Rörelseresultatet 1993 förbättrades med 2,6 miljarder kronor justerat för förvärvet av BCP Branded Consumer Products

Detta är Volvo

Volvo- Not dem. '>törsta mdustnkoncern- borjade sm

\'erksamhet som perwnbtlstillverkare 1927.

Idag har Volvo en bred verk!.amhet inom

transportmedelsmdustnn Den omfattar petsonbuar . . lastbilar och bussar, marm- och indu~trimotorer samt

flygmotorer.

Forutom produktion t Svenge har Volvo en väl etablerad itUverkning av petoonb!.lar, lastbilar och btlbSar mom EU, en komplett la~bilsrörelse i USA '>amt lastbil~-och bussptoduktmn i Bra5ilien.

Volvokoncernen har en världsomspannande orgaru~

sation for marknadstoring och servtce. Over 85% av tör8älJningen sker på marknader utanfor Sverige. De storsta marknaderna finn& 1 Vasteuropa och Nord-

amelika, men Volvos produkter marknadsfors i alla varidsdelar och i de flesta lander.

Under 1993 utokade Volvo Mtt engagemang mom hvsmedelsindustnn genom forvarvet av aktiemaJortte-

ten i BCP Branded Consumer Products AB.

Volvos industnella vetbarnhet komplettera& av stora aktlemnehav i mtres8ebolag 1 och utanfor Sverige.

Volvo ar ett starkt varumårke. Det står for kvahtet, sakerhet och lång livslangd och bygger på omtanke om kunden och hansyn till miljon.

Volvos iruiktmng och mål ar att 8tarka och konsoli- dera verksamheten inom fordons- och ttansportme-

delsmdu~trm agruma8&lgt och fmanstellt.

Volvokoncernens struktur*

Fordommdu~tn

Ptmtmbllar

Vo-l~o

P_N!.Onvagrnv AB

norr.;.,

RrJQie H:1l 10r•alc dw Uslnea Renaull Sl\ ~'

Nedear (NetJ~eo·­

lands Car BV) 1.33%)

- Dortelbolag

01nga~toru

akneumeluzo.,

Ltntbilal' ochbuwzr

Vt>lvo Lt~l""~"·" AU

t=-.~,:1 ... ,

•eftet ovenm·l.ommeLJm med ReMult t febtwm1994

Ovngm_d_w_u_, ________________ __

AU Vol vu Ptmlrt

1w'•l

AB <;;,1uno G'%!

lnv•Mmwlll AD C.,r(lb f4A'-ö)

Cultor Ab 125'1.1

Flygmotorer Volvo AygmalorAB 1•nn,,,.

\IM E Group NV I!)Q"")

llw>l1etrh Carnoranon

!:.'F, 'il,)

P1DICid Ri!lll Elitate AB t:Jfr"i.)

l'tu~~min'A.e'tbafertli:k FinlltW ko1numentprodrtkter Fdrslikrlng m m

BCP tiranda el Consumr.r Prodlrd!> .!ol! io ~· .1

Volvo Graup n,;,~~ S•~>.,.;t~n

AHI'0\1'"1

Försolmo9g AB Volvia

o I(JQ'l<,j

Arrred B-!1 y Hol~ng A.B

•(o(W,,

AB Vo1vor1nnn;;.

t51l'll.l

Volvo Årsredovisning 1993

Rörelseresultatet 1993 förbättrades med 2,6 miljarder kronor justerat för förvärvet av BCP Branded Consumer Products

och ändrade redovisningsprinciper

•

I februari 1994 beslutade Volvo och Renault att upplösa korsägandet som en följd av de avbrutna fusionsplanerna

•

Nettoresultatet för 1993 belastades med 5,2 miljarder kronor

relaterade till upplösningen av det korsvisa ägandet mellan Volvo och Renault

•

BCP Branded Consumer Products AB ingår som dotterbolag

i Volvokoncernen från l november 1993

•

Ny styrelse för AB Volvo valdes på extra bolagsstämma den 19 januari 1994

Belopp i miljoner kronor (Mkr) där annat ej anges

Forsaljningwarde

Rorel~~et~ultat

Ko&tnader av engångskaraktar a

Resultat efter finansiella mtakter och ko~tnader

Nettoresultat

Resultat, kronor per aktte4 Utddning, kronor per aktie

Avkastning på csysseh.att kapital, procent Avkastnmg på eget kapital, procent

Andel eget kapital och mtnoritetskap1tal, procent

Likvtda medel den 31 december Nettoskuld

Inve8teringar 1 anlaggningar Produktutveckling"'ko$tnader Antal anst1tllda den 31 december

1 Fr o m 1993 aktiverar Vorvo typbundna verktyg. En tillämpning av den tidigare principen hade minskat Volvokoncernens resultat före skatter och minoritetsandel 1993 med 1.260 Mkr, varav 780 Mkr

avser rörelseresultatet.

2 Beloppet för 1 992 avser omstruktureringskostnader och beloppet för 1993 en reservering avseende övervärde hänförligt till Volvo Last- vagnar, vilket beräknas uppkomma i samband med aktiebyte med Renault.

1991 1992 1993

77.223 83.002

llt.tsS

-1.168 -2.249 1.5481

-1.450 -1.600

1.528 -4749 -2.6423

682 ^-3.320 -3.4663

8:80 -42:80 -44:70

15:50 7:75 7:755

6,8 0,7 3,3

2,0 neg neg

36,4 28,8 25,1

18.779 21760 21.442

7.114 13.038 14.456

3.874 4.267 5.143

6.414 6.178 4.386

63.582 60.115 73.641

3 Häri ingår bortskrivning av resterande övervärde avseende aktieinne·

havet i Renault med 3.603 Mkr, samt reservering avseende övervärde hänförligt till Volvo Lastvagnar, med 1 .600 Mkr.

4 Exklusive extraordinära kostnader 1 991 , kostnader av engångs·

karaktär 1 992 och 1993 samt bortskrivning av övervärde 1993 var resultatet per aktie kronor 18:10, -31:60 och 22:40.

5 Enligt styrelsens förslag.

Innehåll

~~,---~,---,---,---,---~

4~ ~~lb-::---7....,--;;:='::=-:---t----=, ·~-l----

3~r---~~t.~~~~-~~~-t.-•'·~--~

Volvos törsiUnlng av per.onbilar Arstakt. 1örai!Jjrlng tllllwnd

"' 0000

e m · ·

~.

330000 310 OCQ

:>.aaooa

o 1991 1002 1900

Volvos f6n~l!i1Jnlng, av lostbilar årstakt leveranser ti1 kvnd

~~.tfE

⁰ ~ ^{1991 1992 1Qi93} L---·---~

--- ·--

Volvoaktien

Volvoaktien &teg med 57% under 1993 och sva.Iade vid utgången av året för 5% av Stockholmsborsen&

totala marknadsvärde.

Sid4

Till Volvos aktieägare

En ~rie &trategtska nigval må~te nu göras och be-

~>lut fatta'> som starker Vol\'os Industriella och finan·

stella !iltuation. De resurser '>Om Volvo forlogar over måste 8tyra'> mot toretagets karnområden.

Sid6

Koncernöversikt

Vol'•~ fbrsalJning och rorelsere!>ultat ökade. Storre engagemang i hV!>medelssektom Volvo och Renault beslutade upplbsa korsagandet som en följd av de avbrutna fuo;ionsplanema Ny styrelse.

Sid7

Volvo Personvagnargruppen

Posttiv fornaljningsutveckling på marknader utanfor Europa. Nya varianter av Volvo 850. Omfattande tationali'>CringsåtgäJ.der Saint okad effektivitet.

Åter rörel&evin8t.

Sid14

Volvo Lastvagnargruppen

Ökade leveranser i Nordamerika, men hård pris- konkurren!. och pressade marginaler. }jy lastbils- sene introducerades. Leveranser av bu&sar på fort- satt hög nivå. Resultatförbättring och rörelsevmst.

Sid20

Volvo Pentagruppen

Ökning för industrimotorer. Fortsatt låga förE>alj- ningsvolymer för manna motorer. Sa.Inarbcte re&ult- crade l nya motorprogra.In. strukturåtgärder gav åter rorelsevinst.

Sid26

Volvo Flygmotorgruppen

Fortsatt sYag marknad for flygmotorer. Hård kon- kurrens. Långsiktiga utvecldmgsprogram.

Lagre re!.iultat.

