Bibliometrisk benchmarking av KTH
KTH jämfört med 20 tekniska universitet i världen
Peter Sjögårde & Staffan Karlsson PI enheten, ECE skolan
Innehåll
Sammanfattning ... 3
Inledning ... 4
Metodik ... 4
Resultat ... 6
Volym ... 6
Ämnesprofil ... 7
Medelcitering ... 9
Andel högt citerade publikationer ... 10
Andel ej citerade publikationer ... 12
Tidskriftsbaserade citeringsmått ... 12
Ämnesuppdelad citeringsstatistik ... 16
H-index ... 24
Indikatorer över samarbete och betydelen av samarbete för citeringsnivån ... 25
Betydelsen av internationellt samarbete för medelcitering baserat på viktad summering ... 31
Summering – KTH:s styrkor och svagheter i ett globalt perspektiv ... 35
Referenser ... 37
Bilaga 1. Definition av ämnen som ingår i studien ... 38
Bilaga 2. Lista över inkluderade universitet ... 40
Bilaga 3. Medelcitering och publikationsvolym för KTH:s publikationer brutet på ämneskategorierna i Web of Science. ... 41
Sammanfattning
KTH jämförs här med 20 andra universitet i syfte att identifiera KTH:s styrkor och svagheter ur ett bibliometriskt perspektiv och därmed bättre förstå KTH:s placering på internationella rankinglistor.
Ämnesurvalet är begränsat till teknikämnen, fysik, matematik och kemi.
Bland KTH:s starka sidor kan nämnas att KTH har en hög andel av publikationerna baserade på internationellt samarbete och att KTH:s publikationer baserade på stora samarbetsnärverk citeras mycket väl. För publikationer med mer än 100 författare har KTH det fjärde högsta
citeringsmedelvärdet bland de 21 jämförda universiteten. Denna grupp publikationer domineras nästan totalt (till 98 %) av fysik. För fysikpublikationerna totalt återfinns dock KTH strax under mitten av de jämförda universiteten (på position 14 av 21 jämförda).
Detta mönster, ett medelmåttigt citeringsgenomslag på publikationer där antalet författare inte är extremt stort (mindre än 100 författare) och än mer så när alla författare dessutom är svenska kan utpekas som en av KTH:s svagheter. Medelciteringen av nationella publikationer det vill säga sådana där alla författaradresserna är svenska, har KTH det fjärde sämsta värdet. Flera av de mest framgångrika universiteten (bland annat DTU) karaktäriseras av att publikationer med få författare utan internationell författarskara citeras i stort sett lika högt som internationella samarbeten.
De ämnen där KTH uppvisar den lägsta medelciteringen är nationella publikationerna i Computer Science, matematik och materialvetenskap (baserad på fraktionerad summering). Två av dessa ämnen är dock små (Computer Science och matematik) och de har ingen stor effekt på citerings- medelvärdet för alla KTH:s publikationer.
Ett resultat av den stora skillnaden i citeringsgenomslag mellan stora samarbeten och publikationer med några få författare gör att KTH påverkas relativt mycket av om statistiken fraktionaliseras (delas upp mellan alla författaraddresser som anges på en publikation). För samtliga
citeringsvärden som presenteras här sjunker KTH:s rankposition bland de jämförda universiteten två till fyra positioner när viktat statistik används jämfört med ej viktat (så kallade ”full counts”).
Ämnesmässigt är fysik och kemi KTH:s starkaste ämnen (fysik ligger högt enbart om statistiken baseras på ej viktat summering). Även inom dessa ämnen återfinns KTH i mitten bland de jämförda universiteten med rankposition sju till 19 beroende på ämne och summeringsmetod. Jämfört med de andra universiteten i studien har KTH en viss ämnesmässig specialisering mot
materialvetenskap, men citeringsmässigt har nästan alla andra universitet högre citeringsvärden inom detta område: KTH rankposition är 18 eller 20 beroende på summeringsmetod.
Skillnaderna mellan KTH och till exempel DTU, ETH och EPFL är inte unika för just dessa universitet. Samma mönster återfinns om Sveriges alla publikationer jämförs med de från Danmark eller Schweiz.
Det går alltså inte enkelt att peka ut något enstaka ämne eller annan grupp som ”förklaring” till varför KTH inte kommer bättre ut ur jämförelsen. Men bidragande orsaker är ett relativt lågt citeringsgenomslag för nationellt producerade publikationer eller publikationer med få författare oberoende av ämne. KTH har också relativt få högciterade publikationer (bland topp 10 % eller topp 1 %) framförallt när viktad summering används. För att komma i närheten av de allra främsta universiteten, som till exempel DTU, måste KTH:s citeringsgenomslag förbättras markant på alla fronter.
Vi redovisar ingen statistik över förändringar över tiden i denna rapport men andra studier har nyligen visat på en vikande trend för Sverige framförallt inom ingenjörsvetenskaperna.
Inledning
Här jämförs KTH med 20 universitet med teknisk/naturvetenskaplig inriktning runt om i världen.
