art kan finnas betydande skillnader mellan ir med avseende pi vilken typ av djur som fAr flest eller 'bast' parningar.

art kan finnas betydande skillnader mellan ir med avseende pi vilken typ av djur som fAr flest eller 'bast' parningar.

Evolutionen pigir inte bara i det linga perspek- tivet, utan visar sig i hog grad ocksi genom mer kortvariga fluktuationer kring en lAngre medel- trend. Att studera vilka krafter som har storst be- tydelse i den aktuella evolutionsprocessen utgdr huvudintresset och utmaningen fdr mtnga av oss som sysslar med insektcrs ckologi.

Ett varmt tack riktas till Bo W. Svensson, ^Jan Tengti och Staffan Ulfstrand fdr synpunkter pi

manuskriptet samt till Ingrid Bottinger for hjiilp under faltarbetel.

Litteratur

Albcnspach. V. & Wittmer, W. 1979. Insecta Helvetica' Catabgus 4. Coleoptera, Ziirich (Fotorotar AG).

Andersson. M. 1986. F-volutioo of condition-dependent sex ornaments and mating preferenccli: Sexual selec- tion based on viabilitv differences.

- ^{Evolution 40:}

804-816.

Burley, N. 1983. The meaning of assortative mating.

Ethol. Sociobiol. 4: l9l-203. -

Darwin, C. R. 1859. On the origin of species by means of natural selection. or the preservati()n of favoured races in the struggle for life. London (John Murray).

Darwin, C. R. 1871 (1936). The descent of man and selection in relation to sex. New York (Modern lib- rary).

Fisher, R. A. 1930 ( 19.58). The genetical theory of nat- ural sciection. New York (Daver Publications).

Freeman, B. E. ^1981. Parental investment. maternal size. and poputation dynamics of a solitary wasp.

Am. Nat. 117:357-362. -

Johnson, L. K. & Hubbel, S. P. 1984. Male choice. Ex- perimental demonstration in a brentid weevil. -

Bchav. Ecol. Sociobiol. 15: 183_188.

Sexuell selektion ^och partnerval hos insekter ²⁹

Juliano, S. A. 1985. The effects of body size on mating and reproduction in Brachinus laleralis (Coleoptera;

Carabidae).

- ^Ecol. Entomol. lO:217-280.

Larsson. F. K. &'Iengd, J. (ln preparation) Social and environmental influences on the mating Pattern of a gregariously nesting bee Colletes cunicularius (Hy- menoptera: Colletidae).

Majerus.-M. E. N. 1986. The gcnctics and evolution of female choice. TREE l: l-7.

Maierus. M. E. N.. O Donald. P.. Kearns. P. W E. &

ireland. H. 1q86. Genetics and evolution of female

choice. Nature 321: 164-167.

McLain. D. K. 1982. Density dependent sexual selection and positivc phenotvpic assortative mating in natural populations rrf the soldicr bectle. Chauliognathus pennsl,lvanicus.

- ^Evolution 36: 122'l-1235 Mclain. D. K. 1984. Host plant morphology, specia-

tion. and the economics of mate choice in the soldier beetle Chauliognathus penns)lvanicus - ^Evol

Theor. 7; 63-67.

O'Neill. K. M. 1984. Egg size, prey size, and sexualsize dimorphism in digger wasps (Hymenoptera:

Sphecidae).

- ^{Can . J. Zoti.} 63:2187*2193 ' Partrjdge, L. & Halliday, T. 1984, Mating palterns and

mati choice.

- ^In: Krebs, J. R. & Davies' N. B (eds.). Behavioural Ecology: An evolutionary ap- proach. 2nd ed. Oxford (Blackwell).

Ridlet. M. 1983. The explanation o[ organic diversity.

The comparative method and adaptations for mat- ing. Oxford (Clarendon Prcss).

Snead, J. S. & Alcock. J. 1985. Aggregation formation and _Evolution assortative _{39: I123-l} mating _l3l. in two meloid beetles. -

Thornhill, R. & Alcock, J. 1983. The evolution of insect mating systcms. Cambridge. MA (Harvard Univ.

Press. ).

Thornhill, R. & Gwynne, D. T. 1986. The evolution of sexual differences in insects.

- ^{Am. Sci. 74: 382-}

389.

Trivers. R. L. 1972. Parental investment and ^sexual selection.

-

^{n: Campbell, B. (ed. ). Sexual selection}

and the dcscent of man l87l-1971. Chicago (Al- dine).

Ward. P. L l98l. The effects of size on the mating be- haviour ol the dung fly Sepsis cynipseo.

- ^Bchav.

Ecol. Sociobiol. 13: 75-80.

Forts. frdn ^{sid. 24}

ning av enstaka exemplar kan vara svArt, sarskilt om vardvaxten iir okiind. Inomartsvariationen ar betydande och for en saker bestamning kravs ofta att man har tillgang till flera exemplar fren ^en och samma bladluskoloni och att vardvaxten ar kand.

Framfdr allt galler detta det stora slaktet Apftis, som behandlas i del III. Bestiimningstabellen

tdcker hiir cndast ovingade vivipara honor. Den

bygger till stor del pa mattuppgifter, och innan

man forsoker bestamma sitt material bor man go-

ra en lista pa de matvarden som rekommendcras

pe s. 72 i del I eller under slaktet Apftis pi s. 85 i

del III. Detta underlattar anvandandel ^av bestem-

ningstabellen. Uppgifi om viirdvext finns med ⁱ ta-

bellen och i vissa fall iir denna uppgift ^den enda an-

viindbara skiljekaraktaren. Detta ar naturligtvis

30 ^Recension

otillfrcdsstiillande men tyvarr nodvandigt i vissa fall. Det snabbaste settet att best{mma en Aphis- art er att utgi frrin vdrdvdxten. Hiirigenom redu- ceras antalet mojliga artcr till ett fetal. En sidan bestiimningstabell finns i den engelska motsvarig- heten till vir Fauna, nimligen Handbooks for thc identification of British Insects Vol. 2 part 6, utgi- ven 19ti4. Vingade cxemplar av detta slakte, t cx fran olika fiillfingster, gAr ide flesta fall ej att med sakerhet bestamma till arr.

