Idéstudie Ludvika

Idéstudie

Ludvika Program för stads- och transportutveckling i Ludvika

Rapport maj 2009

3

Idéstudie Ludvika

Ludvika Kommun • Region Dalarna • Banverket • Vägverket

Sammanfattning 1. Process

1.1 Bakgrund

1.2 Syfte med Idéstudie Ludvika 1.3 Metod och arbetssätt

1.4 Organisation 1.5 Avgränsning

1.6 Tidigare studier och beslut 1.7 Planeringssystemet

1.8 Planeringsprocessen 1.9 Aktualitet

2. Värdegrund och mål

2.1 Grunden för prioritering 2.2 Fyrstegsprincipen

2.3 Transportpolitiska mål

2.4 Utgångspunkter i Infrastrukturprop.

2.5 EU-mål

2.6 Strategisk plan 2.7 Miljökvalitetsmål 2.8 Folkhälsomål 2.9 Dalastrategin

2.10 Regional systemanalys 2.11 Transportstråk

2.12 Näringslivets mål 2.13 Kommunala mål

3. Nuläge, analys och brister

3.1 Landskapet 3.2 Stadsanalys 3.3 Bristanalys

4 8

8 8 9 9 9 9 9 10 10

11

11 11 11 11 12 12 13 13 13 14 14 14 15

16

16 18 24

Innehåll

4. Strategier och inriktning

4.1 Strategier

4.2 Stadsbyggnadsstrategier

5. Fokusområden och projektmål

5.1 Metod

5.2 Fokusområden

6. Förslag till åtgärder

6.1 Fyrstegsprincipen 6.2 Steg 1- åtgärder 6.3 Steg 2- åtgärder 6.4 Steg 3- åtgärder

6.5 Bortvalda steg3- åtgärder

7. Måluppfyllelse

7.1 Samhällsekonomisk lönsamhet

7.2 Utgångspunkter i Infrastrukturprop.

7.3 Samlad effektbedömning

8. Samband för åtgärder

8.1 Steg1 och 2 åtgärder 8.2 Steg 3 åtgärder

9. Ekonomi

9.1 Anpassning till budgetrestriktionen 9.2 Investeringsbehov

9.3 Kostnad per åtgärd 9.4 Finansiering

10. Fortsatt arbete

10.1 Processen och planeringsverktyg

28

28 28

30

30 30

31

31 31 32 32 49

50

50 50 50

51

51 51

51

51 51 52 52

52

52

11. Källor 53

4

Vägverket • Banverket • Region Dalarna • Ludvika Kommun

Bakgrund

Åtgärder för väg 50, väg 66 och järnväg genom Ludvika har under lång tid diskuterats. För att lösa vägtransportproble- mena var förbifart länge det enda gångbara alternativet.

Den planerade förbifarten öster om Ludvika lyftes för ett antal år sedan ur den nationella vägplanen.

Idéstudie Ludvika är ett samverkansprojekt mellan Vägver- ket, Ludvika kommun, Banverket, näringslivet och Region Dalarna som syftar till att finna optimerade lösningar för steg 1, 2 och 3 i fyrstegsprincipen. Merparten av trafik på väg 50 och väg 66 har mål- och startpunkt lokalt vilket innebär flera möjligheter till effektiva och samhällsekono- miska lösningar med relativt små medel och på stadens villkor.

Studien ska framför allt ses som ett stadsutvecklingspro- jekt där mål för stadens utveckling är utgångspunkt. De diskuterade infrastruktursatsningarna ska förhålla sig till mål för stadsutveckling och vara tydliga medel för framtida utveckling av staden, regionen och näringslivet.

För närvarande pågår revidering av de långsiktiga åtgärds- planerna för den strategiska- och ekonomiska planeringen på nationell- och regionalnivå. Det övergripande syftet med studien är att skapa ett bra och samordnat material som kan användas som underlag för åtgärdsplanering och stadsutveckling.

Mycket pekar på att Bergslagsdiagonalen (väg 50) och järn- vägstråken, Bergslagsbanan och godstråket mot Göteborg väster Värnen, utvecklas till allt viktigare transportkorrido- rer genom Sverige. Nuvarande trafiksituation genom Lud- vika innebär låg transportkvalitet. Den regionala system- analyser och stråkanalysen för bergslagsdiagonalen pekar på stora av förbättrad standard.

Värdegrund och mål

Idéstudie Ludvika är ett stadsutvecklingsprojekt med flera goda synergieffekter som inte avspeglas i den samhällseko- nomiska beräkningen enligt EVA-modell.

Transport- och trafikverken har sammanfattat grunden för prioritering av åtgärder/projekt enligt följande:

• Uppfyllelse av transportpolitiska mål

• Utgångspunkter i Infrastrukturpropositionen

• Prioritet i regional systemanalyser

• Anpassning till budgetrestriktionen

• Åtgärder enligt fyrstegsprincipen

• Samhällsekonomisk lönsamhet/samlad effektbedömning

• Medfinansiering

Nuläge, analys och brister

Landskapet kännetecknas av kraftiga topografiska skillna- der i den småskaliga bergkullterrängen som är typisk för Bergslagen. Särdrag att ta fasta på är de rumsgivande slutt- ningarna, utblickarna över vattenrummen och möjligheten till överblick från höjderna.

Ludvika tätort med centrumbebyggelse, industri, service och bostäder ligger, på grund av de naturgeografiska be- tingelserna, väl koncentrerad mellan höjder och sjöar.

Ludvikas stadsbebyggelse tar sin utgångspunkt i utveck- lingen av dels bruksmiljön vid Ludvika ström, dels järn- vägsutbyggnaden. Ludvika tätort är historiskt framvuxen vid ett strategiskt bra läge för råvaror, transporter och energi. Centrala stadens stadsplan är ett resultat av en reglering vid förra sekelskiftet och successiv utbyggnad bl a genom P O Hallmans insatser. Det ortogonala rutnätet av förhållandevis breda gator ger stadga åt centrum och skil- jer detta från övriga, mer organiskt framvuxna områden.

Viktiga målpunkter i centrala Ludvika är nåbara inom 500 meters gångavstånd. Busslinjenätet och järnvägsstatio- nen täcker också tillsammans in de centrala delarna så att tillgängligheten med kollektivtrafik och regionala kom- munikationer är god. Det regional- och lokala busslinjenä- tet tillsammans med flexlinjen anses vara väl utbyggt och fyller god funktion. Gång- och cykelvägnätet är även det väl anpassat med bra förbindelser. Merparten av vägtrafiken på det nationella och regionala vägnätet har start och mål- punkter inom centrala delarna av tätorten.

Förutsättningarna för en hållbar utveckling med energi- effektiva transporter, åtgärder steg 1 och 2, är goda.

