Trafiksäkerhet
Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2018
Trafikverket
Postadress: Röda vägen 1, 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921
Dokumenttitel: Trafiksäkerhet – Resultat från trafiksäkerhetsenkäten 2018 Författare: Jonas Berkow, Truls Månsson
Dokumentdatum: december 2018
Kontaktperson: Anna-Lena Elmquist
Publikationsnummer: 2018:244 ISBN: 978-91-7725-400-3
Trafikverket ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. Trafikverket ansvarar även för byggande samt drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar.
Trafikverket spelar en central roll för trafiksäkerheten i Sverige. Trafikverket samarbetar bland annat med Polisen och kommunerna, men även med många andra aktörer i samhället för att öka trafiksäkerheten. Att ta fram och analysera statistik om trafiksäkerhet och allmänhetens attityder ingår som en del av detta ansvar.
En av de äldsta löpande undersökningarna är Trafiksäkerhetsenkäten.
Denna årliga undersökning har genomförts på uppdrag av dåvarande Trafiksäkerhetsverket åren 1981–1992, av Vägverket åren 1993–2010 och av Trafikverket åren 2011–2018. Under åren 1981-2003 genomfördes enkäten på hösten, men från 2005 på våren. Undersökningen genomfördes inte 2004.
I stort sett ställs samma frågor varje år, vilket gör att Trafiksäkerhetsenkäten är en utmärkt källa för att studera förändringar av allmänhetens attityder till viktiga trafiksäkerhetsfrågor över tid. I allmänhet tar det många år innan några större skillnader i attityder kan påvisas.
Det har också visat sig att det i många frågor finns stora skillnader i attityder mellan kön och ålder. Resultat på regional nivå redovisas i en separat rapport.
I dagens trafiksäkerhetsarbete finns ett stort intresse för information och resultat från enkäten. Därför har Trafikverket från och med 1995 års undersökning gett ut en rapport som redovisar de mest intressanta svaren ur enkäten.
Trafikverket september 2018
Förord
Foto: Anette Andersen
Nollvisionen ...
Trafiksäkerhet och säkrare trafikmiljö ...
Hastighet ...
Trafiknykterhet ...
Cykel ...
Bilbältesanvändning ...
Synbarhet ...
Fokusområde – Unga män och trafiksäkerhet ...
Tabellbilaga ...
Viktigt att veta ...
7 10 14 19 24 27 30 33 36 43
Innehåll
Sammanfattning
Foto: XXXXXXXXX
Trafikverkets arbete med trafiksäkerhet utgår från Nollvisionen om att inga olyckor inom vägtransport- systemet ska leda till död eller allvarliga skador.
Detta är ett etiskt förhållningssätt och dessutom en tydlig strategi för att skapa ett säkert transport- system i Sverige.
Allmänhetens attityder och beteende vad gäller trafiksäkerhet är av stor vikt att undersöka och analysera, och Trafikverket har gjort detta årligen sedan 1981 i Trafiksäkerhetsenkäten. När ett beteende eller en åsikt följs över tid så är det ofta små föränd- ringar som kan konstateras från år till år och det är först när blicken lyfts till ett större sammanhang och en längre tidsperiod som eventuella trender kan urskiljas om vart beteende och opinion är på väg. Det är därför av intresse att se hur resultaten varierar över en längre tidsperiod.
En av frågorna i undersökningen är om trafiken anses ha blivit mer riskfylld under senare år och det är över tid runt 60 procent av de tillfrågade som anser detta. Den allmänna uppfattningen är således att trafiken är otrygg.
En positiv trend som är tydlig i undersökningen är åsikten att bilister stannar oftare vid övergångsställen.
Andelen som upplever att bilister sällan stannar vid övergångsställen har över tid sjunkit från 60 till 25 procent. Det har också blivit vanligare att använda cykelhjälm, resultatet i årets undersökning är det högsta sedan mätningarna började. Användning av
bilbälte i baksätet har ökat kraftigt och nu stabiliserats runt 90–95 procent, oavsett om det är landsväg eller i tätort.
Andelen som anser att det är rimligt att sänka hastighetsgränserna i trafiken har ökat över tid från 40 till 60 procent. Attityden till hastighetsöver- vakning har blivit mer positiv och detsamma gäller inställningen till att bilar borde utrustas med alkolås.
Andelen som anser att det borde vara obligatoriskt med cykelhjälm har över tid stigit från 40 till över 70 procent. Andelen som har blivit stoppade av polisen i en nykterhetskontroll minskar avsevärt, från 40 procent för att nu närma sig 20 procent.
Det kan konstateras att unga män har ett mer risk- fyllt beteende än övriga samtidigt som denna grupp är de som i minst utsträckning anser att trafiken har blivit mer riskfylld under senare år. Männens mer riskfyllda beteende ger ett tydligt avstamp i statistiken som visar på att kvinnor är mer positiva än män till att sänka hastighetsgränsen, 72 procent jämfört med 61 procent Statistik visar också att fler kvinnor använder cykelhjälm än män, 35 procent jämfört med 23 procent. Ytterligare skillnader i beteende visar statistik för bältesanvändning i personbilar, där den är lägst bland manliga förare i åldern 18–24 år. Dessa resultat ger en tydlig bild av skillnaderna i beteende och attityd mellan män och kvinnor när det kommer till synen på trafiksäkerhetsfrågan.
Nollvisionen
1A”Känner du till Nollvisionen?”
