Trafiksäkerhet
Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2011
Titel: Trafiksäkerhet. Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2011
Foto: Omslag Jan-Aage Haaland , inaagency/damkier (sid. 16), övriga Jan-Aage Haaland Publikationsnummer: 2011:151
ISBN: 978-91-7467-222-0 Utgivningsdatum: Oktober 2011 Utgivare: Trafikverket
Författare: Ingemar Ekander, SCB
Kontaktperson: Susanne Åslund, Trafikverket
Förord
Trafikverket ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägs- trafik, sjöfart och luftfart. Verket ansvarar även för byggande samt drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar.
Trafikverket tog den 1 april 2010 över de verksamheter som tidigare fanns inom Banverket och Vägverket. Samtidigt avvecklades Banverket, Vägverket och SIKA.
Det är Trafikverket som har det övergripande ansvaret för trafiksäkerheten i Sverige. Verket samarbetar bland annat med polisen och kommunerna, men även med många andra aktörer i samhället för att öka trafiksäkerheten. Att ta fram och analysera trafiksäkerhetsstatistik ingår som en del av detta ansvar. En av de äldsta löpande undersökningarna är Trafiksäker- hetsenkäten. Denna årliga undersökning har genomförts av Statistiska Centralbyrån på upp- drag av dåvarande Trafiksäkerhetsverket åren 1981–1992 och av Vägverket åren 1993–2011.
Under åren 1981–2003 genomfördes enkäten under hösten, men från 2005 på våren.
I stort sett ställs samma frågor varje år, vilket gör att Trafiksäkerhetsenkäten är en utmärkt källa för att studera förändringar av allmänhetens attityder till viktiga trafiksäkerhetsfrågor över tid. Det har visat sig att det i allmänhet tar många år innan några större skillnader i attityder kan påvisas. Det har också visat sig att det i många frågor finns stora skillnader i attityder mellan kön och ålder.
I dagens trafiksäkerhetsarbete finns ett stort intresse av information och resultat från enkäten. Därför har verket fr.o.m. 1995 års undersökning gett ut en rapport som redovisar de mest intressanta svaren ur enkäten.
Trafikverket oktober 2011
Innehåll
sid
FÖRORD ...3
NOLLVISIONEN ...5
SÄKRARE TRAFIKMILJÖ...9
TRAFIKNYKTERHET ... 13
HASTIGHET ... 17
BILBÄLTEN ... 21
CYKELHJÄLM ... 26
SYNBARHET ... 28
TABELLBILAGA ... 29
VIKTIGT ATT VETA… ...35
Nollvisionen
Ingen människa ska behöva dödas eller skadas allvarligt i trafiken.
Detta är det långsiktiga mål – Nollvisionen – som Riksdagen har beslutat om.
Ytterst har de som utformar vägtransportsystemet, såsom Trafikverket, Transportstyrelsen och kommunerna, ansvaret för säkerheten.
Kännedom om Nollvisionen
Resultaten av 2011 års Trafiksäkerhetsenkät visar att 84 procent av befolkningen känner till Nollvisionen mycket bra eller delvis. I ålders- gruppen 15–17 år är andelen emellertid betydligt lägre. Kännedomen om Nollvisionen är något högre bland män än bland kvinnor.
1 ”Känner Du till Nollvisionen?”
Andel som svarat ”Ja” 2011
Noll dödsfall i trafiken
65 procent av kvinnorna 47 procent av männen anser att det är oacceptabelt att den svenska tra- fiken kräver människoliv.
2a ”Hur många dödsfall i trafiken anser Du vara acceptabelt per år?”
Andel som svarat ”noll dödsfall” 2011
2b Andel som svarat ”noll dödsfall”
1996–2003, 2005–2006, 2008–2011, 15–74 år
Under åren efter millennieskiftet svarade något mer än varannan person ”noll” på frågan om hur många dödsfall som är acceptabelt i trafiken.
Under åren 2008–2010 uppgick andelen till ungefär 60 procent, men har sedan minskat till 56 procent.
Procent Procent
0 20 40 60 80 100
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
–96 –98 –00 –02 –04 –06 –08 –10 –11 Procent
”Jag tycker att trafiken blivit mer riskfylld under senare år”
Andel som instämmer 2011
Trafiken mer riskfylld
Drygt varannan person upplever att trafiken har blivit mer riskfylld under senare år. Kvinnor har gjort denna bedömning i betydligt högre grad än män och personer som fyllt 55 i betydligt högre omfattning än yngre.
Procent
4a Andel som instämmer
1991–2003, 2005–2011, 15–74 år 4b
Procent
Andelen som anser att trafiken blivit mer risk- fylld har varierat över tid. 2011 års andel på 52 procent är den lägsta sedan slutet av 1990-talet.