Övergripande brister

• Identitet och visuell upplevelse

• Regional utveckling

• Transportkvalitet

• Trafiksäkerhet

• Miljö

• Geografiska begränsningar

Brister för väg- järnväg- och gatusystem, sammanfattas med:

• Låg transportkvalitet - kapacitets- och framkomlighets- problem (Ludvika utgör en ”propp” på ett stort stråk)

• Miljöproblem (estetiska, skalmässiga, barriärer, buller, utsläpp och vibrationer) Stor andel tunga transporter som går genom tätorten.

• Tillgänglighets- och trafiksäkerhetsproblem (in-utfarter, oskyddade trafikanter, korsningar, barriärer och järnväg)

Sammanfattning

Strategier och inriktning

Idéstudie Ludvika ska framför allt ses som ett stadsutveck- lingsprojekt där mål för stadens utveckling är utgångs- punkt. De diskuterade infrastruktursatsningarna ska för- hålla sig till mål för stadsutveckling och vara tydliga medel för framtida utveckling av staden, regionen och näringsli- vet. Framgångsfaktorer för utvecklings- och samverkans- projekt är:

• En gemensam avsiktsförklaring - målbild och ambition

• Värdet av symboler - som ledstjärna och inriktning

• Envishet och kontinuitet i organisation och styrning

• Godwill - Tydlig information till och delaktig allmänhet

• Tydliga roller - ansvar och mandat för representanter och organisationer

Idéstudie Ludvika baseras på stadsbyggnadsstrategin att koncentrera med ett scenario av medel tillväxt.

I det fortsatta arbetet bör utvecklingskoncept och strategier för stadsutveckling arbetas fram som motiv och plattform för framtida steg 1, 2 och 3 åtgärder. Se vidare kapitel 10 Fortsatt arbete.

Fokusområden och projektmål

Transportsystemet utvecklas i samspel med övriga sam- hällsbyggnadsinsatser där samspelet bidrar till värdeut- veckling. Ett tillgängligt transportsystem som ger möjlig- heten att överbrygga geografiska avstånd och barriärer som skapar närhet och kontaktmöjligheter så att behoven hos både medborgare, näringsliv och offentliga organisa- tioner kan tillgodoses. För att med helhetssyn åstadkomma ett framgångsrikt utvecklingsarbete krävs tydliga mål och fokusområden.

Utifrån de plats- och situationsspecifika fokusområderna och projektmålen, som tar stöd i övergripande mål, moti- veras framtida hållbara samhällsbyggnadsprojekt i Lud- vika. I det sammanhanget ingår infrastrukturen som en integrerad del i mål- och värdeutvecklingen.

Måluppfyllelse och samlade effektbedömning av åtgärder enligt Idéstudie Ludvika kommer att redovisas enligt de transportpolitiska delmålen, kap 7 Måluppfyllelse och effekter.

5

Idéstudie Ludvika

Ludvika Kommun • Region Dalarna • Banverket • Vägverket

Tre huvudsakliga fokusområden har utpekats med ett antal riktlinjer för utveckling av kvaliteterna i projektet Idéstudie Ludvika:

Ludvika – Identitet, form och innehåll

Ludvika – Stadens, näringslivets och regionens hållbara kommunikationer

Ludvika – Plats för världsledande näringsliv

60 min tåg

30 min tåg

15 min buss

5 min G/C Resecentrum

Ludvika

(2500)ABB

Lindesberg 23000 inv.

Örebro 130000 inv.

Västerås 135000 inv.

Fagersta 12000 inv.

Centrum Ludvika

Borlänge 48000 inv.

Falun 56000 inv.

Smedjebacken

Grängesberg Landstinget

(600)

Spendrups (300)

STRÅK

Bergslagsdiagonalen Bergslagsbanan

Stockholm STRÅK

Stockholm-Dalafjällen väg 66/245/247

STRÅK

Arbetspendling Västerås-Ludvika väg 66 och Bergslagspendeln

Figur. Ludvika, stråk och arbetsmarknadsregionen

Förslag till åtgärder

Idéstudie Ludvika har utarbetat åtgärdsförslag för steg 1, 2 och 3. Ekonomisk jämförelse har gjorts med steg 4 åtgärd (Förbifartsaltrenativet) under arbetet men redovisas ej i denna rapport.

Merparten av vägtrafiken har start och målpunkt i cen- trala tätorten. Det ger goda förutsättningar för steg 1, 2 och 3 åtgärder.

Det befintliga gc-vägnätet anses vara väl utbyggt. Ensta- ka kompletterande länkar i samband med resecentrum ger ett väl fungerande system.

Samarbete och utveckling tillsammans med ABB och övrigt transportkrävande näringsliv ger stor utväxling (lokalt och regionalt) för steg 1 och 2 åtgärder.

Utveckling av resecentrum i pågående projekt Entré Ludvika är ett centralt projekt och för att uppnå målen inom fokusområderna. Ger mycket goda förutsättningar för steg 1 och 2 åtgärder. Samarbete med TiB, en-timmes- trafik.

En kommunal strategisk planerering för koncentration och närhet till stadens funktioner och utbud ger goda förutsättningar för steg 1, 2 och 3 åtgärder.

Det befintliga busslinjenätet, regionalt och lokalt, är väl utbyggt vilket ger bra förutsättningar för steg 1 och 2 åtgärder.

Vidarutveckla miljö, och utbud i centrum, vid resecen- trum, Väsmanstranden och i den gröna miljön till att- raktiva och tillgängliga offentliga rum med identitet där människor, trivs, vistas och mår bra.

Idéstudie Ludvika har studerat fysiska steg-3 åtgärder och utvecklingsområden är indelade i 17 delområden som har prioriterats inbördes och deras samband är kartlagt för att möjliggöra etapputbyggnad utifrån mål, ekonomi och finansiering.

Tre huvudfaser/samband är identifierade med prioritet att genomföra åtgärder i samband med resecentrum, En- tré Ludvika, i en första fas. Se vidare kap. 8 Samband för åtgärder.

De 17 åtgärderna utgör sammantaget den samlade helhets- bilden av de fysiska åtgärderna.

Fysiska åtgärder i Idéstudie Ludvika handlar om att på sta- dens villkor utforma en vacker, säker och hållbar miljö som har kapacitet att fungera som viktigt transportstråk.

• En miljö som är tillgänglig, säker och upplevs trygg

• Utbyggnad och förbättring av gång- och cykelnätet.

• God kapacitet och trafiksäkerhet i korsningar genom cir- kulationer och säkra passager

• Mötesseparering på delar av vägnätet där det är stora olycksrisker och lämplig vägtyp

• Planskilda passager för gång- och cykeltrafik

• Mer stadsmässigt utseende på väg

• Minimering av konfliktpunkter

• Minimera fysiska och visuella barriärer

• Utveckling av ett samlat och attraktivt resecentrum inom ramen för projekt Entré Ludvika.

