan vara:
fysiska (slag, knuffar)
verbala (hot, svordomar, öknamn)
psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när någon kommer)
texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier)
[Skriv text]
mobbning (upprepade kränkningar i avsikt att tillfoga någon annan skada eller obehag)
På Sofia Förskolor utgår vi från att alla människor har lika värde och att alla är viktiga för helheten, barn, vårdnadshavare och personal.
Ansvar, delaktighet, respekt, tillit och solidaritet ska utgöra grundfundamentet i vår verksamhet.
Brukaren i centrum
Alla människor, barn såväl som vuxna, är olika men har lika värde och är jämlika medlemmar i vårt samhälle. Vi ser olikheter som en tillgång och just därför arbetar vi aktivt med att skapa en likvärdig förskola, som utformar sin verksamhet utifrån barns och vårdnadshavarnas behov och förutsättningar.
Barn
Barnens intressen, behov och nyfikenhet står i centrum. Vi vuxna ska vara goda förebilder och bemöta barn med respekt, omtanke och glädje. Vi utgår ifrån att alla barn har en inneboende styrka och potential. Vår roll är att vara medforskande och engagerade, kunna ta barnets perspektiv och ge barnen stöd, tid och utmaningar för att utvecklas utifrån sina förmågor, oavsett kön, etnicitet, social bakgrund eller funktionsnedsättning. I vår verksamhet ska barn få uppleva att de är värdefulla, att de är lyssnade på och respekterade och att de har inflytande över sin vardag. Barnens tankar och lärande följer vi upp med hjälp av pedagogisk dokumentation och samtal med barn. Miljö, material och pedagogiskt innehåll skall vara stimulerande och
genomtänkt utifrån barns behov och intressen. Det är viktigt att den pedagogiska miljön möjliggör barns inflytande och att den väcker deras nyfikenhet och lust att lära.
Vårdnadshavare
Genom att agera professionellt och samverka med hemmet vill vi att vårdnadshavarna ska känna sig välkomna och delaktiga. Samverkan börjar med en föräldraaktiv inskolning och fortsätter med den dagliga kontakten, föräldraråd och andra mötesformer, informationsbrev, utvecklingssamtal och brukarundersökning. Vår pedagogiska
dokumentation och uppföljningar synliggör barns utveckling, trivsel och lärande och ger förutsättningar för vårdnadshavarnas inflytande.
Samverkan präglas av ömsesidigt ansvar mellan vårdnadshavare och förskola.
Medarbetare - utveckling genom delaktighet och ansvar
En av de viktigaste förutsättningarna för en förskola av hög kvalité är medarbetare som är professionella, engagerade och som kan omsätta läroplanens intentioner i ett öppet, positivt och lärande klimat.
Medarbetarna på Sofia Förskolor har olika kompetenser och ses som
[Skriv text]
den viktigaste resursen. De tar ett särskilt ansvar för olika
uppgifter/områden. Ansvar, delaktighet, respekt, tillit och solidaritet är ledord som ska genomsyra även enhetens planering och organisation.
Tydliga mål och ansvarsfördelning samt en struktur för
reflektionsmöten, planeringstid, föräldrasamverkan, pedagogiska grupper med mera stödjer delaktighet och ansvarstagande.
Efter att ha arbetat med barnsamtalsfrågorna under förra läsåret så känner vi att en del av frågorna behöver vi fortsätta att utveckla.
Enligt våra uppföljningar och utvärderingar gällande barnsäkerhet ser vi att våra barn är trygga både i barngruppen och med oss vuxna.
Barnen har också tillägnat sig bra strategier för konflikthantering och känner till lekregler.
Husmodellen har bidragit till att göra oss uppmärksamma på vilka rum/utrymmen, inomhus och utomhus, som vi behöver ha bättre tillsyn av. Kartläggningen enligt husmodellen har varit ett bra fundament för diskussioner utifrån diskrimineringsgrunderna.
