Sofia Förskolor Förskolechef Marianne Nolberger Tfn: 08 508 12 175
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016
En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i förskolan ska ha samma rättigheter – flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder och bristande tillgänglighet.
Alla barn har rätt att vistas i förskolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Varje år upprättas en plan på alla förskolor. Det som står i planen mot diskriminering och kränkande behandling ska ske i verksamheten.
Arbetet med likabehandling mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier regleras i:
o Skollagen 6 kap (2010:800),
o Diskrimineringslagen (2008:567 ändrad 2014:958) o Förordning (2006:1083 ändrad 2011:681) om barns och
elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling.
o Läroplanen
o Barnkonventionen
o Stockholms stads förskoleprogram – framtidens förskola Enligt skollagen och diskrimineringslagen är all personal inom förskolan som kommer i kontakt med barn skyldiga att arbeta målinriktat för att motverka, förebygga och förhindra att kränkande handlingar, diskriminering och trakasserier förekommer på förskolan.
Om detta ändå skulle inträffa ska omständigheterna utredas,
dokumenteras och åtgärder föreslås för att förhindra att det upprepas.
Skadestånd kan utgå till den som diskriminerats/ kränkts, om personalen i förskolan åsidosätter sina skyldigheter enligt lagen.
Vårdnadshavaren kan göra en anmälan till Statens skolinspektion eller Diskriminerings-ombudsmannen. Skolinspektionen och barn- och elevombudet (BEO) har tillsynsansvar för bestämmelserna i skollagen.
Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsyn av bestämmelserna i diskrimineringslagen.
[Skriv text]
Diskriminering
Diskriminering är när personalen i förskolan på osakliga grunder behandlar barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, köns- överskridande identitet eller uttryck och ålder.
Beskrivning av diskrimineringsgrunderna - deo
Bristande tillgänglighet är också en grund för diskriminering sedan 1 januari 2015. Bristande tillgänglighet innebär att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att man inte har vidtagit skäliga åtgärder för tillgänglighet för att personen i fråga ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning.
Trakasserier
Trakasserier är när personal eller barn kränker ett barns värdighet och kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna.
Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktionsnedsättning med mera.
Kränkande behandling
Kränkande behandling är när personal eller barn kränker ett barns värdighet, men kränkningen har inte samband med någon
diskrimineringsgrund.
När man bedömer kränkande behandling mellan barn fäster man stor vikt vid barnets upplevelse. Förskolan ska alltid utreda om barnet blivit kränkt. Här tas hänsyn tas till barnens ålder. Det vanliga är att det inte är frågan om kränkande behandling men däremot snarast fråga om bristande tillsyn från personal.
Trakasserier och kränkande behandling kan vara:
fysiska (slag, knuffar)
verbala (hot, svordomar, öknamn)
psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när någon kommer)
texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier)
mobbning (upprepade kränkningar i avsikt att tillfoga någon annan skada eller obehag)
[Skriv text]
På Sofia Förskolors utgår vi från att alla människor har lika värde och att alla är viktiga för helheten, barn, vårdnadshavare och personal.
Ansvar, delaktighet, respekt, tillit och solidaritet ska utgöra grundfundamentet i vår verksamhet.
Brukaren i centrum
Alla människor, barn såväl som vuxna, är olika men har lika värde och är jämlika medlemmar i vårt samhälle. Vi ser olikheter som en tillgång och just därför arbetar vi aktivt med att skapa en likvärdig förskola, som utformar sin verksamhet utifrån barns och vårdnadshavarnas behov och förutsättningar.
Barn
Barnens intressen, behov och nyfikenhet är i centrum. Vi vuxna ska vara goda förebilder och bemöta barn med respekt, omtanke och glädje. Vi utgår ifrån att alla barn har en inneboende styrka och potential. Vår roll är att vara medforskande och engagerade, kunna ta barnets perspektiv och ge barnen stöd, tid och utmaningar för att utvecklas utifrån sina förmågor, oavsett kön, etnicitet, social bakgrund eller funktionsnedsättning. I vår verksamhet ska barn få uppleva att de är värdefulla, att de är lyssnade på och respekterade och att de har inflytande över sin vardag. Barnens tankar och lärande följer vi upp med hjälp av pedagogisk dokumentation och samtal med barn. Miljö, material och pedagogiskt innehåll skall vara stimulerande och
genomtänkt utifrån barns behov och intressen. Det är viktigt att den pedagogiska miljön möjliggör barns inflytande och att den väcker deras nyfikenhet och lust att lära.
