SAMRÅDSREDOGÖRELSE
GRANSKNINGSUTLÅTANDE
Tillhörande detaljplan för:
Del av Sundsör 2:1, ”Sundsviks ängar”, Nykvarns kommun, Stockholms län
Tidpunkt för granskning 2020-05-13 till 2020-06-12
Inledning
I granskningsutlåtandet sammanställs synpunkter som inkommit under granskningsperioden tillsammans med kommunens kommentarer på hur synpunkterna beaktas i den fortsatta hanteringen av planärendet.
Granskning
Under granskningsperioden inkom 16 st skriftliga yttranden, varav 14 st med erinran/
synpunkter.
Sammanfattning ändringar inför antagande
Delar av områden som föreslagits för upphävande av strandskydd (mark för bostäder) prövas istället via begäran till länsstyrelsen enligt MB 7:18. Antagande av dessa delar kvarstår tills länsstyrelsens prövning är avgjord.
Planbeskrivning och Miljökonsekvensbeskrivning är reviderade med tanke på synpunkter om att bl.a. naturhänsyn var bristfälligt beskriven.
Med grund i inlämnade synpunkter om fågellivet i Storkärret har ytterligare åtgärder för att reducera påverkan införts i plankartan. Planteringsområden för avskärmning, reglering av placering av huvudbyggnader samt skötselanvisningar för strandängar.
Förslaget/plankartan har även förtydligats i vilka byggnadsformer som tillåts inom resp område. Till stora delar innehåller planen nu områden som enbart tillåter friliggande enbostadshus, det vill säga villor.
Område för skolverksamhet har utgått efter samtal med Utbildningschef, en mer omfattande översyn gällande förskoleetablering inom Sundsviksstråket bör dock genomföras i separat ärende.
Inkomna skrivelser, listning
Avsändare Inkom. Erinran? Tillgodosedd? Sida
MYNDIGHETER OCH REGIONALA ORGAN
1. Länsstyrelsen 2020-06-25
(Förlängd tid) Ja Ja 5-8
2. Lantmäteriet 2020-06-12 Ja Ja 8
3. Trafikverket 2020-05-26 Nej
4. Södertörns brandförsvarsför-
bund 2020-05-25 Ja Ja 8-9
5. Trafikförvaltningen - Region
Stockholm 2020-06-12 Ja Ja 9
KOMMUNALA ENHETER
6. Utbildningsnämnden Delvis 9-10
ORGANISATIONER OCH POLITISKA PARTIER 7. Södertälje ornitologiska fören-
ing och Birdlife Sverige 2020-06-05 Ja Nej 10-13
8. Naturskyddsföreningen
Södertälje-Nykvarn 2020-06-11 Ja Nej 13-14
FÖRETAG OCH VERKSAMHETER
9. Vattenfall eldistribution 2020-05-29 Nej
10. Telge 2020-06-11 Ja Ja 14
FASTIGHETSÄGARE OCH ENSKILDA I ÖVRIGT
11. Sundsör 2:8 2020-06-08 Ja Nej 16-20
12. Sundsör 2:13 2020-06-11 Ja Nej 20-23
13. Privatperson 1 2020-06-13 Ja Nej 23
14. Sundsör 2:7 2020-06-12 Ja Nej 23-26
15. Privatperson 2 och 3 2020-06-12 Ja Nej 26-29
16. Sundsör 2:15 2020-06-12 Ja Nej 29-32
Inkomna skrivelser samt kommunens kommentarer:
Observera att texten är digitalt avkodad från inlämnade handlingar vilket gör att feltolkningar av tecken/bokstäver kan ha skett.
1.
Myndigheter och regionala organ
Länsstyrelsen
Sammanfattande bedömning
Länsstyrelsen bedömer att föreslagen utformning av planen riskerar att medföra att strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser.
Om dessa problem kvarstår vid ett antagande kan Länsstyrelsen komma att ta upp planen för prövning enligt 11 kap. 10 § PBL. Planen kan då komma att upphävas enligt 11 kap. 11 § PBL.
Länsstyrelsen lämnar även rådgivande synpunkter kring artskydd, biotopskydd och fornlämningar.
Prövningsgrunder enligt 11 kap. 10 § PBL Länsstyrelsen har i granskningsskedet följande
återstående synpunkter av betydelse för Länsstyrelsens överprövning enligt 11 kap. 10 § PBL.
Strandskydd
För att strandskyddet ska kunna upphävas måste det finnas särskilda skäl. De särskilda skälen framgår av 7 kap. 18 c § miljöbalken, MB. Som särskilda skäl vid prövningen får man beakta endast om det område som upphävandet avser: 1. redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften, 2. genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen, 3. behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området, 4. behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området, 5. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området, eller 6. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse.
För landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) enligt
7 kap. 18e § MB godtas dessutom ytterligare skäl.
Översiktsplanen ska ge vägledning vid bedömningen av om en plats ligger inom ett LIS-område.
Länsstyrelsen konstaterar att kommunen i gällande översiktsplan inte pekat ut några LIS-områden. Av 7 kap. 18 e § p 3d MB framgår dessutom att området endast ska ha liten betydelse för att tillgodose strandskyddets syften vid bl.a. Mälaren om det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse i området.
Mot denna bakgrund och med tanke på de speciella förhållanden som råder i en storstadsregion som Stockholm med ett starkt bebyggelsetryck och stor efterfrågan på regionens stränder anser Länsstyrelsen att det endast undantagsvis kan vara tillämpligt med lättnader vad gäller strandskyddet baserade på landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Områden med utökat strandskydd bör generellt inte komma ifråga för LIS, eftersom dessa områden har särskilt höga värden för djur och växtliv och allmänhetens tillgänglighet.
Som särskilda skäl för ett upphävande av strandskyddet har kommunen angivit skäl nr 5. Kommunen skriver att landsbygdsutveckling kan vara ett angeläget allmänt intresse. Länsstyrelsen menar med hänvisning till kommentarerna i prop. 2008/09:119 att
tillämpningsmöjligheterna vad avser femte punkten i 7 kap 18 c § MB är starkt begränsade. Ett upphävande förutsätter enligt lagstiftningen att åtgärden inte kan tillgodoses utanför strandskyddsområdet vilket Länsstyrelsen menar inte är visat i detta fall.
Kommunen anför även att de bedömer att
upphävandena inte strider mot strandskyddets syften.
När strandskyddet upphävs inom förslag till detaljplan ska kommunen redovisa hur intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väger tyngre än strandskyddsintresset enligt 4 kap. 17 § PBL.
Rådgivande synpunkter/ Övriga synpunkter som har betydelse för planens genomförbarhet
Nedan följer några av Länsstyrelsens synpunkter som kvarstår gällande råd om tillämpningen av bestämmelserna i 2 kap. plan- och bygglagen, PBL. Dessafaller inte under Länsstyrelsens prövningsgrunder, men framförs här i
granskningsskedet, eftersom Länsstyrelsen anser att dessa frågor är av stor betydelse för planens
genomförbarhet och påverkan på omgivningen utifrån allmän synpunkt.
Kommentar:
Kommunen avser istället för upphävande i detaljplan begära prövning enligt MB 7:18 för del av mark avsedd för bostadsändamål. Den del som avses i begäran kommer därför undantas för antagande innan
Artskydd
Länsstyrelsen framförde i samrådsyttrandet att flera fridlysta arter förekommer inom området och att kommunen behöver utföra en inventering och göra en bedömning över hur fridlysta arters bevarandestatus kommer att påverkas av detaljplanen. Kommunen har själva i samrådsredogörelsen bl.a. angett att man avser att komplettera med en naturvärdesbedömning och att miljökonsekvensbeskrivningen ska revideras med hänsyn till de uppgifter som framkommer i naturvärdesbedömningen. Av planbeskrivningen framgår att en naturvärdesinventering utförts i november 2019 och att det konstateras påtagligt naturvärde inom flera områden. Kommunen anger att åtgärder föreslås för att minska den negativa påverkan. Det framgår inte vad dessa åtgärder består i, dock anges några kompensationsåtgärder. Av varken planbeskrivningen eller miljökonsekvensbeskrivningen framgår resultatet av naturvärdesinventeringen
eller vilka artfynd som har gjorts. Det finns heller inte någon bedömning av hur fridlysta arters
bevarandestatus kommer att påverkas av den planerade detaljplanen. Sammantaget anser Länsstyrelsen att kommunen inte har visat att genomförandet av detaljplanen är förenlig med artskyddsförordningens (2007:845) fridlysningsbestämmelser.