Jämförelsen är begränsad till publikationer inom teknikområdet och tre närliggande
naturvetenskapliga områden (fysik, kemi och matematik). Den bild av de analyserade lärosätena som ges här kan därför avvika en hel del från andra statistiksammanställningar där lärosätets samtliga publikationer har inkluderats eller andra ämnesurval gjorts.
Syftet med jämförelsen är att ge en detaljerad bild av hur KTH ligger till beträffande bibliometriska parametrar som påverkar internationella universitetsrankingar och genom denna jämförelse försöka identifiera styrkor och svagheter i KTH:s publikationsportfölj.
Metodik
Statistiken är framtagen ur KTH:s databas med rådata från Thomson Reuters (i praktiken samma innehåll som Web of Science). Publikationer har summerats över en fyraårsperiod: 2009-2012. För publikationsvolym har tre typer av publikationer beaktats: Article, Review och Proceeding. För Proceedings är inte författaradress-informationen komplett i Web of Science och därför kan statistiken för proceedings som presenteras här avvika från de studerade universitetens egen statistik. För citeringsstatistik har bara typerna Article och Review inkluderats.
KTH:s publikationer jämförs med 20 andra universitet. Eftersom databasen innehåller författarnas adresser som de anges på publikationerna förekommer ett stort antal namnvarianter för många av universiteten. Vi har försökt identifiera publikationerna från de utvalda universiteten genom en manuell granskning av de organisationsnamn som databasproducenten identifierat i
författaradresserna. Antalet publikationer som vi lyckats identifiera för de utvalda universiteten ligger inom cirka ± 4 % av den (full counts) volym som dessa universitet har enligt Leiden rankingen 2013.
Bibliometrisk statistik kan beräknas på flera olika sätt. En metodik är att räkna alla publikationer fullt ut oberoende av hur många författare eller författaradresser som anges på publikationen.
Denna summeringsmetodik kallas på engelska ”full counts”. Med denna metodik påverkar en artikel med hundratals författare ett universitets medelvärde lika mycket som en artikel med en ensam författare. En annan summeringsmetodik viktar alla publikationer i proportion till antalet författaradresser (vikt = 1/antal adresser).1 Ett lärosäte krediteras därmed en andel av
publikationerna i proportion till andelen av författaradresserna.
Traditionellt har mycket bibliometrisk statistik tagits fram med ”full counts”-summering. En ökande grad av samarbete bakom publikationerna har resulterat i en ökande dubbelräkning av publikationer med många författare och därmed en substantiell ”inflation” i flera bibliometriska indikatorer. För att minska detta problem har flera bibliometriska forskningsrapporter argumenterat för en fraktionerad summering.2 Några statistikproducenter tar därför numera fram viktad statistik eller både och.3 För statistik som mäter graden av samarbete bakom publikationerna, är dock den ej viktade statistiken att föredra eftersom graden samarbete underskattas relativt kraftigt vid
viktningen.
1 Anledningen till att dela upp publikationerna på författaradresser istället för att dela upp per författare är att Web of Science databasen inte innehåller någon koppling mellan adress och författarnamn före 2008. Före 2008 vet man alltså inte säkert vilken eller vilka adresser som ska kopplas ihop med en viss författare. Även om denna rapport enbart baseras på publikationer tryckta efter 2008 har vi valt att följa standardmetodiken att dela upp per adress istället för per författare.
I denna rapport presenteras statistik baserad på båda metoderna, full counts-summering kallas här för ej viktad och statistik där publikationerna delats eller fraktionerats mellan lärosätena kallas för viktad.
Citeringar registrerade i Web of Science till och med första kvartalet 2014 är medräknade. Vid summering av antalet citeringar har självciteringar exkluderats, både för artiklar och vid beräkningen av fältnormer. Artiklar som klassats till ämnen med låga fältnormer (< 0.5) har exkluderats. Orsaken till detta är att enstaka citeringar till artiklar i sådana ämnen kan resultera i mycket höga fältnormerade citeringsvärden. Detta eliminerar cirka två procent av alla
publikationer. 4 Eftersom en del artiklar klassas till flera ämnen har i vissa fall delar av en artikel exkluderats. Separata fältnormer har använts för publikationstyperna article och review.
Jämförelsen begränsas till teknik och tre naturvetenskapliga ämnen. Teknikområdet är grupperat på sex områden enligt HEEACT-klassificeringen som används i NTU-rankingen5:
1. Chemical Engineering 2. Civil Engineering 3. Computer Science 4. Electrical Engineering 5. Materials Science 6. Mechanical Engineering
Totalt ingår samtliga 40 teknikämnen som definieras i Web of Science i dessa sex HEEACT- områden. För det naturvetenskapliga området ingår tre ämnen i denna studie:
1. Chemistry 2. Mathematics 3. Physics
Jämfört med ämnesklassningen i Web of Science ingår totalt 27 av Web of Science
ämneskategorier i dessa tre ämnen. En exakt definition av urvalet jämfört med klassningen i Web of Science ges i bilaga 1. All statistik för de jämförda universiteten är begränsad till dessa ämnen.