Andel som svarat ”ja” 2018.
2"Vilka tre beteenden anser du är viktigast för trafiksäkerheten?”
Andel som markerat aktuellt svarsalternativ 2018.
Kännedom om nollvisionen
85 procent av respondenterna känner till Noll visionen. Män har något högre kännedom än kvinnor och äldre personer har betydligt högre kännedom än yngre. Dessutom har körkortsinnehavare högre kännedom om Nollvisionen än individer utan körkort.
Kännedomen om Nollvisionen är på samma nivå som i föregående mätningar.
Procent
Män Kvinnor
0 20 40 60 80 100
Medelvärde 2018
16–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84
Ålder
Kvinnor Män
Inte köra rattfull
Använda bilbält e Inte köra mot
rött ljus Hålla hastighets-
gränserna Inte använda mobil-
telef on när man k
ör
Hålla a vståndet till fr
am-
förvarande f ordon
Inte köra trött Använda
cykelhjälm 0
20 40 60 80 100 Procent
1B
Andel av samtliga som svarat ”ja”
2009–2017, 15–74 år.
-09 -10 -11 -12-13 -14 -15 -16 -17 -18 Procent
0 20 40 60 80 100
Trafikantbeteenden
Den viktigaste faktorn för trafiksäkerhet som nästan nio av tio uppger är att
”inte köra rattfull”. Knappt hälften svarar att ”inte använda mobiltelefon när man kör” och drygt fyra av tio anger bilbältesanvändande. En större andel kvinnor än män betonar mobiltelefonanvändning och att hålla av- ståndet till framförvarande bil. Andelen män som svarar att ”inte köra trött”
är något högre än motsvarande för kvinnor. Körkortsinnehavare uppger
”inte köra rattfull” i större utsträckning än individer utan körkort. En större andel av de som saknar körkort svarar ”inte använda mobiltelefon när man kör” jämfört med de som har körkort.
Riskfylld trafik
Totalt anser 62 procent att trafiken blivit mer riskfylld under senare år, vilket kan jämföras med 66 procent 2017. Av kvinnorna uppger 71 procent att trafiken blivit mer riskfylld och motsvarande andel för männen är 54 procent. Äldre uppger detta i högre utsträckning än yngre, 87 procent i åldersgruppen 75–84 år jämfört med 40 procent i åldern 18–19 år. Denna åsikt är även vanligare bland körkortsinnehavare än bland de som saknar körkort, 63 procent jämfört med 57 procent.
Andelen respondenter som upplever trafiken som mer riskfylld minskar något i årets undersökning jämfört med 2017.
3A”Jag tycker att trafiken blivit mer riskfylld under senare år”
Andel som instämmer 2018.
3B
Andel som instämmer 1991–2018, 15–74 år (16–74 år mellan 2016–2018).
Procent
Män Kvinnor
0 20 40 60 80 100
Medelvärde 2018
16–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84
Ålder
-92 -94 -96 -98 -00 -02 -06 -08 -10 -12 -14 -16-18 Procent
0 20 40 60 80 100
3B: Andel som instämmer 1991–2018, 15–74 år (16–74 år mellan 2016–2018).
Foto: Mostphotos
Foto: Michael Erhardsson
Dubbat för trafiksäkerheten Drygt åtta av tio anser att dubbade vinterdäck är viktigt för trafiksäker- heten vintertid. Nio av tio personer utan körkort är av denna åsikt jämfört med åtta av tio körkorts- innehavare. Yngre är mer positiva till dubbade vinterdäck än äldre. Det är små skillnader i inställningen till dubbade vinterdäck beroende på om man kör ofta (några gånger i veckan eller oftare) eller sällan (en gång i veckan eller mer sällan).
4”Dubbade vinterdäck är viktigt för trafiksäkerheten vintertid”
Andel som instämmer 2018.
0 20 40 60 80 100 Procent
Män Kvinnor
Medelvärde 2017
16–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder
Trafiksäkerhet och säkrare trafikmiljö
-10
Dubbade vinterdäck är viktigt för trafiksäkerheten Odubbade vinterdäck är viktigt för miljön -11 -12 -13 -14 -15 -16 -17 -18 Procent
0 20 40 60 80 100
5A”Odubbade vinterdäck är viktigt för miljön”
Andel som instämmer 2018.
5B
Andel som instämmer 2010–2018, 15–74 år (16–74 år mellan 2016–2018).
Dubbfritt för miljön
Nästan hälften anser att odubbade däck är viktigt för miljön. Kvinnor uppger detta i något högre utsträckning än män. I åldern 75–84 år svarar nästan sex av tio respondenter att odubbade däck är viktigt för miljön, vilket kan jäm- föras med drygt fyra av tio i åldern 16–17 år. De som kör bil sällan instämmer i större utsträckning än de som kör ofta att odubbade vinterdäck är viktigt för miljön.
Andelen som anser att dubbade vinter- däck är viktiga för trafiksäkerheten är något större i år jämfört med 2017. De senaste åren har andelen som anser att odubbade vinterdäck är viktiga för miljön minskat något.
0 20 40 60 80
100 Kvinnor Män
Medelvärde 2018 Procent
16–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84
Ålder
6A”Räfflor i vägen är ett bra sätt att varna bilförare att inte riskera avåkning från vägrenen”
Andel som instämmer 2018.