Länsstyrelsen vill även understryka vikten av att både naturvärdes- och artinventering sker under lämplig tidpunkt på året, förslagsvis vår/försommar.
Biotopskydd
Kommunen har skickat in en ansökan om dispens från biotopskydds-bestämmelserna i 7 kap. 11 § MB. Dispens från bestämmelserna ges enbart i undantagsfall när särskilda skäl föreligger och dispensen är förenlig med syftet med det biotopskyddsbestämmelserna avser att skydda. Länsstyrelsen vill understryka vikten av att en detaljplan fungerar självständigt och det faktum att det inte ska krävas en dispens från biotopskyddsbestämmelserna för att kunna genomföra en detaljplan (se MÖD:s dom i mål P 2285-17 samt P 6691-18). Om dispens från biotopskyddsbestämmelserna inte meddelas gäller skyddet för biotopen oberoende av vad en lagakraftvunnen detaljplan medger för markanvändning.
Kommentar:
Planbeskrivningen och
miljökonsekvensbeskrivningen kompletteras med
sammanfattande information från inventering och bedömning om påverkan på arternas
bevarandestatus lokalt och regionalt.
I samtal med utförande konsult har behov av kompletterande inventering ansetts överflödigt med tanke på de identifikationer som redan är gjorda och den markkaraktär som finns i området.
Kommentar:
Beslut om dispens från biotopskyddsbestämmelserna har tillsänts kommunen efter granskning, ärende 521-14723- 2020 samt även tillstånd för vattenverksamhet, ärende 535- 45412-2020
Fornlämningar
En arkeologisk utredning etapp 1 och 2 har utförts inom planområdet inför upprättandet av detaljplanen.
Den arkeologiska utredningen utfördes under
november 2019 och resulterade i att tre fornlämningar påträffades bestående av en boplatslämning
(L2019:6247) och två husgrunder (L2019:6247 och L2019:6246).
Om markingrepp planeras inom eller i anslutning till fornlämningar måste tillstånd sökas hos Länsstyrelsen.
Ansökan prövas och Länsstyrelsen lämnar tillstånd endast om fornlämningen medför hinder eller olägenhet som inte står i rimligt förhållande till
fornlämningens betydelse. Ett eventuellt tillstånd att få ta bort fornlämningarna är alltid förenat med krav på en arkeologisk undersökning som ska bekostas av den som utför arbetsföretaget.
En arkeologisk undersökning föregås av en arkeologisk förundersökning av fornlämningarna. Syftet med en förundersökning är att ge länsstyrelsen ett bättre beslutsunderlag.
Kommentar:
Genomförbarheten bedöms med grund i undersökningar och i kontakt med länsstyrelsens handläggare som god.
2. Lantmäteriet
På plankartan finns bestämmelsen n1 som Lantmäteriet inte kan återfinna bland
planbestämmelserna. Eftersom bestämmelsen inte är definierad bland planbestämmelserna har den därför, enligt Lantmäteriets uppfattning, inte någon verkan och kan tas bort.
Kommentar:
n1 och n2 har samma verkan men berör såväl allmän plats som kvartersmark
4. Södertörns brandförsvarsförbund
Södertörns brandförsvarsförbund har tidigare yttrat sig om att framkomligheten för räddningstjänstens fordon ska beaktas, detta för att inte fördröja insats vid brand eller annan olyckshändelse.
Den mindre justering av gatunätet som ni nämnt i en kommentar och som syns i den uppdaterade plankartan, ser i dess nya utformning, ut att försämra räddningstjänstens framkomlighet jämfört med den ursprungliga planen. Då inga bredd eller andra storhetsangivelser finns utmärkta kanske detta ändå är medtaget i beräkningarna och tydliggörs i bygglovsskedet.
Kommentar:
Fullgod tillgänglighet säkerställs vid bygglov.
5. Trafikförvaltningen - Region Stockholm
Planområdet ligger i sin helhet inom det gångavståndet om 2000 m som riktlinjerna för planering av
kollektivtrafik (RiPlan) anger för gruppvillabebyggelse på landsbygd. Som kommunen påpekar även i
granskningshandlingarna är turutbudet till och från området begränsat. Trafikförvaltningen har i samråd lyft att detta är på grund av lågt resande och låg befolkningstäthet men också på grund av dålig framkomlighet längs väg 523 till och från området.
Trafikförvaltningen har i tidigare samråd poängterat att tätare bebyggelse och större resenärsunderlag inte är tillräckligt för att möjliggöra effektiv och attraktiv kollektivtrafikförsörjning av området. För att kunna uppnå en god tidhållning och regularitet i busstrafiken är det av stor vikt att förutsättningar ges i gatu- och vägnät. Det medverkar även till kortare restider vilket är en viktig kvalitetsfaktor för att få fler att välja kollektivtrafiken. Väg 523 har i stora delar en körfältsbredd om 3 m och en total vägbredd om 6-6,5 m och vägen har idag således dåliga förutsättningar för att trafikeras med buss på ett effektivt sätt.
Det är positivt att kommunen planerar för dialog kring den statliga vägen 523, så som beskrivs i samrådsredogörelsen, då utökad kollektivtrafik till detta område kräver ett större grepp kring utvecklingen av väg 523. Det är även positivt att kommunen ser över möjligheten att anlägga cykelparkering vid befintliga stoppställen.
Kommunala enheter
Kommentar:
Frågan om framkomligheten blir en av punkterna i dialogen med trafikverket.
6. Utbildningsnämnden
I plan och genomförandebeskrivningen som ligger för granskning, finns en tomt vid områdets entré beskriven som har getts en flexibel planläggning, antingen
verksamhet för vinteruppläggning av båtar, skola eller förskola, alternativt bostäder och samlingslokal. För att tillgodose behovet av förskole- och- grundskoleplatser vid nybebyggelse, samt i väntan på en antagen
lokalförsörjningsplan, anser Utbildningskontoret att det är av största vikt att tomten vid områdets entré reserveras för skolverksamhet, i första hand förskola.
Kommentar:
I samverkan med skolchef har förvaltningen valt att ta bort tidigare avsedd mark för skola. En mer omfattande lokaliseringsanalys behöver utföras.
Organisationer och politiska partier
7. Södertälje ornitologiska förening och Birdlife Sverige
Södertälje Ornitologiska Förening (StjOF) har i samrådsprocessen uppmärksammat Nykvarns kommun om naturvärden som kommer att påverkas av den rubricerade detaljplanen. I den miljökonsekvensbeskrivning som kommunen lagt ut för granskning, daterad 2020-03-19, saknas uppgifter om dessa naturvärden helt och hållet (naturvärdesinventering och förslag till kompensationsåtgärder redovisas enbart i plan- och genomförandebeskrivningen), vilket är mycket anmärkningsvärt. StjOF har kontaktat BirdLife Sverige, den nationella partnern i den världsomspännande organisationen BirdLife International, för vägledning om och kommunikation kring hur aktuella naturvärden ska värnas. BirdLife Sverige och StjOF lämnar
nedanstående gemensamma synpunkter.
Föreningarna förespråkar en öppen och konstruktiv dialog framför juridiska överklaganden. StjOF har i samrådsprocessen framfört kunskap och värnande om våtmarken Storkärr (beskrivs vidare nedan), varpå kommunen/markägaren uppdragit åt Adoxa Naturvård att föreslå lämpliga kompensationsåtgärder.
I rapporten Sundsviks ängar – Kompensationsåtgärder, daterad 2020-03-16, redovisar Adoxa Naturvård hur den planerade exploateringen ska kunna genomföras med minskad negativ påverkan på områdets
naturvärden. Kompensationsåtgärder kan i juridisk mening emellertid först bli aktuella om exploateringen i sig inte innebär (risk för) alltför negativ påverkan på naturvärden. I en juridisk process kommer myndigheter/domstolar att utgå från nu befintliga naturvärden och hur de sannolikt kommer att påverkas om den aktuella detaljplanen genomförs. Vi ser här en uppenbar konflikt som det torde ligga i alla inblandade parters intresse att undanröja INNAN kommunen fattar avgörande beslut om detaljplanen.
Beskrivning av ärendet utifrån naturvårdsperspektiv
Inom detaljplaneområdet och i direkt anslutning till föreslagen bostadsbebyggelse ligger våtmarken Storkärr. Denna utgör en unik biotop, då vattnet kantas av slåtter-/ängsmarker istället för skog
som de flesta andra småsjöar och kärr i Nykvarns kommun. På kort tid har arter som trana1, sångsvan1, tofsvipa2, skrattmås2, kricka2, smådopping2 och svarthakedopping1 etablerat sig som häckfåglar.