Publikationer inom andra ämnesområden (som till exempel biomedicin) har exkluderats.
HEEACT-ämnesklassningen baseras på de ämnen som ges till tidskrifter i Web of Science. På en punkt skiljer sig ämnesklassningen i denna rapport från den i Web of Science, artiklar i
multidisciplinära tidskrifter som Nature, Science och PNAS, har klassats om till ett mer adekvat ämne baserad på en frekvensanalys av ämnestillhörighetet hos artiklarna i referenslistan och artiklar som citerar dessa artiklar i multidisciplinära tidskrifter.6 För alla ämnen utom
Multidisciplinary Sciences görs ämnesklassningen på tidskriftsnivå. Omklassningen av artiklar i multidisciplinära tidskrifter görs på artikelnivå.
Sifferunderlaget till alla figurer finns i två Excelfiler, en vardera för de båda metoderna att summera publikationerna. I dessa filer finns också statistik uppbruten på alla 67 Web of Science- ämnen som ingår i de sju HEEACT grupperingarna.
4 De exkluderade publikatoinerna finns framförallt inom humaniora och samhällsvetenskapliga ämnen. I denna studie togs inga KTH publikationer bort på grund av denna begränsning.
5 Performance Ranking of Scientific Papers for World Universities från National Taiwan University http://nturanking.lis.ntu.edu.tw/
6 Metodiken för detta har utvecklats vid Vetenskapsrådet, Gunnarsson et al 2011.
Resultat
Volym
De 21 universitet som ingår i studien står tillsammans för 3,5 % av världsproduktionen (enligt Web of Science) av articles, reviews och proceedings inom de studerade ämnesområdena. KTH:s andel är en dryg promille (0,14 % viktad volym). De 21 utvalda universiteten står för en något större andel av världsproduktionen av proceedings (4,0 %) än reviews och articles (3,6 % respektive 3,3 %). Inom teknik-området står dessa universitet för 3,7 % av världsproduktionen och för 2,9 % inom fysik, kemi och matematik. De utvalda lärosätena är alltså relativt teknikdominerade men drygt 96 % av världsproduktionen inom teknikämnen kommer från andra universitet och forskningsorganisationer.
Storleken varierar betydligt mellan de studerade universiteten (begränsat till de utvalda
ämnesområdena). Från Tsinghua med 18 500 ej viktade publikationer under de fyra studerade åren ner till Warwick med 3 500 publikationer under samma period. Mätt med fraktionerad statistik blir skillnaden ännu större, från 13 400 viktade publikationer för Tsinghua till drygt 1 500 för École Polytechnique.
KTH:s publiceringsvolym ligger strax under mitten av de studerade universiteten med båda mätmetoderna och KTH är det största bland de nordiska universiteten som är med i urvalet.
Figur 1. Volym, antal publikationer 2009-2012 per publikationstyp. Ej viktad summering till vänster och viktad summering till höger.
Även proportionerna mellan de olika typerna av publikationer varierar markant mellan de jämförda universiteten. Proceedings har färre författaradresser angivna i databasen7, med viktad summering sjunker därför andelen proceedings.
École Polytechnique har den största andelen av articles (90 % ej viktad och 79 % viktad
summering). Delft, NTNU, TUM och Georgia Tech har den största andelen proceedings (cirka 26- 28% ej viktat och 38-40 % viktad summering) medan den största andelen reviews finns hos Caltech, Imperial College och Warwick (strax under tre procent med båda metoderna). Även ETH
0 5000 10000 15000 20000 WarwickEP Paris
ChalmersNTNUAaltoDTU Eindhoven RWTH AachenGeorgia TechImperial CollTokyo TechTsinghuaCaltechKAISTDelftTUMEPFLKTHETHMITKIT
Article Proceeding Review
0 5000 10000 15000
EP Paris Warwick ChalmersNTNUAalto EindhovenDTU RWTH AachenGeorgia TechImperial CollTokyo TechTsinghuaCaltechKAISTTUMDelftEPFLKTHETHMITKIT
och DTU har en hög andel reviews. Två av de asiatiska universiteten (Tsinghua och KAIST) har lägst andel reviews (mindre än en procent).
KTH återfinns något över mitten bland de undersökta universiteten med 79 % articles, 19 % proceedings och 1,4 % reviews enligt ej viktad summering (67 %, 31 % och 2,1 % viktad summering).
Figur 2. Fördelning av universitetens publikationer på publikationstyper (article, proceeding och review). Ej viktad summering till vänster och viktad summering till höger
Ämnesprofil
Nedan redovisas ämnesprofilen som andelar av respektive universitets publikationer. Antalet publikationer inom respektive område redovisas i bilagda Excelfiler.
Ämnesurvalet i denna studie har begränsats till teknik-relaterade ämnen samt fysik, kemi och matematik. Alla andra ämnen, som till exempel biomedicin, har exkluderats. Trots denna
fokusering på teknik visar ämnesprofilerna stor variation mellan universiteten. Två av de studerade lärosätena har en stor dominans av naturvetenskap: Caltech och École Polytechnique (cirka 85 % naturvenskap eller mer oberoende av summeringsmetod). Starkast fokus på teknik har Delft med mer än 60 % av publikationerna inom detta område.