Under arbetet med Idéstudie Ludvika har flera alternativ diskuterats och värderats.

Det grundläggande motivet till att åtgärder valts bort är att åtgärden inte harmonierat med stadens och land- skapet skala och karaktär. Det är en risk att åtgärden medför ett onödigt stort intrång och element i stads- och landskapsbilden.

Måluppfyllelse

Åtgärder i transportsystemet enligt Idéstudie Ludvika lig- ger väl i linje med Infrastrukturpropositionens mål och utgångspunkter.

Idéstudie Ludvika är ett integrerat samverkansprojekt.

Lokalt och regionalt inflytande och ansvar är centralt för projektets framgång. Fördelning av investeringar steg 1, 2 och 3 åtgärder och samverkan för steg 1 och 2 åtgärder dis- kuteras mellan parterna.

Ludvika är en tillväxtkommun och plats för världsledande näringsliv där ABB expanderar. Vidare har Spendrups bryg- gerier stora utvecklingsplaner. Ett flexibelt, transportslags- övergripande, konkurrenskraftigt och hållbart transport- system är avgörande för orten, regionen och näringslivet.

Det är samtidigt viktigt att kunna locka kompetent arbets- kraft genom attraktivt arbete, boende och goda resemöjlig- heter.

6

Vägverket • Banverket • Region Dalarna • Ludvika Kommun

Idéstudie Ludvika är ett projekt av arbetsmarknadsregional betydelse. Arbetsmarknaden är kopplad till Falun-Borlänge regionen och Mälardalen med Stockholm, Västerås–Örebro.

Idéstudien är också ett projekt som stödjer den växande besöksnäringen där Dalarna är i särklass landets ledande besökslän.

Idéstudie Ludvika bidrar till hållbara transporter och resor genom satsning på steg 1 och 2 åtgärder tillsammans med näringslivet. Vidare bidrar satsning på resecentrum att kol- lektivresandet ökar.

Ludvikaprojektet bedöms samlat få följande effekter:

Tillgängligt transportsystem

• Ludvikaprojektet innebär integrerat samarbete och håll- barhetsvinster för ABB och Spendrups och övrigt transport- beroende näringsliv. Stora effekter kan uppnås genom steg 1 och 2 åtgärder.

• Ludvikaprojektet innebär en tydlig transportslagsöver- gripande satsning med ett koncentrerat resecentrum för ett tillgängligare och hållbarare kollektivresesystem med ökad spårbunden pendlings- och godstrafik.

• Ludvikaprojektet innebär en tydlig satsning på steg 1 åt- gärder i det lokala- och regionala systemet.

• Ludvikaprojektet innebär en ökad tillgänglighet tvärs väg och järnvägstråk och därmed utvecklingspotential för sta- den och näringslivet.

Hög transportkvalitet

• Ludvikaprojektet bidrar till högre transportkvalitet ge- nom förbättrad trafikrytm och omfördelning av tung trafik i det lokala systemet.

• Ludvikaprojektet innebär en viktig lokal satsning på väg och järnväg relaterat till utpekade transportstråk enligt den regionala systemanalysen och länstransportplanen.

• Ludvikaprojektet innebär en tydlig transportslagsövergri- pande satsning med ett koncentrerat resecentrum.

• Ludvikaprojektet har formats i samarbete med näringsli- vet för en god och anpassad transportkvalitet.

Säker trafik

• Ludvikaprojektet bidrar till förbättrad trafiksäkerhet och minimering av barriäreffekter genom strategisk lokalise- ring av målpunkter och etableringar samt trafiksäkerhets- höjande åtgärder för oskyddade trafikanter.

• Ludvikaprojektet innebär en säkrare miljö för närbo- ende och verksamheter utmed transportstråket genom en utformning relaterad till hastighet, omfördelning av tung trafik, säkra korsningsutformningar, säkra passager och en minskning av konfliktpunkter.

God miljö

• Ludvikaprojektet ökar attraktiviteten hos staden och dess näringsliv.

• Ludvikaprojektet innebär en vackrare stad och trevligare trafikantupplevelse.

• Ludvikaprojektet innebär en ökad tillgänglighet längs och tvärs väg- och järnväg och därmed utvecklingspotential för bebyggelse, rekreation, stråk och sjöliv.

• Ludvikaprojektet innebär goda förutsättningar för sta- dens och centrums utveckling med god orienterbarhet, anpassad skala och identitet.

• Ludvikaprojektet innebär förbättrad miljö för närboende och verksamheter genom bullerskyddsåtgärder, miljöupp- rustning och omfördelning av viss tung trafik.

Positiv regional utveckling

• Ludvikaprojektet ger ökad möjlighet till attraktiv och utö- kad arbetsmarknad genom regional tillväxt, integrering och tillgänglighet. Flera vinster genom steg 1 och 2 åtgärder.

• Ludvikaprojektet innebär en viktig lokal satsning på väg och järnväg relaterat till utpekade transportstråk enligt den regionala systemanalysen och länstransportplanen.

• Ludvikaprojektet innebär en förbättring som stödjer be- söksnäringen lokalt och regionalt.

Ett jämställt transportsystem

• Ludvikaprojektet innebär ökad tillgänglighet och när- het till handel och service genom satsning på centrum och lokala stadsdelscentrum med goda gång- och cykelförbin- delser.

• Ludvikaprojektet innebär en ytterligare satsning på tryg- ga och säkra GC-vägar och förbättrad kollektivtrafik genom resecentrum.

Samband för åtgärder

Projektets fysiska steg-3 åtgärder och utvecklingsområden är indelade i 17 delområden, delområdenas beroendesam- band är kartlagt för att möjliggöra etapputbyggnad utifrån mål och ekonomi. Tre huvudsakliga samband är identifie- rade:

Samband 1 Åtgärder för resecentrum och korsningar vid viktiga målpunkter är prioriterade samband för att tidigt uppnå flera mål och framgång i steg 1 och 2 åtgärder.

Samband 2 utvecklar de centrala delarna, stärker vatten- kontakten och miljön kring stadsinfarterna för att mini- mera barriäreffekter, miljöproblem och trafiksäkerhetspro- blem. Samband 3 är förbättrar infarter med åtgärder för god transportkvalitet, förbättrad trafiksäkerhet och miljö.

De 17 åtgärderna utgör sammantaget den samlade helhets- bilden av de fysiska åtgärderna.

Ekonomi

Merparten av trafik på väg 50 och väg 66 har mål- och startpunkt lokalt vilket innebär flera möjligheter till effek- tiva och samhällsekonomiska lösningar med relativt små medel och på stadens villkor. Projektet har därför arbetat mycket aktivt för att få ner investeringsvolymen i förhål- lande till förbifartsalternativet.