En förklaring kan vara att flera trafiksäkerhets- främjande åtgärder bidragit till att antalet döds-
Inte prata i mobil- telefon när man körAnvända cykelhjälm Inte köra mot rött ljus
Hålla hastighets- gränsernaHålla avståndet till
framförvarande fordon
”Vilka tre beteenden tror Du är viktigast för trafiksäkerheten?”
Andel som markerat respektive svarsalternativ 2011
3
Trafikantbeteenden
En stor majoritet bland både kvinnor och män har angivit ”Inte köra rattfull” som allra viktigast för trafiksäkerheten när de fått välja bland åtta viktiga beteenden. Därefter följer ”Inte köra mot rött ljus” och ”Använda bilbälte”.
Procent
Inte köra trött Använda bilbälte
Inte köra rattfull
0 20 40 60 80 100
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
–91 –93 –95 –97 –99 –01 –03 –05 –07 –09 –11 0
20 40 60 80 100
Kvinnor Män
”Det borde vara förbjudet att prata i mobiltelefon när man kör bil”
Andel som instämmer 2011
Mobiltelefon och bilkörning
80 procent av kvinnorna och 64 procent av män- nen anser att det borde vara förbjudet att tala i mobiltelefon i samband med bilkörning. Äldre personer önskar ett förbud i betydligt högre grad än yngre.
Procent
5a Andel som instämmer
2001–2003, 2005–2011, 15–74 år 5b
Procent
Under hela perioden har ungefär två av tre per- soner svarat att mobilsamtal borde förbjudas när man kör bil.
Procent
Skickar meddelanden vid bilkörning
Ungefär var tionde kvinna och var tionde man har uppgett att de ibland skickar meddelanden i sam- band med bilkörning. Andelen är betydligt högre bland yngre förare. Det är däremot sällsynt att äldre förare skickar meddelanden.
”Hur ofta skickar Du meddelanden (SMS/MMS) via mobiltelefon när Du kör bil?”
Andel bilförare som svarat ”Vid en av fyra resor"
eller fler 2011 6
0 20 40 60 80 100
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
–01 –03 –05 –07 –09 –11
0 20 40 60 80 100
18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
”Sannolikheten att bli stoppad i en poliskontroll har ökat den senaste tiden”
Andel som instämmer 2011
Procent
8a Andel som instämmer
2000–2003, 2005–2006, 2008–2011, 15–74 år
Procent
8b
Stoppad i poliskontroll
Drygt var tredje person, ungefär lika många kvin- nor som män, har gjort bedömningen att sannolik- heten att bli stoppad i en poliskontroll har ökat.
Andelarna är högst bland tonåringar och bland personer som är 75 år eller äldre.
Under senare år har alltfler personer upplevt en ökad sannolikhet att bli stoppad i en poliskontroll.
Procent
Läser meddelanden vid bilkörning
Det är vanligare att man läser än att man skickar meddelanden vid bilkörning – ungefär var femte manlig och var sjätte kvinnlig förare läser ibland SMS eller MMS bakom ratten. Detta gäller nästan uteslutande yngre och medelålders förare.
”Hur ofta läser Du meddelanden (SMS/MMS) via mobiltelefon när Du kör bil?”
Andel bilförare som svarat ”Vid en av fyra resor"
eller fler 2011 7
0 20 40 60 80 100
Kvinnor Män
18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder
0 20 40 60 80 100
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
–00 –02 –04 –06 –08 –10 –11
Säkrare trafikmiljö
”Det är rimligt att sänka hastighetsgränsen till 30 km/tim på gator där det finns många fotgängare och cyklister”
Andel som instämmer 2011
Hastighetsgränser i tätort
Tre av fyra kvinnor tycker att det är rimligt att sänka hastighetsgränsen till 30 km/tim på gator där det finns många fotgängare och cyklister. Två av tre män har samma uppfattning.
Procent
9a Andel som instämmer
1997–2003, 2005–2011, 15–74 år 9b
Procent
Andelen som anser att 30 km/tim bör vara hastighetsgräns i trafikmiljöer där det finns många oskyddade trafikanter har varit stabil och uppgått till storleksordningen 70 procent.
”Högsta tillåtna hastighet borde vara 30 km/tim vid passerande av buss som stannat för av- och påstigning”
Andel som instämmer 2011
Hastighetsgräns 30 km/tim vid buss som stannat för av- och påstigning
Två av tre tillfrågade har svarat att 30 km/tim bör vara högsta tillåtna hastighet för fordon som passe- rar en buss som stannat för av- och påstigning.
Kvinnor instämmer i något högre grad än män och äldre personer i betydligt högre omfattning än yngre.