Därutöver används sjön regelbundet som födosöksplats av t.ex. fiskgjuse1, havsörn1,2 och fisktärna1 samt som rastplats för flyttande gäss och vadare.3
Storkärret utgör alltså en fågellokal som i övrigt saknas i Nykvarns kommun. Den bör därför uppmärksammas ur såväl naturvårds- som friluftslivsperspektiv.
Bevarande av våtmarken i nuvarande skick uppfyller miljömålen Myllrande våtmarker samt Levande sjöar och vattendrag, och bidrar dessutom till målen om ett hälsosamt friluftsliv. Genom att skapa parkeringsmöjligheter och anlägga utsiktsplatser/
plattformar kan tillgängligheten för närboende och besökande förstärkas utan att hota den biologiska mångfalden i Storkärr. StjOF hjälper mer än gärna till med att utforma sådana åtgärder till gagn för alla inblandade parter.
Flera av de förekommande fågelarterna är störningskänsliga, i synnerhet under häckning.
Skrattmåskolonin som finns i sjöns östra del (närmast föreslaget bostadsområde) fungerar som ett skydd mot rovdjur för många arter (t.ex. änder och doppingar) under deras reproduktion, eftersom måsarna varnar och uppträder aggressivt mot faror. Samtidigt är måsarna själva känsliga för predation eftersom de vid störning lämnar ägg och ungar.
Att bevara skrattmåskolonin är den enskilt viktigaste naturvårdsinsatsen som måste
uppfyllas! Misslyckas detta vid genomförandet av detaljplanen är det i juridisk mening att likställa med brott mot artskyddsförordningen4.
Bland föreslagna åtgärder för att minska detaljplanens negativa påverkan på naturvärden föreslås bl.a. en flotte i den västra delen av Storkärr, i syfte att få skrattmåskolonin att flytta dit. Det är en god tanke, men man riskerar ju att förstöra ett häckningsområde om nuvarande plats för kolonin görs oattraktiv.
Att ”tvinga” kolonin att flytta har inte stöd i
artskyddsförordningen! Notera alltså att skrattmåsarna måste flytta självmant. Det innebär att exploateringen
kan påbörjas först efter det plattformen anlagts och måsarna (samt övriga arter som häckar i/vid kolonin!) har valt att istället bosätta sig i anslutning till den.
Mark- och miljööverdomstolen har nämligen slagit fast, när det gäller bl.a. kungsörn och berguv, att en häckningsplats får tas i anspråk för exploatering först en viss tid efter det att den övergivits.
För att sjön ska behålla skrattmåskolonin och övriga naturvärden får den inte utsättas för alltför närgången mänsklig aktivitet såsom trafikerade vägar, gångstråk och/eller bostäder. Detaljplaneförslagets västra etableringsområde är planerat så att sjöns östra delar ”omringas” av närliggande och påträngande bebyggelse och vägar nära strandlinjen. Avståndet mellan strandlinje och tillfartsväg/tomter måste ökas från nuvarande <100 meter till åtminstone 200 meter för att lämna vederhäftigt utrymme för skrattmåskolonin. Då skrattmåskolonin är påtagligt ljudlig torde emellertid 300 meters
avstånd till strandlinjen vara ett bättre riktmärke ur bostadsspekulanternas synvinkel (se vidare nedan).
Beskrivning av ärendet utifrån boendeperspektiv Området närmast Storkärr är olämpligt för bostäder p.g.a. den stora skrattmåskolonin (miljöbalken 9 kap.
3 § och 9 §). När bebyggelse uppförts nära kolonier på andra platser har detta lett till problem för boende, segdragna konflikter och försök till utrotning av kolonier. Miljöbalken föreskriver att ”Ägare eller nyttjanderättshavare till berörd egendom skall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att hindra uppkomsten av eller undanröja olägenheter för människors hälsa.” Detta gäller emellertid inte som skäl att undanröja existerande fågelkolonier. Då blir det istället ett brott mot artskyddsförordningen!
Under våren (mars – juni) är ljudvolymen vid en skrattmåskoloni betydande och närliggande byggnader kommer antagligen att utnyttjas som sittplatser, t.ex.
i samband med att måsar letar mask i gräsmattorna.
Måsarnas läten samt spillning på terrasser etc. kan skapa krav på att kolonin ska utrotas. Mark- och miljööverdomstolen har emellertid konstaterat att varken fåglars skrän eller spillning (av sådan omfattning som kan förväntas i detta fall) innebär
”olägenhet för människors hälsa”. Därmed föreligger inte skäl för skyddsjakt.
Vi vill här även uppmärksamma om fallet Råstasjön i Solna, där Mark- och miljööverdomstolen i slutändan
underkände en detaljplan med bostäder vid sjön (med bl.a. en skrattmåskoloni). Vi tror att Nykvarns kommun har mycket att vinna på att undvika en sådan process och utgång. När väl bygget vid Råstasjön stoppades, så utformades istället ett naturreservat, vilket blev en fjäder i hatten för såväl kommunen som de enskilda politikerna. Stadsnära grönområden är ju oerhört viktiga för de boendes livskvalitet!
Sammanfattande slutsatser
Nykvarns kommun har upprättat förslag på en detaljplan som med överhängande sannolikhet kommer att leda till oacceptabelt negativ påverkan på förekommande naturvärden, vilket alltså strider mot svensk naturlagstiftning (miljöbalken/
artskyddsförordningen). Den enkla och mest konstruktiva lösningen vore att inte tillåta uppförande av bostäder i den västra delen av detaljplaneområdet. Bostadsbebyggelse inom 300 meter från skrattmåskoloni måste ses som ett stort risktagande, såväl ur naturvärdesmässigt som ekonomiskt/”hälsomässigt” perspektiv. Vi
rekommenderar Nykvarns kommun att undvika denna uppenbara risk!
Kommentar:
Kommunen bedömer att det distanstagande som har gjorts är tillräckligt om störningsreducerande åtgärder görs i form av planteringsridåer.
Förslaget har förtydligats med dessa planteringsområden.
I förslaget har även införts reglering som tvingar
bostadsbyggnaderna så långt från den västra strandszonen som möjligt. Förslaget har även kompletterats med en precisering för strandängarna samt tillförts en bestämmelse som reducerar möjlighet till anläggningar som kan medföra olämplig mänsklig vistelse.
Planbeskrivningen har kompletterats med förslag på hur lämplig framtida förvaltning av strandängarna kan ske,
kommunen har dock ej möjlighet att styra detta i detaljplanen.
Exploatören är positiv till att ornitologiska föreningen medverkar i kommande åtgärdsplanering för dammen.
8. Naturskyddsföreningen Södertälje - Nykvarn
Exploateringen påverkar värdefull åkermark. Enligt RUFS 2050 ska detta i största möjliga mån undvikas och ny bebyggelse ska i stället prioriteras i regionala stadskärnor och i stadsutvecklingslägen.
Område saknar tillräckliga allmänna kommunikationer och annan samhällsservice och ligger mycket långt utanför täto1ien. De boende kommer att bli mycket bilberoende, vilket strider mot nationella mål om minskad klimatpåverkan. Antalet nya bostäder påverkar inte heller på ett betydande sätt bostadsförsörjningen i Regionen eller Kommunen.
Exploateringen inkluderar 2 st upphävanden av strandskydd. Vi delar Länsstyrelsens tidigare synpunkt att det inte föreligger något särskilt skäl att upphäva strandskyddet mot Målaren.
Vi anser även att detaljplanen inte ska godkännas innan ett ev. godkännande av Länsstyrelsen av dispens för
Kommentar:
Nykvarns kommun har utöver de intentioner som anges i RUFS en målsättning att även erbjuda bostäder i ”lantliga lägen” men med villkor att det sker i samlad form och i de stråk som anges i ÖP2014.
För att kunna erbjuda en bättre kollektivtrafik avser kommunen möjliggöra ett större kundunderlag vilket innebär att bostäder behöver tillkomma i
biotopskyddsområde föreligger. Kommentar, forts Kommunen avser låta
länsstyrelsen pröva frågan om strandskydd enligt MB7:18 Dispensbeslut inkom från länsstyrelsen i början av september.
Företag och verksamheter
10. Telge
Markjuridik
Telge Nät har tidigare uppmärksammat befintliga ledningar inom området samt säkerställande av eoch u-områden för framtida ledningsdragning. Vid en kapacitetsökning, införande av nya ledningar samt flytt av befintliga ledningar och tillhörande anordningar behöver markrättigheter upprättas.
Kontakt ska tas med Telge för att säkerställa
försörjning samt behov av reservat för anläggningar.