Idéstudie Ludvika har genom inriktning mot en anpas- sad skala, strategisk lokalisering av målpunkter och flöden samt satsning på resecentrum minskat investe- ringsbehovet till nästan hälften av förbifartsalternativet.

Ludvikaprojektet har dessutom lett till en förbättrad samhällsekonomisk kalkyl jämfört med tidigare förbifart.

När man därtill fogar goda miljövinster, exploateringsef- fekter, ökad möjlighet till hållbart resande och bra förut- sättningar för näringslivets utveckling uppvisar Ludvika- projekt goda synergieffekter.

Idéstudie Ludvika har delat upp och prioriterat åtgärder till olika faser för genomförande inom den samlade helhets- bilden. Därigenom skapas en flexibilitet och handlingsut- rymme för genomförande beroende på finansieringstillfäl- len och typ av finansiering.

Kostnader för åtgärder enligt Idéstudie Ludvika uppgår sammanlagt till ca 400 Mkr. Kostnader för bangårdsåt- gärder, enligt Banverkets utredning som är klar juni 2009, tillkommer.

Projektet redovisar ett investeringsbehov (fördelning enligt traditionellt väghållaransvar) till Nationell plan om

220 Mkr. Parterna (Vägverket, Banverket och Ludvika kom- mun) avser att teckna avsiktsförklaring avseende fördelning och medfinansiering av investering om projektet finner stöd i Nationell plan.

Fortsatt arbete

För att med helhetssyn åstadkomma ett framgångsrikt utvecklingsarbete krävs tydliga riktlinjer och ambitioner.

Arbetet sker genom en samordnad demokratisk process.

Utgångspunkter är den övergripande strategin, se kap. 4 Strategier och inriktning, värdegrunder enligt kap. 2 Värde- grund och mål fokusområderna och projektmålen se kap. 5 Fokusområden och projektmål.

7

Idéstudie Ludvika

Ludvika Kommun • Region Dalarna • Banverket • Vägverket

Väg 66

Smedjebacken

Väsman Gårlången

Väg 245/247 Grangärde Sälen

Väg 50 Örebro Väg 50

Borlänge

Håksberg Persbo

Lyviksberget

Karta. Ludvika tätort med omland

Högberget

Bergslagsbanan Örebro

ABB Bergslagsbanan

Borlänge

Bergslagspendeln Västerås-Stockholm

8

Vägverket • Banverket • Region Dalarna • Ludvika Kommun

1.1 Bakgrund

Åtgärder för väg 50, väg 66 och järnväg genom Ludvika har under lång tid diskuterats. För att lösa vägtransportproble- mena var förbifart länge det enda gångbara alternativet.

Den planerade förbifarten öster om Ludvika lyftes för ett antal år sedan ur den nationella vägplanen. Samtidigt be- slöt regeringen att inte fastställa den överklagade arbets- planen.

Ludvika kommun, Banverket och Vägverket genomförde 2005 en charette med syfte att genom ett kreativt samar- bete mellan flera parter utveckla hela stadsmiljön. Charett- arbetet skulle inte fokusera enbart på vägen utan använda de verktyg som finns för respektive part för att nå gemen- samma mål. Resultaten av charetten finns redovisade i en rapport. Charetten fördjupades av en arbetsgrupp 2006.

En ny planeringsprocess krävs idag för att finna en utform- ning för trafiken på väg och järnväg i befintlig sträckning med utgångspunkt i tidigare charettearbete.

Under nuvarande åtgärdsplanering 2010-2021 krävs ett un- derlag som kan utgöra ett inspel i planeringsarbetet.

Ludvika kommun har med detta som grund för avsikt att fortsättningsvis inte driva frågan om anläggande av en för- bifart utan satsa allt på en förbättring i befintlig sträckning.

Ludvika är en tillväxtkommun med starkt näringsliv do- minerad av industrin. Industrins utvecklingen är alltmer kunskapsintensiv med industrin har behov av högutbildad arbetskraft. Närhet till Mälardalen och Borlänge-Falun samt att Ludvika ligger vid prioriterade väg- och järnvägs- stråk gör Ludvika sammantaget intressant ur ett arbets- marknads- och regionalt perspektiv.

Mycket pekar på att Bergslagsdiagonalen (väg 50) och järn- vägstråken, Bergslagsbanan och godstråket mot Göteborg väster Värnen, utvecklas till allt viktigare transportkorrido- rer genom Sverige. Nuvarande trafiksituation genom Lud- vika innebär låg transportkvalitet. Den regionala system- analyser och stråkanalysen för bergslagsdiagonalen pekar på stora av förbättrad standard.

En inledande diskussion om hur en lösning för Ludvikapro- jektet ska drivas vidare har hållits mellan Ludvika kom- mun, Banverket och Vägverket.

Vägverket, Banverket och Ludvika kommun har gemensamt beslutat att arbeta för en förbättrad och utvecklad stads- miljö i Ludvika.

1.2 Syfte med Idéstudie Ludvika

Idéstudie Ludvika är ett samverkansprojekt mellan Vägver- ket, Ludvika kommun, Banverket, näringslivet och Region Dalarna som syftar till att finna optimerade lösningar för steg 1, 2 och 3 i fyrstegsprincipen. Merparten av trafik på väg 50 och väg 66 har mål- och startpunkt lokalt vilket innebär flera möjligheter till effektiva och samhällsekono- miska lösningar med relativt små medel och på stadens villkor.

Studien ska framför allt ses som ett stadsutvecklingspro- jekt där mål för stadens utveckling är utgångspunkt. De diskuterade infrastruktursatsningarna ska förhålla sig till mål för stadsutveckling och vara tydliga medel för framtida utveckling av staden, regionen och näringslivet.

Det övergripande syftet med studien är att skapa ett bra och samordnat material som kan användas som underlag för åtgärdsplanering och stadsutveckling.

Planering av infrastruktur och samhällbyggbyggnad har traditionellt skett inom respektive aktörs eget ansvars- område, vilket har lett till stuprörstänkande. Ett syfte är med projektet är att utveckla och pröva nya arbetssätt och samverkansformer som bryter det traditionella sektorstän- kandet.

Parterna i projektet (Vägverket, Banverket och Ludvika kom- mun) finansierar gemensamt detta utvecklings- och demon- strationsprojekt.

• Genom effektiv samverkan mellan olika samhällbyggande parter implementera idéerna i konkret åtgärdsplanering, så att synergieffekterna av det samlade åtgärdspaketet inte går förlorat.

• Genom ett nytt sätt att sammanställa objekt till komman- de åtgärdsplanering, med en transportslagsövergripande helhetslösning, som innehåller åtgärder i 4-stegsprincipens alla steg, med tyngdpunkt på 1-3, som därigenom bidrar till ett effektivt utnyttjande av offentliga medel för samhälls- byggnad.