Procent
10
0 20 40 60 80 100
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
–97 –99 –01 –03 –05 –07 –09 –11
0 20 40 60 80 100
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
”Bilarna stannar sällan när jag ska gå över gatan på övergångsställe”
Andel som instämmer 2011
Procent
11a
Bilarna stannar sällan
Ungefär 30 procent av de tillfrågade instämmer i påståendet att bilarna sällan stannar när de ska gå över gatan på övergångsställe. Det är framför allt den äldsta åldersgruppen som svarat ”ja”.
Andel som instämmer
1993–2003, 2005–2011, 15–74 år 11b
Procent
Under 1990-talet ansåg omkring 60 procent att bilarna sällan stannar vid övergångsställen. År 2000, då lagen om väjningsplikt vid obevakade övergångsställen infördes, minskade andelen till 35 procent och har därefter ytterligare minskat.
Under de tre senaste åren har andelarna varit lägre än 30 procent.
”Fler korsningar bör ersättas med cirkulations- platser (rondeller)”
Andel som instämmer 2011
Cirkulationsplatser
Tre av fyra personer anser att fler korsningar för ersättas med cirkulationsplatser. Andelarna är ungefär lika stora för kvinnor som för män.
Procent
12a Andel som instämmer
2000–2003, 2005–2011, 15–74 år 12b
Procent
Andelen som anser att fler korsningar bör er- sättas av cirkulationsplatser har varierat mellan 69 och 76 procent. 2011 års andel är den hittills högsta.
0 20 40 60 80 100
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
–93 –95 –97 –99 –01 –03 –05 –07 –09 –11
0 20 40 60 80 100
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
–00 –02 –04 –06 –08 –10 –11
”Alla större vägar borde förses med mitträcken för att förhindra möteskollisioner”
Andel som instämmer 2011
Procent
13a Andel som instämmer
1999–2003, 2005–2011, 15–74 år
Procent
13b
Mitträcken
84 procent av de tillfrågade tycker att alla större vägar borde förses med mitträcken för att för- hindra möteskollisioner. Andelarna överstiger 80 procent för samtliga åldersgrupper och är i allmänhet högre bland kvinnor än bland män.
Den långsiktiga tendensen har varit att stödet för mitträcken ökat. 2011 års andel är den näst högsta.
”Alla större vägar borde förses med sidoräcken”
Andel som instämmer 2011
Procent
14 ”Räfflor i vägen är ett bra sätt att varna bilförare
för att inte riskera avåkning från vägrenen"
Andel som instämmer 2011
Procent
15
Sidoräcken
En något lägre andel – två tredjedelar – tycker att alla större vägar borde förses med sidoräcken.
Fler kvinnor än män instämmer. Mer än 70 pro- cent av de yngre (15–24 år) är positivt inställda till sidoräcken.
Räfflor i vägen
Det finns ett starkt stöd för räfflor i vägen – 94 procent anser att sådana är ett bra sätt att varna bilförare från avåkning. Andelarna är ungefär lika stora oberoende av kön och ålder.
0 20 40 60 80 100
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
–99 –01 –03 –05 –07 –09 –11
0 20 40 60 80 100
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
Dubbdäck viktiga för trafiksäkerheten
80 procent av de tillfrågade tycker att dubbade vinterdäck är viktiga för trafiksäkerheten. Ande- larna är ungefär lika stora oberoende av kön.
”Dubbade vinterdäck är viktigt för trafiksäker- heten vintertid”
Andel som instämmer 2011
Procent
16
Odubbade vinterdäck viktiga för miljön
Samtidigt tycker varannan person att odubbade vinterdäck är viktiga för miljön. Något fler kvin- nor än män har denna uppfattning. Andelarna är störst bland personer som är 65 år eller äldre.
Dubbade/odubbade vinterdäck
Resultaten visar att en majoritet av svenskarna anser att dubbdäck främjar trafiksäkerheten vintertid samtidigt som mer än hälften anser att odubbade vinterdäck värnar miljön. Andelarna som tycker att ”Dubbade vinterdäck är viktigt för trafiksäkerheten vintertid” är högre i glesbe- folkade områden än i tätbefolkade områden, medan andelarna som tycker att ”Odubbade vinterdäck är viktigt för miljön” är högre i tät- befolkade områden.
”Odubbade vinterdäck är viktigt för miljön”
Andel som instämmer 2011
Procent
17
0 20 40 60 80 100
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
Trafiknykterhet
”Har det hänt någon gång under de senaste 12 månaderna att Du kört bil efter att ha druckit alkohol utöver lättöl?”
Andel bilförare som svarat ”ja” 2011, 18–84 år
”Har det hänt någon gång under de senaste 12 månaderna att Du druckit mycket alkohol en kväll och kört bil förmiddagen därpå?”
Andel bilförare som svarat ”ja” 2011, 18–84 år Kört bil efter att ha druckit alkohol
Fyra procent av de tillfrågade bilförarna har upp- gett att de under det senaste året kört bil efter att ha druckit alkohol. Andelarna är högst bland yngre män – män kombinerar alkohol med bilkörning i större utsträckning än kvinnor.