Fysik är det överlag största området. Bland de studerade universiteten har Caltech störst andel fysik, 73 % med ej viktad summering och 59 % mätt med viktad summering. Även École Polytechnique har en stor andel fysik (60 % med ej viktad och 46 % med viktad summering).
NTNU har lägst andel fysik (nära 20 % med båda summeringsmetoderna). Även RWTH Aachen har strax 20 % fysik enligt den viktade summeringen.
KTH har en relativt genomsnittlig ämnesfördelning med 58 % teknik och 42 % naturvetenskap enligt den ej viktade summeringen. Med viktad summering är proportionerna 51 % teknik och 49 % naturvetenskap. En viss specialisering jämfört med de andra universiteten i studien kan dock noteras i KTHs ämnesprofil. KTH har den tredje största andelen Materials Science bland de studerade universiteten. Bara Tsinghua och RTWH Aachen har en något högre andel, 12,6 % för KTH mot 13 % till 15 % för de andra två universiteten (fraktionerad summering).
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Georgia Tech TUM NTNU Delft RWTH Aachen Eindhoven Aalto Tsinghua DTU EPFL KIT MIT KTH KAIST Chalmers Caltech Tokyo Tech ETH Imperial Coll Warwick EP Paris
Article Proceeding Review
0% 20% 40% 60% 80% 100%
TUM Georgia Tech Delft NTNU RWTH Aachen Eindhoven KIT Aalto Caltech MIT EPFL KTH Tsinghua DTU Chalmers KAIST ETH Tokyo Tech Imperial Coll Warwick EP Paris
För KTH balanseras den höga andelen Materials Science av en låg andel Computer Science där KTH har den tredje lägsta andelen (3,7 %). Endast KIT och Caltech har en lägre andel Computer Science (3,3 respektive 2,8 %, allt viktad statistik).
Figur 3. Ämnesprofil, Ej viktad summering till vänster och viktad summering till höger.
Ett annat sätt att visualisera skillnader och likheter i universitetens ämnesprofiler finns i figur 4 nedan. Figuren är baserad på en faktoranalys där ämnesprofilen projicerats i två dimensioner.
Naturvetenskaperna finns i den nedre vänstra delen av figuren med kemi längst ner.
Teknikvetenskaperna i den övre högra delen av figuren. Teknikvetenskaperna visar en gradient med Electrical Engineering och Computer Science i mitten högst upp ner till Chemical
Engineering längst till höger, halvvägs ner.
Delft med störst andel teknik och minst naturvetenskap bland de jämförda universiteten hamnar överst på höger sida. NTNU och DTU ligger också långt till höger. Bland de med
naturvetenskaplig inriktning finns Tokyo Tech med mycket kemi (både naturvetenskap och kemi- teknik) längst ner, och École Polytechnique, Caltech och Warwick med relativt mycket fysik och matematik längst ner till höger.
Återigen, KTH (liksom Chalmers) återfinns i mitten. De universitet vars ämnesprofil liknar KTH mest är förutom Chalmers, även Imperial College och Tsinghua.
Vi återkommer till detaljerad citeringsstatistik i de följande avsnitten, men man kan konstatera att tre av de högst citerade universiteten (MIT, Caltech och EPFL) har en naturvetenskaplig inriktning på publikationerna. EPFL har 60 % av publikationerna inom naturvetenskap och Caltech 80 % (viktad summering, med ej viktad summering blir den naturvetenskapliga övervikten något större).
DTU är högst citerat bland de mer tekniktunga universiteten (52 % teknik mot 48 % naturvetenskap viktad summering).
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Warwick TUM Tsinghua Tokyo Tech RWTH Aachen NTNU MIT KTH KIT KAIST Imperial Coll Georgia Tech ETH EPFL EP Paris Eindhoven DTU Delft Chalmers Caltech Aalto
0% 50% 100%
Chemical Engineering Civil Engineering Computer Science Electrical Engineering Materials Science Mechanical Engineering Chemistry
Mathematics
Physics
Det finns bibliometriska forskningsresultat som antyder att tillämpade områden inom klinisk medicin får färre citeringar än biomedicin.8 En anledning till detta är att tillämpad forskning i större grad riktar sig till användare av resultaten, inte till andra forskare. Detta kan i sin tur resultera i färre citeringar till de tillämpade områdena eftersom användarna av resultaten inte i sin tur publicerar sig i samma omfattning som de som är mer grundforskningsinriktade. Detta kan eventuellt vara fallet även för teknikämnen där vissa delar av ämnesområdet är mer grundforskningsinriktade och högre citerade än andra mer tillämpade områden.
Figur 4. Gruppering av de studerade universiteten baserat på en faktoranalys av universitetens ämnesprofil. Universitetens placering i figuren indikerar ämnesprofilen. Cirklarnas yta är
proportionerlig mot antalet publikationer och färgen på cirklarna indikerar respektive universitets medelcitering. Ämnenas placering relativt universitetens är ungefärliga. All statistik baserad på viktad summering.