Räfflor i vägen som varning
Nästan samtliga respondenter, 96 procent, anser att räfflor i vägen är ett bra sätt att varna bilförare för avåkning. Det finns inga nämnvärda skillnader med avseende på kön eller ålder vad gäller inställningen till räfflor i vägen som varning.
0 20 40 60 80
100 Kvinnor Män
Procent
Medelvärde 2018
16–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84
Ålder
Trafiksäkerhet och säkrare trafikmiljö
8B
Andel bilförare som svarat ”ja” 2006–2018, 18-74 år.
Procent
0 20 40 60 80 100
-06 -08 -10 -12 -14 -16 -18
8A”Har det hänt någon gång under de senaste 12 månaderna att du somnat/nästan somnat när du kört bil?”
Andel bilförare som svarat ”ja” 2018.
0 20 40 60 80 100 Procent
Män Kvinnor
Medelvärde 2018
18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84
Ålder
Somnat vid ratten
Andelen bilförare totalt som svarade att de somnat eller nästan somnat när de kört bil uppgår till 15 procent. En något större andel män än kvinnor uppger detta, 16 procent jämfört med 13 procent. Att somna vid ratten är vanligare bland unga bilförare, i åldern 20–24 år uppger 24 procent att de somnat eller nästan somnat under bilkörning. Andelen unga män som anger detta ökar avsevärt jämfört med 2017, från 19 procent till 28 procent i åldersgruppen 18–19 år och från 17 till 26 procent för män 20–24 år.
Andelen respondenter som uppger att de somnat eller nästan somnat vid ratten de senaste tolv månaderna är i nivå med föregående års mätningar.
7A”Bilarna stannar sällan när jag ska gå över gatan på övergångsställen”
Andel som instämmer 2018.
7B
Andel som instämmer 1993-2018, 15-74 år (16–74 år mellan 2016–2018).
-94 -96 -98 -00 -02 -06 -08 -10 -12 -14 -16 -18 Procent
0 20 40 60 80 100
0 20 40 60 80 100 Procent
Medelvärde 2018 Män
Kvinnor
16–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84
Ålder
Andelen respondenter som upp- lever att bilarna sällan stannar vid övergångsställen har sjunkit kraftigt sedan början av 90-talet.
Bilar och övergångsställen
Närmare en fjärdedel av respondenterna upplever att bilarna sällan stannar vid övergångsställen. Det finns inga nämnvärda skillnader mellan kvinnor och män i denna uppfattning. Störst andel som uppger att bilarna stannar sällan åter- finns i den yngsta respektive den äldsta åldersgruppen. Personer utan körkort svarar i högre grad än körkortsinnehavare att bilarna stannar sällan
vid övergångställen.
10A”Hur ofta använder du mobiltelefonen till annat än muntlig
kommunikation (såsom SMS, Internet eller liknande) när du kör bil?”
Andel bilförare som svarat ”Vid hälften av resorna” eller oftare 2018.
10B
Andel bilförare som minst hälften av gångerna använder mobiltelefon till annat än muntlig kommunikation 2012–2018, 18–74 år.
Procent
Män Kvinnor
0 20 40 60 80 100
Medelvärde 2018
18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84
Ålder
-12 -13 -14 -15 -16 -17 -18 Procent
0 20 40 60 80 100
10B (11B i excel): Andel bilförare som minst hälften av gångerna använder mobiltelefon till annat än muntlig kommunikation 2012-2018, 18-74 år.
Mobiltelefonen till annat än samtal under bilkörning
Av bilförarna uppger sju procent att de använder mobiltelefonen till annat än muntlig kommunikation när de kör bil. Detta beteende är vanligast bland yngre bilförare och förekommer i störst utsträckning i åldersgruppen 18–19 år. I denna åldersgrupp är andelen män som uppger att de använder mobiltelefonen till annat än samtal under bilkörning mer än dubbelt så stor som motsvarande andel kvinnor, vilket är en förändring gentemot 2017 då det var fler kvinnor än män som uppgav detta.
Andelen bilförare som använder mobiltelefonen till annat än muntlig kommunikation har legat kring 7–8 procent sedan 2012, med undantag för 2017 då den uppgick till 10 procent. I årets undersökning är denna andel 7 procent.
Procent
-12 -13 -14 -15 -16 -17 -18 0
20 40 60 80 100
9A”Hur ofta pratar du i mobiltelefon (handhållen eller handsfree) när du kör bil?”
Andel bilförare som svarat ”Vid ungefär hälften av resorna” eller oftare 2018.
Mobilsamtal vid bilkörning
Totalt uppger en dryg tredjedel att de pratar i mobiltelefon när de kör bil, vilket är i nivå med resultatet 2017. Detta beteende är totalt sett vanligare bland män än bland kvinnor, nästan fyra av tio män jämfört med närmare tre av tio kvinnor. I åldersgruppen 25–54 år är det mest förekommande, drygt fyra av tio i nämnda åldersgrupp uppger att de pratar i mobiltelefon i samband med bilkörning.
Andelen som pratar i mobiltelefon när de kör bil har varit relativt konstant sedan 2012 men ökar något de senaste åren.
0 20 40 60 80 100 Procent
Män Kvinnor
Medelvärde 2018
18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84
Ålder
9B
Andel bilförare som minst hälften av gångerna pratar i mobiltelefon, 18–74 år, 2012–2018.
Hastighet
11A”Det är rimligt att sänka hastighetsgränserna för att öka trafiksäkerheten”
Andel som instämmer 2018.
11B
Andel som instämmer 1994–2018, 15–74 år (16–74 år mellan 2016–2018).