Procent Procent
18a
19a
Andel av samtliga tillfrågade som svarat ”ja”
1981–2003, 2005–2011, 18–74 år 18b
Procent
Under åren 1981–1989 ökade andelen som svarat att de kört bil efter alkoholförtäring från nio till 14 procent. Därefter har det skett en långsiktig minskning. 2011 års notering uppgår till 4 procent och är den lägsta sedan mätningarna startade.
Andel av samtliga tillfrågade som svarat ”ja”
2000–2003, 2005–2011, 18–74 år
Procent
19b
Kört bil förmiddagen efter att ha druckit mycket alkohol
22 procent av de manliga bilförarna och 12 pro- cent av de kvinnliga har svarat att de under det senaste året kört bil förmiddagen efter att de druckit mycket alkohol. Benägenheten att köra bil dagen efter större alkoholkonsumtion är störst i åldersgruppen 20–24 år.
Andelen som kört bil förmiddagen efter hög alkoholkonsumtion har varierat mellan 14 och 18 procent. 2011 års värde är något högre jämfört med de två föregående årens.
0 20 40 60 80 100
18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
–81 –84 –87 –90 –93 –96 –99 –02 –05 –08 –11
0 20 40 60 80 100
18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
–00 –02 –0 4 –06 –08 –10 –11
Sedan första februari 1999 pågår försöksverk-
”Har Du under de senaste 12 månaderna åkt med någon förare som varit påverkad av alkohol?”
Andel som svarat ”ja” 2011
”Alla bilar borde utrustas med ett alkolås där ett utandningsprov krävs varje gång bilen skall startas”
Andel som instämmer 2011
Åkt med förare påverkad av alkohol
Fyra procent av de tillfrågade, ungefär lika stor andel kvinnor som män, har svarat att de under det senaste året har åkt med en alkoholpåverkad förare. Andelarna är högst i åldrarna 18–24 år, medan de uppgår till någon enstaka procent bland personer som är 55 år eller äldre.
Procent Procent
20a
21a
Andel som svarat ”ja”
1994–2003, 2005–2011, 15–74 år 20b
Procent
Sedan år 1995 har andelen som åkt med en alko- holpåverkad förare varierat mellan fyra och sex procent.
Andel som instämmer
1995–2003, 2005–2011, 15–74 år
Procent
21b
Alkolås i alla bilar
76 procent av kvinnorna och 55 procent av män- nen anser att alla bilar borde utrustas med ett alkolås där ett utandningsprov krävs varje gång bilen skall startas. Stödet för alkolås är något större bland tonåringar än bland äldre.
Under åren 1999–2009 ökade andelen som före- språkar alkolås från 59 till 69 procent. De två senaste åren har andelen varit något lägre – 65 procent.
0 20 40 60 80 100
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
–94 –96 –98 –00 –02 –04 –06 –08 –10 –11
0 20 40 60 80 100
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
–95 –97 –99 –01 –03 –05 –07 –09 –11
Lagen säger att man inte får köra motordrivet fordon påverkad av alkohol eller andra droger. Straffrättsligt går gränsen för rattfylleri vid 0,2 promille alkoholhalt i blodet. För grovt rattfylleri är gränsen 1,0 promille. Beträffande narkotikaklassade medel gäller en nollgräns.
”Gränsen för rattfylleri borde gå vid 0 promille och inte som nu vid 0,2”
Andel som instämmer 2011
”Straffet för rattfylleri borde vara hårdare”
Andel som instämmer 2011 Gräns för rattfylleri, noll promille
Två av tre kvinnor tycker att gränsen för ratt- fylleri bör sänkas från 0,2 till noll promille. Två av fem män delar deras uppfattning. Äldre per- soner önskar en nollgräns i betydligt högre grad än yngre.
Procent Procent
22a
23a
Andel som instämmer
1990–2003, 2005–2011, 15–74 år 22b
Procent
Sedan år 1990 har mellan 49 och 58 procent ansett att gränsen för rattfylleri bör sänkas till noll promille. Stödet för en nollpromillegräns har varierat över tid. Andelen minskade under perioden 2003–2010 och uppgick år 2011 till 52 procent.
Andel som instämmer
2000–2003, 2005–2011, 15–74 år
Procent
23b
Hårdare straff för rattfylleri
94 procent av kvinnorna och 85 procent av män- nen, anser att straffet för rattfylleri borde vara hårdare. Andelarna är högst i den äldsta ålders- gruppen.
Under perioden har mellan 87 och 93 procent av de tillfrågade önskat hårdare straff för rattfylleri.
År 2011 uppgick andelen till 90 procent.
