Beteckning:
Institutionen för Matematik, Natur- och Datavetenskap
Permakultur som planeringsverktyg - en processbeskrivning
Madeleine Casañ December 2008
Examensarbete, 10p, B
Biologi med inriktning mot trädgårdskunskap
Trädgårdsmästarprogrammet med inriktning mot hälsa och design
Handledare: Marie Lindbäck
Innehållsförteckning
SAMMANFATTNING ... 4
INLEDNING ... 5
SYFTE ... 6
Specifika frågeställningar ... 6
METOD ... 6
Intervju som metod ... 6
Skissa som metod ... 7
Inventering och observation ... 7
Övrigt ... 8
AVGRÄNSNINGAR ... 8
BAKGRUND ... 9
Permakultur, en historisk bakgrund ... 9
Permakultur, en teoretisk bakgrund ... 10
Naturen som resurs ... 10
Småskalig odling som bidrar till mångfald ... 11
Zonplanering och sektorer ... 13
Handelsträdgården ... 16
PROCESSBESKRIVNING ... 17
Inför skissprocessen ... 17
Intervju ... 17
Sammanfattning av intervju ... 18
Inventering samt platsbeskrivning i form av illustration ... 19
Förtydligande av områden ... 21
Sammanställning inför skissarbete... 21
SKISSPROCESS MED GESTALTNINGSFÖRSLAG ... 22
Zonplanering ... 23
Zon 0 ... 24
Zon 1 ... 24
Zon 2 ... 25
Zon 3 ... 26
Zon 4 ... 26
Fördelning av trädgårdsrummet ... 28
Allmänna tankar om rum ... 28
Café: ... 29
Försäljning av växter: ... 31
Vatten och bänk: ... 31
Köksodling med utsikt: ... 33
Bänk under träd: ... 33
Scen: ... 34
Lek i det vilda: ... 35
Sammanhållande grönytor ... 36
Identifiering av planterings och odlingsytor samt klimatfaktorer ... 37
Förtydligande av resultat ... 38
REFLEKTIONER ... 40
Referenser ... 43
SAMMANFATTNING
Denna processbeskrivning syftar till att redovisa ett gestaltningsförslag av en trädgård där
permakultur används som planeringsverktyg. Gestaltningsförslaget utgår från en handelsträdgård i Hälsingland. Författaren arbetar utifrån två specifika frågeställningar; Hur skulle ett
gestaltningsförslag på trädgården med tillägg av en köksträdgård samt fler ändamålsenliga rum se ut? Och; Hur kan indelning i zoner utifrån permakulturella teorier appliceras på en trädgård i Hälsingland se ut?
Arbetet inleds med en historisk- och teoretisk bakgrund där läsaren ämnar skapa en uppfattning av vad permakultur är och hur det fungerar i praktiken. Därefter följer en intervju med de två ägarna till handelsträdgården som delvis användes som underlag vid gestaltningsprocessen. Utöver intervjuer förekom inventering, observation samt inmätning av trädgården som metod. Slutligen presenteras resultatet i form av en processbeskrivning där gestaltningsförslaget till trädgården presenteras med stöd av olika skisser. Först följer en indelning av trädgården i zoner där varje zon beskrivs var för sig följt av förslag på dess funktion. Därefter presenteras trädgårdens olika ändamålsenliga rum och en mer ingående beskrivning av form och funktion.
INLEDNING
Enligt Naturvårdsverket är klimatförändringar ett av dagens största globala miljöproblem (1.naturvardsverket.se). Dessa problem är orsakade av ett ökat utsläpp av koldioxid och växthusgaser som släpps ut i atmosfären och har i sin tur bland annat påverkat den globala höjningen av temperaturen, övergödning, förtunning av ozonsiktet (Berg 2002). Berg (2002) beskriver i sin bok Living dreams, om ekobyggande, en hållbar livsstil hur människans ökande användning av naturresurser även kan leda till ökad fattigdom och krig på följande sätt. Dagens samhälle förbrukar under ett år naturresurser som exempelvis olja som tagit naturen över en miljon år att ombildas från växtriket. Vi använder dessa resurser för att tillverka diverse produkter som mat och bränsle det i sin tur resulterar i mängder av både synligt och osynligt avfall. Det vill säga att balansen som råder mellan nedbrytning och uppbyggnad av resurser har rubbats, denna balans är enligt Bokalders & Block (1997) nödvändig för att ett hållbart samhälle ska uppnås.
Naturvårdsverket rapporterar även att ”all produktion och konsumtion påverkar miljön i form av resursanvändning och energikonsumtion” (2.naturvardsverket.se). Miljöproblemets existens har sedan länge varit ett faktum och vid FN:s konferens i Stockholm år 1972 enades världens regeringar om detta (Berg 2002). Tittar man på FN:s beskrivning av dagsläget och vilka åtgärder som krävs för en lösning pekar en aktuell rapport på att en ökad medvetenhet om sambanden mellan olika
miljöproblem är viktig och att den framtida utvecklingen avgörs av de beslut som individer och samhällen tar idag.
Denna uppsats tar upp begreppet Permakultur som växt fram som en reaktion på ovannämnda miljöproblematik och är en metod i strävan mot ett uthålligt samhälle (Mollison 1991). Uppsatsens intentioner är att titta närmare på denna metod som inspiration i utvecklingen av ett
gestaltningsförslag av en handelsträdgård i Hälsingland. Arbetet presenteras i form av en processbeskrivning där läsaren får följa med under arbetets gång.
SYFTE
Att utarbeta ett gestaltningsförslag av en trädgård med hjälp av permakultur som planeringsverktyg.
Specifika frågeställningar
• Hur skulle ett gestaltningsförslag på trädgården med tillägg av en köksträdgård samt fler ändamålsenliga rum se ut?
• Hur kan indelning i zoner utifrån permakulturella teorier appliceras på en trädgård i Hälsingland se ut?
METOD
Läran om metoder alltså metodologi står för metodiska tillvägagångssätt, under olika mänskliga verksamheter (2. Nationalencyklopedin.se). Det avser samtlig information som under arbetets gång samlats in med stöd av olika metoder. Arbetet presenteras i form av en processbeskrivning, där intervju, skisser inventering med dokumentation av bildmaterial samt observation använts som metod.
Intervju som metod
Intervju ger en stor bredd av kunskapsinhämtning. Intervju är en samtalsform mellan två eller fler människor där själva interaktionen mellan människor är den centrala kunskapskällan. Det ger utrymme för människor att ge sin tolkning av hur de ser på ämnet eller situationen i fråga (Cohen, Lawrence & Morrison 2007). Intervjun ger rum för såväl struktur och möjlighet för intervjuaren att styra ämnet framåt samtidigt som det ger plats för spontanitet och samtal i mer komplexa och djupa frågor (ibid.)