Sid28

Personal-- .. ---~--.. --- - 41 Volvo och miljön --- - --- 44 Ekonomisk redovisning

Volvokoncernen

Resultaträkning--- - 46 Balansräkning __________ . _ _ _ 50 Finansieringsanalys--- - 52 Finansiella risker

Noter och kommentarer ____ _

54

56 Volvokoncernen 1989-1993 ~--~- 66 Resultat- och

balansräkningar per

bolagsgrupp_______________ 67

BCP-gruppen

BCP bildade& vid halvårsskiftet 1993 vid delmngen av ProcolCha. Gruppen rymmer ett betydand~ antal starka varumarken. Rorehere&ultatet minskade något under 1993.

Sid30

Övriga bolag

Här ^ingår Volvos finans- och försakringsbolag .!tamt vissa andra '>ervicebolag.

Sid34

Intressebolag

Pharmacia, Renault och ovriga intressebolag.

Sid36

Ekonomisk information enligt amerikanska

redovisningsprinciper, U.S. GAAP - - - 68 Moderbolaget AB Volvo

Aktieinnehav----

71 78 Förslag till vinstfördelning - - - 80 Revisionsberättelse - - - 80 Koncernledning och bolagsledningar- - 8"1

Styrelse och revisorer

82

Volvoakt ien

AB Volvos aktiekapital uppgick vid utgången av 1993 till1.940 Mkr. Antalet aktier var 77,6 miljoner, varav 25,3 miljoner A-aktier och 52,3 miljoner B-aktier. För- utom att A-aktierna ger en röst och B-aktierna en tiondels röst finns ingen skillnad i de olika aktieserier- nas rätt i bolaget. Det nominella värdet per aktie är 25 kronor. Som en följd av ändringen av den svenska aktiebolagslagen den 1 januari 1993 finns inga restrik- tioner för utländska fysiska eller juridiska personer att förvärva aktier i Volvo.

Den allmänna kursutvecklingen på Stockholrns fond- börs präglades av stabil tillväxt under 1993. General- index steg med 54 o/o . Deprecieringen av den svenska kronan och fallande marknadsräntor hade en positiv inverkan. Omsättningen uppgick till totalt 339 milj ar-

der kronor. Utländska investerare köpte svenska aktier för drygt 31 miljarder kronor netto under 1993.

Volvos aktiekurs följde i stort stockholmsbörsens positiva utveckling fram till augusti månad. Efter offentliggörandet av sammanslagningen av Volvos fordonsrörelse med Renault föll kursen tillbaka. Mot slutet av året, efter det att Volvos styrelse dragit till- baka förslaget om sammanslagning, steg aktiekursen kraftigt för att vid årets utgång noteras till 539 kronor, vilket motsvarade ett börsvärde på 42 miljarder kronor.

Volvoaktien steg under 1993 med 57% och svarade vid utgången av året för 5% av stockholmsbörsens totala marknadsvärde. Under 1993 omsattes ca 53 miljoner Volvoaktier (37) på Stockholrns fondbörs till ett värde av 22 miljarder kronor (13), vilket utgjorde 7% av börsens totala omsättning (8). Aktien var den tredje mest omsatta på Stockholrns fondbörs 1993.

~-~------ Genon1sn!ttllg dagsomsittning för Volvoaktien . på Stoektlolme fondbörs 1989-1993, antal

. . ., ... , 1989 1990 1991 1992 1993

;. 5.254 8 445 9 284 13 254 26 077 54 543 53 521 70087 135 227 182 525 59797 62 066 79 371 148 481 208 602

· Antafet OtnfNitta Volvoaktler l Stockltolm, London och U$A

1009 1900 1001 1992 1993

·:, _ _,-·

--·tm , , , , ,

^ioos'

:~ ... ~.,...,,~-~~~~---;;;;.:·.-...,. _... __ ,...!~y~::;~..;..~~~-~~.;~~---~-~~--~,..,.,.~

15269 19843 37269 52568 ' 19326

~orrt~ ·lktier~~tma

#ondbars;Volvo- 8;

19a&-1993"

l.ond':ln 10989 17 828 35775 30130

- - -

USANASDAO

(ADA} 4623 1 911:) 1 980 1 888 2298

_•,"

'· t99i .

Wii1m.h~D. bf•r~':.1r

Till skillnad från 1992 då ett betydande nettoutflöde av Volvoaktier från Sverige noterades, sålde utländska investerare Volvoaktier till ett värde av ca 200 miljo- ner kronor netto under 1993 ( + 1.800). Intresset för Volvoaktien utomlands kan även följas på London- börsen (SEAQ) och NASDAQ i USA, vilka är de två marknader som har störst omsättning av Volvoaktier utanför Sverige. Omsättningen i London låg kvar på en hög nivå med totalt 30,1 miljoner aktier omsatta under 1993. I USA ökade omsättningen från 1,9 till2,3 miljoner ADR (American Depositary Receipts- depåbevis som motsvarar samma antal B-aktier).

KOI!'·•nrtuintl~!:iln

Sammantaget har AB Volvo utestående konverte- ringslån på 1.676 Mkr. Lånen som gavs ut 1987 respek- tive 1990 riktades till Volvos anställda och är båda noterade på Stockholms fondbörs. Full konvertering av båda lånen motsvarar 5,0% av antalet aktier och 1,3% av antalet röster i AB Volvo, räknat på det efter konvertering nya antalet aktier och röster. Vid 1993 års utgång hade nominellt 2,5 Mkr konverterats till aktier.

' ' '

-w~:-v~..~-... ~~--~,a.~~~"':"·~-":""'--'""?~""....,-.;,...o;.·~~j • .-.~~"':-~-~---r~-:·~~-~..._V'U .,,..-~~,.q~~,~~~--~~~~~-~r.:~:-~:-:-:-...-~---.

· Aktleförd~fnlng 31 decel)'tl)er 1993 ·.: . · Konvettibta förtagslån · . · l

h~ b~~t

^{på / Arrtal 'lhnilla . .} Kapftill-:

~nq(n:

^,

Summa

uppgJttediM Våld!.-' aktie. ak!1e· Antal ar\del. snlttllgt ..

papp~cer.ttåJan.:VPG AB agara · · ag~ · t • • • . ald!e'- .. % u'l.,ehav.

9'dl,5 • 754.6 1 676,1

AaQJ& NatiO!lale des U~ll'les Rena'Jit SA 1 ·

Allmwma. P~onden.

: f)!;lr<;ietqnd~n.··.· ..

2.7 2807 400

Ros!- Kapital·

Antal aktler andel. % andel, % 6.4241Q5 . 10,0 8,3 ..,--.,...---

-· --- --- · - · __

^-.,....

___ ^{, ....,.__}

^{... _~_}

Ranta. procent· 1'0,0 ·· 12.5

---~~----

385 450

Kur& 31 december 1008,% 130 133

KonvertennQsltd tom15mars tom1t:·mars

Korwertanngsbart bli . .mtarB-a\o..t!$1'

1996 1996

2 393.<!-15 t 676 784 4

c?o 1W

!,'$-.. .-4l0_ . . ..:... ,--~-... ~-~~-..:...;.~;.:....;;;& .• 1 :·:..t;W -.