0 20 40 60 80 100 Procent
Medelvärde 2018 Män
Kvinnor
16–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84
Ålder
Procent
0 20 40 60 80 100
-94 -96 -98 -00 -02 -06 -08-10 -12 -14 -16 -18
Andelen som instämmer i att det är rimligt att sänka hastighetsgränserna för att öka trafiksäkerheten har ökat något jämfört med 2017. Under början av 2000-talet och fram till 2014 ökade denna andel från omkring 40 procent till 60 procent. En minskning skedde därefter under några år och andelen uppgår nu till över 60 procent.
Sänkt hastighetsgräns för ökad trafiksäkerhet
Totalt anser 63 procent att hastighetsgränserna bör sänkas för att öka trafik- säkerheten. Detta är en ökning sedan 2017 då andelen var 53 procent. Det är en betydligt större andel kvinnor än män som är positiva till detta, 72 procent jämfört med 54 procent. Denna andel är även större bland de som inte har körkort jämfört med de som har körkort, 72 procent respektive 61 procent. De som kör bil sällan svarar i högre utsträckning än de som kör ofta att det är rimligt att sänka hastighetsgränserna.
12A”Det är rimligt att sänka hastighetsgränserna av miljöskäl”
Andel som instämmer 2018.
12B
Andel som instämmer 2008–2018, 15–74 år (16–74 år mellan 2016–2018).
0 20 40 60 80 100 Procent
Medelvärde 2018 Män
Kvinnor
16–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84
Ålder
Procent
-08 -10 -12 -14 -16 -18
0 20 40 60 80 100
Sänka hastigheter av trafiksäkerhetsskäl Sänka hastigheter av miljöskäl
Andelen som instämmer i att hastig- heterna bör sänkas av miljöskäl har ökat något de senaste åren men är fortfarande något lägre än 2008 då frågan först ställdes. Det är en högre andel som anser att hastigheterna bör sänkas av trafiksäkerhetsskäl än av miljöskäl.
Sänkt hastighet av miljöskäl
Nästan fyra av tio anser att hastigheterna bör sänkas av miljöskäl. Närmare hälften av kvinnorna anser detta jämfört med tre av tio män. De som saknar körkort är i högre grad positiva till sänkta hastigheter av miljöskäl jämfört med körkortsinnehavare.
Foto: Erik Bäckwall
14A”Det är viktigare att följa trafikrytmen än hastighetsgränserna”
Andel som instämmer 2018.
14B
Andel som instämmer 2002–2018, 15–74 år (16–74 år mellan 2016–2018).
Andelen som instämmer i att det är viktigare att följa trafikrytmen än hastighetsgränserna ökade fram till slutet på 2000-talet. Sedan dess har andelen legat omkring 60 procent.
Under hela mätperioden har män i högre utsträckning än kvinnor svarat att det är viktigare att följa trafik- rytmen än hastighetsgränserna.
0 20 40 60 80 100 Procent
Män Kvinnor
Medelvärde 2018
16–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84
Ålder
Procent
-82 -84 -86 -88 -90 -98
-92 -94 -96 -00 -02 -06 -08 -10 -12 -14 -16 -18
Kvinnor Män Total 0 20 40 60 80 100
Trafikrytm viktigare än hastighetsgräns
Totalt svarar nästan sex av tio att det är viktigare att följa trafikrytmen än hastighetsgränserna. Det är en större andel män som är av den åsikten, två av tre jämfört med drygt hälften av kvinnorna. I åldersgruppen 25–54 år anser drygt sex av tio att det är viktigare att följa trafikrytmen än hastig- hetsgränserna, vilket kan jämföras med hälften av de i åldern 75–84 år.
13A”Automatisk hastighetsövervakning (med trafiksäkerhetskamera) är ett bra sätt att övervaka hastighetsöverträdelser”
Andel som instämmer 2018.
13B
Andel som instämmer 2002–2018, 15–74 år (16–74 år mellan 2016–2018).
0 20 40 60 80 100 Procent
Medelvärde 2018 Män
Kvinnor
16–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84
Ålder
Procent
-02 -06 -08 -10 -12 -14 -16 -18 0
20 40 60 80 100
Andelen som är positiva till automatisk hastighetsövervakning har legat omkring 70 procent sedan 2002 och ökar något i årets undersökning.
Automatisk hastighetsövervakning
En majoritet är positiva till automatisk hastighetsövervakning, drygt tre av fyra, och kvinnor är det i högre utsträckning än män. Personer i åldern 65–84 år är mest positiva till automatisk hastighetsövervakning.
15A”Det är rimligt att sänka hastighetsgränsen till 30km/h på gator där det finns många fotgängare och cyklister”
Andel som instämmer 2018.
15B
Andel som instämmer 1997–2018, 15–74 år (16–74 år mellan 2016–2018).
0 20 40 60 80 100 Procent
Män Kvinnor
Medelvärde 2018
16–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder
Procent
-00
-98 -02 -06 -08 -10 -12 -14 -16 -18 0
20 40 60 80 100
Andelen som anser att det är rimligt att sänka hastighetsgränserna där det finns många fotgängare och cyklister har legat på ungefär samma nivå sedan slutet av 90-talet, med en viss ökning de senaste åren.
Hastighetsgränser i tätort
Totalt anser drygt tre av fyra att det är rimligt att sänka hastigheterna där det finns många fotgängare och cyklister. Det är en större andel kvinnor än män som instämmer i detta, 83 procent jämfört med 70 procent. De som kör bil sällan är mer positiva till sänkta hastighetsgränser än de som kör ofta.