Intervjun ägde rum den 9:e oktober på handelsträdgården och genomfördes med dess två ägare. En
samtal skapar förutsättningen och relationen för att ett problem ska få en lösning (Lindh & Lisper 1990). Intervjun spelades in med dator och sparades som digital fil och finns transkriberad men har av sekretess skäl valts att inte delges till allmänheten i form av bilaga. En sammanställning av intervjun finns under rubriken Processbeskrivning.
Skissa som metod
Själva skissarbetet har tagit stort utrymme i denna arbetsprocess vilket grundar sig på synen av skissandet som ett undersökande verktyg (Birgerstam 2000). Skissprocessen har fungerat som ett sökande och en möjlighet till inlevelse samt förståelse för platsen och använts som nyckel i skapandeprocessen.
”Skissandets uppgift är att finna näring åt formen och fylla den med ett värdefullt innehåll”
(Birgerstam 2000 sid. 132). Det har handlat om att ta fasta på en intuition för att sedan övergå i en analysfas där trädgårdsrummets form växer fram (ibid.). Skissandet har främst genomförts med papper och penna, sedan har materialet scannats och digitaliserats.
Inventering och observation
Inledningsvis utfördes en inventering av handelsträdgården hela tomtytan för att skapa en
uppfattning av platsen som helhet. Följande genomfördes en mer utförlig inventering av trädgården som är belägen på tomtens baksida (se Figur 7). Inventeringen skedde under fyra olika tillfällen och genomfördes under heldagar för att få en verklighetstrogen uppfattning av platsen. Med inventering avses inmätning av samtliga föremål, byggnader samt växtlighet och genomfördes för hand med måttband. Då topografiska mått saknades i det kartmaterial som fanns tillhanda gjordes även viss inmätning av höjdskillnader. Dessa mått är inte hundraprocentigt tillförlitliga och kommer därför endast att gestaltas genom en snittbild (se Figur 17). Observation av sol, vind, vatten och värme utfördes samt noteringar av träd och buskars befintliga tillstånd. Iakttagelser inne i
handelsträdgårdens affär gjordes för att bilda en uppfattning av företagets karaktär. Uppmätning samt inventering av platsen dokumenterades genom stillbilder, skisser och anteckningar gjorda av författaren själv.
Övrigt
Företagets affärsplan har använts som underlag i arbetet med godkännande av ägarna.
AVGRÄNSNINGAR
Det gestaltningsförslag som tagits fram under arbetets gång behandlar endast de strukturella förhållandena av handelsträdgårdens trädgård. Detaljer som växtförslag och materialval har inte varit fokus i detta arbete och berörs endast genom förslag som exempelvis här går det att använda marktäckande perenner eller här finns en yta ämnad för vertikal odling. Gestaltningsförslaget har skapats med så verklighetstrogna föresatser som möjligt men har inte tagit hänsyn till några ekonomiska kalkyler.
BAKGRUND
Nedan följer fakta som ligger till grund för detta arbete och som ämnar introducera läsaren i ämnet permakultur.
Permakultur, en historisk bakgrund
Bill Mollison är mannen bakom begreppet Permakultur. Under hans uppväxt på 30-talet i en mindre by i Tasmanien, Australien, var självhushållning en självklar del av hans liv (Mollison 1991). I sin bok Intruduction to permaculture berättar han hur de odlade, fiskade, bakade, och beskriver att det var som att leva i en dröm. Men när han sedan under 50-talet såg hur fiskebestånden blev mindre samt hur stora delar av skogen började dö ut och att det system han var uppvuxen i höll på att försvinna, bestämde han sig för att agera (ibid.). Ur denna reaktion mot hur industrijordbruket tärde på jordens resurser och förstörde dess känsliga jordar växte tankar om ett mer hållbart samhälle fram (ibid.) Mollison drog sig tillbaka och tillbringade sin tid i vildmarken för att arbeta, utforska och undersöka. Genom det utvecklade han en förståelse för naturen (Gailey & Russell 1989).
Flera år senare (1974) när Mollison arbetade som forskare på University of Tasmania påbörjades ett samarbete med ekologen David Holmgren och tillsammans utvecklade de tankar som Mollison hade fascinerats av så länge. Båda brann för att skapa en hållbar metod som att bruka jorden utan att tära på varken jordens eller ekosystemets resurser (Mollison 1991). Ordet permakultur är en
kombination av orden permanent och agrikultur, eller permanent och kultur. Skillnaden mellan permakultur och vanliga agrikulturella metoder är mångfalden av organismer i det permakulturella systemet (Mars & Mars 2007).
Samarbetet resulterade i två böcker Permaculture one och Permaculture two där olika exempel på hur permakultur kan bedrivas. Efter det att böckerna givits ut var reaktionerna från allmänheten blandade. Mollison beskriver emellertid att liknande tankar hade föds runtomkring i världen som en följd av missnöjet med det industriella jordbruket och han såg hur en utveckling mot ett mer
naturligt, ekologiskt system stärktes (Mollison 1991). Trots att Mollison såg att det fanns en strävan mot en mer hållbar framtid insåg han att ” Self-reliance in food is meaningless unless people have access to land, information, and financial resource ” (Mollison 1991 sid. VII). Det i sin tur fick Mollison att utveckla olika strategier för att inkludera hela det mänskliga systemet (ibid.). Efter att ha föreläst om permakultur i flera år bestämde sig Mollison för att endast arbeta med att övertyga
världen att bygga sunda ekologiska system, och 1981 belönades han med det alternativa nobelpriset
”Right livelihood award” för utvecklingen av permakulturella konceptet (Rightlivelihood.org).
Permakultur beskrivs av Mollison själv som ett designsystem vars syfte är att utforma uthålliga mänskliga livsmiljöer och integrerar olika yrkesdiscipliner som odling, djurhållning, byggnation, stadsplanering men även energifrågor och vattenförsörjning (Whitefield 2000). Mollison (1991) poängterar dock att det inte handlar om själva elementen i sig utan om den relation vi har möjlighet att skapa mellan dem genom kunskap om hur vi placerar dem. Det är design som är själva kärnan i permakultur och design är en förbindelse mellan olika element (ibid.).
Permakultur, en teoretisk bakgrund
För att få en teoretisk grund att utgå ifrån gjordes inläsning av ämnet följt av en sammanställning med ändamål att ge läsaren en allmän uppfattning samt förståelse av permakultur. Nedanstående avsnitt skildrar en mer detaljerad bild av permakultur och hur den kan appliceras på en verklig plats.