0 20 40 60 80 100
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
–90 –93 –96 –99 –02 –05 –08 –11
0 20 40 60 80 100
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
–00 –02 –04 –06 –08 –10 –11
”Har det hänt någon gång under de senaste 12 månaderna att Du blivit stoppad av polisen i en nykterhetskontroll?”
Andel bilförare som svarat ”ja” 2011, 18–84 år
Stoppad av polisen i en nykterhetskontroll
Ungefär varannan manlig bilförare och var tredje kvinnlig har under det senaste året blivit stoppade av polisen i en nykterhetskontroll. Andelarna är lägre bland förare under 25 år, liksom bland de äldsta förarna.
Procent
24 ”Har det hänt någon gång under de senaste 12
månaderna att Du somnat/nästan somnat när Du kört bil?”
Andel bilförare som svarat ”ja” 2011, 18–84 år 25
Procent
Somnat/nästan somnat vid ratten
18 procent av de manliga bilförarna och 13 pro- cent av de kvinnliga har svarat att de under det senaste året somnat/nästan somnat vid ratten.
De högsta andelarna finns i åldersgrupperna 20–54 år.
0 20 40 60 80 100
18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
”Det är viktigare att följa trafikrytmen än hastighetsgränserna”
Andel som instämmer 2011
”Det är rimligt att sänka hastighetsgränserna för att öka trafiksäkerheten”
Andel som instämmer 2011 Trafikrytm och hastighetsgränser
67 procent av männen och 53 procent av kvin- norna tycker att det är viktigare att följa trafik- rytmen än hastighetsgränserna. Det är framför allt personer i åldrarna 20-64 år som har denna uppfattning.
Procent Procent
26a
27a
Andel som instämmer
1981–2003, 2005–2011, 15–74 år 26b
Procent
Andelen som anser att det är viktigare att följa trafikrytmen än hastighetsgränserna har ökat.
Under de senaste åren har omkring 60 procent haft denna åsikt.
Andel som instämmer
1994–2003, 2005–2011, 15–74 år
Procent
27b
Sänka hastighetsgränserna för att öka trafiksäkerheten
72 procent av kvinnorna anser att det rimligt att sänka hastighetsgränserna för att öka trafiksäker- heten. Varannan man instämmer. De främsta före- språkarna finns bland personer som är 75 år eller äldre.
Vid millennieskiftet ansåg 40 procent av de till- frågade att det är rimligt att sänka hastighets- gränserna för att främja trafiksäkerheten. År 2011 hade andelen ökat till 60 procent, vilket är den i särklass högsta noteringen hittills.
Hastighet
0 20 40 60 80 100
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
–81 –84 –87 –90 –93 –96 –99 –02 –05 –08 –11
0 20 40 60 80 100
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
–94 –96 –98 –00 –02 –04 –06 –08 –10 –11
”Hastighetsgränsen vid övergångsställen bör alltid vara högst 30 km/tim”
Andel som instämmer 2011
”Alla bilar borde ha ett tekniskt hjälpmedel så att föraren lättare kan hålla hastighetsgränserna”
Andel som instämmer 2011
Hastighetsgräns 30 km/tim vid övergångsställen Något mer än varannan person tycker att hastig- hetsgränsen vid övergångsställen alltid bör vara högst 30 km/tim. Andelen som instämmer är betydligt högre bland kvinnor än bland män.
Stödet är störst bland 15-17-åringar och bland personer som är 65 år eller äldre
Procent Procent
28a
29
Andel som instämmer
2000–2003, 2005–2011, 15–74 år 28b
Procent
Andelen som vill ha 30 km/tim som hastighets- gräns vid övergångsställen har varierat mellan 46 och 55 procent. År 2011 uppgick den till 51 procent.
Tekniskt hjälpmedel att hålla hastighetsgräns 62 procent av kvinnorna och 46 av männen in- stämmer i påståendet att alla bilar borde utrustas med ett tekniskt hjälpmedel så att föraren lättare kan hålla hastighetsgränserna. Det är framför allt 15–17-åringar och personer som är 65 år eller äldre som har denna uppfattning.
Automatisk hastighetsövervakning
71 procent av de tillfrågade, betydligt fler kvin- nor än män, tycker att automatisk hastighets- övervakning är ett bra sätt att övervaka hastig- hetsöverträdelser. Bland personer som är 65 år eller äldre instämmer mer än 80 procent. I åldersgrupperna 20–54 år är däremot mindre än 50 procent positivt inställda till trafiksäker-
0 20 40 60 80 100
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
–00 –02 –04 –06 –08 –10 –11
0 20 40 60 80 100
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
”Automatisk hastighetsövervakning (med trafik- säkerhetskamera) är ett bra sätt att övervaka hastighetsöverträdelser”
Andel som instämmer 2011
Procent
30
0 20 40 60 80 100
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
”Straffet för fortkörning borde vara hårdare”
Andel som instämmer 2011
Procent
31a Andel som instämmer
1990–2003, 2005–2011, 15–74 år
Procent
31b
Hårdare straff för fortkörning
Mer än varannan kvinna samt var tredje man tycker att straffet vid fortkörning borde vara hårdare. Det är framför allt äldre personer som vill ha skärpta straff.