- . ' - • ~-~rl!OW.~~~~~~~~~-~~,.c:~--~

':~l<ensfondar

.

~~~~--~~~~~~

··• Svliihskå ~detSbMk~s

·. ·P&~s6nsstlftetse ·

·., . e.2 · ·. ,

·v

,vc:~Jvoaktten•.r•c>t9rtno.~l)c~•r:·;.

, . ..

lri\.estmlll'lt AB Caröo

·.· .~tngSbolage~ ---~~----~~ SPP ornses.ctt!Jt

. . . . . $tockhoim .... . . t\l$5

1 SOOGVO 4;Q. · 1,9

"--"'---'- Lotldon 1972

. ·1 .470

wo.

4,.8 1.9 .

FIWlkfurt am.~Aarn, Ot..tllse_ldorf __ . _H_arr_·,b_urg--'--..,.----1-97 4

3.780408 4,5

2858270 . 3.7

--t-:~_..:. ... --!:'1'-·•:·~~-'-'~-~, .... .,.-~-j;_..._~~~-~---...: ...

__.."'1"'...,._,__

.. 1lb0t\an ff:/·~1'\J,'lri 1994 ilppgrt;J<; Ren~ltstnnehal' tli$V()Ivo t1JfS;S9Q.a:i

r9st~naopt! 3,~%:a~)<.aprtalet · . .. · < · .> • . • · ·· / • ..·: , : ;.

21 Sluietavfebruan :1994 a'l\'ttl:ade PriJtöfV Fl;lnroltnrr.gsAB helfHJttt aktie-. . .. . : '.;.;::::( .. ··• .. ,

,,,,,,tp~av .• t,~~I"':.•c·· .\:,,: ;: .. ·~ ... , ;: .• ;· .:~ ••.. ':),.:,_,··.?.:,,: :;.· .. •':,.··,. · .... ,/::,:::.~:;':·:<;;>•.:

...

·/~: .<.•:.'•.:

Till Volvos aktieägare

A c

r 1993 var ett dramatiskt år 1'\med händelseförlopp som för lång tid framåt kommer att sätta spår i Volvos utveckling och inrikt- ning. Resultatet inom personvagns- rörelsen vände uppåt efter flera års förluster och samtliga större bo- lagsgrupper redovisar åter positiva rörelseresultat. Flera nya produk- ter lanserades framgångsrikt. Det interna effektiviseringsarbetet fort- satte planenligt.

Planerna på en fusion av for- donsdelen med Renault offentlig- gjordes och föranledde den kanske mest intensiva debatt och mediala bevakning som något svenskt före- tag varit föremål för.

Fusionen med Renault visade sig omöjlig att genomföra och styrel- sen drog tillbaka förslaget. Volvo kom på detta sätt att ställas inför

en helt ny situation. En serie strategiska vägval måste nu göras och beslut fattas som stärker koncernens in- dustriella och finansiella situation. De resurser Volvo förfogar över måste styras mot företagets kärnområ- den. Fordonsrörelsen måste få full uppmärksamhet.

Våra specifika kompetenser och marknadsinvestering- ar måste förvaltas och vidareutvecklas, affärsportföl- jen koncentreras till färre områden och tillgångar mås- te frigöras för att täcka kapitalbehoven och minska skuldsättningen. Arbetet med detta pågår med stor intensitet under den nya styrelsens ledning. Uppgör- elsen med Renault i februari 1994 om att lösa upp det korsvisa ägandet var ett nödvändigt steg för att skapa industriell handlingsfrihet och öppna kapitalström- marna.

Volvo nådde under året en uppgörelse med staten om Proeardia och därmed en dellösning på den låsta ägarsituationen. Resultatet blev en 28 procenlig andel av Pharmacia och att konsumentvarukoncernen BCP, i vilket Volvo äger 73,6% av aktiekapitalet och 85,4%

av rösterna, är ett dotterbolag i Volvo koncernen.

Utöver de strukturella och finansiella åtgärder som krävs för att uppnå uthållighet och konkurrenskraft i kärnrörelserna måste den inre stabiliteten återställas.

Det är viktigt att förmedla kunskap och förståelse om bolagets aktuella status och ställning till samtliga in- tressenter. Öppenhet och tydlighet måste prägla verk-

samheten. Det gäller de helägda rörelserna i synnerhet, men måste också gälla i det förändringsarbete som kommer att äga rum vad av- ser intressebolagen.

Inför de åtgärder som nu kom- mer att vidtas måste det under- strykas att de yttre förutsättning- arna för fordonsrörelsen inte har förändrats. Branschen har stor överkapacitet och är också fort- sättningsvis en av de mest konkur- rensutsatta i den industrialiserade världen. Den positiva resultatut- veckling som vidtagna rationalise- ringsåtgärder, ökad försäljning och en gynnsam valutasituation åstad- kommit får inte skymma behovet, nödvändigheten av ett fortsatt handfast effektiviseringsarbete.

Bara med full insikt om de svårig- heter som karakteriserar bransch- en och kunskap om de möjligheter som finns i kraft av kompetens, produkter och marknadstäckning kan vi mobilisera den styrka som kommer att krävas för överlevnad och framgång. Denna insikt och kunskap är också nödvändig för att omvärlden skall kunna göra en rättvisande bedömning av Volvo och dess utsikter.

Volvo har idag ett imponerande produktprogram, som rönt stor uppmärksamhet och marknadsmässiga framgångar. Vi är mindre beroende än övriga europei- ska biltillverkare av den fortsatt svaga europamarkna- den. Vi har en allt effektivare produktionsstruktur och lägre kostnadsnivåer än tidigare. Nu gäller det att fullt ut dra fördel av allt detta. Det kräver koncentration och beslutsamhet. Det finns i dagens Volvo.

1993 var ett år av både framgång och motgång. 1994 lägger vi grunden för ett Volvo som i dialog med sina ägare och medarbetare för vidare en stark och beröm- värd tradition av kvalitet, säkerhet och omsorg om kund och miljö.

Göteborg den 9 mars 1994

;:2-~

Sören Gyll

Verkställande direktör och koncernchef

FörvaJtnmgsb rättohm

Koncernöversikt

Volvokoncernens försäljning och rörelseresultat ökade under 1993.

Nya modellprogram fick ett positivt mottagande. Ökat engagemang i livsmedelssektorn Volvo och Renault beslutade upplösa korsägandet som en följd av de avbrutna

fusionsplanerna. Ny styrelse valdes på extra bolagsstämma i januari 1994.

D

e flesta länder i Europa präglades av lågkonjunk- tur under 1993. I Japan fortsatte tendensen till stagnation trots omfattande stimuleringsprogram.

Ett av fordonsindustrins främsta kännetecken är dess stora känslighet för konjunktursvängningar. 1993 var fjärde året i följd som totalmarknaden minskade i Europa och Japan för både personbilar och lastbilar.

I Nordamerika vände däremot den negativa utveck- lingen och efterfrågan ökade.

Bilindustrin drabbas för närvarande av den mest långvariga nedgången sedan krigsslutet, med betydan- de överkapacitet och hård priskonkurrens. Under 1994 förväntas dock en viss ökning av totalmarknader- na, huvudsakligen hänförlig till återhämtningen i N ordarnerika och en fortsatt positiv tillväxt i stora delar av Sydostasien.

Den svenska bruttonationalprodukten har minskat under de tre senaste åren. Exporten och industripro- duktionen ökade emellertid under 1993. Kostnadsåt- stramningar och ökad produktivitet stärkte konkurrens- kraften för den svenska exportindustrin som också gynnades av den svenska kronans depreciering från hösten 1992. Uppgången var främst märkbar inom verkstadsindustrin.

För Volvos del innebar 1993 att antalet sålda person- bilar och lastbilar ökade trots sjunkande eller stagne- rande totalmarknader. Orsaken var dels att några av Volvos huvudmarknader utvecklades bättre än genomsnittet, dels att Volvos satsningar på marknader i Asien gav goda resultat. Därutöver stimulerades för- säljningen av att Volvos nya modellprogram för såväl personbilar som lastbilar fick ett positivt mottagande.

Försäljningen ökade främst under årets senare del.