Naturen som resurs
Inspirationen till permakultur fick Mollison genom att titta på hur skogen var uppbyggd och dess naturliga ekosystem (Mollison 1991). Inom permakultur utnyttjas främst biologiska resurser som djur och växter för att till exempel motverka erosion, skadedjursangrepp, ogräsbekämpning eller gödsling av jorden. Användning av biologiska resurser ses som en långsiktig och uthållig
investering och är en av huvudprinciperna i permakulturdesign vars strävan är att utveckla hållbara system (ibid.). Däremot förnekas inte användningen av viss icke förnyelsebara resurser så länge det bidrar till ett ökat hållbart system och en bestående infrastruktur, exempelvis olika maskiner eller teknologisk utrustning (ibid.). Nedan presenteras några korta exempel på biologiska resurser och dess användningsområde.
Djurtraktor:
Både höns och grisar går att utnyttja för jordbearbetning samt jordförbättring genom sin skicklighet att luckra jorden i sin jakt på mask och rötter samtidigt som de tillför gödsel genom sin spillning.
Växtskydd:
Genom att plantera korsblommiga och korgblommiga växter så som dill, fänkål, prästkragar och ringblomma runt odlingsbäddar eller i fruktträdgården attraheras insektspredatorer som livnär sig på andra insekter som är skadliga för växter. Man kan enkelt gynna andra insektsätande djur som grodor eller fåglar genom dammar, fågelbad och föda som attraherar (Mollison 1991; Fedor 2001).
Gödsling:
Att använda gödsel från djuren på odlingsbäddar, bärbuskar eller på fruktträden är en stor tillgång som inte kräver att något nytt behöver produceras eller fraktas. Det går även att plantera
kvävefixerande växter eller träd som ger näring till jorden genom att fånga kväve från luften och som sedan jorden kan tillgodogöra sig. Kvävefixerande växter kan utnyttjas som undervegetation i fruktträdgården dels för att undvika bar jord som bidrar till läckage av dyrbar näringsämnen och minskar uppkomst av oönskat ogräs som tar näring från huvudgrödan. Kvävefixerande växter använts även för att frigöra kväve som berikar jorden samt tas upp av omkringliggande växter (Mollison 1991; Fedor 2001).
Figur 1
Småskalig odling som bidrar till mångfald
Inom permakultur används huvudsakligen det småskaliga odlingssystem, där exempelvis perenna växter används företrädesvis. Mollisons (1991) småskaliga koncentrerade odlingssystem syftar till att 1, odlingsplatsen används effektivt och grundligt samt 2, bidrar till ökad kontroll. Mollison avser att en mindre odlingsyta är mer lätthanterlig och är mindre skötselintensiv. Detta kan förslagsvis ske genom att ta till vara på växters olika höjd samt efterfrågan på ljus. I skogen befinner sig
exempelvis ett fullvuxet träd högt ovanför markytan och under växter det buskskikt som gynnas av tillgången på mindre ljus följt av det örtskikt som i sin tur är i ännu mindre behov av ljus. Genom att låta sig inspireras av naturen kan vi själva konstruera odlingssystem med en mångfald och variation av olika växter. Mollison (1991) beskriver hur man inom permakultur använder sig av växters förmåga att gynna varandra genom samplantering. Behållningen av detta kan vara att motverka konkurrens av olika rotsystem, skydd mot fysiska hot som frost eller uttorkning, bidra med näring eller skydd mot olika skadeinsekter.
Mollison (1991) skildrar hur permakultur handlar om att se till en plats olika tillgångar som resurser istället för att motarbeta dem och ger exempel på hur odling kan ske både horisontellt men även vertikalt genom att utnyttja en trädstam, plank eller en vägg åt olika klätterväxter. På så sätt utnyttjas både marken och höjden vilket främjar den småskaliga odlingen. Allt handlar i grunden om att se platsen och skaffa sig kunskap om den.
Zonplanering och sektorer
Som tidigare nämnts handlar permakultur om hur saker och ting står i relation till varandra vilket ligger till grund för den permakulturella gestaltningen. Genom medveten formgivning planeras elementen in efter hur ofta de används och behöver besökas per dag. Detta kallas för zonplanering eller zonindelning. Mollison uttrycker med egna ord att ”zone planning means placing elements according to how much we use them or how often we need to service them” (Mollison 1991 sid. 9).
Det vill säga element som till exempel ett växthus med dagligt behov av vattning, placeras därför i zon 1 för att var mer lättlillgängligt (ibid.)
Planering genom att dela in i olika zoner utgår från själva aktivitetscentrum som både kan vara boningshuset, växthus eller som i denna processbeskrivning själva handelsträdgårdshuset.
Indelningen i zoner bestäms genom att titta på (1) antalet gånger du behöver besöka elementet för skörd eller avkastning, (2) antalet gånger elementet behöver att du besöker det för tillexempel skötsel eller underhåll (ibid.). Ett grönsaksland som ligger nära huset får oftare tillsyn och sina behov tillgodosedda (Whitefield 2000).
Exempel/underlag till zonindelning utifrån egen erfarenhet
• Hönsen, behöver vatten, mat och hämtning av ägg dagligen, samt bli utsläppta och insläppta morgon och kväll. Det vill säga 730 besök/år. Zon 1
• Skogsskifte, behöver endast besökas vid avverkning ca 1 gång per år samt röjning och underhållsarbete ca 1 gång per år. Det vill säga 2 besök/år. Zon 4 eller 5.
Ju fler besök det finns behov av ju närmare placeras det i förhållandet till själva aktivitetscentrum (Mollison 1991). Mollison menar på att ju närmre vi placerar dessa element desto mindre tid, ansträngning och energi går till spillo. Eftersom gestaltningen av permakultur är helt beroende av den aktuella platsen så presenteras här en simplifierad ritning på hur ett uppdiktat mindre småbruk skulle kunna delas in i zoner.
Zon 0 Aktivitetscentrum, (boningshus) med syfte att bevara energi och tillgodose husinnehavarnas behov.
Zon 1 De områden nära aktivitetscentrum som kräver daglig skötsel och tillsyn, kan bestå av till exempel trädgården, ekonomibyggnader, växthus, mindre djur eller kompost etc.
Zon 2 De elementen som kräver tillsyn mindre frekvent, utgör till exempel fruktträdgård, mindre buskar eller köksträdgårdsodling.
Zon 3 Områden som används till betesmarker för nötkreatur, vall eller odlingar som efter etableringsfasen inte lika skötselintensiva.