Inget övrigt att erinra.
Elnät
E-område finns upprättat för transformatorstation samt att ledningar förläggs i allmän platsmark. Inget övrigt att erinra.
Stadsnät
Stadsnät finns inte i området i dagsläget.
Fjärrvärme Inga synpunkter.
Vatten och avlopp
VA har inget att erinra då det ligger utanför vårt verksamhetsområde.
Kommentar:
Kontakt har skett.
Flertalet av inlämnade yttranden från fastighetsägare och kringboende har samma innebörd och frågeställningar som i samrådsyttranden vilket är naturligt då kommunen inte tillfredsställt dessa, kommunens kommentarer är dock i stort detsamma på dessa som efter samråd.
Synpunkter om bebyggelsens karaktär, storlek , bostadsformer, påverkan
Fastighetsägare och enskilda i övrigt, samlat besvarande av kommunen
Kommentar:
Se även kommentarer till A, sid 16-17 i samrådsredogörelse.
Kommunen anser att den föreslagna bebyggelsevariationen är ett lämpligt
bebyggelsetillskott inom området. I jämförelse med samrådsförslaget så har dock egenskapsbestämmelser tillförts som fastslår att enbart friliggande enbostadshus får uppföras i de delar inte flerbostadshus/parhusen tillåts, vilket är de delar som ligger närmast vägen mot Stensättra.
Volymerna på bebyggelsen i området är i stort densamma, max två våningar +
inredningsbar vind. Av yttranden kan tolkas att flerbostadshus är liktydigt med ”höghus”
vilket i sig är en tolkningsfråga. Kommunen vill dock förtydliga att det är två våningar som tillåts generellt. Innehåller ett hus minst tre lägenheter uppdelat på minst två våningar faller detta inom begreppet flerbostadshus. Det behöver alltså inte innebära 4 våningshus med 15 lägenheter.
Kommunen önskar dock kvarstå med viss variationsmöjlighet i materialval och färger för att reduceras intrycket av grupphusbebyggelse.
Synpunkter om bristande transportmöjligheter
Kommentar:
Se även kommentarer till B sid 17 i samrådsredogörelse.
Kommunen är medveten om de brister som föreligger med möjligheter till att röra sig till fots och med cykel mellan områden i Sundsör och Sundsvik och från området till Nykvarn.
Förvaltningen jobbar dock med frågan internt och mot trafikverket. Förhoppningsvis kan åtgärder ha genomförts innan ny bebyggelse är färdigställd på platsen. Inom planområdet har dock gång- och cykelväg säkerställts.
Kommunen avser fortsätta samverka med trafikförvaltningen och trafikverket för att förbättra framtida förbättringar av kollektivtrafiken.
Synpunkter om påverkan på naturvärden
Kommentar:
Kommunen anser att planförslaget med de kompensationsåtgärder som avses uppnår en god kompromiss mellan exploatering och naturhänsyn. Dock krävs särskilda prövningar både gällande biotopskydd och påverkan skyddade arter.
11. Sundsör 2:8
Eftersom ingen av de synpunkter vi framförde har bemötts på ett tillfredsställande sätt
ser vi inget annat val än att än en gång påpeka saker som är besvärande med nuvarande förslag på detaljplan och upprepa förslagen på förbättringar.
Radikal förändring för de boende
Att kommunen växer och har som ambition att fortsätta med denna tillväxt är i grunden
positivt. Kan man möta den visionen utan att riskera:
- Miljön, både lokalt och ur ett större perspektiv - Säkerhet, framför allt trafikförhållanden
- Befintliga invånarnas trivsel och uppfattning om att det kommunala styret värnar deras
intressen och önskemål är nog alla glada och nöjda.
De styrande bör vara medvetna om att i alla fall vi, och alla vi har pratat med, är väldigt skeptiska till hela expansionen. Vi valde att bosätta oss utanför en tätort av en anledning och med den plan som presenteras ändras i grunden förutsättningarna för vårt boende. Vi valde att bo på landsbygden, för att njuta av lugnet och den vackra naturen med närhet till både vatten och till Sundsviks gamla kulturbyggnader. Att man inte alltid kan hindra att saker förändras är vi medvetna om, men vi vill poängtera att lyhördhet är av yttersta vikt om de som driver igenom denna plan skall få ett fortsatt förtroende.
Självfallet handlar mycket om att hitta vettiga kompromisser, men några saker tycker vi är för viktiga för att vi skall vara beredda att tumma på.
För att göra det enkelt så anser vi att det är ett krav att kommunen har en lösning på trafiksituationen innan kommunen väljer att gå vidare med planen. Finns det en bra gång & cykelväg på plats så är vi i det stora hela OK med att planen genomförs (med reservation för några invändningar). Men gång & cykelvägen skall vara på plats innan det praktiska arbetet påbörjas.
Kommunal service och hushållens behov
Med ökat antal invånare ute i Sundsvik så kommer trafiken att öka då det i dagsläget och inte inom en rimlig tidshorisont kommer att finnas den service eller den kollektivtrafik som medför att många resor med
Kommentar:
Se samlat besvarande sid 15.
bil kan undvikas. Det är inte bara fler bilresor som kommer att göras utan potentiellt kommer även fler resor med oskyddade barn på cykel att göras.
Säkerhet för barn och vuxna
Hur olycksstatistiken ser ut för väg 523 mellan
Sundsvik och tätorten vet vi inte, det vi däremot vet är att vi inte tillåter våra barn att gå eller cykla längs vägen och själva upplever ett stort obehag av att trafikera denna väg. Både som fotgängare, med cykel, moped eller med bil då vägen är både smal och kurvig och helt saknar sidomarginaler. Vid möte av tung trafik som bussar och lastbilar behöver man nästan gå, cykla eller köra i diket för att få plats.
Vägen är till stor del 70-väg, men avsnittet genom Sundsvik är 50-väg och hastighetsbegränsningarna vid kurvorna och rakan (50-avsnittet) genom Sundsvik utgör en oerhörd fara för gång och cykeltrafikanter och gör det således svårt och farligt att att gå eller cykla mot både Nykvarn och Enhörna.
Att påbörja förtätningen av Sundsvik utan att ha löst detta anser vi är att riskera liv.
Turtätheten med kollektivtrafiken som SL trafikerar har minskat (sedan februari 2015) och inte ökats trots bebyggelsen av både Sundsvik Hills och Sundsvik Strand. Idag trafikeras sträckan under ett vardagsdygn 7 gånger mot 11 gånger (februari 2015). Om skolbarn idag missar bussen som går kl 7.30 så går nästa tur kl 12.22 vilket medför att nästan hela skoldagen missas eller att de på egen hand ger sig ut längs med väg 523.
Miljöaspekter
Om inga bra alternativ till bil finns så innebär det att biltrafiken kommer att öka. Gissningsvis
handlar det i de flesta fall om 2 bilar/hushåll och i alla fall 4 resor/dag längs denna väg (ofta fler då skjuts till träningar/aktiviteter tillkommer). Det känns varken speciellt modernt eller bra att kommunen bidrar till försämringar av miljön i dessa tider.
Hållbar planering avseende rekreation och hälsa För att minska resandet så bör man även se till att det finns goda möjligheter till rekreation, motion och hälsobefrämjande verksamhet i närområdet. Detta måste planeras in från början och det är inte rimligt att man förutsätter att all lek och motion skall bedrivas på egen tomt utan det bör finnas gemensamma ytor för
Kommentar:
Se samlat besvarande sid 15.
detta i detaljplanen. “Halvoffentliga” ytor bör smälta in i naturen och vara tillgängliga för alla i närområdet.
Sammanfattning
Om inte en gång & cykelväg som ansluter till Nykvarn finns på plats innan det första spadtaget tas kommer vi att vara mycket besvikna på det kommunala styret . Sedan önskar vi självklart att processen i övrigt fortsätter hanteras med lyhördhet för de boendes
behov och önskemål och där bör utgångspunkten vara att påverka de som bor i området så
lite som det är möjligt.
Angående förslag på detaljplan
Som vi förstått det är det detaljplanen som är det intressanta. Visionsdokument och vackra
illustrationer är inte juridiskt bindande och inte heller plan och genomförandebeskrivning.
Generellt Öppna vyer
Det står att ”Vyer över det öppna landskapet bevaras och bebyggelsens omfattning blir först uppenbar när man passerar entrén till det nya området”. Vi har ju väldigt svårt att förstå denna formulering. Kanske stämmer den för de som färdas genom Sundsvik på väg 523 eller för boende vid Säteriet men inte för oss.