Vårt resultat från stadens förskoleundersökning visar att vårdnadshavarna är nöjda med förskolans arbete inom området
”Normer och värden”. Vi ser en fortsatt positiv trend då 99 % av vårdnadshavarna upplever att deras barn känner sig trygga på förskolan, 97 % upplever att deras barn ges lika möjligheter att utvecklas oberoende av kön, etnisk tillhörighet, religion eller funktionsnedsättning. 99 % av vårdnadshavarna upplever att deras barn uppmuntras till att utveckla sina sociala förmågor. När det gäller inflytande och delaktiget anser 99 % av vårdnadshavarna att deras barn uppmuntras till att ta eget initiativ och ansvar, vilket är en ökning i jämförelse med förra året.
Det främjande arbetet är förskolans värdegrundsarbete utifrån läroplanen och finns i förskolans förhållnings- och arbetssätt. Det är en del i det vardagliga, långsiktiga arbetet på förskolan. Att främja är att förstärka respekten för allas lika värde och skapa förståelse för det som är annorlunda. Det kan också vara till exempel
kompetensutveckling för personalen om diskrimineringsgrunderna.
Arbetssätt:
Vi arbetar utifrån en gemensam värdegrund för förskolan Stenkolet/Sofia Förskolor.
Vi skapar miljöer som stärker alla barns förmågor och uttryck t.ex. med lekmaterial som är brett och stimulerande.
Vi är goda förebilder och är lyhörda och aktiva pedagoger.
[Skriv text]
Vi respekterar barnens lekrum samtidigt som vi har insyn i vad som pågår.
Vi har ett förhållningssätt som ger alla människor lika
möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Detta gäller barnen, vårdnadshavare, personal samt människor utanför förskolan.
Vi är öppna för olikheter och ser dem som en tillgång. Vi har genuspedagogisk kompetens och kompetens om barn i behov av särskilt stöd.
Vi har ett inkluderande och normkritiskt/normkreativt
arbetssätt. Vi bemöter barnen som individer och kategoriserar dem inte utifrån ålder, kön eller annan diskrimineringsgrund.
Vi är öppnaöppen för barns etiska och filosofiska frågor och bemöta dem med på ett respektfullt sätt. Vi svarar på barnens frågor i enlighet med vår värdegrund.
Skapa trygghet i gruppen genom att barnen känner förtroende för oss vuxna. Vi skapar tydlighet genom att bestämma tillsammans med barnen vilka lekregler som gäller.
För att stimulera ett positivt samspel mellan barnen arbetar vi aktivt med inflytande, delaktighet och ansvar.
Pedagogerna har ett professionellt förhållningssätt och pratar inte över huvud på barnen vid hämtning och lämning.
Antingen inbegriper pedagogen barnet i diskussioner eller så tar pedagogen samtal endast med vårdnadshavare.
Förskolans/enhetens representanter i stadsdelens nätverk kring genus och normkritik bidrar till ökad kunskap om hur
samhället och förskolan förmedlar normer.
Underlag för kartläggning:
Organiserade och väl förberedda samtal med barn och personal om trygghet och trivsel
Konfliktsituationer
Vårdnadshavares/barns synpunkter
RISK-incidenter och barnskyddsronder
personalens iakttagelser och reflektion (pedagogisk dokumentation)
kartläggning av riskområden enligt Hus-modellen, ett verktyg för att upptäcka och förebygga risker för diskriminering och trakasserier i förskolan.
[Skriv text]
Analys av kartläggningen:
Vår kartläggning visar att samling, gruppstärkande övningar, tydliga lekregler, närvarande pedagoger och uppdelning i mindre grupper är viktiga i det förebyggande och främjande likabehandlingsarbetet.
Kartläggningen visar också att det är viktigt att vi pedagoger har insyn och är närvarande i leken, i skymda rum, i hallen, i våtrummet och vid toalettbesök.
På gården kan det finnas risk för åldersdiskriminering om de yngre barnen behöver ”akta sig” för de äldre. Vi arbetar aktivt för att
förebygga det. Vi behöver också se över förutsättningarna för att barn med funktionsnedsättning får möjlighet att delta i alla aktiviteter på gården.