Zon 4 De områden som ofta gränsar mot vildmark och kan bestå av till exempel ängsmark.
Zon 5 Det vilda, orörda naturen och är till för att få inspiration en plats där vi endast är besökare.
(Mollison 1991)
Figur2
Utöver indelning i zoner finns indelning i sektorer, vilket utgörs av olika klimatfaktorer utifrån som till exempel vind, fukt och solljus (Whitefield 2000). De finns även faktorer som utgörs av de behov vi människor har som till exempel bättre utsikt eller insynsskydd för grannar. De olika
klimatfaktorerna skapar olika mikroklimat i trädgården som i sin tur kan komma att spela en värdefull roll för olika växters härdighet (ibid.). Mikroklimatet är det specifika klimat som råder på en viss yta och dess möjlighet att kunna tillgodose strålning från solen eller atmosfären (ne.se).
Mollison beskriver att planering i sektorer handlar om att handskas med den vilda energi i landskapet det vill säga de fyra elementen, sol, vind, vatten och eld. Dessa faktorer existerar oberoende av människan men det finns möjligheter att utnyttja elementen till vår fördel. Nedan i figur 3 presenteras exempel på detta (Mollison 1991). Bilden demonstrerar hur huset placerats med tät skog i ryggen som skydd för de nordliga vindarna. Odlingsområdet är placerat i sluttning nära vattnet som bidrar till dess uppvärmning (ibid.).
Figur 3, snittbild på hus med skog mot norr och växthus, odlingar mot syd
- Ett högre buskage utgör skydd för nordliga vindar - Ett gynnsamt soligt läge utnyttjas till solälskande växter
- Ett skuggbeläget område erbjuds till växter som kräver ett mindre soligt klimat - Spegling från vatten tillvaratas
- Utsikter kan både framhävas och döljas efter behov med hjälp av träd och buskar
- Slänter erbjuder ett väldränerat område för växter med dessa behov, eller terrassering för olika reningsdammar
Handelsträdgården
Handelsträdgården är lokaliserad i Hälsingland och är en blomsteraffär med handelsträdgård. Sedan starten 1889 har företaget bedrivits av samma familj. I årsskiftet 2008 togs företaget över av femte generationen och de nya ägarna har nu planer på att utveckla verksamheten. Handelsträdgården är belägen i en naturrik miljö intill en sjö med ett välanvänt promenadstråk. Utöver försäljning av blommor, sorgbinderier och diverse prydnadsdetaljer finns ett sommaröppet café, lokalt hantverk, musikscen och en trädgård (Affärsplan 2008). Under sommarhalvåret arbetar lokala
konsthantverkare i trädgården och har viss försäljning av sina varor i ett av växthusen. I anslutning till handelsträdgården bedrivs även ett välbesökt ekologiskt bageri som delar lokal med
handelsträdgårdens cafékök. I trädgården finns en musikscen som brukas av en lokal musikförening.
Bild 1, Vy över sjön på handelsträdgården. Bild 2, trädgården sett från promenadstråk
Foto, Madeleine Casañ
Handelsträdgårdens intentioner att värna om miljön uttrycks genom närproducerade inköp samt medlemskap iorganisationen FFP (FairFlowersFairplants) som är en kontrollförening liknande KRAV och Rättvisemärkt fast med fokus på blomsterbranschen (Affärsplan 2008). De två nya ägarna har vid intervjun beskrivit vad man upplever fungerar bra respektive mindre bra och identifierat vad man önskar ändra på. Under rubriken Processbeskrivning finns en mer detaljerad beskrivning av detta samt en planritning av platsen.
PROCESSBESKRIVNING
Inför skissprocessen genomfördes vissa förberedelser som nedan finns dokumenterade i form av text. Följande redovisas den arbetsprocess som bedrivits från skissarbete fram till de
gestaltningsförslag där permakultur används som designverktyg presenteras.
Processen är uppdelad i separata avsnitt där varje steg redovisas utan att följa någon kronologisk ordning.
Inför skissprocessen
Denna del syftar till att beskriva de förberedelser som gjordes inför skissarbetet och består av en intervju, inventering samt platsbeskrivning i form av en illustration. Avslutningsvis följer ett förtydligande av områden samt en sammanfattning i punktform som svarar på vad som bör uppnås i gestaltningsförslaget.
Intervju
Processens praktiska del inleddes med att intervjua de två ägarna, vilket ämnade skapa en förståelse för deras visioner av hur platsen ska användas. Det fanns även intentioner att urskilja kunskap angående målgrupp samt urskönja företagsfilosofiska tankar.
I intervjun framgick att planer på att förbättra verksamheten funnits en längre tid och till viss mån redan påbörjats. Följande vecka skulle byggnationer av entré, nytt sommar café samt förflyttning av sopsortering påbörjas. I och med denna information beslutades att detta gestaltningsförslag i
huvudsak skulle röra själva trädgården och ha som mål att göra en överskådlig strukturell plan på den som helhet, förtydliga dess olika användningsområden men framförallt binda samman dem. Ett förtydligande av dessa förändringar finns illustrerat med bild och text under rubriken Förtydligande av områden.
Sammanfattning av intervju
Nedan följer en sammanställning av intervjun där intervjupersonerna kommer att benämnas intervjuperson A samt B.
Den starkaste målgruppen är medelålders kvinnor men företaget/handelsträdgården strävar även efter att rikta sig till så många som möjligt även företag och barn. Man vill att besökare ska bära med sig upplevelsen av ”att man har fått något mer än man har betalat för” (Intervju 9 oktober 2008). Utifrån svaret på frågan hur ett arbetsår ser ut bildades en någorlunda uppfattning av hur verksamheten ser ut under de olika årstiderna och det framgår att sommaren är den mest skötselintensiva perioden. Det ska byggas ett nytt café som ska ligga nära till ena växthuset så människor kan gå in och sätta sig när det blir kallt eller regnar. Trots att sommaren är intensiv så upplever intervjupersonerna att de har tid för kunderna men att de vill bli ännu bättre på det och att det kan finnas kunder som går för att de inte orkar vänta på service.
Intervjuperson A anser att det finns ett behov av pedagogiska rabatter som visar till exempel skuggtåliga växter. På frågan vad som inspirerar, svarar intervjuperson A ”det inspirerar när man kan ta vara på saker, när man kan hitta en plats åt någonting. Men också när det smakar gott och är av bra kvalité och är fint”. Intervjuperson B samtycker och tillägger ” men också när det finns en helhet och en mening med det man gör”. Avslutningsvis fördes samtal om trädgården som plats.