• Utifrån erfarenheter av arbetssättet följa upp och doku- mentera för att kunna nyttjas i kommande projekt av lik- nande karaktär.

• Identifiera behov av utveckling av effektsamband för denna typ av ”paketlösning”

• Konkretisera och vidareutveckla resultatet från den ge- nomförda charetten

1. Process 1.3 Metod och arbetssätt

Arbetet har bedrivits genom regelbundna arbetsgruppsmö- ten med representanter från Ludvika kommun, Vägverket, Banverket, Region Dalarna samt Falun-Borlänge Regionen.

Representanter från näringslivet har deltagit vid några mö- ten. Arbetsgruppen har via projektledaren rapporterat till projektets styrgrupp.

Arbetsgruppen har diskuterat utifrån tema enligt projekt- tidsplanen.

TEMA:

• Bakgrund (genomgång av tidigare studier och planer)

• Mål (målformulering och strategier för stadsutveckling)

• Omvärld (förändringar, tendenser och påverkan)

• Analys (stadsanalys och förutsättningar)

• Fyrstegsprincipen

• Kalkyl (jämförelse mellan alternativ)

• Inspel (stategiska beslut, prioritering, samhällsekonomi)

• Effekter (måluppfyllelse, samhällsekonomisk bedömning)

• Risker

• Utformningsfrågor (steg 3 åtgärder och prioriteringar)

• Utvärdering av process (SWOT analys och erfarenheter)

TIDSPLAN IDÉSTUDIE LUDVIKA

Mathias Ahlgren 2008- 2009 Aktivitet / vecka

m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f m t o t f Projektledning

Möte Arbetsgrupp Tema Arbetsgrupp Möte Styrgrupp Möte Intressenter Möte Konsultgrupp Stödfunktion SWECO Underlag/sammanställning Analyser Måldiskussion Trafik Stadsutveckling, Arkitektur Miljö, förutsättningar Planering, skiss Kalkyl Effektberäkningar 4-stegsprincip etapp-indelning Redovisning åtgärdsplanering Koncept Slutsrapport Redovisning Slutrapport Redovisning Utvärdering FUD

Förklaring Möte Arbetsgrupp Möte Styrgrupp Möte Konsultgrupp Redovisning

SWOT Effekter Skiss

Skiss

50 51 52 1 april

Startmöte Bakgrund Analys Mål

10 2009-02-02

2 3 4 5 6 7 8 mars

dec jan feb

14 Datum:

Rev:

2008-12-16

11 12 13

9

Rapport

Omfattning Underlag Mål Omvärld Kalkyl Inspel Analys

P:\3310\2008 (665-\3310811000\01-uplan\Tidsplan Idéstudie Ludvika.xls 1 (1) BLAD1

2008-07-03

Figur 1.1. Utdrag ur projekttidsplanen med aktiviteter

9

Idéstudie Ludvika

Ludvika Kommun • Region Dalarna • Banverket • Vägverket

1.4 Organisation

STyRGRUPP

Projektets styrgrupp består av:

Maria Pettersson Ludvika kommun

Kenth Nilsson Banverket

Torbjörn Suneson Vägverket Caroline Ottoson Vägverket (ordf)

Bo Sjödin Vägverket

Anders Ahlgren Region Dalarna ARBETSGRUPP

Projektets arbetsgrupp består i huvudsak av : Jan-Erik Eriksson Ludvika kommun Göran O Sundell Ludvika kommun Christer Lindberg Ludvika kommun Göran Eriksson Ludvika kommun Agneta Frejd Banverket

Ola Östlund Vägverket Ragnhild Widgren Vägverket

Jasmine Skarp Vägverket

Kent Söderlund Region Dalarna

Erik Bransell Falun-Borlänge regionen Anders Hjärtedal ABB (möte 7-8)

Mathias Ahlgren Projektledare

Följande personer har deltagit vid enstaka eller del av möten:

Anna-Lena Söderlind Vägverket Per-Henrik Nilsson Vägverket

Örjan Asplund Vägverket

Tommy Johansson ABB

Håkan Hultgren ABB

Bror Wallin Ludvika kommun Karin Sandahl Ludvika kommun

Håkan Rosén Ludvika kommun

Lars-Åke Josefsson Ludvika kommun Maria Sjöberg Unika Ludvika Margareta Olsson Företagarna

Jan Norrgo Köpmannaföreningen

Jan Olsson Impregna

Håkan Bergeå Bergslagsdiagonalen KONSULTGRUPP

Mathias Ahlgren SWECO Architects P-G Hillinge SWECO Architects Tony Svensson SWECO Architects yvonne Seger SWECO Architects Andreas Olérs SWECO Architects Anders Atterbrand SWECO Infrastructure Susanna Broström SWECO Infrastructure Björn Forsberg SWECO Infrastructure Helene Dannelind SWECO Infrastructure Emma Agneman SWECO Infrastructure Stefan Andersson SWECO Infrastructure Roland Petersson SWECO Infrastructure

1.5 Avgränsning

Idéstudie Ludvika är en fördjupad idéstudie i den strategis- ka- och ekonomiska planeringsfasen. Studien ska ses som ett samordnat program inför den lagstadgade planerings- processen.

Geografiskt avgränsas studien till val av åtgärder för stads- utveckling i tätorten Ludvika med tillhörande nationell- och regional väg- och järnvägsstruktur.

1.6 Tidigare studier och beslut

Åtgärder på väg 50 genom Ludvika har under lång tid dis- kuterats, det alternativ som länge var det enda gångbara var en förbifartslösning. Under slutet av 1990-talet pågick en process som ledde fram till en färdig arbetsplan för förbifartslösning väg 50 Ludvika. Den planerade förbifarten öster om Ludvika lyftes för ett antal år sedan ur den natio- nella vägplanen. Samtidigt beslöt regeringen att inte fast- ställa den överklagade arbetsplanen. Detta innebar att en ny planeringsprocess krävs för att finna en utformning för genomfartstrafiken i befintlig sträckning.

Ludvika kommun, Banverket och Vägverket genomförde 2005 en charette med syfte att genom ett kreativt samar- bete mellan flera parter utveckla hela stadsmiljön och inte enbart fokusera på vägen och använda de verktyg som finns för respektive part för att nå gemensamma mål. Resultaten av charetten finns redovisade i en rapport.

Charetten fördjupades av en arbetsgrupp 2006. Resultatet är samlat i rapport ”Ludvika stadsutveckling och trafikmil- jö, Arbetsgruppens rapport med kompletteringar” juni 2006.

Resultatet i rapporten är utgångspunkt för denna Idéstudie.