Vi hamnar i ett samhälle med villor, radhus och hyreshus/flerbostadshus, inte alls öppna vyer eller någon mildring av upplevelsen av bebyggelsens omfattning. Givet detta anser vi att det finns fog för vissa begränsningar av bebyggelsens omfattning och vilka friheter vad gäller utformning av denna.
Parkering
I nuvarande förslag finns en stor mängd hyreshus/
flerbostadshus där det inte är illustrerat hur behovet av parkering skall lösas. Att byta ut en vy över öppna landskap och åkermark, till bilparkeringar är inte något som uppskattas. Vi känner ett behov av att man på de fina illustrationerna även ritar in alla de bilar och parkeringar som måste beredas plats för att få en tydligare bild av området. Att enbart förlägga dessa hustyper till “Herrgårdsbyn” är annars en lösning som som vi föreslår och som påverkar oss mindre.
Rekreation, lek, fritid
Vi hittar inga ytor som är tydligt avsatta för lekparker, träning, rekreation och samvaro. Det känns väldigt
Kommentar:
Kommunen förutsätter att stor del av rekreativa aktiviteter sker med nyttjande av allemansrätten, dvs nyttjande av skog, vatten och öppna marker.
I planen tillförs även parkmark som gemensamhetsförening kan nyttja för anläggande av exempelvis lekplats.
Kommentar:
Parkeringsbehovet styrs av kommunens parkeringsnorm.
Den plats som kan innebära samlade parkeringsplatser av
”större” format är etableringen längst österut, garagelängorna är illustrerade men i samma färg som bostäder vilket
möjligen försvårar tydbarheten.
Tydligheten ses över.
konstigt att inte tydligt avsätta ytor för dessa
ändamål då flera sociala mötesplatser eftersträvas på landsbygden. Att planförslaget endast medger ytor för lek känns alltför osäkert.
Skola och verksamhet
Området som i dag är markerat som Z S B1 e3 och verkar vara tänkt för skola och verksamhet gör oss bekymrade. Dels känns det väldigt oklart vad man kan tänk sig för verksamhet och vissa potentiella verksamheter kan bidra till ökad trafik och rörelse i närområdet.
Specifikt
Vi anser ytan norr om Stensättravägen och direkt väster om ladugården B d1 och B d1 e1 (gula ytor) bör besparas från bebyggelse och istället sparas till yta för en grönskande park med gemensamma ytor för lek och rekreation .
Vi ser följande vinster med denna åtgärd:
- Minskar den drastiska förtätningen av området och förändringen av dess karaktär.
- Sparar en yta för att användas till rekreation, lek, motion och umgänge och som är
tillgänglig för alla boende i närområdet, en social mötesplats inom gångavstånd.
- Minskar trafik och behovet av parkeringsplatser centralt i området.
Kommentar:
Kommunen förutsätter att stor del av rekreativa aktiviteter sker med nyttjande av allemansrätten, dvs nyttjande av skog, vatten och öppna marker.
I planen tillförs även parkmark som gemensamhetsförening kan nyttja för anläggande av exempelvis lekplats.
Kommentar:
Verksamheter med betydande störningar är ej aktuella, dessa kräver miljötillstånd.
Kommentar:
Kommunen bedömer att den distansering som ligger i planförslaget är tillräcklig. Den befintliga växtligheten sparas och kan nyttjas för lek och rekreation.
Enhetliga hus där färgsättningen för bostadshus och flerbostadshusen bör vara begränsad
till falurött och vitt, takfärg till svart, rött och naturtak för att passa in i den sörmländska landsbyggden. i ser följande vinst med detta:
- Det går att använda sig av nuvarande illustrationer för att bilda sig en uppfattning om
karaktären av området.
- Området kommer att smälta in i den befintliga bebyggelsen så gott det går, vilket till viss del mildrar den stora omställningen.
- Med enhetliga hus, både på friliggande villor och flerbostadshus kan Sundsviks unika karaktär bevaras.
Ett begränsat urval av husmodeller från samma
leverantör skulle gynna detta och bidra till en vilsam vy över området.
Kommentar:
Se samlat besvarande sid 15.
Området som i dag är markerat som Z S B1 e3 får en begränsning i höjd på byggnader
som ligger i linje med övriga i området ex
“Herrgårdsbyn”.
Framför allt det faktum att
det inte är begränsat till verksamhet gör att vi är rädda att det kommer att byggas flerbostadshus/höghus på denna yta vilket skulle få en avsevärd påverkan på vyerna och områdets karaktär. Här har det skett en lite förbättring men vi vill poängtera att ett högt och långt hus på denna yta riskerar att i stor utsträckning förstöra den fantastiska utsikten som finns ned mot Lilla Turingen
Projektet planeras ske i etapper beroende på bostadsmarknadens efterfrågan. Det
innebär att vi kan få bo i en bullrig och stökig byggmiljö under flera års tid. Med en
sådan process är det av största vikt att kommunens politiker tar ansvar för vår miljö, säkerhet och våra synpunkter på förslaget.
Kommentar:
Höjdsättning är gjord för att anpassas mot befintlig byggnad.
Kommentar:
Under byggperioden är exploatören skyldig att följa riktlinjer för störningar.
Upplever närboende oacceptabla störningsnivåer kan anmälan göras till kommunens miljöenhet som utreder riktlinjernas
efterlevnad.
Det bästa är dock att främst föra en kontinuerlig dialog med exploatören
12. Sundsör 2:13
Boende på Sundsör 2:13 motsätter sig alltjämt planer på den överdrivna exploatering av de natursköna områden vi kallar hem.
Man skulle kunna anta, att efter ha tagit del av Länsstyrelsens synpunkter från samrådet, att insatser skulle göras för att åtminstone på någon punkt möta deras synpunkter. Istället har vi en kommun som anser att de vet bättre än Länsstyrelsen och vidhåller sin storslagna vision om en ministad i Sundsvik.
Jag har full förståelse för alla parter här. Exploatören vill tjäna pengar. Kommunen vill växa. Vi motsätter oss inte dessa motiv. Att sedan vi som närboende inte får gehör för att vi inte önskar ingå i ett satellitsamhälle 6 km från centrum där vi blir intvingade till att bo i tätbebyggt område men utan de bekvämligheter dessa brukar känneteckna det är en sak.
Vi förstår att argument som att våra vyer helt försvinner eller att vi tvingas se hyresrättsbyggnader i tre plan istället för rådjursmamman som betar med sitt kid i morgondis inte biter och inte är argument någon vill lyssna på i dessa sammanhang. Det som däremot går över vårt förstånd helt och hållet är häpnadsväckande; Nedan är saxat ur miljöbalken;
Miljöbalken 3 kap 4 §: Brukningsvärd
jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.
Ovan är alltså inte missnöjesskvaller oss grannar emellan, utan en del av Svea rikes lagar.
Som en följdfråga på detta är jag nyfiken på två saker;
1. Kan kommunen definiera hur tillkomsten av denna tätbebyggelse bland och på åkerholmar, naturområden, strandskyddsområden och åkermark är av väsentligt allmänintresse?
2. Om ni lyckas besvara fråga 1, på vilket sätt kan dessa väsentliga intressen inte tillgodoses på annan plats i kommunen?
Innan ni försöker er på ett svar, betänk att Länsstyrelsen redan avlivat argumentet att aktuell jordbruksmark har låg avkastning med följande;
”Kommunen anger att marken inte används för produktion idag, vilket inte är avgörande för bedömningen av huruvida marken är brukningsvärd eller ej. Länsstyrelsen anser att kommunen bör förhålla sig till all mark och inte bara den som är brukad idag.”
För att ytterligare spinna vidare på Länsstyrelsens synpunkter som ni i stor grad ignorerade så har vi frågan om det utökade strandskyddet.
Länsstyrelsen förklarar att ni inte bör bygga där, samtliga av de närboende vidhåller att ni inte bör bygga där, finns det då inte utrymme för rim och reson i den här typen av förfaranden?
Det som är intressant med hela den här soppan är ju att Länsstyrelsen inte bara ger er bakläxa på en punkt, utan fem (åkermark, strandskydd, naturvärden, artskydd, fornlämningar). Bör inte ni som tjänstemän fånga upp dessa signaler som (väldigt) tydliga tecken på att ni är fel ute? Är det prestige som är problemet här?
Vem känner ni att ni har ett ansvar att slåss för? Tror ni att boende i kommunen gör revolt om ni inte slåss för att få gå emot miljöbalken?
När vi sedan kommer till frågan om trafiksituationen och den redan idag farliga väg 523 så anser jag att ni åter biter er i svansen. Nedan är saxat från de samlade besvaranden ni inkom med på samrådet;
Kommentar:
En särskild lokaliseringsprövning är framtagen för detta syfte.