Andelen som håller med om att hastig- hetsgränsen vid övergångsställen alltid bör vara 30 km/tim har under lång tid legat kring 50 procent, och ökar något de senaste åren.
16B
Andel som instämmer 2000–2018, 15–74 år (16–74 år mellan 2016–2018).
Procent
-02
-00 -06 -08 -10 -12 -14 -16 -18 0
20 40 60 80 100
16A”Hastighetsgränsen vid övergångsställen bör alltid vara högst 30 km/h”
Andel som instämmer 2018.
Hastighetsgräns vid övergångsställe
Drygt hälften anser att hastighetsgränsen alltid bör vara högst 30 km/tim vid övergångsställen. Denna åsikt är även vanligare bland kvinnor än bland män. Personer utan körkort är mer positiva till detta än körkortsinnehavare, sju av tio jämfört med drygt hälften. De som kör bil sällan instämmer i påståendet i något högre utsträckning än de som kör ofta.
0 20 40 60 80 100 Procent
Män Kvinnor
Medelvärde 2018
16–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84
Ålder
Foto: Mostphotos
Trafiknykterhet
17A”Har det hänt någon gång under de senaste 12 månaderna att du blivit stoppad av polisen i en nykterhetskontroll?”
Andel bilförare som svarat ”ja” 2018.
17B
Andel bilförare som svarat ”ja”
2006–2018, 18–74 år.
Stoppad i nykterhetskontroll
Av bilförarna uppger 23 procent att de blivit stoppade av polisen i en nykterhetskontroll. Det är en större andel män än kvinnor som svarar detta, 28 procent jämfört med 19 procent.
Andelen som uppger att de har blivit stoppade av polisen i en nykterhetskontroll avtar de senaste åren och minskar även något i årets undersökning.
0 20 40 60 80 100
18–19 Procent
20–24 25–54 55–64 65–74 75–84
Ålder Män
Kvinnor
Medelvärde 2018
Procent
-06 -08 -10 -12 -14 -16 -18 0
20 40 60 80 100
Foto: Cecilia Huss
18A”Har det hänt någon gång under de senaste 12 månaderna att du kört bil i samband med att du druckit alkoholhaltiga drycker starkare än lättöl?”
Andel bilförare som svarat ”ja” 2018.
18C”Har det hänt någon gång under de senaste 12 månaderna att du kört bil i samband med användning av droger?”
Andel bilförare som svarat ”ja” 2018.
18B
Andel bilförare som instämmer 1981–2018, 18–74 år.
Frågan är ny i 2018 års undersökning och ingen respondent uppger att de har kört bil i samband med använd- ning av droger.
Kört bil alkoholpåverkad
5 procent av bilförarna uppger att de kört bil i samband med att ha druckit alkohol det senaste året, vilket är en minskning jämfört med föregående år (7,4 procent). Det är en större andel män än kvinnor som uppger att de har kört bil alkoholpåverkade, 7 procent jämfört med 2 procent. I åldersgruppen 18–19 år är denna andel 2 procent, vilket kan jämföras med 4–6 procent i övriga åldersgrupper. I åldersgruppen 25–54 år uppger 9 procent av männen och 2 procent av kvinnorna att de har kört bil alkoholpåverkade.
Sedan slutet av 80-talet minskar andelen som uppger att de har kört bil i samband med att de har druckit alkohol.
0 20 40 60 80 100 Procent
Män Kvinnor
Medelvärde 2018
18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84
Ålder
18A (19A i excel): ”Har det hänt någon gång under de senaste 12 månaderna att du kört bil i samband med att du druckit alkoholhaltiga drycker starkare än lättöl?” Andel bilförare som svarat ”ja” 2018.
0 20 40 60 80 100 Procent
16–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84
Ålder
0%
Procent
0 20 40 60 80 100
-82 -84 -86 -88 -90 -96
-92 -94 -98 -00 -02 -06 -08 -10 -12 -14 -16 -18
Åkt med alkoholpåverkad förare
2 procent uppger att de har åkt med en förare de misstänkt varit drog- påverkad. Det finns inga nämnvärda skillnader med avseende på kön när det gäller att ha åkt med drogpåverkad förare. Yngre personer anger i större utsträckning än äldre att de har åkt med drogpåverkad förare. Detta är mest förekommande i åldersgruppen 20–24 år, där andelen uppgår till 5 procent.
Åkt med alkoholpåverkad förare
Totalt uppger 4 procent att de har åkt med en förare de misstänkt varit alkoholpåverkad. Det är betydligt vanligare bland yngre personer än bland äldre och mest förekommande i åldersgruppen 20–24 år, 8 procent. Det finns inga nämnvärda skillnader mellan könen gällande att ha åkt med alkoholpåverkad förare.
Andelen som svarar att de har åkt med alkoholpåverkad förare har legat på omkring 4–5 procent sedan frågan började mätas.
19A”Har du under de senaste 12 månaderna åkt med någon förare som du misstänkt varit påverkad av alkohol”
Andel ”ja” 2018.
19C”Har du under de senaste 12 månaderna åkt med någon förare som du misstänkt varit påverkad av droger”
Andel ”ja” 2018.
19B
Andel som svarat ”ja” 1994–2018, 15–74 år (16–74 år mellan 2016–2018).