Volvokoncernens försäljningsvärde 1993 uppgick till 111.155 Mkr. Exklusive förvärvade och avyttrade verksamheter ökade försäljningen med 29% eller 23.899 Mkr. Härav svarade Volvo Personvagnargrup- pen för 13.560 Mkr och Volvo Lastvagnargruppen för 8.966 Mkr.

Förändrade valutakurser, bl a en starkare dollar- kurs, bidrog till det högre försäljningsvärdet i svenska kronor. Korrigerat för valutakursförändringar ökade försäljningen med 8%.

Antalet sålda Volvo personbilar ökade till311.800 fordon (303.800). Framgångar noterades i Nord-

amerika, Syrlostasien och Japan medan försäljningen i Europa var vikande.

Volvo Lastvagnargruppen levererade 51.300 medel- tunga och tunga lastbilar ( 48.100) och 5.450 bussar och busschassier (5.580). Försäljningsutvecklingen för last- bilar var speciellt positiv i USA och Brasilien där leve- ranserna ökade väsentligt medan däremot försäljning- en i Europa var vikande.

För Volvo Pentagruppen och Volvo Flygmotor- gruppen ökade försäljningsvärdet främst genom den positiva valutakursutvecklingen under året.

Rörelseresultatet uppgick till1.548 Mkr, en ökning med 3.797 Mkr järnfört med motsvarande resultat 1992. I resultatökningen ingår BCP, som förvärvades i november 1993, med 446 Mkr och effekten av ändra- de redovisningsprinciper avseende typbundna verktyg med 780 Mkr. Justerat för detta ökade rörelseresulta- tet med 2.571 Mkr.

Valutakurseffekter och genomförda rationalise- ringsåtgärder var de främsta orsakerna till det förbätt- rade resultatet. Därtill kommer lägre produktutveck- lingskostnader. Detta motverkades av minskade mar- ginaler på marknader i Europa och Nordamerika.

Resultat före skatter och minoritetsandel uppgick till en förlust om 2.642 Mkr (förlust 4.749). I 1993 års resultat ingår bortskrivning av övervärde avseende aktieinnehavet i Renault, 3.603 Mkr, samt en reserve- ring om 1.600 Mkr avseende övervärde hänförligt till Volvo Lastvagnargruppen, vilket beräknas uppkomma i samband med aktiebyte med Renault. Upplösninge9 av det korsvisa ägandet mellan Volvo och Renault be- skrivs närmare på sidan 10. I resultatet för 1992 ingår omstrukture?ngskostnader om 1.450 Mkr.

Åtl]äi"rlsr U;; ;~gre ko~mac:er

Åtgärder för att minska kostnaderna bedrivs i ett antal projekt. De har inneburit såväl anpassning av resurser- na till en lägre volym som effektivisering. De projekt som under 1993 hade störst kostnadssänkande effekt var åtgärder i Volvos personbilsfabriker i Terslanda och nedläggning av monteringsfabriken i Uddevalla.

Dessutom ökade effektiviteten inom lastbils-och buss-

produktionen. Lägre personalomsättning och sjuk- frånvaro i Volvos verksamheter i Sverige innebar ock- så kostnadsbesparingar.

Kostnaderna för produktutveckling uppgick till 4.386 Mkr (6.178). Vid en jämförelse av produktut- vecklingskostnader och investeringar för 1993 med tidigare år bör det noteras att Volvo ändrat redovis- ningsprincip avseende typbundna verktyg (se not l sidan 56). En tillämpning av den tidigare principen hade ökat koncernens kostnader för produktutveck- ling under 1993 med ca 940 Mkr och minskat investe- ringarna med motsvarande belopp.

Volvokoncernens investeringar i anläggningar upp- gick ti115.143 Mkr ( 4.267). Härav utgjorde 1.678 Mkr (1.352) leasing- och tjänstefordon. Av investeringarna inom Volvo Personvagnargruppen avsåg merparten Tarslandafabrikerna samt utrustning och produktions- verktyg för tillverkning av nya produkter. Investering- arna inom Volvo Lastvagnargruppen avsåg till största delen utrustning och produktionsverktyg för den nya lastbilsfamiljen, FH-serien.

Fö<v3noi 11\i aktiwnajori:tet i SCP Branded Consumm' Products AO

I november 1993 förvärvade Volvo 74% av kapitalet i BCP Branded Consumer Products AB som i och med detta ingår som dotterbolag i Volvo koncernen.

I juni 1993 träffades ett avtal mellan den svenska staten, via Förvaltningsaktiebolaget Stattum, och AB Volvo om att verka för en uppdelning av Proeardias verksamhet i två delar. En ny koncern, BCP Branded Consumer Products bestående av Proeardias verksam- het inom livsmedel, drycker, tobak och tändstickor/en- gångständare bildades. Kvarvarande delar av Procor- dia, som i november namnändrades till Pharmacia, ut- gör därmed en renodlad läkemedels- och bioteknik- koncern. Syftet med avtalet var att underlätta privati- seringen av Proeardia samtidigt som Volvo kunde öka sitt engagemang inom livsmedelssektom.

Volvos förvärv av BCP skedde i två steg. Vid bolags- stämma i Proeardia i november 1993 beslutades om utdelning av samtliga aktier i BCP till aktieägarna i Proeardia. Varje aktie i Proeardia av viss serie gav då rätt till en aktie i BCP av motsvarande serie. Samtidigt med utdelningen den 18 november 1993 bytte Volvo och Stattum aktier med varandra. Volvo förvärvade Stattums samtliga aktier i BCP mot likvid i form av Pharmaciaaktier.

Transaktionen mellan Volvo och Stattum var ett byte baserat på det högsta värde som enligt ett till- läggsavtal kan komma att åsättas BCP, uppgående till 11,9 miljarder kronor och det lägsta värde som kan komma att åsättas Pharmacia, vilket uppgår till 34,0 miljarder kronor.

Efter utdelningen av aktier i BCP och förvärvet från Stattum äger Volvo aktier i BCP motsvarande 73,6%

av kapitalet och 85,4% av rösterna. Volvos innehav i Pharmacia motsvarar 27,5% av kapitalet och 27,8% av rösterna.

AB Volvo offentliggjorde i oktober 1993 styrelsens beslut att lämna ett bud till övriga aktieägare i BCP.

~.f":vo •fl:;h P.~nG:z:~' i~ppi{}::l!~r i!laS.r.:n~en

I februari 1994 offentliggjordes en överenskommelse mellan AB Volvo, den franska regeringen och Regie Nationale des Usines Renault SA (Renault SA) om att upplösa det korsägande mellan Volvo och Renault som inleddes hösten 1990. Beslutet var en följd av de avbrutna fusionsplanerna mellan Volvos fordonsrörel- se och Renault.

Fusionsplanerna presenterades i september 1993 då Volvo och Renault undertecknade en avsiktsförklaring om att utvidga den tidigare alliansen till ett samgåen- de. Syftet med affären var att stärka konkurrenskraf- ten och den långsiktiga tillväxten för fordonsrörelsen.

Det föreslagna samgåendet mötte kritik varför det be- dömdes osannolikt att affären skulle vinna majoritet vid en extra bolagsstämma i AB Volvo. Styrelsen åter- tog därmed förslaget i början av december 1993.

Mot denna bakgrund omprövades alliansstrukturen och samarbetsavtalen mellan Volvo och Renault under de första månaderna 1994.

Avtalen från 1990 upphör

Det aktieägaravtal mellan Volvo och Renault som tecknades hösten 1990 kommer att upphöra. Det inne- bär att den ömsesidiga ägarstrukturen kan upplösas samtidigt som Volvo respektive Renault, oberoende av varandra, kan besluta om sin egen framtid. Dess- utom kommer det tekniska och industriella samarbets- avtalet mellan Volvo Personvagnar, Volvo Lastvagnar, Renault SA och Renault Vehicules Industriels att upphöra.

Vissa samarbetsprojekt fortsätter

Inom personbilsrörelsen kommer de leveransavtal som träffats att fullföljas som planerats. Det gäller främst leveranser av motorer och växellådor från