Intervjuperson A berättade ”Jag hoppas att platsen känns vänlig, att man blir människor för varandra inte bara kund och försäljare”
Inventering samt platsbeskrivning i form av illustration
Vid intervjutillfället erhölls kartmaterial i form av en planritning i skala 1:500 som beskriver tomtgränsen, placeringen av de tre växthusen samt garage och bageri. Därav gjordes en inmätning av samtliga mått i trädgården som sedan låg till grund av framtagningen av planritningen nedan (Figur 4) som beskriver utgångsläget. Ritningen renritades och förstorades sedan i skala 1:250 för att underlätta skissarbetet.
Figur 4
Efter inmätning gjordes en inventering av trädgården, i följande bild illustreras det som
identifierades vid detta tillfälle. Inventeringens främsta fokus var att undersöka hur solen rör sig i den sydvästbelägna trädgården, samt identifiera skuggiga platser. Även titta på den befintliga växtligheten för att få en uppfattning av vad som trivs respektive inte trivs där. Utöver var syftet att försöka få en uppfattning över hur platsen används och hur människor rör sig i trädgårdsrummet exempelvis genom att titta på hur stigar formats i gräsmatten. Det var samtidigt viktigt att ta fasta på övriga faktorer som kan tas till varar på som exempelvis en vy över sjön, eller andra som kunde döljas som exempelvis ett mindre tilltalande staket. Det som sedan framgick av inventeringen användes som underlag genom skissarbetets gång.
Förtydligande av områden
Under redovisas ett förtydligande av de områden som av ägarna redan tagits beslut om att förändra innan uppdraget påbörjades.
• Försäljning av perenner flyttas från område A till område B
• Ett Café ska byggas på område A så att växthus 1 går att utnyttja vid dåligt väder. Befintligt Café tas bort.
• Området med sopsortering flyttas från område C till område D, samtidigt som området B blir större i och med förflyttning av plank.
Figur 6, trädgårdens utgångsläge
Sammanställning inför skissarbete
Med hänsyn till arbetets teoretiska bakgrundsfakta, intervjun samt inventeringen fanns nu möjlighet att arbeta med följande områden:
• Zonplanering
• Fördelning av olika ändamålsenliga rum
• En uppfattning av hur dessa skall hållas samman av gröna ytor
• Identifiering av planteringsytor innefattande odlingsområden samt identifiering av vissa klimatfaktorer
SKISSPROCESS MED GESTALTNINGSFÖRSLAG
Följande presenteras den skissprocess och de gestaltningsförslag som växt fram under arbetets gång. Inledningsvis presenteras den zonindelning som gjorts av området där varje zon redogörs var för sig samt hur de är tänkta att fungera. Därefter beskrivs trädgårdens olika ändamålsenliga rum, där en närmre inblick av rummens funktion medföljt av förslag i form av skisser på olika lösningar presenteras.
Zonplanering
En indelning i zoner har gjorts med inspiration från den teoretiska bakgrunden, intervjun och observationerna. I texten nedan redovisas var zon för sig följt av motivering och förslag på
utformning av platsen. Gestaltningsförslagen finns senare beskrivna mer detaljerat med tillhörande illustrationer under rubriken Fördelning av trädgårdsrummet.
Figur 7, indelning av trädgården i zoner
Zon 0
Aktivitetscentrum: denna del utgörs av affären som är handelsträdgårdens centrum. Det är där som kassa, kontor, personalrum och den huvudsakliga aktiviteten bedrivs året runt. Som tidigare nämnts ämnar denna zon bevara energi samt tillgodose husinnehavarnas behov (Mollison 1991).
Zon 1
I zon 1 finns de områden nära aktivitetscentrum som kräver daglig skötsel samt tillsyn och utgörs av växthus 2, café samt områden med försäljning av utomhusväxter (Mollison 1991). Inom dessa områden ligger sådant som är i dagligt behov av underhåll samt skötsel. Växthus 2 har i dagsläget stora brister då uppvärmning inte finns och används därför endast för en mycket småskalig uppdrivning av prydnadsväxtlighet och försäljning av krukor och trädgårdsprydnader (intervju 9 oktober 2008). Då det under intervjun framkommit att det i framtiden finns planer på att investera i uppvärmning av växthuset har detta tagits fasta på och placeras således i zon 1. Förslagsvis
konstrueras då upphöjda odlingsbäddar inne i växthuset ämnat för exempelvis tomat, gurka, melon eller andra grödor som det kan finnas behov av till sommarcaféet (Hallberg, Hermer & Löfstrand 2004). Mellan växthus 2 och 1 finns en gång vilket enligt förslag utnyttjas på försommaren för avhärdning av förkultiverat växtmaterial för att senare in på säsongen användas till försäljning av krukor. För en mer detaljerad bild se Figur 10. Gångens bakre del är i förslaget avsedd som lagerutrymme. Om framtidsplanerna på att investera i växthuset skulle verkliggöras, anser författaren denna plats som fördelaktig att placera ett
hönshus på. Värmen som frigörs från hönsen kan utnyttjas till växhusen och på så sätt bidra till minskad
energiförbrukning. Ett utbyte av energi skulle därför kunna utnyttjas (Bell 1994; Bokalders & Block 1997).
Caféet som är öppet under handelsträdgårdens alla dagar har liksom området med försäljning av utomhusväxter behov av daglig skötsel, främst med tanke på vattning och tillgänglighet för kunder (intervju 9 oktober 2008). Detaljerad förklaring över dessa områden finns
illustrerat i Figur 14 & 21. Bageriet planeras in i zon 1, förslagsvis används värmen från bageriet och
dess bakugn till uppvärmning av växthus 2. Området för sopsortering besöks flera gånger per dag och bör således vara tillgängligt för samtlig personal nära aktivitetscentrum.
Zon 2
I zon 2 placeras de elementen som kräver tillsyn mindre frekvent (Mollison 1991). I detta
gestaltningsförslag skulle området intill caféet användas till en mindre köksträdgårdsodling för att finnas nära till hand där grödorna sedan ska användas, dvs. caféet. Men även med syfte att vara tillgänglig för cafégästerna som ett inspirerande inslag och som erbjuder en vacker vy över sjön (egen observation). Växthus 1 har även valts att placeras inom samma zon då det är tänkt att användas främst för cafébesökarna (intervju 9 oktober 2008). Mellan caféet och växthus 1 ges förslag på en pergola med tak ämnad som arbetsplats för de lokala konsthantverkare som under sommaren verkar där, växthus 1 används även då som utställningslokal (intervju 9 oktober 2008).
Intill växthus 1 finns i dagsläget en förvaringsplats som enligt förslag fortsätter att vara förvaringsutrymme åt exempelvis verktyg.