Vårdnadshavare
Genom att agera professionellt och samverka med hemmet vill vi att vårdnadshavarna ska känna sig välkomna och delaktiga. Samverkan börjar med en föräldraaktiv inskolning och fortsätter med den dagliga kontakten, föräldraråd och andra mötesformer, informationsbrev, utvecklingssamtal och brukarundersökning. Vår pedagogiska
dokumentation och uppföljningar synliggör barns utveckling, trivsel och lärande och ger förutsättningar för vårdnadshavarna inflytande.
Samverkan präglas av ömsesidigt ansvar mellan vårdnadshavare och förskola.
Medarbetare - utveckling genom delaktighet och ansvar
En av de viktigaste förutsättningarna för en förskola av hög kvalité är medarbetare som är professionella, engagerade och kan omsätta läroplanens intentioner i ett öppet, positivt och lärande klimat.
Medarbetarna på Sofia Förskolor har olika kompetenser och ses som den viktigaste resursen. De tar ett särskilt ansvar för olika
uppgifter/områden. Ansvar, delaktighet, respekt, tillit och solidaritet är ledord som ska genomsyra även enhetens planering och organisation.
[Skriv text]
Tydliga mål och ansvarsfördelning samt en struktur för
reflektionsmöten, planeringstid, föräldrasamverkan, pedagogiska grupper med mera stödjer delaktighet och ansvarstagande.
Utifrån utvärderingen vi gjorde på APT och planeringsdagen på höstterminen ser vi att likabehandlingsarbetet har fungerat bra under 2015. Det är ett arbete som bedrivs kontinuerligt. Vi hade
likabehandlingsplanen i fokus på våra
föräldramöten/föräldraaktiviteter, bland annat ordnade vi en
tipspromenad där föräldrar och barn tillsammans fick diskutera kring likabehandlingsfrågor.
Under det gångna året har personalen på förskolan arbetat aktivt med att förbättra och berika miljön, både inne och ute utifrån barnens behov och det material och resurser vi har haft tillgång till.
Det främjande arbetet är förskolans värdegrundsarbete utifrån läroplanen och finns i förskolans förhållnings- och arbetssätt. Det är en del i det vardagliga, långsiktiga arbetet på förskolan. Att främja är att förstärka respekten för allas lika värde och skapa förståelse för det som är annorlunda. Det kan också vara till exempel
kompetensutveckling för personalen om diskrimineringsgrunderna.
Arbetssätt:
Vi arbetar utifrån en gemensam värdegrund för förskolan Äventyret/Sofia Förskolor. Vi har ett medvetet förhållningssätt gentemot barnen och vi ser alla barn som egna individer med olika behov och förutsättningar.
Vi tillämpar ett inkluderade arbetssätt bland annat genom att utforma verksameten så att alla barn kan delta utifrån sina individuella förutsättningar.
Vi anser att det är viktigt att vara positiva förebilder för barnen. Vi har ett bra bemötande och arbetar med att göra vårdnadshavarna uppmärksamma och medvetna om hur vi talar till barnen och vilka ord vi använder.
Vi tilltalar alla barn med deras namn.
Vi pratar aldrig över huvudet på barn
Vi skapar bra förutsättningar för att barnen ska träna sina sociala förmågor och förstå och respektera allas lika värde.
Vi ger flickor och pojkar lika stort utrymme och inflytande över verksamheten.
[Skriv text]
Vi stödjer barnen att utveckla strategier för konflikthantering.
Bland annat använder vi Start, ett material för arbetet med känslor, empati, konflikthantering, olikheter.
Vi samtalar med barnen och visar på att det finns olika sätt att lösa situationer.
Vi uppmuntrar positivt beteende hos barnen, genom att uppmärksamma generositet, respekt, solidaritet och samarbete.
Vi uppmuntrar barnen att ta ansvar och låter dem klara saker själva.
Vi dokumenterar och reflekterar kring det som sker mellan barnen i gruppen.
Vi visar att man kan tycka olika och att det är OK att visa känslor.
Vi fortsätter att utveckla ett normkritiskt förhållningssätt, bland annat genom att reflektera kring vilka förväntningar som råder, som är knutna till diskrimineringsgrunderna.
Vi tror att förskolans/enhetens representanter i stadsdelens nätverk kring genus och normkritik kommer att bidra till ökad kunskap om hur samhället och förskolan förmedlar normer.