Kommunens intentioner är att erbjuda en viss mängd bostäder i externa lägen, dvs ej i tätorten utan i mer ”lantliga” lägen.
Enligt översiktsplanen skall dock dessa bostäder styras längs två utbyggnadsstråk. Stråk mot Taxinge är ett och stråk mot Sundvik är det andra. I stråkstudien för Sundvik har kommunen tagit ställning till vilka områden som är lämpliga att pröva för bebyggelse och vilka områden som är bevarandevärda pga andra värden. Sundsviks ängar är ett av de områden som ansetts lämpligt för bostäder.
Kommentar:
Länsstyrelsen är en
samrådspart som bidrar med synpunkter i de frågor de själva ansvarar för planernas efterlevnad. Länsstyrelsen bidrar även med rådgivning i frågor som kan påverka planens genomförbarhet.
Kommunens uppgift är att beakta dessa synpunkter och göra de justeringar som man tillsammans med länsstyrelsen förhoppningsvis anser lämpliga.
I vissa frågor kan dock intentioner skilja sig åt mellan kommunala och statliga
”Se kommentarer till kategori B, sid 18. Vi kommer att framföra alla yttranden gällande väg 523 till trafikverket. Man bör även vara medveten om att kommunen aldrig kommer att kunna tillse samma nivå av service och tillgodoseende av hushållens behov på landsbygd som i tätorten”.
Min naturliga följdfråga här, en fråga jag genuint vill ha svar på är;
Om ni inte avser att erbjuda samma nivå av service på landsbygden som i tätorten, varför vill ni då bygga som om det vore en tätort, med flerfamiljshus och trånga villatomter? Vi boende har valt att bo här, på bekostnad av service för att vi får bo luftigt, lantligt och vackert. Men ska ni göra tätort och beröva oss på dessa tre, då vill vi ha tätortens fördelar av det.
Motsvarande fråga kan omformuleras och upprepas kring nedan urklipp gällande förskolor;
”Kommunen har tyvärr inte någon långsiktig strategi för landsbygdsförskolor, i avtal säkerställer dock kommunen åtkomst till skolområdet under en viss tid.
Behovet styrs troligen av hur många barnfamiljer som bosätter sig i området”.
Om ni inte har en långsiktig strategi, är det då inte lämpligt att ta fram en sådan innan ni bygger, som ett alternativ till att bygga först och sedan får vi se hur det blir?
Konkret
Det går inte att undgå här att samtliga närboende har mer eller mindre exakt samma syn på de övergrepp mot området ni vill begå här ute.
Vi är medvetna om att vi talar för döva öron, men önskar ändå sammanfatta våra synpunkter med:
- Värna åkermarken med hänvisning till miljöbalken.
- Värna strandskyddet med hänvisning till miljöbalken.
- Värna djurlivet och den artrikedom som finns i området. Återigen med hänvisning till lagboken.
- Skydda naturvärden och bygg inte på eller intill de fantastiska åkerholmar som finns här.
- Bevara de fornlämningar som ni bevisligen hittat här ute.- Om ni ska bygga, skala ner bebyggelsen till villor enbart, i stil med Sundsviks Hage och med generösare tomter, så att de på allvar smälter in i den miljö som finns här ute. Tag hänsyn till befintlig bebyggelse och låt sunt förnuft styra, snarare än plånbok och de
”allmänintressen” som knappast sträcker sig utanför era sammanträdesrum.
Kommentar:
Kommunen inser att
karaktären i området kommer att ändras betydligt. Dock är exploateringsgraden i planförslaget anpassat mot byggande i ”externa lägen”.
Tomtstorlekarna är i majoritet minst 1200 kvm, vilket skall jämföras med 600-800 kvm i tätorten för friliggande hus.
De flerfamiljshus som avses är inte i samma storlek som flerbostadshus i tätorten.
I Sundviks ängar är det tvåvåningshus med vind i jämförelse med tätorten då flerbostadshus innebär minst fyra våningar.
Krav ställs även på material och färgval för att få en viss gestaltningsmässig styrning men även viss flexibilitet för tomtägaren
Kommentar:
Den stråkstudie för Sundvik som antagits och de politiska intentionerna med byggande i stråk medför att en mer tät exploatering behöver möjliggöras i jämförelse med Sundsviks Hage.
13. Privatperson 1
Pga det rika djurlivet, fornlämningar och framförallt strandskyddet opponerar jag mig mot ett så pass stort bygge som är planerat. Det tar ingen hänsyn till de synpunkterna som framkommit enligt ovan. Jag anser det vara ett övergrepp på djur och naturs hemvist.
Det kan inte på något sätt rättfärdiga att kommunen inte förhåller sig till de föreskrifter som upprättats angående t ex strandskydd enbart på grund av ett vinstintresse samt helt avslå de befintliga boendes oro och stora motstånd till att förstöra boende för de antal djurarter som finns etablerade i, området.
Kommentar:
Länsstyrelsen är en
samrådspart som bidrar med synpunkter i de frågor de själva ansvarar för planernas efterlevnad. Länsstyrelsen bidrar även med rådgivning i frågor som kan påverka planens genomförbarhet.
Kommunens uppgift är att beakta dessa synpunkter och göra de justeringar som man tillsammans med länsstyrelsen förhoppningsvis anser lämpliga.
I vissa frågor kan dock intentioner skilja sig åt mellan kommunala och statliga
14. Sundsör 2:7
Vi vänder oss starkt emot föreslagen detaljplan:
- För många bostäder samt fel typ av bostäder/
byggnader givet platsen och dess miljö - Byggnation inom strandskyddat område - Exploatering av åkermark
- Fornlämningar
- Påverkan på fågel/djurliv
- Trafikpåverkan - säkerhet och miljö
Byggprojektet i sig givet platsen och dess miljö
”Planområdet ligger nära det i Översiktsplan 2014 utpekade kulturmiljöområdet vilket innebär att området är extra känsligt och att högsta möjliga krav på utformning och placering av eventuella byggnader ska ställas. Detta för att de ska ses som ett tillskott till det öppna landskapet med Sundsörs säteri och den gamla bruksmiljön och inte störa de obrutna vyerna i området. Området ligger i direkt anslutning till hela Sundsviks entré söderifrån och kommer vara bland det första som syns.” Ni skriver att ni inte ska störa de obrutna vyerna i området då det är entrén till hela Sundsvik.
De föreslagna flerbostadshusen kommer definitivt att störa hela första intrycket när man kommer till Sundsvik. Det vore mer naturligt att bygga i anslutning till områden som redan är etablerade dvs runt Sundsvik Hills och Stensättra, inte i omedelbar närhet till säteriet och dess ekonomibyggnader. Och inget annat än villor passar in i denna miljö. Föreslagen detaljplan lever varken upp till ” att de ska ses som ett tillskott till det öppna landskapet med Sundsörs säteri och den gamla bruksmiljön” med föreslagna hus/
byggnader och definitivt inte när det gäller att ”störa de obrutna vyerna i området.” Vi har svårt att se hur
Kommentar:
Se samlat besvarande sid 15.
flerbostadshus som är 6-7 meter höga eller hur 10 meter höga verksamhetsbyggnader ska kunna bidra till att ”inte störa de obrutna vyerna i området”.
”Området runt Sundsvik är bland de mest värdefulla kulturmiljöerna i Nykvarns kommun. Därför ska mycket höga krav ställas på den tillkommande
bebyggelsen i området. Den tillkommande bebyggelsen ska ge ett lätt intryck som tydligt underordnar sig herrgårdsbebyggelsens putsade och storskaliga fasader.
Höga krav ska ställas på bebyggelsens arkitektur och utgångspunkten för den tillkommande bebyggelsen ska vara säterimiljön. De höga kraven kommer av den känsliga kulturmiljön runt Sundsvik och områdets placering på den sörmländska landsbygden.” Vi valde att flytta till Nykvarn och speciellt Sundsvik just tack vare det naturnära läget. Hade vi velat bo i ett tätbebyggt område hade vi kunnat köpa en tomt inne i Nykvarns tätort men vi ville hellre bo i de natursköna omgivningarna i Sundsvik med några få grannar.
”Området runt Sundsvik är bland de mest värdefulla kulturmiljöerna i Nykvarns kommun. Därför ska mycket höga krav ställas på den tillkommande bebyggelsen i området.” Om nu detta område är bland de mest värdefulla kulturmiljöerna i hela Nykvarns kommun varför väljer man då att utveckla bebyggelsen just där och hur lever man upp till att
”mycket höga krav ska ställas på den tillkommande bebyggelsen i området.” med föreslagna byggplaner?