0 20 40 60 80 100 Procent
Män Kvinnor
Medelvärde 2018
16–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84
Ålder
0 20 40 60 80 100 Procent
Män Kvinnor
Medelvärde 2018
16–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84
Ålder
Procent
0 20 40 60 80 100
-94 -96 -98 -00 -02 -06 -08 -10 -12 -14 -16 -18
Alkolås i alla bilar
Sju av tio anser att alla bilar borde utrustas med alkolås. Nästan åtta av tio kvinnor har denna uppfattning jämfört med drygt sex av tio män. Personer utan körkort är mer positiva till alkolås än körkortsinnehavare. De som kör bil sällan är mer positiva till alkolås än de som kör ofta.
Andelen som instämmer i påståendet att alla bilar borde utrustas med ett alkolås har varierat omkring 65 procent sedan början av 2 000-talet och ökar något de senaste åren.
20A”Alla bilar borde utrustas med ett alkolås, där ett utandningsprov krävs varje gång bilen ska startas”
Andel som instämmer 2018.
20B
Andel som svarat ”ja” 1994–2018, 15–74 år (16–74 år mellan 2016–2018).
0 20 40 60 80 100 Procent
Män Kvinnor
Medelvärde 2018
16–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84
Ålder
Procent
-00 -98
-96 -02 -06 -08 -10 -12 -14 -16 -18 0
20 40 60 80 100
Foto: Mostphotos
Foto: Mikael Damkier
Cykel
Cyklandet minskar något i årets undersökning
Under perioden 2012–2017 ökade cyklandet både sommar- och vinter- tid, men detta minskar något i årets undersökning. Knappt fyra av tio cyklar dagligen eller några gånger i veckan under sommaren och cyk- landet vintertid motsvarar närmare en femtedel av respondenterna.
20C"Hur ofta har du kört tvåhjuliga fordon under vinter-/sommarhalvåret?"
Svarsalternativ: cykel.
Andel som cyklat varje dag eller några gånger i veckan 2012–2018, 15–74 år (16–74 år mellan 2016–2018).
. Procent
-12 -13 -14 -15 -16 -17 0
20 40 60 80 100
Sommartid Vintertid -18
Foto: Sten-Åke Stenberg
21A”Hur ofta har du använt hjälm när du har cyklat?”
Andel av de som cyklar som alltid eller nästan alltid använder hjälm 2018.
21B
Andel som svarat ”ja” 1981–2018, 15–74 år (16–74 år mellan 2016–2018).
22AObligatoriskt med cykelhjälm 22B
Obligatoriskt med cykelhjälm, 15–74 år (16–74 år mellan 2016–2018).
0 20 40 60 80 100
16–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84
Ålder Procent
Män Kvinnor
Medelvärde 2018
21A (22A i excel): ”Hur ofta har du använt hjälm när du har cyklat?” Andel av de som cyklar som alltid eller nästan alltid använder hjälm 2018.
Procent
0 20 40 60 80 100
-82 -84 -86 -88 -90 -96
-92 -94 -98 -00 -02 -06 -08 -10 -12 -14 -16 -18
0 20 40 60 80 100
16–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84
Ålder Procent
Män Kvinnor
Medelvärde 2018
-94
-92 -96 -98 -00 -02 -06 -08 -10 -12 -14 -16 -18 Procent
0 20 40 60 80 100
29 procent uppger att de alltid eller nästan alltid använder cykelhjälm när de cyklar, vilket är en ökning jämfört med 2017 då andelen var 25 procent.
Kvinnor använder hjälm i större utsträckning än män, 35 procent jämfört med 23 procent. Det är betydligt vanligare med användning av cykelhjälm bland personer i åldern 25–84 år jämfört med yngre. En avsevärt större andel av de med eftergymnasial utbildning använder cykelhjälm jämfört med de som saknar eftergymnasial utbildning (40 respektive 21 procent).
Användandet av cykelhjälm har ökat stadigt sedan början på 90-talet och resultatet i årets undersökning är det högsta under mätperioden.
Användning av cykelhjälm
Sedan början av 90-talet har andelen som anser att det borde vara obligato- riskt med cykelhjälm ökat från 40 procent till över 70 procent i årets undersökning. En betydande ökning i denna uppfattning har skett sedan 2016.
Drygt sju av tio uppger att det borde vara obligatoriskt med cykelhjälm.
Äldre personer anser detta i högre utsträckning än yngre. Åtta av tio kvinnor instämmer, vilket kan jämföras med drygt sex av tio män. De som cyklar sällan eller inte alls anser i högre utsträckning än de som cyklar ofta att det borde vara obligatoriskt med cykelhjälm.
Foto: Cecilila Huss
Bilbältesanvändning
23A"Hur ofta använder du bilbälte då du åker personbil?”
Andel som alltid eller nästan alltid använder bilbälte av de som åker i framsätet 2018, Tätort.
23B"Hur ofta använder du bilbälte då du åker personbil?”
Andel som alltid eller nästan alltid använder bilbälte av de som åker i framsätet 2018, Landsväg.
Bilbälten fram i tätort
I stort sett samtliga uppger att de använder bilbälte i framsätet i tätort, 98 procent. Det råder inga stora skillnader mellan kvinnor och män eller åldersgrupperna i användning- en av bilbälte. Män upp till 24 år är något sämre än övriga på att använda bilbälte.