. . ~-

:) <.

..

· ....

~··-=..·~

·:.:_;·-: .. :_: .. :·: .?~~~~t·:~· . . ;,.;:·.'.;~

. ; .. • ,+

-·.' -

.. ....

: __ ; .

' · ___ :; -.•·

' . . . Koncernens försäijnlng l,, .. , ... - ... ~ ... JW:---~--~-=·~

..

·~"1~, .... -~,...,.,...~ . . . ~~~ ...

Koncernens försäljning J>Gr marknadsonride

J Volvo J Volvo

~ . .

··.,

... ·

--~ .. ;.

~ -. . :~-_. ·.-

.-.~ . .-· -

-~ -. .. ·.- .-:--

1 Perso.wagnsr- Lastvagnar-

l

^{gruppen gruppen}

^{· · _}

^MI<J

^Europa

^·

^.·

^{~-4521 · 1900 5087o 1009 '466:32·· 1001 .51585 1992 . ~~936 1993 , . , . .. .. ·}

' . Notd.an1enka · . · ~.451 2i. 4å3--:r8284 19:822 31.707 . ,: ·. . .

l,

,.._~rnat'kfJ~öiX\'iOW ^{123Clt .11s95} 1at;;12·.:··_:· .. :.: .... . ·:':: .. : · -:··

· . ~'totält>oo.972 83185

n :22s

·aG,~

m ·.t5s .,. . · '· - · · '· .. · .

~-· . . ..::,. . . ^·•' ... _--....,..._-~-. .

1 ·~~--" _ !,";~'t~~. ~ 11 010 "!1~

. '

·"'·"~-~-- .. --~-~- .. --~.,.,~--·~-·-~-'""' ~-~-"

.. ,l

=-~~ltatper,:~

^{1991 1992 ·1993}

Votvo Persorr. --~ ·,. . _ ^{! • •}

.. vagMr-gruppen ··.··'1168 :.:.957 . .:..·1.776··-·1.828 .

sQ2 :. .. ·. . .·; :·:

. Vb1Vo

l$'t--~~~~---

. .

---~--:-:-.~-

-. : . · . . . . ._ . - _. ,.

~

·

Vf,lgrlaffi!U~peO _ .· 2288 ,1'167 .. · '664 '-~~ : -76/.) . . .. VOlvo Penta- .

. gruppElll 93 20. -124 -87 115

- - -· - --- - - -

Koncernens försäljning Votvo'~F""'Iyg-mot-or-.

gn.tppa'l 248 8 172 280 124

M!<r 1939 1990 •j 991 1!192 1-993

.!3CP-_gnipper.

~- · ·-~---­

Volvo Person·

- - -

4461 vagnargruppen 41 356 39 569 37 022 ·44.'500. 5t;t158 : Ovl1ga bolag · · :-.: .. : .

· 09h

E~~tm!n&ringar ^{... · :..}

es ·

~ ^{35 - 1 o4}

VolvCI Last- 27 -404

· · \ler-k&amnetar .

vagnargr::_ppe_~ 681 31 419 31 887 '30 443 -39 442 under avveckling

1

_{090 364}

Volvo Penta- - -- - · ·

gruppen 2 735 2 927 2 585 2 542 2 900 ,~f!~ ~L"-±~2!__. 567 - 1.168 -2 249 1 548 Volvo Flygmotor-

gruppen BCP-gruppen

26-'35 2591 3700 . 3418 ~627

- - -

³⁹⁵⁶¹

23 394 18 885 13.587 12 257 13 691

-11.829 -12 206 -11 558-10256.:..10905

Övrigabolag

- - - - -

Elim!noongar

Fr o· m ·1002 ske( redoviSC11ngffi enligt den JUrtdiska struktullln. dvs oer bolagsgnw lSI.allvt for ro;-elsegran Varda. l ·ror tld~gare år har OITI·

ntkn&ts .

1 BCP Branded ConSUIIler Products ~ ingår som dotterbolag ¹ '.Jotvo.

~-tro m·1 november 1993 '·

..

Koncernen totalt

. . -~ ... ~ ... ,.),~ii'll;,a,.,;.~..;.~...,;.;.. ... ...,. .... - - - -- - 90972 83.185 77223 ·e3cio:?l11i55 ~JJver.kmng,ental. ·

..,~~~--.,!-~~--...

19oo_· -· .,...__,_99_1 _ _ ,99 ___ 2 ____ 19:..:93.::..

::-::--:--:-:---:-::--- · - l

Medelstors

FOrändri _ nu _ a_ v _ försi _ ~~~m-et_tan_1992--~ - 1993_

^{.. ___}

l ~_____!.~3200

121.300 84500 94000 80200 Volvo Personvagnargruppen .30% l personbilar . 280.800 254 800 ~ 93 800 210.:200 21 O 500 VIJivo

Lastvag~.-r..::.gru_op:...e _ n

^{_ ___ __}

__,.___;·c.;.,·~:- _ 29_%_ '

^;

;~~

^{' 414 OOQ}

~6 ~~öQ

278 300 304 200 290.700 Y:>lvo Pentagruppen .. · · ·• · •·' 1Mb · · ·-· ,-" · . · ... . - . · - - Volvo Aygmotorgruppen

-.~-- -~-$~-~

· .

LastbilAr · .: · ,

60

~öd :

54.9oo

<

^{53.000 46.500 50 900}

Ovriga boldg 13% ·rt

-~r

octi· "

Koncernen totalt 29% · ::>usscha.'5S.II3r · 5 500 · '4.660. ·. 4 710 5.660 5.040

~---

...

^--...-~-·

-- _

^_,__.

^· ---

• E:d<Juwe forvar\lllde och a-.yttrade lll'lheter . l

;•:·

: ·:··,· ^' . ..

.. :

. .

. ;/ ^,: . ,

•;:

~onC(!r:lÖVe!!'Si~tt

Volvo till Renault och vice versa samt pressade detal- jer och utrustning från Volvo Olofströmsverken. Det kommersiella samarbetet, främst i Norden och i Frankrike, avses fortsätta och påbörjade gemensamma satsningar i bl a Kina och Ryssland samt vissa markna- der i Sydostasien kommer att utvärderas.

Inom lastbils- och bussrörelsen pågår för närvaran- de en utvärdering av olika samarbetsprojekt.

Utbytet av personal mellan Volvo och Renault minskas successivt under våren 1994 för att helt upp- höra vid halvårsskiftet.

Upplösning av det korsvisa ägandet

Upplösningen av det korsvisa ägandet kommer att ske stegvis. I mitten av mars kommer AB Volvo att för- värva Renault SAs aktieinnehav i Volvo Personvagnar AB om 25%, i utbyte mot Volvos aktieinnehav i Renault V ehicules Industriels om 45%.

Enligt överenskommelse kommer AB Volvo i sam- band med privatiseringen av Renault att förvärva Renaults innehav i Volvo Lastvagnar AB om 45%.

Som likvid erläggs då 12 procentenheter av de 20 pro- centenheter som Volvo äger i Renault SA. Dessa 12 procentenheter kommer att säljas i samverkan med den franska regeringen då Renault privatiseras. Efter dessa transaktioner kommer AB Volvo att äga 8%

i Renault SA.

Under perioden 30 november 1994 till30 juni 1996 har AB Volvo rätt att förvärva Renaults innehav i Volvo Lastvagnar AB för 4,5 miljarder francs om inte privatisering skett dessförinnan. Om inte förvärvet genomförts före den 30 juni 1996 har Volvo skyldighet att köpa tillbaka Renaults andel i Volvo Lastvagnar för 4,5 miljarder francs.

Om AB Volvo utnyttjar sin rätt att förvärva Volvo Lastvagnar AB för en köpeskilling av 4,5 miljarder francs skall franska staten på Volvos begäran, i en pri- vatisering genomförd inom en tvåårsperiod därefter, sälja Renault-aktier ägda av Volvo till ett antal upp- gående till mellan 12% och 14% av det totala antalet aktier i Renault. AB Volvo skall då erhålla det belopp som aktierna i fråga sålts för.

Om AB Volvo utnyttjat sin rätt att förvärva aktierna i Volvo Lastvagnar AB och privatisering inte skett av Renault SA senast den 31 december 1995 skall franska staten och Renault vidta nödvändiga åtgärder för att Renaults aktier skall noteras på Parisbörsen inom ett par månader därefter. Volvo kommer då samtidigt att

vidta en utförsäljning av sina Renault-aktier. Om en utförsäljning inte kan ske på för Volvo förmånliga vill- kor skall Volvo ha rätt att till tredje man sälja det antal aktier som erfordras för att betala köpeskillingen om 4,5 miljarder francs till Renault. Franska staten skall dock ha förköpsrätt till aktierna ifråga till samma pris och betalningsvillkor som erbjuds tredje man.

Om en utförsäljning på börsen eller till tredje man inte skulle ha genomförts före den 30 oktober 1996 skall parterna gemensamt vidta alla ansträngningar för att Volvo skall kunna sälja sina Renaultaktier till marknadspris.

Effekter i redovisningen

I enlighet med 1990 års alliansavtal kommer AB Volvo under 1994 att erlägga en miljard francs avseende pris- justering till Renault då Volvo Personvagnargruppens resultat för åren 1990 till och med 1993 inte utvecklats enligt dåvarande planer.

Beaktat prisjusteringen ökade övervärdet i Renault- innehavet under 1993 till3,6 miljarder kronor. Hela övervärdet har sedan skrivits bort i 1993 års bokslut och därmed belastat resultatandelar i intresse bolag.