Zon 3
I zon 3 placeras delar som innefattar odlings- och planteringsytor samt entré från promenadstråk.
Dessa områden är tänkta att bestå av huvudsakligen perenna växter samt buskar och träd (Mollison 1991). Nedre delen intill köksträdgårdytan är en frukt- och bärlund med mindre skötselintensiva inslag som gödsling, skörd och beskärning. Under träden finns utrymme för en undervegetation i form av exempelvis perenna kvävefixerande växter (Eskilsson 1975). Tillhörande den
skötselintensivitet hör underhåll av grusytor samt underhåll av bänkar och bord som sker ett par gånger per år.
Figur 9, undervegetation med kvävefixerande växter
Zon 4
Denna del gränsar till det ”vilda” och har inslag av planteringsytor dock med tanke på växtlighet som klarar sig med minimalt inslag av underhåll (Mollison 1991). Denna del liknar i många avseenden zon 3 men är tänkt att genom växtval symbolisera det vilda med exempelvis woodland (Hansson & Hansson 2007).
Zon 5
Avslutningsvis kommer zon 5 där det vilda finns, i detta fall utgörs det av en sjö och Hälsinglands blå berg i periferin som inte finns illustrerade på planritning men talar för sig själv genom följande fotografi.
Figur 3, utsikt från trädgården. Foto Madeleine Casañ
Fördelning av trädgårdsrummet
Då planeringen i form av zonindelning gjorts kommer följande avsnitt beskriva den fördelning av ändamålsenliga rum som identifierats under arbetets gång. Detta görs genom löpande text med tillhörande skisser som stöd. I texten finns viss hänvisning i form av referenser som visar den inspiration som legat till grund för skissförslagen.
Allmänna tankar om rum
En av de fundamentala grunderna i trädgårdskonsten är enligt Hansson (2005) själva relationen mellan solida massor som träd, buskar eller trädgårdsbyggnationer och öppna ytor.
Hansson (2005) menar att det skapar spänning och intresse. Häckar eller spaljéer kan användas som redskap för att skapa avskildhet samtidigt som det riktar uppmärksamheten till trädgårdsrummets innehåll. En spaljé tillför även höjd och inslag av en arkitektonisk dimension i trädgården. En spaljévägg tillåter även ett visst insläpp av ljus beroende på växtval (ibid.). Tittar man på trädgårdskonstens utveckling i ett historiskt perspektiv finner man att inhägnandet av
trädgårdsrummet syftat till att skapa intimitet och en rofylld stämning som kontrast mot vardagens jäkt (Hobhouse 2002). För övrigt har inhägnandet genom historien används för att skapa
gynnsamma lägen samt mikroklimat i trädgården (Hansson & Hansson 2005). I detta
gestaltningsförslag har indelningen av de olika trädgårdsrummen skett med intention att förtydliga rummets karaktär och ändamål.
Till hjälp att avskilja ett rum från ett annat har buskpartier, perenna rabatter, spaljéer samt pergolor använts. I valet av inramning ingår även entré och portar som enligt Hansson (2005) är gränsen mellan ute och inne.
I gestaltningsförslaget har spaljéportaler ritats in just för att tydliggöra rummets in - eller utgång.
I vissa fall finns endast skiftning i underlag som exempelvis grus angränsande till gräs som visar på olika trädgårdsrum.
Café:
Cafédelen behåller den befintliga grusyta med tillägg av en pergola som är tänkt att förstärka inramningen av området. Ordet pergola härstammar från italienskan och betyder lövsal (Hansson &
Hansson 2005). Pergolan fungerar även som stöd för den odlingsyta som finns belägen på pergolans sydvästra sida som kan fungera som plats för vertikal odling för perenna eller annuella klätterväxter som bönor eller krasse. Grundtanken med caféytan är att den ska vara möjlig att anpassa till de olika aktiviteter som bedrivs på platsen och bör därför ha så flyttbara lösningar som möjligt (intervju 9 oktober 2008). Därav förslag på flyttbara odlingslådor antingen på hjul eller med handtag beroende på storlek.
Figur 11, café med grönt tak och ett växthus på caféets södersida
Lådorna kan även fungera som avskiljare för att dela upp ytan. Figur 15 visar ett skissförslag på hur byggnadens södra vägg kunde integreras med ett mindre växthus som får stöd i uppvärmningen av cafébyggnaden (Bell 1992). Bilden illustrerar även exempel på hur cafétaket går att utnyttja som planteringsyta åt förslagsvis taklök eller gräs (Mollison 1991; Vegtech.se).
Figur 12, lådor för odling av exempelvis ettåriga grönsaker
Försäljning av växter:
Som tidigare framgått tillhör denna del det område som redan beslutas att flyttas av ägarna själva.
Anledningen till flytten är att den ska vara mer lättillgänglig för kunden som efter att ha gått igenom butiken kommer direkt ut till försäljningen (intervju 9 oktober 2008). Denna yta ämnad för
försäljning av perenner kompletteras på motsatt sida av en yta som skulle kunna användas till försäljning av buskar, träd, klätterväxter samt rosor. I dagsläget är försäljningen situerad utanför växthus 1. Motivering till förslag på flytt grundar sig på att ha all försäljning samlad till samma plats. Mellan dessa två grusbelagda ytor förstärks gången av exempelvis en pergola som skapar en allé som stöd för de olika klätterväxter som finns till försäljning, exempelvis rosor (Möller 1992).
Pergolan fortsätter i form av en spaljé längs med området med försäljning av perenner så att det ramas in och förstärker ytans rumsbildande känsla.
Figur 13, område för försäljning av samtlig utomhusväxtlighet (del av bild i figur20).
Vatten och bänk:
Ovannämnda pergola leder in till följande rum som författaren valt att kalla vatten med bänk. Här stod tidigare caféet och har även den behållit sitt grusunderlag och runda form. Rummet har fått tillägg av en vattenfontän då tillgång av vattenledning redan finns med tanke på caféets gamla placering. Val av att ta in vatten i form av en fontän grundar sig på önskemål av ägarna själva.
Integrerat i fontänen finns en bänk och i cirkelns ena sida ges förslag på en bänk med både utsikt över sjön och musikscenen (egen observation).
Figur 14, vatten men bänk
Köksodling med utsikt:
I dagens situation finns där en mindre outnyttjad plattbelagd yta samt gräsmatta (egen observation).