I hallen kan det förekomma samtal där barnen värderar varandras kläder. Det är viktigt att vi vuxna är närvarande och är goda
förebilder. Vi förstärker inte barn genom att kommentera kläder utan vi använder neutrala ord. Vår respons på det barnen gör är för deras skull, inte för att de ska få beröm eller behöva visa upp sig. På samlingen och in den dagliga verksamheten diskuterar vi frågor som rör likabehandling och demokrati. Vi använder metoder så att alla kommer till tals och blir lyssnade på.
Barnen får leka själva men vi pedagoger behöver ha insyn och stämma av med barnen vilka regler som gäller. ”Lek vad du vill men ingen ska bli skadad, rädd eller ledsen” är en mentalitet som vi arbetar efter och implementerar i barngruppen.
Vid toalettbesök är det viktigt att barn ska vara ifred och att de ska respektera varandra. Det är viktigt också att visa respekt vid blöjbyte.
Andra barn behöver inte stå och titta på.
Det förebyggande arbetet handlar om att minimera risken för
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Till exempel:
granska språkbruk, värderingar, tillgänglighet och trygghet.
Förskolan arbetar förebyggande och främjande med alla
diskrimineringsgrunderna och för att motverka kränkande behandling.
Utifrån analys av kartläggningen och utvärdering av vår tidigare plan har vi formulerat följande mål för 2016:
Mål:
Barnen utvecklar sin förmåga att förebygga och hantera konfliktsituationer.
Fortsättningsvis kommer vi arbeta med förskolans pedagogiska miljöer och material utifrån ett normkritiskt/normkreativt perspektiv.
[Skriv text]
Arbetssätt:
Alla pedagoger är väl insatta i förskolans plan mot kränkande behandling och arbetar utifrån det arbetssätt som anges i dokumentet.
Vi pedagoger är viktiga förebilder som är närvarande, lyssnande och tydliga.
Vi uppmuntrar barnen att ta eget ansvar och ger varje barn verktyg för att hitta lösningar både enskilt och tillsammans med andra samt att varje barn får tillit till sin egen förmåga att klara av saker själv.
Vi uppmuntrar barnen att uttrycka sina tankar och känslor, förhandla/kompromissa, vänta på sin tur, turtagning, dela med sig och acceptera ett ja eller nej.
Att arbeta i mindre grupper utifrån barnens intressen och behov är grunden för att alla barn ska få möjligheten till en mångfald av uttryckssätt i olika miljöer och med inspirerande och spännande material. Pedagogerna är medforskande och närvarande för att lyssna in vilka nya frågor som väcks av barnen vilket är en viktig del som leder arbetet tillsammans med barnen vidare.
Vi erbjuder barnböcker och material som synliggör olika språk, kulturer, likheter och olikheter, olika typer av familjer och sätt att leva.
Vi reflekterar över barnens val av material och miljö utifrån ett normkritiskt perspektiv.
Vi fördjupar arbetet med normkritiska frågor bl.a. genom att förskolans representant i stadsdelens normkritiska nätverk sprider kunskap och lyfter upp frågor om detta på
arbetsplatsträffar och planeringsdagar.
Vi fortsätter att utveckla ett normkritiskt förhållningssätt, bland annat genom att reflektera kring vilka förväntningar som råder som är knutna till diskrimineringsgrunderna. Vi gör uppföljningar och har erfarenhetsutbyte på arbetsplatsträffar.
Uppföljning:
Alla pedagoger arbetar dagligen med att samtala med barn om demokrati, normer och förhållningssätt för att tillsammans reflektera och implementera värdegrunden.
Stenkolets alla pedagoger reflekterar, diskuterar och gör tillsammans en uppföljning under reflektionsmöten, arbetsplatsträffar och planeringsdagar för att motverka och minimera risken för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
[Skriv text]
Uppföljning av planen mot diskriminering och kränkande behandling sker med vårdnadshavare på föräldramöte, utvecklingssamtal och i den dagliga dialogen.
Ansvar:
Arbetslag, avdelningsansvariga, arbetsplatsledare.
Förskolechefen är ytterst ansvarig.
När insatserna ska genomföras:
Insatserna genomförs i det dagliga arbetet. Om något uppmärksammas i verksamheten ska åtgärder sättas in direkt.