Medelcitering
I de följande avsnitten redovisas ett antal index som mäter antalet citeringar till respektive universitets publikationer på olika sätt, medelcitering, andel högt citerade publikationer, andel ej citerade publikationer och andel av publikationerna som finns i de 20 % mest citerade tidskrifterna.
Eftersom högt citerade publikationer ofta har relativt många författare och författaradresser tenderar citeringsmått baserade på viktad statistik att vara lägre än ej viktad statistik.
Storleksordningen på skillnaden mellan dessa mått påverkas bland annat av hur stor andel av publikationerna som är baserade på stora samarbetsnätverk (se avsnittet om samarbete nedan).
Statistik baserad på tidskrifternas medelcitering (journal impact) presenteras under en egen rubrik nedan.
Oberoende av summeringsmetod är MIT följd av Caltech och EPFL de tre högst citerade universiteten. Därefter varierar positionerna något beroende på summeringsmetod. EP Paris får lägre värden med viktad summering och flyttas ner från position fyra till position tolv. DTU flyttas upp från sjunde till en fjärde position vid viktad summering.
8 Opthof 2011, van Eck et al 2013
Aalto
Caltech
Chalmers
Delft
DTU Eindhoven
EP Paris
EPFL
ETH
Georgia Tech KAIST
KIT KTH
NTNU RWTH Aachen
Tokyo Tech Tsinghua
TUM
Warwick
MIT Imp. Coll
Citation rate
0.0 0.5 1.0 1.5 2.0
Chemical EngCivil Eng Computer Sci
Electrical Eng
Materials SciMechanical Eng
Chemistry Mathematics Physics
KTH:s citeringsmedelvärde påverkas relativt mycket av stora samarbetsnätverk och KTH hamnar på en något sämre rankposition mätt med viktad statistik (plats 17) jämfört med ej viktad statistik (plats 13).
Tokyo Tech får klart lägst citeringsvärden. Med fraktionerad summering är skillnaderna mellan universiteten mycket liten på den nedre tredjedelen av figuren. Små skillnader i citeringsvärden kan alltså ge stora skillnader i rankposition bland de jämförda universiteten.
Figur 5. Fältnormerad medelcitering. Ej viktad summering till vänster och viktad summering till höger.
Andel högt citerade publikationer
Mönstret för medelciteringen ovan upprepas med mindre justeringar i statistiken över andel
högciterade publikationer nedan. För andelen topp 10 % sjunker KTH fyra positioner när statistiken fraktioneras. För andelen topp 1 % sjunker KTH från rankposition tio till 15 när statistiken
fraktioneras.
0.0 1.0 2.0 3.0
Tokyo Tech NTNU Chalmers Aalto KAIST Tsinghua Delft Eindhoven KTH TUM KIT Warwick Georgia Tech RWTH Aachen DTU Imperial CollETH EP Paris EPFL Caltech MIT
0.0 0.5 1.0 1.5 2.0 2.5 Tokyo Tech
NTNU Chalmers Aalto KTH RWTH AachenTsinghua KIT KAIST EP Paris TUM Delft Warwick Eindhoven Imperial CollETH Georgia Tech DTU EPFL CaltechMIT
Figur 6. Andel artiklar bland topp 10 %. Ej viktad summering till vänster och viktad summering till höger.
Figur 7. Andel artiklar bland topp 1 %. Ej viktad summering till vänster och viktad summering till höger.
0% 10% 20% 30%
Tokyo Tech NTNU Chalmers Aalto Tsinghua KAIST Delft KTH Warwick Eindhoven KIT RWTH Aachen TUM DTU Imperial Coll Georgia Tech EP Paris ETH EPFL Caltech MIT
0% 10% 20% 30%
Tokyo Tech NTNU Aalto KTH Tsinghua Chalmers KIT KAIST RWTH Aachen EP Paris Delft TUM Warwick Eindhoven Imperial Coll DTU Georgia Tech ETH EPFL Caltech MIT
0% 1% 2% 3% 4%
Chalmers NTNU Tokyo Tech Aalto Warwick Delft KAIST Eindhoven TUM Tsinghua KIT KTH RWTH Aachen ETH Georgia Tech Imperial Coll EP Paris DTU EPFL Caltech MIT
0% 1% 2% 3% 4%
Tokyo Tech Chalmers NTNU EP Paris Aalto RWTH Aachen KTH KIT TUM Warwick Delft Eindhoven KAIST Tsinghua ETH Imperial Coll Georgia Tech DTU EPFL Caltech MIT
Andel ej citerade publikationer
Även andelen ej citerade publikationer följer ett liknande mönster, universiteten med högst medelcitering har lägst andel ej citerade publikationer och vice versa. Caltech och MIT har lägst andel ej citerade publikationer medan Tokyo Tech och Tsinghua har högst andelar. KTH återfinns strax under mitten av båda listorna med 21 % respektive 24 % ej citerade publikationer.