Man säger också att ” Den tillkommande bebyggelsen ska ge ett lätt intryck som tydligt underordnar sig herrgårdsbebyggelsens putsade och storskaliga fasader.” Att då föreslå höga flervåningshus i direkt anslutning till säteriets ekonomibyggnader låter väldigt motsägelsefullt. Att peka ut ett område som ”extra känsligt och att högsta möjliga krav på utformning och placering av eventuella byggnader ska ställas ” och därefter komma till slutsatsen att ny bebyggelse ska vara varierande med höga flerbostadshus, småhus, verksamhetshus, garage, parkeringar och vägar rimmar inte överhuvudtaget. När vi byggde vårt hus 2013- 2014 var det väldigt noga från kommunens sida att det skulle passa in i omgivningen. Vi valde därför ett vitt hus med rött tak, precis som våra grannar. Vi valde även stora fönster för att kunna njuta av den öppenhet och det naturnära läge över åkermark som vi ändå hade. Enligt föreslagna byggplaner kommer
Kommentar:
Se samlat besvarande sid 15.
vi nu bli omringade av höga flervåningshus med insyn rakt in och istället för åkermark kommer vi att ha betongväggar att se ut på. Det är ju inte direkt Hammarby Sjöstad vi har valt att bo i. Just nu har vi lite grönska som skyler från ett håll men under större delen av året är det full insyn från alla håll.
Vi har därför väldigt svårt att förstå hur föreslagna byggplaner ska kunna vara förenligt med ”Detta för att de ska ses som ett tillskott till det öppna landskapet med Sundsörs säteri och den gamla bruksmiljön och inte störa de obrutna vyerna i området. Det känns oerhört knepigt när vi i samband med byggnationen av vårt hus 2013-2014 i samtal med kommunen (Stefan Andersson - dåvarande byggnadsinspektör Nykvarns kommun) ställer frågan om byggnation på aktuellt planområde och får svar att det var osannolikt då man värnar om att bevara åkermark och att området är rikt på fornlämningar samt delvis omfattas av strandskydd.
Det är ännu knepigare idag då ni själva skriver att området runt säteriet är viktigt att bevara. Hur rimmar det med överexploatering av åkermark och områden där det finns många fornlämningar? ”Området är rikt på fornlämningar, främst inom några punkter inom höjdpartierna i området”.
Det känns oerhört knepigt när vi i samband med byggnationen av vårt hus 2013-2014 i samtal med kommunen (Stefan Andersson - dåvarande byggnadsinspektör Nykvarns kommun) ställer frågan om byggnation på aktuellt planområde och får svar att det var osannolikt då man värnar om att bevara åkermark och att området är rikt på fornlämningar samt delvis omfattas av strandskydd. Det är ännu knepigare idag då ni själva skriver att området runt säteriet är viktigt att bevara. Hur rimmar det med överexploatering av åkermark och områden där det finns många fornlämningar? ”Området är rikt på fornlämningar, främst inom några punkter inom höjdpartierna i området”.
Det är oerhört svårt att förstå hur en liten bit åkermark ska kunna omvandlas till en tätort. I dag är vi 9 st fastigheter som finns runt detta område. På ungefär lika liten yta som våra fastigheter planerar ni nu att bygga ”cirka 81 lägenheter i form av villor, radhus, parhus och flerbostadshus” plus ett antal verksamhetshus, garage och nya gator. Alltså en tätort i ”den unika miljö som tillhör Säteriets omedelbara
Kommentar:
Kommunen inser att
karaktären i området kommer att ändras betydligt. Dock är exploateringsgraden i planförslaget anpassat mot byggande i ”externa lägen”.
Tomstorlekarna är i majoritet minst 1200 kvm, vilket skall jämföras med 600-800 kvm i tätorten för friliggande hus.
De flerfamiljshus som avses är inte i samma storlek som flerbostadshus i tätorten.
I Sundviks ängar är det tvåvåningshus med vind i jämförelse med tätorten då flerbostadshus innebär minst fyra våningar.
Krav ställs även på material och färgval för att få en viss gestaltningsmässig styrning men även viss flexibilitet för tomtägaren
Kommentar:
Den nu gällande översiktsplanen antogs 2014, i denna beskrevs intentionerna att bebyggelse avses i stråk ut mot Sundsvik.
Stråkstudien producerades först 2017 vilket innebär att man inte tagit ställning till var bebyggelsen föreslås 2014.
omgivningar”. Hur är detta förenligt med ”…den nya bebyggelsen placeras så att viktiga vyer behålls”?
Knappast genom att pressa in så många byggnader på så liten yta och definitivt inte genom att bygga 6-7 meter höga flerbostadshus eller 10 meter höga verksamhetsbyggnader.
Platsen för den planerade byggnationen har idag ett rikt fågel/djurliv. Hur ser ni på detta?
Kommentar:
Den stråkstudie för Sundvik som antagits och de politiska intentionerna med byggande i stråk medför att en mer tät exploatering behöver möjliggöras i jämförelse med Sundsviks Hage.
15. Privatperson 2 och 3
Vi motsätter oss byggnationen av Sundsviks ängar där vi anser att man gör alldeles för stor åverkan på naturen och det djurliv som finns på de ytor som kommer ingå i exploateringen.
Vi hävdar nollvision på dessa ytor enligt följande.
Det finns inte motiverat i något dokument varför man anser att byggnationen ska utföras för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. Det finns inget som helst samhällsintresse för denna byggnation utan det är endast Nykvarns kommun och exploatören som har ett ekonomiskt intresse av detta. Kommunen strider mot miljöbalken 3 kap 4§ där följande är skrivet:
Jord- och skogsmark är av nationell betydelse.
Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om detta behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintresse och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Det finns annan mark i kommunen som man kan bygga på som inte har samma naturvärde
och tar jordbruksmark i anspråk. Detta har även länsstyrelsen skrivit till kommunen men ni bortser även från detta vilket är extremt anmärkningsvärt.
Det har även påtalats att det blir en påtaglig inverkan på djurlivet och det är ej rekommenderat att utföra byggnationen enligt er plan. Det är flera arter som är rödlistade som man har observerat runt storkärret.
Bebyggelse på denna plats skall ej utföras utifrån information som lämnats in till kommunen som Ni bortser ifrån.
Det är extremt tydligt att detta endast gäller pengar då kommunen tom har gjort beräkning på hur mycket skattepengar man kan få in iom denna exploatering.
Exploatören är såklart intresserad av att sälja marken
Kommentar:
Länsstyrelsen är en
samrådspart som bidrar med synpunkter i de frågor de själva ansvarar för planernas efterlevnad. Länsstyrelsen bidrar även med rådgivning i frågor som kan påverka planens genomförbarhet.
Kommunens uppgift är att beakta dessa synpunkter och göra de justeringar som man tillsammans med länsstyrelsen förhoppningsvis anser lämpliga.
I vissa frågor kan dock intentioner skilja sig åt mellan kommunala och statliga
och har inget som helst intresse över natur och djur.
Kommunen försöker även marknadsföra Nykvarns kommun som Mälar nära vilket jag anser är tragiskt då man inte förstår de regler som finns för byggnation i dessa områden.
Det finns gott om utrymme att bygga fler bostäder runt Nykvarns kärna och inte i ett naturområde som har denna klassning som Sundsviks ängar har. Ni borde rent ut sagt skämmas för att ni överhuvudtaget fortsätter planera för detta trots information ni fått från andra myndigheter. Det är de som sitter på kompetensen i frågan och trots detta så bortser Nykvarns kommun från detta och fortsätter att strida för att utföra denna byggnation.
Det ni i kommunen kanske inte känner till är att vi just nu håller på att utrota mängder av olika arter pga att man skövlar skog och tar bort åkermark. Detta gäller i Sverige och i hela världen pga att det endast är pengarna som styr. Det är pga detta regnskogen skövlas för det är endast det ekonomiska intresset som man värdesätter. Så alla bäckar små bidrar till detta som sker just nu och ni bör sätta er in i hur det kommer bli i framtiden om alla kommuner fattar sådana beslut som ni nu gör. Vi börjar tom utrota insekterna som är de tåligaste av alla arter. Så om man vill göra något av samhällsintresse så kan ni anlägga en äng på åkern för bin och fjärilar. Ha kvar alla buskage för fåglar och övriga smådjur.
Nedan är det uppspaltat i två stycken hur
byggnationsplanerna har för påverkan på storkärret och fälten.