Underlag för kartläggning:
o Organiserade och väl förberedda samtal med barn och personal om trygghet och trivsel
o Konfliktsituationer
o Vårdnadshavares/barns synpunkter o RISK-incidenter och barnskyddsronder
o personalens iakttagelser och reflektion (pedagogisk dokumentation)
o kartläggning av riskområden enligt Hus-modellen, ett verktyg för att upptäcka och förebygga risker för diskriminering och trakasserier i förskolan.
Det är viktigt att barn, personal och vårdnadshavare är delaktiga i arbetet. Var och en bidrar med sin kunskap, utifrån sitt perspektiv.
Analys av kartläggningen:
Enligt resultat från stadens förskole undersökning är vårdnadshavarna nöjda med förskolans arbete inom området ”Normer och värden”. Vi ser en fortsatt positiv trend då 94 % av vårdnadshavarna upplever att deras barn känner sig trygga på förskolan, 95 % upplever att deras barn ges lika möjligheter att utvecklas oberoende av kön, etnisk tillhörighet, religion eller funktionsnedsättning. Vi ser att vi behöver fortsätta arbeta med barns sociala förmågor då 91 % av
[Skriv text]
vårdnadshavarna upplever att deras barn uppmuntras till att utveckla sina sociala förmågor, vilket är ett litet lägre resultat än förra året. När det gäller inflytande och delaktiget anser 92 % av vårdnadshavarna att deras barn uppmuntras till att ta eget initiativ och ansvar, vilket är en ökning i jämförelse med förra året.
För att alla barn ska känna sig trygga och sedda arbetar vi i mindre grupper, utifrån barnens intressen och behov. Detta skapar arbetsro i barngruppen och gör att alla barn får ta plats och komma till tals.
Samma arbetssätt tillämpar vi i övergångssituationer, t.ex. när vi går in/går ut, av/påklädning och efter måltider. Uppdelning i mindre grupper och aktiva och nära pedagoger som är uppmärksamma på barnens signaler gör att konflikter och friktioner minskar i
barngruppen, samtidigt som barnen får bättre möjligheter att lära sig av och hjälpa varandra.
Det förebyggande arbetet handlar om att minimera risken för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Ex: granska språkbruk, värderingar, tillgänglighet, trygghet.
Förskolan arbetar förebyggande och främjande med alla
diskrimineringsgrunderna och för att motverka kränkande behandling.
Utifrån analys av kartläggningen och utvärdering av vår tidigare plan har vi formulerat följande mål för 2016:
Mål:
Alla barn och föräldrar känner sig sedda och bemötta på samma villkor.
Alla barn får ta del av material som stimulerar, utmanar och stödjer vårt arbete med likabehandling.
Arbetssätt:
Alla pedagoger är väl insatta i förskolans plan mot
diskriminering och kränkande behandling och arbetar utifrån det arbetssättet som anges i dokumentet.
Vi ser oss som ett arbetslag och är flexibla i vårt arbete. Att hjälpa varandra och ha genomtänkta lösningar vid
personalfrånvaro möjliggör arbete i små grupper och ger kontinuitet i den pedagogiska verksamheten.
Arbetet i mindre grupper, fysiskt och psykiskt närvarande vuxna med rätt kompetens är viktigt så att alla barn får
[Skriv text]
möjlighet att prova, uttrycka sig och bli lyssnade till. Mindre grupper skapar en lugnare arbetsmiljö.
Vi avsätter tid för att tillsammans med barnen och i arbetslagen reflektera över det pågående projekt och fokusområden, var vi befinner och hur vi ska gå vidare.
För att tillgodose och stimulera alla barn behöver vi utöver reflektionen, fortsätta arbeta med miljön både inne och ute.
Vi fortsätter att granska miljö och material utifrån ett
normkritiskt tänk. Vi kompletterar miljön med ostrukturerat, formbart material, såsom återvinningsmaterial, byggklossar, trä, sand, konstnärsmaterial, lera och så vidare, som erbjuder större möjligheter att utforska och att använda det mångsidigt i motsats till det strukturerade materialet, som till exempel föreställande, färdiga leksaker (bilar, dockor, plastdjur).
Vi erbjuder barnböcker och material som synliggör olika språk, kulturer, likheter och olikheter, olika typer av familjer och sätt att leva.