Andelen som önskar hårdare straff vid fortkör- ning har varierat mellan 36 och 44 procent. År 2011 instämde 41 procent.
0 20 40 60 80 100
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
–90 –93 –96 –99 –02 –05 –08 –11
”Hastighetsgränserna borde kunna varieras beroende på trafikmängd och väder”
Andel som instämmer 2011
Variabla hastighetsgränser
Tre av fyra män anser att hastighetsgränserna borde kunna varieras beroende på trafikmängd och väder, medan två av tre kvinnor har denna uppfattning. Andelarna är lägre bland tonåringar.
Procent
32 ”De nya hastighetsgränserna där det skiljer
10 km/tim mellan varje hastighetsgräns är bättre än de tidigare där det skilde 20 km/tim"
Andel som instämmer 2011 33
Procent
Knappt hälften av de tillfrågade, 49 procent av kvinnorna och 43 procent av männen, tycker att de nya hastighetsgränserna är bättre än de tidigare. Andelarna är högre bland personer under 25 år och bland de som är 75 år eller äldre.
0 20 40 60 80 100
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
"Hastighetsgränserna på vägen skiftar så ofta att det har blivit svårare att hålla reda på vilken som gäller"
Andel som instämmer 2011
Drygt två av tre personer, ungefär lika många kvinnor som män, anser att det blivit svårare att hålla reda på vilken hastighetsgräns som gäller.
Andelarna är högre bland äldre personer än bland yngre
Procent
34 "80 km/tim är en lämpligare hastighetsgräns än
90 km/tim på landsvägar som saknar mitträcke"
Andel som instämmer 2011 35
Procent
43 procent av kvinnorna och 26 procent av män- nen tycker att 80 km/tim är en lämpligare hastig- hetsgräns än 90 km/tim på landsvägar som saknar mitträcke. Andelarna är högst bland personer som är 75 år eller äldre, liksom bland tonåringar.
0 20 40 60 80 100
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
”Det är rimligt att sänka hastighetsgränserna av miljöskäl"
Andel som instämmer 2011 36
Procent
Sänka hastighetsgränserna av miljöskäl Något mer än var tredje person, betydligt fler kvinnor än män, tycker att det är rimligt att sänka hastighetsgränserna av miljöskäl. Ande- len som är positivt inställda är högst i åldrarna 15–17 år och 75–84 år.
0 20 40 60 80 100
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
Bilbälten
Tätort
Procent
38a
Procent
Bilbälten i baksätet
94 procent av kvinnorna och 91 procent av män- nen har svarat att de alltid eller nästan alltid an- vänder bilbälte i baksätet vid färd i tätort. Liksom i framsätet används bälte i ytterligare något högre omfattning på landsväg.
Bältesanvändningen i baksätet skiljer sig inte nämnvärt för de olika åldersgrupperna. Bland manliga passagerare i åldersgrupperna 55–74 år använder emellertid mindre än 90 procent bälte när de åker bil i tätort.
”Hur ofta använder Du bilbälte då Du åker personbil och sitter i baksätet?”
Andel som alltid eller nästan alltid använder bilbälte av de som åker bil i baksätet 2011 Landsväg 38b
Tätort
Procent
37a
Procent
Bilbälten i framsätet
98 procent av kvinnorna och 97 procent av män- nen har svarat att de alltid eller nästan alltid an- vänder bilbälte i framsätet i tätortstrafik.
På landsväg är bältesanvändningen ytterligare något högre. Vid färd i framsätet används bil- bälte alltid eller nästan alltid av 98 procent – detta gäller såväl för kvinnor som för män.
”Hur ofta använder Du bilbälte då Du åker personbil och sitter i framsätet?”
Andel som alltid eller nästan alltid använder bilbälte av de som åker bil i framsätet 2011 Landsväg 37b
0 20 40 60 80 100
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
15–24 år
Procent
39a
Procent
Användning av bilbälte i personbil
Vid färd i personbil används bilbälte något oftare:
– i framsätet än i baksätet
– vid landsvägskörning än vid bilkörning i tätort – av kvinnor än av män
– av äldre personer än av yngre.
Lagstiftning har tillsammans med kampanjer att använda bilbälte medfört att dessa skillna- der under senare år blivit allt mindre.
I tabellbilagan redovisas underlaget för ålders- kategorierna 15–19 år, 20–24 år, 25–54 år samt 55–74 år.