1.7 Planeringssystemet

Tidigare har varje transportverk arbetat efter egen inves- teringsplan så som Nationell väghållningsplan (Vägverket) och Nationell banhållningsplan (Banverket). Åtgärder i landets transportinfrastruktur delas nu in i två ekonomiska transportslagsövergripande investeringsplaner, en på na- tionell nivå och en på läns/regional nivå.

Nationell plan för transportsytemet (NPT). En samord- nad plan för hela det nationella transportsytemet. Planen omfattar investeringsåtgärder samt prioriterade åtgärder enligt infrastrukturpropositionen och de transportpolitiska målen. Stundande planeringsperiod omfattar 2010-2021.

Planen upprättas av transportverken och faställs av reger- ingen.

Länsplan för regional transportinfrastruktur (Länstran- sportplan, LTP). Planen omfattar investeringsåtgärder samt trafiksäkerhetsåtgärder på det regionala vägnätet. Dess- utom omfattar planen bidrag till kommuner för miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder på det kommunala vägnätet och till Trafikhuvudmannen för kollektivtrafik för infrastruk- turåtgärder i kollektivtrafiken. Region Dalarnas nuvarande Länstransportplan omfattar perioden 2004-2015. Arbetet pågår med framtagande av ny plan för nästa planperiod.

Länstransportplanen upprättas och faställs av Region Dalarna.

Åtgärder enligt Idéstudie Ludvika rör både Nationell plan och Länstransportplan.

Sörvik

Persbo

Ludvika

Håksberg

Nybo

Marnäs

Knutsbo Fridhem

Gräsberg

Högberget Brunnsvik

Digervåla

Landforsen

Lorensberga Sollen

Väsman

Malsjön

Dammsjön

Gårlången Övra Hillen

Lyviksberget

66 50

50

Karta 1.2. Idéstudiens geografiska utredningsområde

10

Vägverket • Banverket • Region Dalarna • Ludvika Kommun

1.8 Planeringsprocessen

Idéstudie Ludvika är en del av den tidiga strategiska- och ekonomiska planeringen för transportinfrastrukturen. Idé- studien ska fungera som ett inspel och stöd till transport- verkens samlade åtgärdsplanering.

Viktiga frågeställningar i detta skede är varför? vad? var?

och om?. Samtidigt är det viktigt att diskuteras och skissa på hur?. Detta för att tydligare sammanfatta den gemensamma bilden av den fysiska utvecklingen.

Idéstudie Ludvika bör liknas vid ett tidigt samordnat pro- gram inför fortsatt arbete i de lagbundna och mer traditio- nella planerings- och genomförandeprocesserna. Oavsett utfall i den ekonomiska planeringen är Idéstudie Ludvika en viktig plattform för helheten och kontinuiteten.

1.9 Aktualitet

För närvarande pågår revidering av de långsiktiga åtgärds- planerna för den strategiska- och ekonomiska planeringen på nationell- och regionalnivå.

Ett samordnat underlag för åtgärdsplaneringen är värde- fullt och angeläget.

INSPEL

SYSTEM- ANALYS

FÖRSLAG TILL PROJEKT

Effektbedömning och Succesiv kalkyl

PLANERING / FySISK PLANERING / GENOMFÖANDE

EKONOMISK PLANERING

NPT

Förstudie

Utredning

Plan

LTP

STRATEGISK / EKONOMISK PLANERING

Idéstudie Lud vika

Bygghandling

Utförande

Uppföljning

Ingen fortsatt planering

Figur1.3. Planeringsprocessen

Exempel Vägutredning

Exempel Vägarbetsplan Detaljplan

11

Idéstudie Ludvika

Ludvika Kommun • Region Dalarna • Banverket • Vägverket

2.4 Utgångspunkter i

Infrastrukturpropositionen

”FRAMTIDENS RESOR OCH TRANSPORTER - INFRA- STRUKTUR FÖR HÅLLBAR TILLVäxT”

PROP. 2008/09:35.

Nedan redovisas i sammandrag regeringens utgångspunkter med utdrag ur propositionen

Ett klimateffektivt och konkurrenskraftigt transportsystem för tillväxt och utveckling

Regeringens utgångspunkter

Transportsystemet ska bidra till övergripande mål Regeringens övergripande mål är att bryta utanförskapet genom fler jobb i fler och växande företag. En fungerande infrastruktur är en grundförutsättning för att bedriva före- tagsverksamhet och att åstadkomma en långsiktigt hållbar tillväxt i alla delar av landet. Regioners möjlighet att be- hålla och locka till sig företag är beroende av att det finns fungerande transporter och kommunikationer. Utvecklingen av systemen ska baseras på både mäns och kvinnors behov och synpunkter.

Hållbara och konkurrenskraftiga transporter

Effekterna av den globala uppvärmningen blir allt mer påtaglig runt om i världen. Klimatutmaningen som mänsk- ligheten står inför måste tas på största allvar. Transport- sektorn svarar för 30 procent av de svenska utsläppen av växthusgaser och nära 25 procent av den totala slutliga inhemska energianvändningen. Det finns behov av ett transportsystem som hanterar klimatutmaningen och sam- tidigt bidrar till en samhällsutveckling med hållbar tillväxt.

Resor och transporter ska underlätta vardagen för männis- kor och företag och utgöra hållbara klimatsäkra transport- lösningar.

Sverige är ett av världens mest handelsberoende länder.

Samtidigt är Sverige ett relativt glest befolkat land i Euro- pas utkant. Transportsystemet är samhällets blodomlopp.

Det behöver fungera för att människor ska kunna ta sig mellan bostad och arbete och vidare ut i världen. Det är en förutsättning för att de möjligheter till utveckling som finns i olika delar av landet ska kunna tas tillvara. Det behövs för att det internationella utbyte av varor och tjänster som byggt vårt välstånd ska fungera effektivt. Det finns stora transportstråk där många personer och mycket gods rör sig och det finns finmaskiga förgreningar som gör att alla punkter i systemet kan nås så att resurserna där kan tas till vara och utvecklas.

2.1 Grunden för prioritering

Transport- och trafikverken har sammanfattat grunden för prioritering av åtgärder/projekt enligt följande:

• Uppfyllelse av transportpolitiska mål

• Utgångspunkter i Infrastrukturpropositionen

• Prioritet i regional systemanalyser

• Anpassning till budgetrestriktionen

• Åtgärder enligt fyrstegsprincipen

• Samhällsekonomisk lönsamhet/samlad effektbedömning

• Medfinansiering

Vidare tillkommer ett antal bivillkor i enlighet med direktiv och proposition.

Idéstudie Ludvika är ett stadsutvecklingsprojekt med flera goda synergieffekter som inte avspeglas i den samhällseko- nomiska beräkningen enligt EVA-modell. Den samlade ef- fektbedömning av idéstudie Ludvika redovisas därför i text under uppfyllelse av transportpolitiska mål enligt direktiv från Vägverket.