Figur 8. Andel ej citerade artiklar. Ej viktad summering till vänster och viktad summering till höger.
Tidskriftsbaserade citeringsmått
Även andelen av universitetens publikationer som finns i den femtedel av tidskrifter som har högst medelcitering följer mönstret i figurerna ovan. MIT och Caltech har drygt 40 % av sina
publikationer i dessa tidskrifter. Även EPFL, ETH och Georgia Tech har en hög andel av sina publikationer i topp 20 %-tidskrifter. Sämst utfall med detta mått har Tsinghua och NTNU med drygt 20 % av publikationerna i dessa tidskrifter.
Återigen återfinns KTH i mitten av de jämförda universiteten med 34 % av publikationerna i topp 20 %-tidskrifterna mätt med ej viktad summering och 27 % mätt med viktad summering.
0% 10% 20% 30%
Tokyo Tech Tsinghua KAIST NTNU Aalto RWTH Aachen Chalmers Delft KTH KIT Georgia Tech TUM Eindhoven EP Paris Warwick EPFL DTU ETH Imperial Coll MIT Caltech
0% 10% 20% 30%
Tokyo Tech Tsinghua NTNU KAIST RWTH Aachen KTH Aalto EP Paris KIT Delft Chalmers TUM Georgia Tech Warwick Eindhoven EPFL Imperial Coll ETH DTU MIT Caltech
Figur 9. Andel av publikationerna i Topp 20%-tidskrifter. Ej viktad summering till vänster och viktad summering till höger.
Om statistiken över högt citerade publikationer (topp 10 % och topp 1 %) kombineras ihop med statistiken över topp 20 %-tidskrifter kan man notera att en relativt stor andel av de högt citerade publikationerna inte återfinns i de bästa tidskrifterna. Mellan 30 % och 50 %, beroende på universitet och summeringsmetod, av topp 10 % publikationerna finns i lägre citerade tidskrifter (figur 10).
För KTH finns knappt 60 % av topp 10 % artiklarna i de bästa tidskrifterna.
0% 20% 40% 60%
NTNU Tsinghua RWTH Aachen Chalmers Tokyo Tech Aalto Delft KIT KAIST KTH DTU TUM EP Paris Eindhoven Imperial Coll Warwick ETH Georgia Tech EPFL Caltech MIT
0% 20% 40% 60%
NTNU Tsinghua Tokyo Tech RWTH Aachen Chalmers Aalto KIT EP Paris KTH Delft TUM KAIST Eindhoven DTU Warwick Imperial Coll EPFL ETH Georgia Tech Caltech MIT
Figur 10. Andel av topp 10%-publikationerna som finns i topp 20 %-tidskrifterna. Ej viktad summering till vänster och viktad summering till höger.
Andelen av topp 1 %-artiklarna som finns i de bästa tidskrifterna är högre, 60 % - 80 % av topp 1%
artiklarna finns i topp 20%-tidskrifterna. För detta mått är rangordningen mellan universiteten annorlunda. De universitet som i samtliga figurer ovan återfinns bland de bästa är mer utspridda.
Sambandet mellan att ha ett högt citeringsmedelvärde och ha en hög andel av topp 1 % publikationerna i högt citerade tidskrifter är alltså vagt.
För KTHs del återfinns ca 75-78 % av topp 1 %-artiklarna i de högst citerade tidskrifterna. KTH har den näst högsta andelen med ej viktad summering men ligger i mitten när statistiken baseras på viktad summering.
0% 20% 40% 60% 80%
RWTH Aachen EP Paris Chalmers NTNU KIT Aalto TUM DTU ETH Warwick Tsinghua Delft Imperial Coll Eindhoven KTH Tokyo Tech Caltech EPFL Georgia Tech MIT KAIST
0% 20% 40% 60% 80%
EP Paris NTNU KIT RWTH Aachen Chalmers TUM DTU Delft Aalto Tokyo Tech Warwick Eindhoven KTH Tsinghua Imperial Coll ETH EPFL Georgia Tech KAIST MIT Caltech
Figur 11. Andel av topp 1 %-publikationerna som finns i topp 20 %-tidskrifterna. Ej viktad summering till vänster och viktad summering till höger.
Medelcitering för de tidskrifter där universitetens publikationer följer ungefär samma mönster som medelciteringen för artiklarna (figur 5). Detta mått är besläktat med Journal Impact Factor (JIF) i Web of Science men är beräknad på ett annat sätt och är fältnormerat. Medelvärdet för alla tidskrifter i ett ämnesfält blir därmed 1. Ibland ses tidskrift-medelciteringen som en ”förväntad”
medelcitering för de artiklar som de publicerar.9
Om man jämför den fältnormerade citeringen (cf) från figur 5 med motsvarande värde för de tidskrifter där lärosätena publicerar (figur 12) är artikel-cf ungefär lika hög som tidskrift-cf för de lägst citerade universiteten. Man kan uttrycka detta som att artiklarna från dessa universitet blir citerade ungefär på den nivå som kan förväntas utifrån medevärdet för de tidskrifter där deras publikationer finns. För de högst citerade universiteten är däremot artikel-cf betydligt högre än tidskrift-cf.