Vidare har en reservering skett avseende övervärde hänförligt till Volvo Lastvagnargruppen på 1,6 miljar- der kronor, vilket beräknas uppkomma i samband med aktiebyte t.

Efter genomförda aktiebyten kommer AB Volvo att äga 100% av Volvo Personvagnar AB och 100% av Volvo Lastvagnar AB. Därmed kommer AB Volvo att få tillgång till dessa verksamheters kassaflöden, vilket ökar handlingsfriheten inom Volvokoncernen.

Ö".;:'ii?-t! CY;o't?.!"in{i~l' C:ci! fil:-'4-S;"..;

Under 1993 avyttrade Volvo 1.280.000 B-aktier i Saga Petroleum a.s. varefter Volvos aktieinnehav i Saga uppgår till5o/o av kapitalet och 2% av rösterna.

I oktober avyttrade Volvo ca hälften av sitt innehav i Nordie Tel Holdings AB, vilket motsvarar 12,75% av detta bolags kapital.

Volvo köpte 1993 aktier i Bure Förvaltnings AB motsvarande 2,5% av kapital och röster. Tillsammans med BCPs innehav i Bure Förvaltnings AB uppgår Volvokoncernens samlade andel till16,6% av kapital och röster.

I februari 1994 sålde Volvo hela sitt innehav i AB Custos, vilket motsvarade 25% av kapitalet och 29% av rösterna i bolaget.

KoncemövetSikt

Produkt- utvecklings·

kostnader

89 90 91 92 93

Investeringar i anläggningar

8990919293

Produldutvecldingskostnader

MI· J 1989 1990 1~1

Volvo Pårson-

- - -

^{1992 1993}

~ag0~~~--4~ 4 851 3 ~5-~~ _} 462 Volvo Lastvagnar·

gruppen 1 .426 1 738 2 i 26 2 509 1 605 Övriga ^b~----4-21--4·-72--39-3--32_3 _ _ 3_1_9 Koncernen trJtalt 6176 7 061 6.414 6178 4 386 Fr o r n 1!393 aktll·erar 'vblvo typbundna venoyg med ar. 1\Vslangd O\lt1r- '3trgande ett tlr En bllamprung av d'll1 tdrgat'3 pnoopen hade okal konearnEm ko.."'tnader for produktutveckling lXlder 1993 med 940 Ml<r och mlnSkat nvestenngarna med rnotsvaran<Je. belopp

Investeringar l anläggningar Mkr

Volvo Person- vagnargruppen Volvo Lastvagnar- gruppen Volvo Penta·

1000 1991 1002 1993 3.704 3351 1.713 2026 2.750 1 226 1724 1 416 1 817 1 757

gruppen _______ 1 0_4 _ _ 4_7_ 39 30 37 Volvo Flygmotor-

gruppen 495 166 258 199 157

- - ' - ' - - - -

BCP·gruppen 253

Övriga bul'-:ag'--oc-:-h - - gemensamma

invastenngar Koncernen totalt varav leasing-och tJanstefordon

Per geogra/lsl<f om!'Me

1152 510 448 195 189 6.681 5 798 3.87 4 4 267 5 143 400 1 200 1 000 1.352 1 673

- - - - - -- - - - --- - --

SVen ge Europ&

utanför Sverige Nordamerika Ovriga lander Leasing-och t]ånstefordon Koncer r.en totalt

4.812 2 943 2 046 2 046 2. 788

1 131 1 320 583 502 438

.

228 191 125 83 130 110 144 120 284 109

400 1 200 1 000 1 .352 1 678 6 681 5.798 3 874 4 267 5143

Beslutade, men VId utgången w 1 OOS annu ej genomförda ir.- vestanngar fördelar S1Q enligt följande. Hån Ingår investeringar som väntas t» slutforda under 1994 med ca 3 miljarder kronor Volvo Personvagnargruppen

Volvo Lastvagnargruppen Volvo Pentagruppen Volvo Flygmotorgruppen

-- - - - - - -·

2900 900 50 500

BCP·gruppen 400

Övriga bolag och gemensamma investeringar 250

Summa 5000

:<oncemövers!id

~·:y ~,·tyrBI!:~t

I samband med de avbrutna fusionsplanerna mellan Volvo och Renault i december 1993 beslutade AB Volvos styrelseordförande Pehr G Gyllenhammar samt styrelseledamöterna Ulf G Linden, Poul J Svan- holm, Raymond H Levy och Lydia Dunn att avgå ur AB Volvos styrelse med omedelbar verkan.

Övriga bolagsstämmavalda styrelseledamöter, vice ordförande Bo Rydin samt Ulf Laurin, Mats Israels- son, Sven Ågrup, Sören Mannheimer och Sören Gyll, ställde sina platser till förfogande men kvarstod till dess ny styrelse valts.

Vid en extra bolagsstämma i AB Volvo den 19 janu- ari 1994 valdes Bert-Olof Svanhohn, Per-Olof Eriksson, Håkan Frisin ger, Tom Hedelius, Louis Schweitzer och Björn Svedberg till nya ordinarie ledamöter i Volvos styrelse. AB Volvos koncernchef och verkställande direktör Sören Gyll omvaldes till ordinarie styrelse- ledamot. Härtill kommer de ledamöter och supplean- ter som utses av arbetstagarorganisationerna, Andrej Krugly, Willy Lennartsson och Olle Lodvigsson som ordinarie ledamöter, med Ninni Sand, Christer Nord- gren och Verner Pedersen som styrelsesuppleanter.

Vid ett konstituerande styrelsesammanträde efter bolagsstämman den 19 januari 1994 utsågs Bert-Olof Svanholm till ordförande i Volvos styrelse.

P'iT~h~ ~ '.~y~~s~i1amrr~~""s 1f9~"~ts6mhe" i ~t':;~~~'J

sträckta s;g öwer e·n ~~n~ ·!'öl}d av ~r

Pehr G Gyllenhammar anställdes i AB Volvo som vice verkställande direktör 1970. I maj påföljande år utsågs han till verkställande direktör i AB Volvo och koncern- chef och tog då också plats i Volvos styrelse. Pehr G Gyllenhammar blev styrelseordförande i maj 1983, och lämnade då posten som verkställande direktör, men kvarstod som koncerncheftill hösten 1990.

Från denna tidpunkt ägnade Pehr G Gyllenhammar, i egenskap av styrelseordförande, merparten av sin tid åt alliansen med Renault och åt Volvos strategiska ut- veckling.

Då han lämnade samtliga sina uppdrag i Volvo, i de- cember 1993, var det efter närmare 23 års tjänst, varav 12 år som verkställande direktör och drygt 10 år som styrelsens ordförande.

T~mj!crf,; ;;:l~in6ri~gs!comrnö.':tf.

Stämman den 19 januari 1994 beslutade utse Thomas Halvorsen, Fjärde AP-fonden, Bo Eklöf, SPP, Björn Hall, skandiagruppen och Bert-Olof Svanholm att ut- göra en temporär nomineringskommitte med uppgift att till Volvos ordinarie bolagsstämma den 20 aprill994 avge förslag beträffande val av styrelse och arvode till styrelsen samt förslag till riktlinjer och regler för en eventuell framtida nomineringskommitte.

försiag ~~l! ut~e!ii'\!ng

Styrelsen föreslår bolagsstämman en utdelning för 1993 med 7:75 kronor per aktie (7:75) eller samman- lagt 601 Mkr (601).

Volvos nya FH-sene tilldelades utmärkelsen Årets Lastbll1994 av en Jury bestående av Internationella motorjournalister.

Det är f)arde gången Volvo för utmärkelsen.

Volvo Personvagnargruppen

Positiv f ö rsäljningsutveckling på marknader utanför Europa.

lvya varianter av Volvo 850.

Omfattande rationaliseringsåtgärder samt ökad effektivitet.

Ater rörelsevinst.

Försäljning

69 ⁹⁽¹ 91 92 93

Rörelse- resultat f8 .,...

39 00 31 92 93

Avkastning pA operativt kapital

14 neg neg neg 3

oo

90 81

w ro

Volvo Personvagnargruppen omfattar all v811<samhet som hör samman med Volvos personbilar, dvs utveckl1ng och konstruk- tion, Wverkning, marknadsföring och reservdelshanteling.

Produktprogrammet koncentreras till tre vagnfamllJer, Volvo 940i960, Volvo 850 och Volvo 400-serien.

Volvo ar en Jamförelsevis liten biltillverkare med drygt 1 % av världsmarknaden VolVo har en stark posit100 inom seg- mentet storre famdj9bilar där Volvo 850 och Volvo 940/960 1ngår. Vad gäller hengårdsvagnar är Vo~'O en av de största tillverkarna 1 Europa

Volvo Personvagnars produkter marknadsförs i mer an 1001änder

Produkt- utveckling

89 90 91 92 93

Investeringar l anläggningar

89 90 91 92 93 83 90 91 9'.2 93

Sammansättning av personbilar sker 1 Svenge, Belgien.

Holland, Canada och Sydostas1en