Vi fördjupar arbetet med normkritiska frågor bl.a. genom att Sofia förskolors representanter i stadsdelens normkritiska nätverk sprider kunskap och lyfter upp frågor om detta inom egna förskolan.
Uppföljning:
Reflektion/samtal med barn om demokrati, normer, trivsel.
Avdelningsvis och förskolevis: på reflektionsmöten, APT och planeringsdagar.
Med vårdnadshavare på utvecklingssamtal, föräldramöte och i den dagliga dialogen.
Ansvar:
Arbetslag, avdelningsansvariga, arbetsplatsledare.
När insatserna ska genomföras:
Insatserna genomförs i det dagliga arbetet. Om något uppmärksammas i verksamheten så får åtgärder sättas in direkt.
Det åtgärdande arbetet handlar om att agera när ett barn kan ha utsatts för trakasserier eller kränkande behandling. Vänta inte med att
dokumentera även om problemet kan uppfattas som en bagatellartad händelse. Det kan räcka med en logganteckning med datum och helt kort vad problemet handlar om.
[Skriv text]
Att upptäcka:
Vara där barnen är och vara lyhörda för barnens ”signaler”
både ute och inne. Det finns olika signaler vi ska vara
vaksamma på om barnen uppvisar då det kan tyda på att barnet blivit kränkt eller trakasserad. Några av dessa kan vara att barnet blir oroligare, ledsnare, mer aggressivt/tillbakadraget, inte vill gå till förskolan, får kroppsliga symtom som ont i magen, är hänvisad till en enda roll i gruppen, inte får vara med och leka regelbundet, får vara den som duger bara när de andra är borta.
Uppmärksamma barnens och personalens språkbruk.
Utifrån observationer och dokumentation, reflektera systematisk kring värdegrundsfrågor, bemötande och likabehandling på våra reflektionsmöten.
Observera samtalsklimat.
Dialog med vårdnadshavare.
Att utreda – åtgärda – följa upp
Förskolans personal måste agera så snart någon anställd får kännedom om att ett barn känner sig utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller också om vårdnadshavare berättar något till personalen som deras barn har upplevt som kränkande på förskolan. Personalen måste skyndsamt utreda vad som har hänt och vidta de åtgärder som behövs för att förhindra fortsatta kränkningar.
Utredningen ska alltid dokumenteras. Som stöd för utredningen finns en blankett för ”Dokumentation för utredning av kränkande
behandling, diskriminering eller trakasserier diskriminering” (i katalogen ”Anvisningar, mallar och listor”).
Utredningen (blanketten) skickas till avdelningschefen som gör eventuella kompletteringar, ser till att föreslagna åtgärder vidtas skyndsamt och att ärendet utan dröjsmål anmäls till
stadsdelsnämnden. Dokumentationen ska diarieföras vid förvaltningen. En kopia kan lämpligen sparas och låsas in på förskolan.
Om händelsen har varit av mindre allvarlig art kan det räcka med en enkel utredning. I komplicerade fall blir utredningsskyldigheten mer långtgående.
Syftet med utredningen är att kunna bedöma vilka åtgärder som måste vidtas för att få trakasserier eller kränkande behandling att upphöra.
En tid efter det att förskolan prövat de föreslagna återgärderna ska de följas upp. Även uppföljningen dokumenteras på blanketten.
Om förskolan har fått en anmälan från Skolinspektionen eller beo är
[Skriv text]
det förvaltningen som handlägger ärendet tillsammans med berörd förskolechef.
Anmälan till socialtjänst hanteras enligt andra rutiner, som framgår i krispärmen (flik 6), ”Oro för att barn far illa”.
Akut situation – Rutiner och dokumentation
Den första åtgärden är att få kränkningarna att upphöra samt att förhindra att de fortsätter.
Ansvarig pedagog samtalar med den/de kränkta för att ta reda på vad som hänt.
Ansvarig pedagog samtalar med det/de barn som kränkt.
Beskriv hur de kränkta upplever det och markera att beteendet inte accepteras. Samtala också med de andra barnen som varit medhjälpare.
Utredningen bör vara allsidigt belysande vad det gäller vad som inträffat och omfatta både den/de som kan ha eller har utövat kränkningen och den som blivit utsatt.
Ansvarig pedagog informerar berörda vårdnadshavare om vad som hänt.
Ansvarig pedagog informerar arbetslaget om den uppkomna situationen och dokumenterar händelseutvecklingen.
Ansvarig pedagog informerar förskolechef om händelseutvecklingen.