Olika åldersgruppers användning av bilbälte 1981–2003, 2005–2011 i framsäte och baksäte, på landsväg och i tätort (uppgifterna avser samtliga i åldersgrupperna, både kvinnor och män)
25–74 år 39b
Lagen om obligatorisk användning av bilbälte i framsätet för personer 15 år eller äldre kom den 1 januari 1975.
Motsvarande lag om användning av bilbälte i baksätet för personer 15 år eller äldre kom den 1 juli 1986.
För barn under 15 år blev det obligatoriskt att
0 20 40 60 80 100
–81 –84 –87 –90 –93 –96 –99 –02 –05 –08 –11 Framsäte, landsväg Framsäte, tätort Baksäte, landsväg Baksäte, tätort
0 20 40 60 80 100
–81 –84 –87 –90 –93 –96 –99 –02 –05 –08 –11 Framsäte, landsväg Framsäte, tätort Baksäte, landsväg Baksäte, tätort
Andel barn som använder babyskydd eller bakåtvänd bilbarnstol respektive annan skyddsanordning vid bilåkning, per ålders- klass 2011
Procent
40a Andel barn i åldrarna 0–4 år som använder
babyskydd eller bakåtvänd bilbarnstol 1991–1995, 1999–2003, 2005–2011
Procent
40b
Skydd för barn i bil
Personer som har barn i åldrarna 0–14 år har till- frågats vilken form av skyddsanordning som an- vänds när barnen åker bil. Svaren visar att någon form av skyddsutrustning används för 97 procent av barnen.
Under de två första levnadsåren används baby- skydd eller bakåtvänd bilbarnstol för i stort sett samtliga barn, varefter framåtvänd bilbarnstol börjar användas. För treåringar brukar antingen bakåt- eller framåtvända bilbarnstolar användas.
För de något större barnen används bilbälte i allt högre omfattning – bälte med bälteskudde/bältes- stol används för mer än varannan femåring. I stort sett alla tioåringar använder bilbälte och de flesta av dessa färdas utan bälteskudde/bältesstol.
Användningen av babyskydd eller bakåtvänd bil- barnstol i åldrarna 0–4 år har varierat mellan 50 och 72 procent. Under år 2011 uppgick andelen till 67 procent.
Åren 1996–1998 ställdes inte denna fråga i enkäten.
0 20 40 60 80 100
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14
Annat
Babyskydd eller bakåtvänd bilbarnstol
0 20 40 60 80 100
–91 –94 –97 –20 –03 –06 –09 –11
”Att använda bilbälte är lika viktigt i tätortstrafik som i landsvägstrafik”
Andel som instämmer 2011
Viktigt att alltid använda bilbälte
99 procent av kvinnorna och 97 procent av männen tycker att det är lika viktigt att an- vända bilbälte i tätortstrafik som i landsvägs- trafik. Andelen är något lägre bland pojkar i åldersgruppen 15–17 år.
Procent
41
0 20 40 60 80 100
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
”Alla bilar borde ha ett tekniskt system, som påminner bilförare och passagerare att sätta på sig bilbältet (bältespåminnare)”
Andel som instämmer 2011
Procent
42a Andel som instämmer
1999–2003, 2005–2011, 15–74 år
Procent
42b
Bältespåminnare
88 procent av de svarande instämmer i påståendet att ”alla bilar borde ha ett tekniskt system som på- minner förare och passagerare att sätta på sig bil- bältet”. Andelarna är något högre bland kvinnor än bland män och ungefär lika stora oberoende av ålder.
Sedan år 1999 har mer än 80 procent varit positivt inställda till bältespåminnare. 2009 och 2011 års andelar är de högsta.
”Hur ofta använder Du bälte när Du åker buss?”
Andel som använder bälte i buss 2011
Procent
43 ”Det borde finnas bälte på alla sittplatser i
alla typer av bussar”
Andel som instämmer 2011
Procent
44
Användning av bälte i buss
30 procent av de passagerare som åker i en buss som är utrustad med bälte använder detta. Kvin- nor använder bälte i buss i högre omfattning än män och äldre personer i betydligt högre omfatt- ning än yngre.
Bälte på alla platser i buss
85 procent av kvinnorna och 75 procent av män- nen anser att alla platser i alla typer av bussar bör ha bälten. Andelarna som instämmer ökar något med stigande ålder.
0 20 40 60 80 100
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
–99 –01 –03 –05 –07 –09 –11
0 20 40 60 80 100
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
Cykelhjälm
”Hur ofta använder Du hjälm då Du cyklar?”
Andel som alltid eller nästan alltid använder hjälm av de som cyklar 2011
”Det borde vara obligatoriskt för alla att använda hjälm vid cykling”
Andel som instämmer 2011 Användning av cykelhjälm
22 procent av de kvinnliga cyklisterna och 18 pro- cent av de manliga har svarat att de alltid eller nästan alltid använder hjälm. Personer under 25 år använder hjälm i lägre omfattning.