Publikationerna från MIT och Caltech finns i de högst citerade tidskrifterna medan Tsinghua och Tokyo Tech publicerar i de lägst citerade tidskrifterna. Trots att DTU har höga
citeringsmedelvärden ovan (figur 5-7) återfinns DTU relativt långt ner på listan över tidskrifternas prestige. Ett liknande mönster syns för Tsinghua som ligger lägst i figuren nedan men återfinns något högre i listan över medelcitering ovan.
Liksom i många andra figurer återfinns KTH strax under mitten av listan. För de cirka två tredjedelarna av universiteten som finns i mitten av listan i figur 12 är skillnaderna mycket små.
Mätt med ej viktat statistik är medelcitering för KTH något bättre än vad som skulle kunna
9 I statistisk mening är detta korrekt, tidskrift-medelvärdet är lika med medelvärdet för alla artiklar i tidskriften. Men eftersom citeringarna är mycket skevt fördelade och det är några relativt få högt citerade artiklar som drar in en stor andel av alla citeringar till tidskriften haltar denna tolkning av tidskrift- medelvärdet. Den typiska ”median-artikeln” citeras lägre än tidskriften medelvärde.
0% 50% 100%
EP Paris RWTH Aachen Chalmers KIT Warwick TUM DTU Tokyo Tech NTNU ETH Georgia Tech Delft KTH Imperial Coll MIT Tsinghua Eindhoven EPFL KAIST Aalto Caltech
0% 50% 100%
RWTH Aachen KIT Chalmers EP Paris TUM Tokyo Tech Warwick ETH NTNU DTU Imperial Coll Caltech KTH MIT Georgia Tech Aalto Eindhoven EPFL Delft Tsinghua KAIST
”förväntas” från tidskifts-cf: 1,26 mot artikel-cf 1,41, använder man den viktad statistiken så blir mönstret det motsatta: 1,14 för artikel-cf mot 1,18 för tidskrift-cf.
Statistik som motsvarar figur 12 uppdelad på ämne redovisas i nästa avsnitt.
Figur 12. Fältnormerad medelcitering för de tidskrifter som respektive universitet publicerar i. Ej viktad summering till vänster och viktad summering till höger.
Ämnesuppdelad citeringsstatistik
I detta avsnitt redovisas ett antal tabeller med citeringsstatistik per ämnesområde. Ytterligare ämnesuppdelad statistik finns under rubriken Indikatorer över samarbete nedan.
I ett fall har ett universitet mindre än 20 publikationer i ett ämne (École Polytechnique i Civil Engineering), för detta ämne redovisas ingen citeringsstatistik för École Polytechnique. För samtliga lärosäten redovisas volymen per ämne i den bifogade Excel-filen (flik: bilaga 1).
Några mönster är slående i nedanstående tabeller. Två amerikanska universitet, Caltech och MIT, har i alla tabellerna nedan högst citeringsvärden i de flesta ämnen. Det finns några fall där
europeiska universitet har de högsta värdena, École Polytechnique, RWTH Aachen, Eindhoven och Warwick.
Citeringsmedelvärdena för Caltech och MIT är ungefär lika höga för viktad statistik som för ej viktad statistik. Detta antyder att Caltech och MIT producerar högt citerade publikationer även när antalet författare är lågt (se även avsnittet Indikatorer över samarbete… nedan). Med en
fraktionerad summering väger de publikationer som producerats enbart ”internt” eller i små samarbetskonstellationer tyngre än publikationer producerade av stora nätverk. Statistiskt sett är ofta publikationer baserade på stora samarbetsnätverk högre citerade, men dessa universitet är starka nog att själva eller i små samarbetskonstellationer producera högciterade publikationer.
0.0 0.5 1.0 1.5 2.0
Tsinghua Tokyo Tech NTNU RWTH Aachen Aalto Chalmers KTH KIT Delft KAIST DTU TUM EP Paris Eindhoven Warwick Imperial Coll ETH Georgia Tech EPFL Caltech MIT
0.0 0.5 1.0 1.5 2.0
Tokyo Tech Tsinghua RWTH Aachen NTNU Aalto KIT KTH EP Paris Chalmers Delft TUM KAIST DTU Eindhoven Warwick Imperial Coll Georgia Tech EPFL ETH Caltech MIT
Flera av de europeiska universiteten med höga citeringsmedelvärden totalt, till exempel ETH, DTU och Imperial College, har inte i något fall det högsta värdet för något enskilt ämne eller
citeringsindex. Men alla tre har höga citeringsvärden inom de flesta ämnesområden.