Bilbälte fram på landsväg Även på landsväg är bilbältes- användningen i framsätet mycket hög, 98 procent. Kvinnor och män använder bilbälte fram på landsväg i ungefär lika stor utsträckning.
Personer i åldern 16–17 år uppger detta i något lägre utsträckning än äldre.
0 20 40 60 80 100
Procent Kvinnor Män
Medelvärde 2018
16–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84
Ålder
0 20 40 60 80 100
Procent Kvinnor Män
Medelvärde 2018
16–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84
Ålder
Bilbälte bak i tätort
Det är en lägre andel som uppger att de använder bilbälte i baksätet än i framsätet i tätort, 93 procent jämfört med 98 procent. Kvinnor använder bilbälte bak i högre utsträckning än män i samtliga ålderskategorier.
Bilbälte bak på landsväg Totalt uppger 94 procent att de använder bilbälte i landsvägstrafik då de sitter i baksätet. Användandet av bilbälte är något lägre i ålders- gruppen 16–17 år. I samtliga ålders- grupper använder kvinnor bilbälte i högre utsträckning än män.
0 20 40 60 80 100
Procent Kvinnor Män
Medelvärde 2018
16–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84
Ålder
0 20 40 60 80 100
16–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84
Ålder
Procent Kvinnor Män
Medelvärde 2017
23C"Hur ofta använder du bilbälte då du åker personbil?”
Andel som alltid eller nästan alltid använder bilbälte av de som åker i baksätet 2018, Tätort.
23D"Hur ofta använder du bilbälte då du åker personbil?”
Andel som alltid eller nästan alltid använder bilbälte av de som åker i baksätet 2018, Landsväg.
Bilbälte i buss
Knappt fyra av tio uppger att de alltid eller nästan alltid använder bälte i bussar. Detta är betydligt vanligare bland kvinnor och äldre. I ålders- gruppen 75–84 år uppger två av tre att de använder bälte jämfört med endast en av tio i åldern 16–17 år. De som sällan åker buss utrustad med säkerhetsbälte använder bälte i högre utsträckning än de som åker ofta.
23E
Andel som alltid eller nästan alltid använder bilbälte 1981–2018, 15-74 år (16–74 år mellan 2016–2018).
Bilbältesanvändningen i baksätet har ökat mer än användningen i framsätet sedan mätningarna började. Den har de senaste åren stabiliserats kring 90–95 procent.
Bältesanvändningen i framsätet har ökat från runt 90 till 99 procent under mätperioden. Användningen av bilbälte har genomgående varit något högre på landsväg än i tätort.
Procent
0 20 40 60 80 100
-82 -84 -86 -88 -90 -96
-92 -94 -98 -00 -02 -06 -08 -10 -12 -14 -16 -18
Baksäte landsväg Framsäte tätort Framsäte landsväg Baksäte tätort
23E (24E i excel): Andel som alltid eller nästan alltid använder bilbälte 1981-2018, 15-74 år (16–74 år mellan 2016–2018).
Användning av bilbälte över tid
Användningen av bilbälte har sedan 2010 legat kring 90–98 procent.
Likt tidigare mätningar framgår att bilbälte används oftare i framsäte än i baksäte och något mer vid landsvägskörning än vid tätortstrafik.
Kvinnor använder bilbälte i något högre utsträckning än män. Det råder dock inga större skillnader mellan åldersgrupperna.
24A ”Hur ofta brukar du åka buss som är utrustad med säkerhetsbälte – hur ofta använder du dessa?”
0 20 40 60 80 100 Procent
Åker buss som är utrustad med säkerhetsbälten minst 1 g/vecka
Män
Medelvärde 2018 Kvinnor
16–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84
Ålder
Synbarhet
25A”Hur ofta använder du reflexer/reflexväst när du är ute och går i mörker där biltrafik förekommer? – Belyst väg/gata/trottoar”
Andel som alltid eller nästan alltid använder reflexer 2018.
25B ”Hur ofta använder du reflexer/reflexväst när du är ute och går i mörker där biltrafik förekommer? – Ej belyst väg/gata/trottoar”
Andel som alltid eller nästan alltid använder reflexer 2018.
Användning av reflexer En fjärdedel uppger att de alltid eller nästan alltid använder reflexer när de är ute på belysta vägar. Kvinnor använder reflexer i högre utsträck- ning än män, 32 procent jämfört med 19 procent. Detta mönster återfinns i alla ålderskategorier.
Äldre personer uppger i högre ut- sträckning än yngre att de använder reflexer. Bland män i åldern 16–17 år är det endast två procent som alltid använder reflexer på belysta vägar.
Det är en större andel som använder reflexer på ej belyst väg än på belyst väg, 39 procent jämfört med 25 procent. Andelen kvinnor som använder reflexer är avsevärt högre än motsvarande andel män, 49 procent jämfört med 28 procent. Endast 6 procent av männen i åldern 16–17 år använder reflexer på ej belysta vägar.
0 20 40 60 80 100 Procent
Män Kvinnor
Medelvärde 2018
16–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84
Ålder
25A (26A i excel) :”Hur ofta använder du reflexer/reflexväst när du är ute och går i mörker där biltrafik förekommer? – Belyst väg/gata/trottoar” Andel som alltid eller nästan alltid använder reflexer 2018.
0 20 40 60 80 100 Procent
Män Kvinnor
Medelvärde 2018
16–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84
Ålder
Användandet av reflexer ökar något de senaste åren på både belyst och obelyst gata.