2.3 Transportpolitiska mål

Utgångspunkt för upprättande av planer och detta arbete är de transportpolitiska målen. Det övergripande transport- politiska målet är att transportpolitiken ska säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar trans- portförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Följande sex delmål ger inriktning på lång sikt.

• Tillgängligt transportsystem

Transportsystemets utformning och funktion ska medge en transportkvalitet så att medborgarna och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses.

• Hög transportkvalitet

Transportsystemets utformning och funktion ska medge en hög transportkvalitet för medborgare och näringsliv.

• Säker trafik

Det långsiktiga målet för trafiksäkerheten är att ingen dö- das eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. Trans- portsystemets utformning och funktion ska anpassas till de krav som följer av detta.

• God miljö

Transportsystemets utformning och funktion ska bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås.

• Positiv regional utveckling

Transportsystemets utformning och funktion ska bidra till att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken samt motverka nackdelar av långa transportavstånd.

• Ett jämställt transportsystem

Ett jämställt transportsystem: Målet skall vara ett jämställt transportsystem, där transportsystemet är utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov.

Kvinnor och män ska ges samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar ska tillmätas samma vikt.

2.2 Fyrstegsprincipen

För bästa nytta, effektivaste och trovärdig användning av pengar ska alternativa lösningar studeras i stort som smått. Olika typer av åtgärder och styrmedel kan användas för att korrigera och stimulera för medborgare och närings- liv samtidigt som de kan bidra till uppfyllelse av mål. För att undvika onödiga, stora och olönsamma fysiska åtgärder krävs en bred alternativgenerering. Fyrtegsprincipen är ett förhållningssätt och stöd vid alternativgenerering.

De fyra stegen är:

1. Åtgärder som påverkar transportbehovet och val av transportsätt

2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt system och nät

3. Ombyggnads och förbättringsåtgärder

4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Idéstudie Ludvika redovisar förslag till åtgärder enligt steg 1, 2 och 3.

2. Värdegrund och mål

12

Vägverket • Banverket • Region Dalarna • Ludvika Kommun

Transportpolitiken ska bidra till att samhällsekonomiskt effektiva, långsiktigt hållbara och internationellt konkur- renskraftiga transporter utvecklas för medborgarna och näringslivet i hela landet. I det moderna samhället behöver hänsyn tas till hur transportbehoven kan påverkas av att IT ökat människors och företags flexibilitet och möjligheten att starta och driva verksamhet i alla delar av landet.

Globaliseringen ökar också behoven av effektiva kom- munikationer och transporter. Tillgängligheten är central eftersom transporter och kommunikationer hjälper till att överbrygga geografiska avstånd.

Ett väl fungerande, robust och effektivt transportsystem är en nödvändig förutsättning för fortsatt tillväxt och välstånd.

Tillgängligheten till utbud och aktiviteter i samhället utgör transportsektorns bidrag till samhällets positiva utveckling.

Utgångspunkter för transportsystemets utveckling

Regeringens utgångspunkter för förslaget till inriktning och planeringsram i denna proposition är flera. Kommuni- kationer med utgångspunkt från resenärers, företags och samhällets behov, som samtidigt är förenliga med klimat- och miljökvalitetsmål, är i fokus.

Utvecklad infrastruktur bidrar till företagande och tillväxt och till en hållbar konsumtion och produktion bl.a. genom effektivare transporter, ökad leveranssäkerhet och en utvid- gad arbetsmarknad som gör att fler kan arbeta. Därigenom stärks Sveriges konkurrenskraft. Transportsystemen ska utvecklas med hänsyn till de krav som ställs på moderna, säkra och hållbara resor, transporter och kommunikationer av engagerade medborgare och företag samt med hänsyn till utvecklingen av gränsöverskridande och internationell trafik.

En trafikslagsövergripande ansats är central i den lång- siktiga infrastruktur-planeringen. Ett väl fungerande transportsystem utnyttjar på ett effektivt, säkert och mil- jömässigt hållbart sätt alla trafikslag, både var för sig och i kombination. Genom en helhetssyn på transportsystemet kan effektiva lösningar för att åtgärda problem med flask- halsar och trängsel identifieras och genomföras.

Utgångspunkter för planeringsarbetets uppläggning

Lokalt och regionalt inflytande och ansvarstagande över transportsystemet är eftersträvansvärt och betydelsefullt.

Utvecklingen av transportsystemet ska ta hänsyn till de pri- oriteringar som lyfts fram när regioner tar ett större ansvar för sin utveckling.

2.5 EU-mål

Inriktningen för den europeiska transportpolitiken enligt EU-kommissionen är att förse medborgare och näringsliv med ett effektivt transportsystem som kännetecknas av:

• stor rörlighet för medborgare och näringsliv

• miljöanpassning

• trygg energiförsörjning

• goda anställnings- och arbetsvillkor

• skydd och säkerhet för resenärer och allmänhet

• innovativ utveckling

• internationellt samarbete

2.6 Strategisk plan

I Strategisk plan 2008-2017, PUBLIKATION 2007:37, tydlig- gör Vägverkets långsiktiga inriktning av verksamheten och övergripande prioriteringar. Planen innehåller utmaningar och mål och om möjligt strategier som är resursbedömda.

Nedan anges de utmaningar med tillhörande mål som be- döms relevanta och värdegrundande för Idéstudie Ludvika:

Transporteffektivt samhälle med god tillgänglighet

• Utsläppen av koldioxid från vägtransporter ska 2010 ha stabiliserats på 1990 års nivå. År 2020 ska utsläppen ha minskat med 10 procent jämfört med 1990.

• Senast 2010 ska alla kommunala och regionala plane- ringsansvariga se Vägverket som en naturlig och kompetent dialogpartner i samhällsplaneringens tidiga skeden.

• Senast 2010 ska kvinnors och mäns respektive medverkan i planeringen av vägtransportsystemet vara minst 40 pro- cent.

• Senast 2017 ska måluppfyllelsen för de transportpolitiska målen vara lika för kvinnor och män.

Bättre mobilitet för pendlare och godstransporter

• Transportörerna och transportköparna ska trendmässigt under planperioden bli nöjdare med tillgänglighet, tillför- litlighet och säkerhet för godstransporterna.

• Energieffektiviteten för godstransporter och persontran- sporter på väg ska öka under planperioden.

• Medborgarna ska trendmässigt under planperioden bli nöjdare med tillförlitligheten för arbetspendlingsresor i vägtransportsystemet.

• Andelen kollektivtrafikresor vid arbetspendling ska öka under planperioden.

Attraktiva tätorter och storstäder med bättre transportsystem

• Andelen barn i tätort och på landsbygd som på egen hand tryggt och säkert kan ta sig till skolan ska årligen öka un- der planperioden.