Det åtgärdande arbetet handlar om att agera när ett barn kan ha utsatts för trakasserier eller kränkande behandling. Vi dokumenterar alltid även om problemet kan uppfattas som en bagatellartad händelse. Det kan räcka med en logganteckning med datum och en kort beskrivning av situationen.
Att upptäcka:
Vi ska vara där barnen är och vara lyhörda för barnens
”signaler” både ute och inne. Det finns olika signaler vi ska vara vaksamma på om barnen uppvisar då det kan tyda på att barnet blivit kränkt eller trakasserad. Några av dessa kan vara att barnet blir oroligare, ledsnare, mer
aggressivt/tillbakadraget, inte vill gå till förskolan, får kroppsliga symtom som ont i magen, är hänvisad till en enda roll i gruppen, inte får vara med och leka regelbundet eller får vara den som duger bara när de andra är borta.
Vi ska uppmärksamma barnens och personalens språkbruk.
Vi ska reflektera systematisk kring värdegrundsfrågor, bemötande och likabehandling på våra reflektionsmöten utifrån observationer och dokumentation.
Observera samtalsklimat.
Dialog med vårdnadshavare.
Att utreda – åtgärda – följa upp
Förskolans personal måste agera så snart någon anställd får kännedom om att ett barn känner sig utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller också om vårdnadshavare berättar något till personalen som deras barn har upplevt som kränkande på förskolan. Personalen måste skyndsamt utreda vad som har hänt och vidta de åtgärder som behövs för att förhindra fortsatta kränkningar.
Utredningen ska alltid dokumenteras. Som stöd för utredningen finns
[Skriv text]
en blankett för ”Dokumentation för utredning av kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier diskriminering” (i katalogen ”Anvisningar, mallar och listor”).
Utredningen (blanketten) skickas till avdelningschefen som gör eventuella kompletteringar, ser till att föreslagna åtgärder vidtas skyndsamt och att ärendet utan dröjsmål anmäls till
stadsdelsnämnden. Dokumentationen ska diarieföras vid förvaltningen. En kopia kan lämpligen sparas och låsas in på förskolan.
Om händelsen har varit av mindre allvarlig art kan det räcka med en enkel utredning. I komplicerade fall blir utredningsskyldigheten mer långtgående.
Syftet med utredningen är att kunna bedöma vilka åtgärder som måste vidtas för att få trakasserier eller kränkande behandling att upphöra.
En tid efter det att förskolan prövat de föreslagna återgärderna ska de följas upp. Även uppföljningen dokumenteras på blanketten.
Om förskolan har fått en anmälan från Skolinspektionen eller BEO är det förvaltningen som handlägger ärendet tillsammans med berörd förskolechef.
Anmälan till socialtjänst hanteras enligt andra rutiner, som framgår i krispärmen (flik 6), ”Oro för att barn far illa”.
Akut situation – Rutiner och dokumentation
Den första åtgärden är att få kränkningarna att upphöra samt att förhindra att de fortsätter.
Ansvarig pedagog samtalar med den/de kränkta för att ta reda på vad som hänt.
Ansvarig pedagog samtalar med det/de barn som kränkt.
Beskriv hur de kränkta upplever det och markera att beteendet inte accepteras. Samtala också med de andra barnen som varit inblandade.
Utredningen bör vara allsidigt belysande angående vad som inträffat och omfatta både den/de som kan ha eller har utövat kränkningen och den som blivit utsatt.
Ansvarig pedagog informerar berörda vårdnadshavare om vad som hänt.
Ansvarig pedagog informerar arbetslaget om den uppkomna situationen och dokumenterar händelseutvecklingen.
Ansvarig pedagog informerar förskolechef om händelseutvecklingen.
Vid behov upprättas en handlingsplan, eventuellt med stöd av chef. Stadsdelens Stödenhet kan ingå som resurs.
[Skriv text]
Ansvarig pedagog har samtal med de inblandade för att kontrollera om kränkningarna upphört.
Ansvarig pedagog informerar förskolechef om utvecklingen.