25CAndel som alltid eller nästan alltid använder reflexer 1981–2018, 15–74 år (16–74 år mellan 2016–2018).
-82 -84 -86 -88 -90 -96
-92 -94 -98
-00 -02 -06 -08
-10 -12 -14 -16 -18
Belyst gata Ej belyst gata Procent
0 20 40 60 80 100
25C (26C i excel): Andel som alltid eller nästan alltid använder reflexer 1981-2018, 15-74 år (16–74 år mellan 2016–2018).
25D ”Hur ofta använder du reflexer/reflexväst när du är ute och går i mörker där biltrafik förekommer?"
Andel som ganska ofta eller oftare använder reflexer 2018.
Körkortsinnehavare använder oftare reflexer än personer utan körkort på såväl belysta som ej belysta gator. Detta är tydligast när det gäller ej belysta gator.
Procent
Körkort Ej körkort Ej belyst gata Belyst gata
0 20 40 60 80 100
Foto: Bo Maltanski
Foto: Dmitri Maruta
Rapportens utvalda fokusområde vad gäller trafiksäkerhet är unga män i åldern 18–24 år. Detta eftersom denna målgrupp är överrepresenterad bland omkomna i trafiken och även i antal singelolyckor och återkallade körkort. De har dubbelt så hög risk som genomsnittet i landet att dödas i trafiken och jämfört med kvinnor är risken nästan tre gånger så hög. Det är fyra gånger så vanligt att en ung man mellan 18–24 år får sitt körkort återkallat jämfört med genomsnittet. Vad gäller singelolyckor så är föraren mellan 18–24 år i mer än vart tredje fall. Det är tydligt att personlig mognad är en viktig faktor som påverkar hur man beter sig i trafiken. Därför analy- seras närmare vilka beteenden som anses vara viktigast för trafiksäkerheten för unga män, unga kvinnor och äldre (övriga). Vidare undersöks om unga har ett mer riskfyllt beteende än äldre och en diskussion hur detta i så fall kan förändras. Jämförelsen sträcker sig bakåt i tiden från år 2006.
Viktiga beteenden för trafiksäkerhet
När allmänheten tillfrågas vilka tre beteenden som anses vara viktigast för trafiksäkerheten av följande åtta alternativ använda cykelhjälm, hålla hastighetsgränserna, inte använda mobiltelefonen när man kör, inte köra rattfull, använda bilbälte, inte köra mot rött ljus, hålla avståndet till framför- varande fordon och inte köra trött, finns det många likheter i svaren mellan unga män, unga kvinnor och äldre, men även en del skillnader som är värda att belysa.
Fokusområde – Unga män och trafiksäkerhet
Inte köra rattfull
-06 -08 -10 -12 -14 -16 -18
Övriga Kvinnor 18–24 år Män 18–24 år Totalt Procent
0 20 40 60 80 100
Att inte köra rattfull
Det beteende som samtliga ålders- grupper anser vara allra viktigast för trafiksäkerhet är att inte köra rattfull. Det har genomgående varit så under hela mätperioden. Här uppgår siffrorna till 89 procent för de äldre och 88 procent för de unga kvinnorna (18–24 år). Motsvarande andel för unga män är dock något lägre, 84 procent. Det är dessutom värt att notera att denna andel för unga män har minskat något de senaste två åren från att tidigare uppgått till 88 procent.
Mobiltelefon
Det finns bestämmelser för använd- ning av mobiltelefoni i trafiken.
Från och med den 1 februari 2018 i Trafikförordningen (2017:1284) skärptes reglerna för hantering av mobiltelefoner under körning vilket innebär att man inte får använda sin mobil när man kör om man håller den i handen. Förbudet gäller också annan kommunikationsutrustning som hålls i handen. Det gäller när man kör bil, motorcykel, moped, buss eller lastbil.
Bilbälte
Användning av bilbälte är ett av de områden där åsikterna har förändrats mest över tid, och anses ha blivit mindre viktig för trafiksäkerheten.
Detta gäller för samtliga ålders- grupper, men är tydligast för unga 18–24 år och särskilt för unga män.
Från en nivå på 61 procent är det nu endast 35 procent av de unga männen som anser att använda bilbälte är ett av de tre viktigaste beteendena för trafiksäkerheten.
Även resultaten för unga kvinnor uppvisar en betydande minskning, från 62 till 38 procent.
Mobiltelefonen påverkar vår livsstil väldigt mycket, många vill ständigt vara uppdaterade om vad som händer i omgivningen. Resultaten visar en större medvetenhet om riskerna med att använda mobiltelefonen i trafiken och säkerhetstänkandet har ökat betydligt över tid. År 2006 ansåg 18 procent att inte använda mobiltelefonen vid bilkörning var bland de tre viktigaste bete- endena för trafiksäkerheten. Andelen har nu ökat med hela 30 procentenheter, och ökningen är särskilt markant bland yngre. Mer än hälften av unga män och närmare sex av tio unga kvinnor anser att inte använda mobiltelefon när man kör är bland de tre viktigaste säkerhetsaspekterna.
Inte använda mobiltelefon när man kör
Använda bilbälte
-06 -08 -10 -12 -14 -16 -18
Övriga Kvinnor 18–24 år Män 18–24 år Totalt Procent
0 20 40 60 80 100
Inte använda mobiltelefon när man kör
-06 -08 -10 -12 -14 -16 -18
Övriga Kvinnor 18–24 år Män 18–24 år Totalt Procent
0 20 40 60 80 100