Procent Procent
45a
46a
Andel som alltid eller nästan alltid använder hjälm av de som cyklar 1981–2003, 2005–2011, 15–74 år
45b
Procent
Andel som instämmer
1991–2003, 2005–2011, 15–74 år
Procent
46b
Obligatoriskt med hjälm vid cykling
54 procent av de tillfrågade anser att det borde vara obligatoriskt att använda hjälm vid cykling.
Kvinnor instämmer i högre grad än män och äldre personer är mer positivt inställda än yngre.
Användningen av cykelhjälm har ökat. Fram till slutet av 1980-talet använde ytterst få cyklister hjälm Vid millennieskiftet uppgick hjälmanvänd- ningen till åtta procent. 2011 års andel på 20 pro- cent och är den hittills högsta.
Under början av 1990-talet ökade acceptansen för en hjälmlag. Under en dryg tioårsperiod upp- gick andelen sedan till storleksordningen 50 pro- cent. De fem senaste årens värden har varit något högre.
0 20 40 60 80 100
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
–81 –84 –87 –90 –93 –96 –99 –02 –05 –08 –11
0 20 40 60 80 100
15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
–91 –93 –95 –97 –99 –01 –03 –05 –07 –09 –11
0–6 år
Procent
47a
Procent
Barns cykelhjälmsanvändning
Enligt föräldrarna använde 97 procent av de barn i åldrarna 0–6 år som cyklar på en tvåhjulig cykel alltid eller nästan alltid hjälm år 2011. Då mätningen startade år 1991 använde 88 procent av de mindre barnen cykelhjälm.
År 2011 uppgick hjälmanvändningen till 92 pro- cent bland cyklande barn i åldrarna 7–12 år. Detta överensstämmer relativt väl med andelarna sedan år 2005, det blev obligatoriskt för barn under 15 år att använda cykelhjälm. År 1991 använde 58 pro- cent av 7–12-åringarna cykelhjälm.
Även för cyklande barn i åldrarna 13–14 år har hjälmanvändningen ökat över tid – år 2011 an- vände 57 procent av dessa eller nästan alltid hjälm.
Åren 1996–1998 ställdes inte denna fråga i enkäten.
Andel barn som alltid eller nästan alltid använder hjälm då de cyklar på tvåhjulig cykel 1991–1995, 1999–2003, 2005–2011
7–12 år 47b
13–14 år
Procent
47c
Från den 1 januari 2005 blev användning av
0 20 40 60 80 100
–91 –93 –95 –97 –99 –01 –03 –05 –07 –09 –11 0 20 40 60 80 100
–91 –93 –95 –97 –99 –01 –03 –05 –07 –09 –11
0 20 40 60 80 100
–91 –93 –95 –97 –99 –01 –03 –05 –07 –09 –11
Synbarhet
48a
Fotgängares användning av reflexer
Av de personer som vistas i mörker där biltrafik förekommer har 28 procent svarat att de använ- der reflexer om vägen eller gatan är belyst, medan 39 procent använder reflexer om belysning saknas.
Kvinnor använder reflexer i betydligt större ut- sträckning än män oavsett om vägen eller gatan är belyst eller ej. Reflexanvändningen ökar med stigande ålder.
Bland barn är tendensen den motsatta, använd-
”Hur ofta använder Du reflexer då Du är ute och går i mörker där biltrafik förekommer?”
48b Andel som alltid eller nästan alltid använder
reflexer 2011
Procent
Andel som alltid eller nästan alltid använder reflexer 1981–2003, 2005–2011, 15–74 år
Procent
Belyst gata/väg Belyst gata/väg
49a Andel som alltid eller nästan alltid använder 49b reflexer 2011
Procent
Andel som alltid eller nästan alltid använder reflexer 1981–2003, 2005–2011, 15–74 år
Procent
Ej belyst gata/väg Ej belyst gata/väg
givit att 85 procent av barnen använder reflexer då gatan eller vägen är belyst och 84 procent då belysning saknas. Andelarna bland 7–14-åringar är betydlig lägre.
Fram tills mitten av 1990-talet minskade ande- len personer som använder reflexer och uppgick drygt 20 procent i trafikmiljöer med belysning och 30 procent där belysning saknas. Sedan år 2006 har reflexanvändningen varit högre och andelarna har varit relativt stabila.
0 20 40 60 80 100
0–6 7–12 13–14 15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Samtliga Kvinnor Män
0
20 40 60 80 100
–81 –84 –87 –90 –93 –96 –99 –02 –05 –08 –11
0 20 40 60 80 100
0–6 7–12 13–14 15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Samtliga Kvinnor Män
0 20 40 60 80 100
–81 –84 –87 –90 –93 –96 –99 –02 –05 –08 –11