Eventuell uppföljning med specialpedagog/stödenhet.
Alla medarbetare har anmälningsplikt till Socialtjänsten om vi misstänker att ett barn behöver hjälp eller stöd för sin fysiska eller mentala hälsa.
Ansvarsfördelning - anmälningsplikt
Förskolechef
Förskolechef är skyldig att anmäla om barn är utsatt för
kränkning/diskriminering till chefen för Förskoleavdelningen.
Förskolechefen ansvarar för att en plan mot diskriminering och kränkande behandling för varje förskola upprättas och följs upp varje år. Om en personal är anklagad för att ha kränkt/diskriminerat ett barn är det förskolechefen som har ansvar för att det genomförs en
utredning av händelsen. Händelsen ska även anmälas till
avdelningschef på Stadsdelsförvaltningen/ Förskoleavdelningen.
Personal
All personal på förskolan är skyldig att arbeta aktivt för att förebygga och dokumentera om ett barn blir kränkt/diskriminerad/trakasserat och föreslå åtgärder för att kränkning/diskriminering ska förhindras.
När personal får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling/diskriminering är denne skyldig att anmäla händelsen till förskolechefen.
Avdelningschef
Avdelningschef är skyldig att utreda anmälan (underlag från
förskolan) och i förekommande fall skyndsamt vidta åtgärder och se till att händelsen anmäls till stadsdelsnämnden.
Barn
Personalen använder sig av olika metoder/arbetssätt för att ge barnen möjlighet att vara delaktiga och medverka i
likabehandlingsarbetet. Barn får berätta i samtal, enskilt och i grupp om hur de upplever miljön och sin vardag på förskolan.
Personal gör observationer och reflekterar kring pedagogisk dokumentation med barn.
Vi pratar med barnen om likabehandling och alla barns rättigheter på samlingar, under olika projekt eller
temaaktiviteter samt i dagliga samtal baserade på barnens frågor, berättelser och samspel.
[Skriv text]
Barns delaktighet skapas även genom att medarbetare fångar upp vilka kopplingar barnen själva gör kring dessa frågor i sin vardag på förskolan, till exempel genom reflektioner och intervjuer.
Vårdnadshavare
Vårdnadshavare är delaktiga i uppföljningen av planen mot diskriminering och kränkande behandling genom den dagliga kontakten med förskolepersonal där barnens trivsel på
förskolan står i fokus. Detsamma gäller vid utvecklingssamtal.
Planen diskuteras med vårdnadshavare även vid olika typer av föräldramöten och är uppsatt på avdelningarnas anslagstavlor.
Årets plan läggs ut på förskolans hemsida i ”Jämför Service”.
Vårdnadshavare får även direkt information om planen mot diskriminering och kränkande behandling i samband med inskolning och på föräldramöten.
På Sofia förskolor har vi ett föräldraråd med representanter från varje förskola. Dessa sitter i råden läsårsvis och träffas två gånger per termin tillsammans med förskolechef och en
representant från varje berörd förskola.
Personal
Alla pedagoger är delaktiga i kartläggning och upprättandet av planen mot diskriminering och kränkande behandling.
Likabehandlingsarbetet hålls levande genom diskussioner och reflektioner i arbetslagen utifrån observationer, intervjuer, utvecklingssamtal och pedagogisk dokumentation.
Exempel på forum för delaktighet och information kring likabehandlingsarbetet är arbetsplatsträffar, reflektionsmöte m.m. Information ges även av förskolechef till nya
medarbetare vid anställningen.
Varje arbetslag integrerar planen mot diskriminering och kränkande behandling i den egna arbetsplanen och följer
kontinuerligt upp de särskilda målsättningar som är aktuella på den egna förskolan.
Kommunikation
Planen mot diskrimening och kränkande behandling finns på
förskolans hemsida på Jämför Service/ Stockholms stad. Planen ska spridas i möten med barnen och personalen och på föräldramöten.
Den finns anslagen på alla gruppers anslagstavla där vårdnadshavarna har tillgång till den. På föräldramöte/föräldraråd har vårdnadshavarna möjlighet att komma med synpunkter och diskutera planen.