Volvo Personvagnar AB ägdes per 31 december 1993 till 75% av AB Volvo och t1ll 25% av Regie Nationale des Usine8 Renault SA. l mitten av mars 1994 kommer AB Volvo att for- värva Renaults innehav 1 Volvo Personvagnar AB. Därmed uppgår Volvos Innehav 1 Volvo Personvagnar AB till1 00%

Hollandshe staten. MitsubiShl Motors Corporation och Volvo Personvagnar AB äger vardera en tredjedel av NedCar

1 Holland

Andel av koncernens totala försäljning

D

e svårigheter som stora delar av bilindustrin er- farit sedan 1990-talets inledning fortsatte under 1993. Efterfrågan på de flesta marknader inom OECD minskade ytterligare eller stagnerade under året. Fler- talet biltillverkare minskade produktionskapaciteten och antalet anställda. Sedan 1989 har bilproduktionen inom västvärlden minskat från 36 miljoner bilar till32 miljoner och antalet anställda hos världens 20 största bilföretag har minskat med 10%. Trots detta uppskat- tas överkapaciteten idag till ca 25% eller 8 miljoner fordon, vilket innebär fortsatt mycket hård konkur- rens.

Under 1993 var marknadsnedgången speciellt kraf- tig i Europa men totalmarknaden minskade även i J apan. I N ordarnerika var trenden uppåtgående.

I Syrlostasien har efterfrågan varit god sedan 90-talets inledning.

M~r!r;r.a:isu!nck!i~g ·J9t?4

Enligt branschprognoser bedöms världsmarknaden växa något under 1994/95, främst pga ökad tillväxt i Nordamerika och Sydostasien. En tillväxt förväntas också i Sverige, övriga länder i Norden samt i Stor- britannien, vilka utgör några av Volvos viktigaste marknader. I övriga Europa förmodas uppgången dröja.

V'l!H'l3 'fÖT'..ieljnir.g •;rmd;;, +~f.:~~t

Försäljningsvärdet för Volvo Personvagnargruppen var 58.158 Mkr, en ökning med 30% . Exklusive valutakursutvecklingen ökade försäljningen med 8%.

Större försäljningsvolymer på marknader utanför Europa, främst i J apan, Syrlostasien och N ordarnerika, medförde att antalet sålda Volvo personbilar ökade under 1993 till311.800 fordon (303.800).

Volvo 850 ökade från 37.100 till100.200 bilar. För- säljningen av Volvo 940/960 minskade till96.800 bilar (100.500), och Volvo 400-serien minskade till89.100 fordon (94.400). Produktionen av Volvo 240 upphörde under 1993 och 25.700 bilar såldes ( 48.900).

Oiörändr~d me!'kr.sdsande! i E1 .. ii'O!J<l

Totalmarknaden i Europa minskade med drygt 15%

under 1993 och antalet registrerade Volvobilar min- skade i samma omfattning.

På den svenska marknaden, där Volvos försäljning ökade väsentligt mot slutet av året, registrerades 33.000 Volvo personbilar (35.800). Volvos andel av

52%

totalmarknaden ökade från 23,2 till26,6%. Volvo 850 blev den mest sålda bilmodellen i Sverige 1993, medan Volvo 940/960 intog andra plats.

I Storbritannien, en av Volvos viktigaste marknader, ökade den totala efterfrågan på personbilar med ca 12%. Volvos försäljning var i stort sett oförändrad och 43.500 (43.100) bilar registrerades.

I Tyskland har Volvos ställning stärkts sedan intro- duktionen av Volvo 850 med oförändrad försäljning men med ökad marknadsandel under 1993. Under året rankades Volvo som nummer ett i två tyska kon- sumentundersökningar som visar hur nöjda kunderna är med sitt bilval.

Ny"'-; m~$i:~rogr~1:1m3~

L'!~pm2!·~aE!I~ril6das ; iJS;i:. :.:~h C~!';;~da

Volvos försäljningsvolymer i N ordarnerika steg under andra halvåret 1993 och marknadsandelen ökade.

Totalt såldes 72.200 Volvobilar i USA, vilket är en ökning med 7% jämfört med 1992. I Canada steg för- säljningen med 48% till5.100 sålda bilar.

Mottagandet av Volvo 850 herrgårdsvagn och Volvo 850 turbo var positivt. Sedan introduktionen hösten 1992 av Volvo 850 GLT har drygt 33.700 Volvo 850 sålts i Nordamerika vilket överträffat förväntningarna.

Vid New Yorks internationella bilsalong fick Volvo 850 GLT tidskriften Motorweeks Drivers' Choice Award som "Bästa importerade sedanbil". Konsument- tidskriften Consumer Digest och New York Times ut- såg Volvo 850 till bästa bilköp inför 1994 och i Canada valdes Volvo 850 Turbo herrgårdsvagn till Årets bil av TV-programmet "Motoring 94".

~-=romcr~r.g~i" o.::h ~ye !'i1e±:1mada~ i ft,s!a!1 På övriga marknader ökade Volvos försäljning till 52.600 bilar (39.500).

Syrlostasien är en region i stark tillväxt där Volvo hävdar sig väl. Totalt såldes 13.200 bilar, en ökning med drygt 20%. I Japan, där totalmarknaden minska- de med närmare 7%, sålde Volvo 11.900 bilar (8.600).

Lanseringen av Volvo 850 bidrog till framgångarna.

I Kina, ett förväntat tillväxtområde, öppnades ett representationskontor och ett återförsälj ar-och servicenät började byggas upp.

I Ryssland och de baltiska länderna, där ett antal återförsäljare och serviceverkstäder etablerades under året, ökade försäljningen från·4.900 till7.100 bilar.

Negre rcr~:aama:.~furt

Den negativa resultatutvecklingen inom Volvo Personvagnargruppen vände under 1993 till följd av mer gynnsamma valutakurser, kostnadsbesparingar och lägre produktutvecklingskostnader. Rörelseresul- tatet förbättrades och Volvo Personvagnargruppen redovisade en rörelsevinst på 502 Mkr jämfört med en förlust på 1.828 Mkr 1992. Exklusive ändrade principer för redovisning av typbundna verktyg ökade rörelse- resultatet med 1.755 Mkr.

Resultat före skatter och minoritetsandel var en för- lust om 987 Mkr (förlust 4.195).

Avkastningen på operativt kapital som var negativ 1990,1991 och 1992 uppgick 1993 till3%.

Fir:a!"!s;ell s~~!lr1!r.g

Volvo Personvagnargruppens totala tillgångar ökade med 3,0 miljarder kronor under 1993 och uppgick vid årets slut ti1139,8 miljarder kronor (36,8). Ökningen beror huvudsakligen på förändringar i valutakurser.

N ettoskulden exklusive säljfinansieringsbolagen, ökade med 1,2 miljarder kronor och uppgick vid årets slut til19,1 miljarder kronor (7,9). Ökningen beror främst på investeringar i anläggningar, finansiering av

Både Volvo 440 och Volvo 460 har för 1994 års modeller genomgått stora exteriörförändringar som ytterligare för·

NedCars verksamhet samt omvärdering av lån i ut- ländsk valuta.

Andelen eget kapital och minoritetskapital mot- svarade 6,2% (8,1) av de totala tillgångarna.

Resultat- och balansräkningar i sammandrag finns på sidan 67.

Kcet.n&,jsbes~s:ingr;;- o~h c~d k.V"ali'!:g·~

Inom Volvos bilproduktion genomförs ett omfattande rationaliserings- och effektiviseringsarbete. strukturen ändras genom att tillverkningen koncentreras till Tors- landa och Gent samtidigt som antalet vagnfamiljer bli- vit färre. Monteringsfabriken i Uddevalla stängdes i maj 1993 och i Kalmar avslutas produktionen i juni 1994.

I Tarslandafabrikerna bedrivs ett förändringsarbete för att öka kostnadseffektiviteten samtidigt med en fördjupad satsning på kvalitet och leveranssäkerhet.

Värdefulla erfarenheter som gjorts i Uddevalla och Kalmar tas tillvara i form av mer utvecklat lagarbete med ökat ansvar för de enskilda medarbetarna. Under 1993 minskade tillverkningstiden i Terslandafabriken med 10 mantimmar per bil. Samtidigt reducerades leveranstiden till kund och kvaliteten i produktionen ökade.

lltärker släktskapet med de större Volvomodellerna, framför allt Volvo 850.