I och med förslag på en köksträdgårdsodling tas då den plattbelagda ytan bort och ersätts med en cirkelformad grusplan. Cirkelformen tillkom med anledning att plocka upp ovannämnda gruscirkel vid vatten och bänk. I grusytan placeras ännu en cirkelformad köksträdgårdsodling med plats för ett bord och stolar i mitten med en vacker vy över sjön (egen observation). Formen på
köksodlingsbädden är inspirerad från permakulturella nyckelhålsbäddar, med syfte att vara
lättåtkomlig vid skötsel och skörd. Gräsytan intill kan förslagsvis användas till en hushållskompost som tar hand om de avfall som produceras i café och köksodling (Kratschmer 2000).
Bänk under träd:
Denna plats upplevs idag av ägarna själva som outnyttjad då den har en lutning på 0.50 m. Den anses av författaren som optimal med tanke på god sikt mot scenen och erbjuder även en
överskådlig vy över trädgården samt sjön (egen observation). För att denna del ska användas ges förslag på bänk runt trädet.
Figur 15, bänk under träd
Scen:
Nedanför scenen är idag en gräsyta med cafébord och stolar. Önskemål på grus gavs vid samtal med intervjuperson A och har således en cirkelformad grusplan ritats in i förslaget. I cirkelns bortre del har två stationära bänkar med vy mot scenen ritats in. Inne i cirkeln kan sedan lösa bord och stolar placeras efter behov. Att dra ner på gräsytor minskar användningen av åkergräsklipparen som brukas för detta ändamål. Gräsklippare bidrar till ökat utsläpp som i sin tur bidrar till
klimatproblematiken (naturvardsverket.se).
Figur 16, scenområde med bänkar och buskar (del av bild i figur 20)
Lek i det vilda:
Platsen för lek har i sitt ursprungliga tillstånd två olika klätterställningar, ett klätterträd med gungor samt en sandlåda i form av en gammal eka. Denna plats har valts att bevaras som den är med undantag för tillägg av planteringsytor där det vilda kan representeras i form av ett woodland. Detta med inspiration av Pestskråpet (Petasites hybridus) som med fascinerande kraft växer vid entrén vid sjön (se Figur 19). Nämnas bör då att Pestskråp som indikationsväxt visar på en fuktig humusrik jord samt att den har en förmåga att sprida sig och bör således planteras med växter av liknande karaktär (Hansson 2007). Det finns en fördel med att använda sig av växter som inte är giftiga med tanke på att barn huvudsakligen är målgruppen (Möller 1992). I övrigt bör nämnas att författaren anser gräs som ett mjukt och slitstarkt underlag ackompanjerat med klätterställningarna.
Figur 17, område för lek med pestskråp i utgångsläge
Sammanhållande grönytor
Illustrationen nedan presenterar förslag på de sammanhållande gröna ytor. Ytorna har skapts med avsikt att antingen förstärka rumskaraktären på ett visst område samt förtydliga avläsningen av rörelsemönstret i trädgården med hjälp av gångar. Enligt Hansson (2005) skapar den C-formade gången en rörelse i trädgården och användes inom den engelska romantiska trädgården för att skapa förväntan och spänning. I gestaltningsförslaget har samtliga befintligt växtmaterial valts att bevaras.
Identifiering av planterings och odlingsytor samt klimatfaktorer
Om man tittar på en zonkarta över Sverige så ligger Hälsingland i zon 4-6 (Vollbrecht, Alm &
Veltman). I samtal med intervjuperson A framkommer att det finns lokala skiftningar mellan 4-5.
Under sista inventeringsdagen observerades tydliga skillnader av platsens olika lokala klimat. Det visade sig att på vissa platser låg snö kvar på marken samtidigt som andra delar av trädgården visade på ett mer gynnsamt läge då jorden var uppvärmd av solen. Utifrån denna information har därefter samtliga planteringsytor placerats och demonstreras genom följande bild.
1. Grönt Cafétak 2. Köksodling
3. Frukt – och Bärlund 4. Vertikal odling
5. 6, 7, 8, 9, 10. Höga - låga perenner & buskar 11. Vertikal odling
12. Skuggrabatt 13. Grönt förrådstak
14. Pergola för vertikalodling
Figur 19, samtliga odlings – och planteringsytor
Förtydligande av resultat
Nedan presenteras gestaltningsförslaget i sin helhet.
Figur 20, trädgården i sin helhet
REFLEKTIONER
Ett gestaltningsförslag har härmed växt fram och tagit form, men har försöket att använda permakultur som designverktyg fungerat? Är det möjligt att applicera denna permakulturidé på denna plats?
För att gestaltningsförslaget ska fungera i praktiken anser jag att det främst måste komma som initiativ från ägarna själva. En tolkning av hur permakultur ämnar fungera i praktiken handlar främst om att komma in i ett specifikt tankesätt. Med det menas att se orsak och verkan, lära sig förstå platsens förutsättningar och därefter göra sina val. Att se platsen som ett kretslopp som i sin tur är en del i ett mycket större kretslopp, dvs. allt liv på jorden. Ännu en aspekt på om förslaget är applicerbart handlar om trädgårdsmästarens roll. För att denna idé ska vara möjlig krävs både engagemang, kunskap samt förståelse för platsen som helhet. I detta avseende kan
trädgårdsmästaren utgöra en viktig del och eventuellt inträda i rollen som pedagog. Dennes arbete kan därmed även gå ut på att motivera kunden så att den av eget initiativ fortsätter att förvalta idén om permakultur. Det leder mig således in på resonemang om kunskap i kretslopp, där
handelsträdgården kan fungera som inspiratör och förmedla denna kunskap vidare till sina kunder.
Sedermera vill jag tillägga att om förslaget ska genomföras kommer det både vara tids – och arbetskrävande till en början för att sedan förhoppningsvis bli en naturlig del av verksamheten.
Så på frågan i inledningen ”är det möjligt att applicera denna permakulturidé på denna plats?”
svarar jag. Finns engagemang och vilja från kundes sida ser jag inga hinder för att detta gestaltningsförslag skulle kunna realiseras på denna trädgård och verksamhet.
Har permakultur varit ett användbart verktyg i gestaltningsförslaget?
Att arbeta med permakultur har både varit utmanande och utvecklande. Med tanke på att
permakultur kan vara ett tillvägagångssätt där samtliga faktorer spelar en viktig roll har utmaningen att avgränsa arbetet varit speciellt stor. Som verktyg har de permakulturella idéerna varit till stor nytta, samtidigt har jag upplevt det komplicerat att översätta dessa till det skandinaviska klimat som i de flesta avseenden skiljer sig från de australiensiska. Det kan handla exempelvis om att i
Australien brottas man med att skapa skuggiga växtplatser medan vi strävar efter att skapa gynnsamma soliga lägen. Eller då man i Australien har brist på vatten tampas vi med att skapa väldränerade platser. Det är en helt annan problemlösning samtidigt som intentionerna är samma.