Kommentar:
Kommunen inser att
exploateringen får stor påverkan på biologiska värden i området.
Med genomförande av de kompensationsåtgärder som framtagits anser dock kommunen att påverkan är acceptabel sett till det
bostadstillskott som kan tillföras kommunen.
Vad gäller påverkan fridlysta arter så måste även åtgärder som kan påverka dessa samverkas med länsstyrelsen vilket
säkerställer en god naturhänsyn.
Storkärret
Sundsvik hills viltvatten (storkärret) huserar flera skyddsvärda fågelarter, varav flera är störningskänsliga under häckning. Sjötypen är också ovanlig i Nykvarns kommun med sin grunda kärrartade karaktär med vass och kaveldunkantade strand och omgivande
ängsmarker som erbjuder goda möjligheter för många arter att häcka ostört från såväl människor som rovdjur samtidigt som det finns goda födosöks- och flyttrastmöjligheter. (De flesta andra sjöar i kommunen är skogskantade.)
Nedanstående artlista är dokumenterad på http://
www.artportalen.se och grundar sig på dryga 10 års
observationer. Återkommande häckande arter som föredrar en sådan här miljö är:
- Trana (årlig häckare)
- Svarthakedopping (årlig häckare med flera par) - Smådopping (sporadisk häckare)
- Sångsvan (årlig häckare)
- Grågås (årlig häckare med flera par) - Skrattmås (stor koloni med hundratals par) - Kricka (årlig häckare med flera par)
- Vattenrall (troligen årlig häckare) - Rörhöna (sporadisk häckare) - Kärrsångare (sporadisk häckare) - Vaktel (möjlig sporadisk häckare) - Skogssnäppa (årlig häckare)
Skrattmåsen som häckar i storkärret har egenskap som paraplyart genom att de håller rovdjur borta och möjliggör en skyddad miljö för många andra fåglar och djur i deras reproduktion. En egenskap som i sin tur främjar miljömålet om Myllrande våtmarker. Och just Myllrande våtmarker är inte en naturtyp som Nykvarns kommun kan ståta med speciellt många av. En allt för nära exploatering av bebyggelse/vägnät som omringar skrattmåsarna kan störa dem så mycket att de väljer att flytta därifrån.
Storkärret används också regelbundet som födosöks-/
flyttningsrastplats av:
- Sjö-/andfåglar som gråhakedopping, skedand, kricka - Rovfåglar som havsörn, fiskgjuse, lärkfalk, ormvråk, bivråk
- Vadare som grönbena, rödbena, svartsnäppa, enkelbeckasin
Sällsynta observationer som gjorts flera år i rad som möjliggjorts av sjöns karaktär är gjorda
av:- Ägretthäger - Blå kärrhök - Jorduggla - Rosenfink - Kungsörn
En allt för aggressiv urbanisering av Sundvik hills viltvatten kommer högst troligen tränga undan flertalet av denna fågelfauna som är så unik för kommunen!
Vi har sällsynta fågelarter som kungsörn som skådas
årligen som har sin jaktmark i kärret. Bebygger man så som man har tänkt kommer troligtvis alla fåglar försvinna med att måsarna flyttar och då försvinner även kungsörnen och andra unika fåglar.
I storkärret är det även ett rikt djurliv med flera olika sorters grodor, salamandrar, insekter, växter mm.
Utifrån detta hävdar vi nollvision då det är för stor påverkan på djurlivet.
Kommentar:
Vidare bearbetning av hänsyn till naturlivet i kärret sker.
Kommunen bedömer att den föreslagna exploateringen är möjlig men att ytterligare styrning krävs av ex.
husplaceringar.
Fälten
I miljökonsekvensanalysen hävdar man att fälten ej är brukbara. Moränen på jorden är exakt likadan som fälten bredvid där det odlas varje år. Att ägaren till marken inte utför något jordbruk gör att avkastningen blir mindre vilket det gör på vilket fält som helst. Ska man få stor skörd behöver man bruka den. Så enligt rekommendationer från LRS och andra myndigheter bör man ej bebygga jordbruksmark som är brukbar.
Många kommuner gör undantag från detta vilket har lett till att Sverige inte längre är självförsörjande. Då alla kommuner tänker att den lilla plätten gör inget, har gjort att man har bebyggt hundratals hektar istället för att ha kvar jordbruksmarken.
Vi hävdar nollvision enligt länsstyrelsen rekommendationer enligt nedan:
Länsstyrelsen tycker dock att även de få hektar som bebyggts på senare är för mycket. Den statliga myndigheten driver därför en nollvision för byggande.
Bara om ”väsentliga”samhällsintressen tillgodoses, accepterar länsstyrelsen att åkrar används till annat än jordbruksändamål.
Även om fälten inte brukas i dagsläget för jordbruk så är det en stor äng med blommor och ett rikt växtliv där det är hem för massa olika insektsarter. Vi håller till och med på att utrota insekterna på grund av att man tar bort ytor där de kan leva och utan dem så har vi inget växtliv kvar. Vi anser att man ska ta till sig detta och inte sätta människans behov och se hur man kan få en ekonomisk vinning.
Kommentar:
En särskild lokaliseringsprövning är framtagen för detta syfte.
Kommunens intentioner är att erbjuda en viss mängd bostäder i externa lägen, dvs ej i tätorten utan i mer ”lantliga” lägen.
Enligt översiktsplanen skall dock dessa bostäder styras längs två utbyggnadsstråk. Stråk mot Taxinge är ett och stråk mot Sundvik är det andra. I stråkstudien för Sundvik har kommunen tagit ställning till vilka områden som är lämpliga att pröva för bebyggelse och vilka områden som är bevarandevärda pga andra värden. Sundsviks ängar är ett av de områden som ansetts lämpligt för bostäder.
16. Sundsör 2:15
Vi som bor på Sundsör 2:15 motsätter sig fortsatt och bestämt de planer på planerad exploatering av
vårt unika Sundsvik. Vårt och våra grannars hem. Vi har valt att bosätta oss här, inte i en tätort och vi vill behålla vårt unika och vackra miljö intakt, där vi har ett rikt djurliv och en artrikedom som
blomstrar. Vi hade också en trygghet, trodde vi. Ett strandskydd som torde ge oss en garanti att ingen bebyggelse skulle torna upp sig här. Och nu undrar vi bittert vad dessa skydd är till för om kommuner bara kan ”riva ner” dem för ekonomiska syften.
Vi säger som vår granne;
”Man skulle kunna anta, att efter ha tagit del av Länsstyrelsens synpunkter från samrådet, att
insatser skulle göras för att åtminstone på någon punkt möta deras synpunkter. Istället har vi en
kommun som anser att de vet bättre än Länsstyrelsen och vidhåller sin storslagna vision om en
ministad i Sundsvik.
Jag har full förståelse för alla parter här. Exploatören vill tjäna pengar. Kommunen vill växa. Vi
motsätter oss inte dessa motiv. Att sedan vi som närboende inte får gehör för att vi inte önskar ingå i ett satellitsamhälle 6 km från centrum där vi blir intvingade till att bo i tätbebyggt område men utan de bekvämligheter dessa brukar känneteckna det är en sak.Vi förstår att argument som att våra vyer helt
försvinner eller att vi tvingas se hyresrättsbyggnader i tre plan istället för rådjursmamman som betar med sitt kid i morgondis inte biter och inte är argument någon vill lyssna på i dessa sammanhang.
Det som däremot går över vårt förstånd helt och hållet är häpnadsväckande; Nedan är saxat ur miljöbalken;
Miljöbalken 3 kap 4 §: Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Ovan är alltså inte missnöjesskvaller oss grannar emellan, utan en del av Svea rikes lagar. Som en följdfråga på detta är
jag nyfiken på två saker;
1. Kan kommunen definiera hur tillkomsten av denna tätbebyggelse bland och på åkerholmar,
naturområden, strandskyddsområden och åkermark är av väsentligt allmänintresse?
2. Om ni lyckas besvara fråga 1, på vilket sätt kan dessa väsentliga intressen inte tillgodoses på annan
plats i kommunen? Innan ni försöker er på ett svar, betänk att Länsstyrelsen redan avlivat
Kommentar:
Länsstyrelsen är en
samrådspart som bidrar med synpunkter i de frågor de själva ansvarar för planernas efterlevnad. Länsstyrelsen bidrar även med rådgivning i frågor som kan påverka planens genomförbarhet.
Kommunens uppgift är att beakta dessa synpunkter och göra de justeringar som man tillsammans med länsstyrelsen förhoppningsvis anser lämpliga.
I vissa frågor kan dock intentioner skilja sig åt mellan kommunala och statliga