Antal sålda Volvo personbilar*

Europa Nort:amenka Ovriga Tota/i marknader

o _o

<O

6

LD8

o _~<C

, ... 6'

Sj~6'-

l ^<»go

^LO 0 ^o 0

~cc@§6 ^{C'l .} co al

g~~ _{-a) r--.} fil ^8t');:: _M[ilt'J

Q T""" t)) l'-.

o-T"""co

~ 8 ^~-~

~;;;

sa-

gJ::rnas

ON NO>-

~~

§

l ^~~

^O>

^§~~

^{r::::. i!:~}

^888§

^{r-0>00 LOCOtogjC')C')(')}

^l

^o

²

^{N lf)}

89 909182 93 l 8900 91 92 98 899091 92 93 899091 9~ 93

• Forsaljntng till kund

OffJCJell reg~strenngsststJstJk v1sas 1nom parentas

Försäljning av personbilar på Volvos största marknader

Antal nyregJStrerade Volvo personbilar'

1992 1993

USA2 67.900 7'2 200 Storbntannlen 43.100 43.500

Sverige 35.800 33.000

Tyskland3 21 200 20.500

ltahen2 22100 15 700

Ho liM d 23200 15400

Japan 8600 11.900

Franknk"' 12.100 8500 Sp&nren 10.800 7 40G

Rysslar,d~ 4900 7.100

Betgren 9600 6300

Thailand~ 3600 5400

Canada2 3500 5 100

Taiwan 3.200 4200

-

Norge 4 200 4100

Schwet;: 4800 4100

Totalt 16

r.1arknader 278600 264 400

1 Enligt officJBII regJstrenngsstatJs!lk 2 Tecknade order

3 Avser f d Väscty8kland

Marknadsandel p10cent

- - - - -

1992 1993 0,8 0,9 2.7 2,5 23,2 26,6 0,5 0,6 0,9 0.8 4,7 3,9 0.2 OA 0,6 0,5 1 1 1,0

2,1 1.7 2,9 3.1 0.4 0,7 0,8 1,0 7,1 6,8 1,6 1,6

Marknadsutvecklingen för personbilar i Västeuropa, Nordamerika och Japan, antal ;ryregJStrerada persorobilar. mii]OI1er

84 85 86 87 83 89 90 91 92 93

1 Inklusive f d O!lttyskland fr o m 1991 2 Ex.IUSIV9 minibilar (<660CC)

. ___ _ _

^..

^_

^__....

Antal tillverkade Volvo personbilar

.S(orabilar Medelstora bilar Totalt

8 ~

N

"'

^o

§ ~

<'l ^~

~ ( ' j o

~ LO

....

_{al "8; $}

89 90 91 92 93 89 90 91 9:2 93 89 90 91 92 9G ---~--~-

Antal tillverkade bilar per fabrik

1992 1993

Göteborg 82.100 72 800

Kalmar 17.500 19 300

- - - -

_{Uddevalla 21 800 4400}

Sammanlagt 1 Svenge 121 400 96.500

Gent Belgi'3n 77 300 102.700

Halifax, Canada 6300 5500

Ovnga lander 5 200 5800

San;manlagt utantör Svenge 88.800 114 000

Volvo 400-serien

Born, Holland 94.000 80200

Totalt 304.200 290.700

·-~-.-,.

· --· -

Voivo Persor.Yagnargr..:ppsn

Som ett led i kvalitetssträvandena har Volvo låtit kvalitetscertifiera komponentfabrikerna i Köping och Floby enligt Lloyd's Register Quality Assurance.

Volvo Personvagnar AB Transmission i Köping erhöll 1993 kvalitetscertifikat enligt ISO 9001. Volvo Person- vagnar AB Motor i Floby certifierades enligt ISO 9002.

Enligt en undersökning som utfördes av det norm- givande amerikanska kvalitetsinstitutet J D Powers under 1993 ansågs Volvo 940 ha bäst kvalitet av samt- liga europeiska bilar som säljs i USA.

I Ryssland har certifiering av importbilar införts.

Volvo blev där den första kvalitetscertifierade väster- ländska bilen.

Pa7sor•~lreduk~;~r.a~

Personalen reducerades med 1.650 personer, exklusive avyttringar och förvärv av bolag. Cirka 800 personer var en direkt följd av nedläggningen av monterings- fabriken i Uddevalla.

Volvo Personvagnar och arbetsmarknadsmyndig- heterna kom 1993 överens om utbildning för de mon- törer som riskerade att bli uppsagda i samband med att tillverkningen av Volvo 240-serien upphörde. Här- igenom kommer ca 800 anställda att få upp till1.000 timmars utbildning, varefter de successivt återgår i produktionsarbete när Volvo 850 börjar tillverkas i Tarslanda under hösten 1994.

Nve "~'!~:1~r e" ~!'ol~tc SSO

Produktutvecklingskostnaderna minskade under 1993 till2.462 Mkr (3.346). Ändrade redovisningsprinciper avseende typbundna verktyg reducerade kostnaderna med675Mkr.

I februari 1993 presenterades Volvo 850 herrgårds- vagn med samma teknik som Volvo 850 GLT/GLE.

En nyhet var att samtliga tre platser i baksätet försetts med rullbälten integrerade i ryggstödet. I augusti pre- miärvisades Volvo 850 turbo. Därmed introducerades den effekt- och momentstarkaste personbilsmotorn hittills från Volvo. En sidaairbag presenterades som komplement till sidakrockskyddet SIPS, Side Impact Proteetian System. SIPS-bagen är placerad i stols- ryggens sida och aktiveras i samband med påkörning från sidan. SIPS-bagen kommer successivt att införas i Volvos personbilar med början hösten 1994.

En ny barnstol för barn upp till 4 år introducerades under året. Den är vagnsspecifikt godkänd, vilket inne- bär att den har krocktestats i samtliga nu tillverkade Volvomodeller samt i Volvo 240 och Volvo 740.

Volvo Personvagnars satsning inom miljöområdet fortsatte under 1993 och beskrivs närmare i särskilt av- snitt på sidan 44.

!;wgs!er!r.gsr ~å :tg ni,;å

Bruttoinvesteringar i anläggningar uppgick till 2.750 Mkr (2.026) inklusive leasing- och tjänstefordon.

De utgjordes främst av kostnader för produktions- anpassning av Tarslandafabrikerna inför starten av Volvo 850. Ändrade redovisningsprinciper vad gäller typbundna verktyg medförde en ökning av investe- ringsbeloppet med 675 Mkr.

Ny vrotiuk~:cnsst'"\!k'mr

·l'ör nögre ka~aoHeti!':Jtr:if!ij~~d"'

Under 1993 tillverkades 290.700 personbilar (304.200), varav 86.800 herrgårdsvagnar (74.800).

Kaross-och monteringsfabrikerna i Tarslanda byggs för närvarande om efter avslutad Volvo 240-produk- tion. Karossfabriken beräknas bli en av Europas mest flexibla. Under 1993 överfördes produktionen av Volvo 940 från Uddevallafabriken och i samband med den kommande nedläggningen av monteringsfabriken i Kalmar förs produktionen av Volvo 960 successivt över till Torslanda. Efter sommaren 1994 startar även tillverkning av Volvo 850 i Tarslanda med en årspro- duktion på cirka 50.000 bilar, främst för de nordiska marknaderna.

Fabriken i Kuala Lumpur, Malaysia, ställde efter av- slutad Volvo 240-produktion om till Volvo 850. Här byggs också Volvo 940 och Volvo 960. Även i Thailand startade produktion av Volvo 850.

Kapacitetsutnyttjandet i Volvo Personvagnars sven- ska fabriker beräknas öka under 1994.

Volvos mo!orer och vä:.:al~ådor ti!l Kinz

Volvo Personvagnar AB, Motor i Skövde som tillver- kar motorer till Volvo 850 och Volvo 940/960 ingick under 1993 ett avtal med en av Kinas största minibuss- tillverkare om leverans av 3.000 motorer. Lika många kommer att levereras under våren 1994.

Även Volvo Personvagnar AB, Transmission i Köping, som bl a tillverkar manuella växellådor till Volvos modeller, har tecknat avtal med Kina. Under året levererades drygt 3.000 växellådor. Order finns på ytterligare 3.000 växellådor för leverans under första halvåret 1994.

Avtal har ingåtts med Renault om leverans av både motorer och växellådor med start under 1995.

S2m~rbei:a mad M~l:st:oishi

Det samarbete som inleddes 1991 med Mitsubishi Motors Corporation hos NedCar i Holland fortskred planenligt.

Samarbetet avser två nybilsprojekt samt gemensam produktion i mitten på 90-talet. Produktionen utveck- las enligt japansk tillverkningsfilosofi.

Totalt har 145.500 Volvo 850 sålts runt om 1 världen sedan introduktionen 1991. Under denna tid har bilen

erövrat ett tjugotat priser och utmarkerser tack vare Sina goda egenskaper.