Att bruka metoder som gynnar ett hållbart samhälle.
Ännu en skillnad har varit att de exempel som finns i litteraturen beskriver platser eller
verksamheter där bostaden varit inkluderad som exempelvis ett småskaligt jordbruk. I detta fall har platsen varit ett företag och slutsatser huruvida detta skiljer sig finner inget vidare utrymme i denna reflektion men känns ändå värd att nämnas.
Att arbeta med att dela in området i zoner ser jag som en stor tillgång då det lett mig in på djupare funderingar över platsen som helhet samt hur de olika delarna samspelar med varandra. Jag har dock känt att vissa permakulturella tillvägagångssätt inte alltid varit brukliga. Ett tydligt exempel på detta är köksträdgårdsodlingen, som i detta gestaltningsförslag faktiskt ligger längst bort i
trädgården. Enligt Mollison (1991) så bör den ligga nära aktivitetscentrum så att tillsyn och skötsel fungerar så effektivt som möjligt. Min upplevelse är att permakulturen ständigt strävar efter att vara så effektiv och arbetskraftsbesparande som möjligt. Jag anser dock att det ibland kan finnas faktorer som gör att man inte alltid bör tänka i de banorna. Det kan i vissa fall handla om att önska skapa upplevelser av trädgården på väg till köksodlingen. Övriga växter i trädgården får kanske tillsyn samtidigt som ett moget smultron förgyller gommen på den som är på väg för att vattna. Det kan till och med finnas avsikter av hälsofrämjande karaktär.
Passar permakultur in på alla platser och sammanhang?
Ovanstående fråga behöver nödvändigtvis inte få ett svar, men jag känner dock att den är intressant.
Mina tankar om detta syftar återigen om människorna på den aktuella platsen och hur viktigt jag tror att det kommer från dem själva. Att det i huvudsak handlar om att den som använder sig av permakultur känner att det känns meningsfullt.
De svårigheter jag stött på under arbetets gång har främst varit i form av praktiska detaljer.
Inmätning med ett fattigt kartmaterial gör det hela mycket mer tidskrävande och det var något som jag från början inte hade räknat med. Sedemera har det varit utmanande att förmedla processen så att den för läsaren blir begriplig och samtidigt lärorik. Något jag i efterhand har reagerat på är hur jag skulle kunnat utnyttja de topografiska förhållanden bättre. Hade jag lagt ner mer tid på detta hade möjligtvis vissa områden fått en annan funktion. Jag tycker dock att jag utnyttjat vissa
topografiska element på ett strukturell plan och löst det på ett bra sätt. Att i framtiden ägna platsens topografi aspekter mer tid är därmed en lärdom. För att avslutningsvis knyta an till inledningen ställer jag mig själv frågan: Hur kan jag och i min roll som trädgårdsmästare påverka
trädgårdskonsumenterna att röra sig mot en mer hållbar framtidsutveckling? Med denna fråga är tanken satt i rullning och min förhoppning är att den får sådan fart att den inte går att stanna.
”If we lose the forest, we lose our only instructor. And people must see these forests and wilderness as the greatest educational system that we have on the planet. If we lose all the universities we would lose nothing. But if we lose the forest we lose everything”
(The permaculture concept 1989).
Referenser
Bell, G. (1992). The permaculture way : practical steps to create a self-sustaining world / London : Thorsons
Berg, P. G. Cras-Saar, M. & Saar, M. (2002) Living dreams, om ekobyggande, hållbar livsstil.Nyköping: Scapa Förlag AB
Birgerstam, P. (2000) Skapande handling. Lund: Studentlitteratur
Bokalders, V. & Block, M. (1997A) Byggekologi 2, att hushålla med resurser. Stockholm: AB Svensk Byggtjänst
Bokalders, V. & Block, M. (1997B) Byggekologi 4, att anpassa till platsen. Stockholm: AB Svensk Byggtjänst
Cohen, L. Lawrence, M. & Morrison, K. (2007) Research Methods in education. London:
Routledge
Eskilsson, R. (1975). Växtnäring Gödsling. Borås: LTs Förlag
Fedor, J. (2001) Den naturliga trädgården. Stockholm: Bokförlaget Forum AB
Hansson, M. & Hansson, B. (RED.) (2005) Allt om trädgård. Malmö: Natur och Kultur Hansson, M. & Hansson, B. (2007) Perenner. Stockholm: Bokförlaget Prisma
Hobhouse, P. (2002). Trädgårdskonstens historia. London: Natur och Kultur
Kratschmer, H. (2000). Jord och kompost. Gödsling och jordförbättring på naturens villkor.
Västerås: ICA bokförlag.
Lindh, G. & Lisper, H.O. (1990) Samtal för förändring. Lund: Studentlitteratur
Mars, R. & Mars J. (2007). Getting started in permaculture. UK: Permanent Publications Mollison, B. (1991) Introduction to permaculture. Maryborough: Tagari publication Möller, L. (1992). Trädgårdens natur. Värnamo: Albert Bonniers förlag AB
Vollbrecht, K. Alm, G. & Veltman, H. (2006) Beskärningsboken. Kristianstad: Natur och Kultur Whitefield, P. (2006). Permakultur i ett nötskal. Föreningen Permakultur i Sverige
Elektroniska källor
1. Nationalencyklopedin. (2008) 29 oktober.
http://www.ne.se.webproxy.student.hig.se:2048/artikel/255823/255823
2. Nationalencyklopedin. (2008) 13 november (Sökord: om metodologi) http://www.ne.se.webproxy.student.hig.se:2048/artikel/1174176
1. Naturvårdsverket 17 November 2008:
http://miljomal.nu/Pub/Indikator.php?MmID=1&InkID=Kli-6-NV&LocType=CC&LocID=SE 2. Naturvårdsverket 17 November 2008: http://www.naturvardsverket.se/sv/Produkter-och- avfall/Hallbar-produktion-och-konsumtion/Ett-gemensamt-ansvar/
FN:s rapport 17 November 2008: http://www.sfn.se/press/tal-och-artiklar/2008/fn-rorelsen-kraver- en-aktiv-miljopolitik-/
Rightlivelihood.org. (2008) 12 november.
http://rightlivelihood.org/mollison.html Vegtech.se. (2008) 10 november.
http://vegtech.se./dokument/Takvegetation_VegTech.pdf
Annat typ av källmaterial
Gailey, T. & Russell, J. (1989) (Film). The permaculture concept. 220 Productions Äffärsplan (2008). Handelträdgårdens äffärsplan.