Vid behov upprättas en handlingsplan, eventuellt med stöd av chef. Stadsdelens Stödenhet kan ingå som resurs.
Ansvarig pedagog har samtal med de inblandade för att kontrollera om kränkningarna upphört.
Ansvarig pedagog informerar förskolechef om utvecklingen.
Eventuell uppföljning med specialpedagog/stödenhet.
Alla medarbetare har anmälningsplikt till Socialtjänsten om vi misstänker att ett barn behöver hjälp eller stöd för sin fysiska eller mentala hälsa.
Ansvarsfördelning - anmälningsplikt
Förskolechef
Förskolechef är skyldig att anmäla om barn är utsatt för kränkning/diskriminering till chefen för Förskoleavdelningen.
Förskolechefen ansvarar för att en plan mot diskriminering och kränkande behandling för varje förskola, upprättas och följs upp varje år.
Om en personal är anklagad för att ha kränkt/diskriminerat ett barn är det förskolechefen som har ansvar för att det genomförs en utredning av
[Skriv text]
händelsen. Händelsen ska även anmälas till avdelningschef på Stadsdelsförvaltningen/ Förskoleavdelningen.
Personal
All personal på förskolan är skyldig att arbeta aktivt för att förebygga, dokumentera om ett barn blir kränkt/diskriminerad/trakasserat och föreslå åtgärder för att kränkning/diskriminering ska förhindras.
När personal får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling/diskriminering är denne skyldig att anmäla händelsen till förskolechefen.
Avdelningschef
Avdelningschef är skyldig att utreda anmälan (underlag från förskolan) och i förekommande fall skyndsamt vidta åtgärder och se till att händelsen anmäls till stadsdelsnämnden.
Barn
Personalen använder sig av olika metoder/arbetssätt för att ge barnen möjlighet att vara delaktiga och medverka i likabehandlingsarbetet.
Barn får berätta i samtal, enskilt och i grupp om hur de upplever miljön och sin vardag på förskolan. Personal gör observationer och reflekterar kring pedagogisk dokumentation med barn.
Vi pratar med barnen om likabehandling och alla barns rättigheter på samlingar, under olika projekt eller temaaktiviteter samt i dagliga samtal baserade på barnens frågor, berättelser och samspel.
Barns delaktighet skapas även genom att medarbetare fångar upp vilka kopplingar barnen själva gör kring dessa frågor i sin vardag på förskolan till exempel vid observationer och intervjuer.
Vårdnadshavare
Vårdnadshavare är delaktiga i uppföljningen av planen mot diskriminering och kränkande behandling genom den dagliga kontakten med förskolepersonal där barnens trivsel på förskolan står i fokus. Detsamma gäller vid utvecklingssamtal.
Planen diskuteras med vårdnadshavare även vid olika typer av föräldramöten och är uppsatt på avdelningarnas anslagstavlor.
Årets plan läggs ut på förskolans hemsida i ”Jämför Service”.
Vårdnadshavare får även direkt information om
likabehandlingsplanen i samband med inskolning och på föräldrarådsmöten.
På Sofia förskolor har vi ett föräldraråd med representanter från varje förskola. Dessa sitter i råden läsårsvis och träffas två gånger per termin tillsammans med förskolechef och en representant från
[Skriv text]
varje berörd förskola.
Personal
Alla pedagoger är delaktiga i kartläggning och upprättandet av planen mot diskriminering och kränkande behandling.
Likabehandlingsarbetet hålls levande genom diskussioner och reflektioner i arbetslagen utifrån observationer, intervjuer, utvecklingssamtal, pedagogiskdokumentation.
Exempel på forum för delaktighet och information kring
likabehandlingsarbetet är arbetsplatsträffar, reflektionsmöte m.m.
Information ges även av förskolechef till nya medarbetare vid anställningen.
Varje arbetslag integrerar planen mot diskriminering och kränkande behandling i den egna arbetsplanen och kontinuerligt följer upp de särskilda målsättningar som är aktuella på den egna förskolan.
Kommunikation
Planen mot diskrimening och kränkande behandling finns på förskolans hemsida på Jämför Service/ Stockholms stad. Planen ska spridas i möten med barnen och personalen och på föräldramöten. Den finns anslagen på alla gruppers anslagstavla där vårdnadshavarna har tillgång till den. På föräldramöte/ föräldraråd har vårdnadshavarna möjlighet att komma med synpunkter och diskutera planen.