Under varje art ges en ganska detaljerad he- skrivning av den vanligast frlrekommande for- men. I regel den ovingade vivipara honan, medan civriga former behandlas mer kortfattat. Artbe- skrivningarna iir i regel mvcket likformigr upp- stallda. Karaktarerna tas upp i samma ordning, och vissa absoluta och relativa mattuppgifter nAmns genomgiende. Derta underlettar jamforel- ser av beskrivningarna av tvii eller flera arter. Ef- ter artbeskrivningarna f<iljer uppgifter om utbred- ning och biologi samt eventuella kommentarer om narbeslaktade arter, hur de skiljer sig morfolo- giskt. biologiskt etc. I regel ar varje art illustrerad genom cn habitusbild, eller genom cn eller flera detaljbilder pi antcnn, cauda, sifoncr. vaxplattor ellcr andra for artcn typiska karaktdrcr. Varje vr>

lym innchiller dessutom 2-4 fiirgplanscher.

Som helhet ger de tre hittills utgivna delarna av bladlusfaunan ett myckct gott intryck. De ar mycket efterliingtade, eftcrsom negot motsvaran- de vcrk, som tdcker dcn skandinaviska faunan. in- te funnits tidigare. De, som velat dgna sig dt denna intressanta insektgrupp. har diirfor varit hinvisa- de till spridda uppsatser, som behandlar sliikr ellcr artgruppcr i niirliggande geografiska omridcn.

Det iir bara att hoppas att tillgingen tillen modern bestiimningsbok over de skandinaviska bladl<issen skall oka intresset fdr gruppen bland sivtil amatO- rcr som vrkesentomologer inom vixt- och skogs- skydd. Det iterstir fortfarande itskilliga biotogis- ka och taxonomiska problem att losa inom en rad bladlussliikten. Aven faunistiskt aterstar det mycket att gora. Vissa landskap 5r biittre under- sokta, t ex Skine och Uppland diir 7l respektivc 63 "k ^{av hittills} bchandlade bladlusarter har pi- triiffats, medan ilandskap som GAstrikland och Hiirjedalen endast 5 '/o av arterna har petriiffats.

Vissa delar av lappmarkerna er annu samre kan- da, t ex Asele lappmark varifrin endast 5 av de 268 behandlade arterna er rapporlerade.

Roy Danielsson

Recension

P6ricart, Jean. 1987 . Himiptires Nabidac d'Euro- pe occidentale et du Maghreb. Faune de France 71.

F6d6ration Franqaise des Soci6t6s de Sciences na- turelles. 185 pp.. 64 figures, 28 cartes, 3 planches h. t. Frs. 230:-.

Undertecknad har tidigare (Ent. Tidskr. 105: 127 128, 1984) anmiilt P6ricarts bearbetningar av hete-

roplerfamiljcrna Tingidac och Berytidae f<ir

"Faune de France". Dcn foreliggande volymen foljer i avsecnde pi disposition etc samma m6ns- ter som dessa. Dcn relativt utforliga allminna de- len omfattar 3ll sidor. Till familjen Nabidae riik-

nas f n ca 370 kiinda arter. Av dessa upplar Pdri- carts systematiska del 32 arter; l5 av dessa tillhor

Sveriges fauna. Som svirhestdmda kan siirskilt honorna av slaktet Nabrtr s str utpekas; Pdricart ger hiir en pA anatomiska detaljer i genitalappara- ten grundad bestAmningstabell f<ir dessa honor.

Viirdefulla iir ocksi hans beskrivningar och av- bildningar av larvstadier, even om en fullstiindig bcstiimningsnyckel for dessa iinnu ej kunnat pre- senteras.

Boken zir viil illustrerad; det bor kanske pApe- kas att var och en av de 64 "figures" bestar av ett flertal detaljavbildningar. Dessa ir oftast original, i nigra fall linade ur andra moderna klllor. Bib- liografin upptar 278 titlar. - ^{Alltsi annu ett val-}

kommet bidrag till serien "Faune de France". Det torde visa sig oumbiirligt f<ir envar som pi allvar intresserar sig frir vera heteropterer.

Frej Ossiannilsson

21. Nordiska entomologmdtet

1988 &rs nordiska entomologmdte ger av stapeln i

Trondheim, 3-7 juli. Motet anordnas av Norsk

Entomologisk Forening. Fdreslagna teman ar tro-

pisk insektekologi, arktiskt/alpina anpassningar,

naturskydd av insekter, skogsentomologi och eto-

logi. Alla ftiredrag iir dock vAlkomna. En exkur-

sion planeras till det myckct rika Dovrefjillsomri-

det. Motet ar fdrlagr till dcn nybyggda delen av

Universitetet i Trondheim, vid Dragvoll. Inkvar-

tering erbjudes i flera olika prisklasser. Anmiil dig

snarast till, eller begir mer information fren: John

O. Solem, Universitetet i Trondheim, Vitenskaps-

museet, 7004 Trondheim, Norge.