• Kollektivtrafiken på av Vägverket och Banverket utpekat och prioriterat kollektivtrafiknät, ska senast år 2010 kunna användas av personer med nedsatt rörelse- eller oriente- ringsförmåga.

• Cykeltrafikens andel av antalet kortväga resor ska trend- mässigt öka under planperioden.

• Kollektivtrafikens andel av antalet kortväga resor ska trendmässigt öka under planperioden.

• Medborgarna ska kunna vistas tryggt och säkert i tätor- tens väg- och gatumiljö.

• Halten av kvävedioxid och partiklar ska inte överskrida fastställda miljökvalitetsnormer (MKN).

• År 2010 ska antalet människor som utsätts för buller från vägtrafiken som överstiger de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder, ha minskat med 40 000 längs det statliga vägnätet och med 60 000 längs det kommunala vägnätet, jämfört med antalet utsatta vid utgången av år 2007. De mest bullerutsatta ska prioriteras.

Klok användning av transportsystemet

• Människornas trygghet vid användningen av väg-

transportsystemet ska trendmässigt öka under planperio- den.

• Människornas kunskap om grunderna för säker trafik och ett hållbart nyttjande av vägtransportsystemet ska trend- mässigt öka under planperioden.

Sund och livskraftig transportbransch

• Transportköparna ska under planperioden bli nöjdare med tillgången till och kvaliteten på transporterna.

• Transportörerna ska under planperioden bli nöjdare med förutsättningarna för att bedriva sin verksamhet.

Enklare och tydligare för kunden

• Andelen kunder som är nöjda med sina resor och trans- porter i vägtransportsystemet ska trendmässigt öka under planperioden.

Effektiv väghållning

• Kostnaden för samhällets väghållning ska trendmässigt minska under planperioden, samtidigt som kunderna upp- lever en förbättrad kvalitet.

13

Idéstudie Ludvika

Ludvika Kommun • Region Dalarna • Banverket • Vägverket

Övergripande målbild

I Dalarna möts tradition och nytänkande och här kan alla utvecklas. Dalarna drivs av lust, vilja och skapandekraft samt växer och utvecklas i aktivt utbyte med sin omvärld.

Dalarna är en bärkraftig region med ett näringsliv som är ledande i en nationell och internationell konkurrens. Det gränslösa Dalarna betonar betydelsen av att leva i ett var- dagligt utbyte med en allt större omvärld, där relationerna stärks genom bland annat strategiska allianser. Det är där- för viktigt att förbättra och effektivisera transportsystem och infrastruktur för kommunikation och informationsut- byte.

Dalastrategins fem vägval:

1. Det samspelta Dalarna – betonar ledarskapets betydelse för Dalarnas utveckling.

2. Det gränslösa Dalarna – betonar betydelsen av att leva och verka i ett vardagligt utbyte med en allt större omvärld.

3. Det attraktiva Dalarna – betonar det goda livet och Da- larnas särskildhet.

4. Det bärkraftiga Dalarna – betonar betydelsen av nä- ringslivets förändrings- och konkurrensförmåga

5. Det välkomnande Dalarna – betonar betydelsen av att vi bör bli fler samt betydelsen av ett gott mottagande av män- niskor, kompetens och kapital.

Inriktningsmål

• Bärkraftig region med ett näringsliv som är ledande i na- tionell och internationell konkurrens.

• Starkt regioncentra som skapar tillväxt och nya möjlighe- ter för hela Dalarna.

• Aktivt och vardagligt utbyte med omvärlden och är ett attraktivt och konkurrenskraftigt län för boende, näringsliv och turism.

• Ökad miljö- och klimathänsyn i transportsystemet.

• Säker trafik – minskat antal döda och skadade trafiken.

• Jämställdhet.

Till den strategisk planen finns ett antal fördjupningsdoku- ment inom olika områden.

I fördjupningsdokumentet för ”Vägarkitektur och vägut- formning (Dnr 2007:14540)” framhålls bland annat:

• God funktion, genomtänkt form och tidsbeständig utform- ning ska känneteckna de vägar, broar och övriga anlägg- ningar som Vägverket bygger och förvaltar.

• Vägverket är som väghållare och sektorsmyndighet en viktig samhällsbyggare. Planering, byggande och skötsel av vägar bidrar till utveckling av stadsbygd och landsbygd.

• Arkitektur handlar om att skapa samordning mellan olika teknikområden, att tydliggöra uppgifter och ambitioner, och med att med kreativitet visa på möjligheter att skapa vack- ra lösningar. God vägarkitektur och vägutformning skapas i samverkan av alla som planerar, bygger och underhåller väg. Det förutsätter en gemensam målsättning och vision om slutresultatet liksom hög kompetens och ett personligt engagemang av de som medverkar i projekt och processer.

Dessutom måste visionen och de grundläggande värden som bildar helheten i miljön bäras vidare under hela plane- rings-, genomförande- och förvaltningsskedet

2.7 Miljökvalitetsmål

Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål för att beskriva den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt.

Följande mål, utav de 16 målen, bedöms beröra Idéstudie Ludvika:

• Begränsad klimatpåverkan

• Frisk luft

• God bebyggd miljö

2.8 Folkhälsomål

Folkhälsopolitiken utgår från 11 mål som fokuserar på de faktorer i samhället som påverkar folkhälsan, dvs livsvill- kor, miljöer, produkter och levnadsvanor. Det övergripande målet är en god hälsa på lika villkor och ett hållbart sam- hälle.

Folkhälsomålen kommer att mer eller mindre beröras i framtida planering men beteendemönster och levnadsvanor liksom en säker, upplevelserik och stimulerande miljö har direkta kopplingar till utvecklingsfrågor och alternativge- nerering i Idéstudie Ludvika.

Ställningstagande för framtida planering i Ludvika berör:

• Delaktighet och inflytande i samhället

• Ekonomisk och social trygghet

• Trygga och goda uppväxtvillkor

• Ökad hälsa i arbetslivet

• Sunda och säkra miljöer och produkter

• Ökad fysisk aktivitet

2.9 Dalastrategin

Dalastartegin är ett kortfattat och renodlat strategi-

dokument som anger inriktningen för arbetet med Dalarnas utveckling mot 2016. Strategin är framtagen av Region Da- larna och ska ses som en bred överenskommelse, ett gemen- samt åtagande som gagnar Dalarna. Idéstudie Ludvika är ett projekt i linje med Dalastrategin.

Visionen

• Dalarnas framtid ligger i våra egna händer.

• I Dalarna möts tradition och nytänkande och här kan alla utvecklas.

• Dalarna drivs av lust, vilja och skapandekraft.

• Dalarna växer och utvecklas i aktivt utbyte med sin om- värld.