KTH:s ämnesprofil (figur 3 och 4 ovan) visar på en specialisering mot materialvetenskap och med en relativt låg andel Computer Science. Citeringsmässigt är det däremot inom fysik och kemi som KTH har sin största styrka, medelvärdet för kemiteknik är 1,38 och för kemi 1,29 (båda viktad statistik). Inom fysik har KTH ett högt citeringsmedelvärde enbart när ej viktad statistik används (1,74 för ej viktad mot 1,09 för viktad statistik). Materialvetenskapen ligger citeringsmässigt strax över världsmedelvärdet (1,09). Jämfört med övriga universitet i denna rapport är
materialvetenskaperna KTH:s svagaste område. Med ej viktad statistik hamnar KTH på 17e eller 18e plats bland de 21 jämförda universiteten. Tittar man på den fraktionerade statiken, där KTH är svagast, återfinns KTH på den nedre halvan av ranking-tabellen för åtta av nio ämnen. Till exempel fysik där medelvärdet för den fältnormerade citeringen är högt med ej viktad statistik sjunker markant, från 1,74 till 1,07 eller från rankposition 13 till position 17. KTH tillhör alltså ett av de universitet där fraktioneringen påverkar citeringsstatistiken för fysikområdet kraftigast.
Tabell 1A. Fältnormerad medelcitering. Det högsta värdet för respektive ämne är markerat med fet röd stil. Ej viktad summering.
Universitet Chem.
Eng.
Civil Eng.
Comp.
Sci.
Electr.
Eng.
Mater.
Sci.
Mech.
Eng. Chem. Math. Physics
Aalto 1.19 1.19 0.95 1.09 1.41 1.12 1.17 1.02 1.32
Caltech 2.25 1.85 2.33 2.14 2.47 1.47 2.22 2.62 2.22
Chalmers 1.41 1.00 0.68 1.26 1.24 1.17 1.27 0.86 1.15
Delft 1.19 1.29 1.13 1.23 1.26 1.34 1.49 0.99 1.74
DTU 1.72 1.45 1.25 1.51 2.08 1.70 1.56 1.57 1.85
Eindhoven 1.36 1.30 1.14 1.23 1.63 1.43 1.63 1.04 1.56
EP Paris 1.28 1.39 2.49 1.24 1.35 1.13 1.47 2.08
EPFL 1.97 1.71 1.53 1.54 2.15 1.69 2.06 1.21 1.98
ETH 1.65 1.33 1.39 2.10 1.50 1.52 1.45 1.63 2.19
Georgia Tech 1.65 1.29 1.23 1.51 1.71 1.17 2.10 1.30 1.83 Imperial Coll 1.65 1.16 1.28 1.47 1.87 1.41 1.78 1.66 1.92
KAIST 1.05 1.23 0.92 1.00 1.45 0.83 1.76 0.64 1.15
KIT 1.24 0.78 1.24 1.39 1.34 1.24 1.24 0.95 1.79
KTH 1.46 1.17 0.91 1.38 1.22 1.24 1.42 0.92 1.74
MIT 1.77 1.39 1.71 2.12 2.62 1.89 2.41 2.01 2.44
NTNU 1.17 1.07 1.22 1.12 1.13 1.34 1.02 1.63 1.17
RWTH Aachen 1.20 0.65 1.05 1.51 1.03 1.38 1.42 1.05 2.58 Tokyo Tech 0.90 0.78 0.54 0.92 0.80 0.57 0.88 1.18 1.35
Tsinghua 1.16 1.32 1.11 1.03 1.21 1.19 1.62 1.09 1.26
TUM 1.24 0.99 1.33 1.32 1.35 1.65 1.28 1.03 1.76
Warwick 2.28 1.37 0.88 1.17 1.30 1.25 1.52 1.39 1.85
Tabell 1B. Fältnormerad medelcitering. Det högsta värdet för respektive ämne är markerat med fet röd stil. Viktad summering.
Universitet Chem.
Eng.
Civil Eng.
Comp.
Sci.
Electr.
Eng.
Mater.
Sci.
Mech.
Eng. Chem. Math. Physics
Aalto 1.05 1.22 0.85 1.06 1.38 1.21 1.09 0.92 1.22
Caltech 2.57 1.84 2.41 1.75 2.58 1.36 2.15 2.53 1.75
Chalmers 1.51 0.97 0.62 1.17 1.19 1.17 1.17 0.80 1.07
Delft 1.68 1.37 1.09 1.49 2.13 1.61 1.51 1.48 1.78
DTU 1.14 1.22 1.05 1.12 1.22 1.31 1.59 0.89 1.63
Eindhoven 1.12 1.41 1.05 1.11 1.43 1.02 1.35 1.23
EP Paris 1.93 1.53 1.51 1.51 1.96 1.74 2.01 1.04 1.69
EPFL 1.44 1.17 1.32 1.87 1.53 1.44 1.40 1.59 1.70
ETH 1.39 1.19 1.14 1.16 1.58 1.33 1.63 1.03 1.49
Georgia Tech 1.62 1.25 1.17 1.42 1.63 1.14 2.00 1.30 1.69 Imperial Coll 1.58 1.13 1.16 1.24 1.87 1.44 1.67 1.49 1.53
KAIST 1.03 1.31 0.82 0.99 1.45 0.84 1.81 0.59 1.09
KIT 1.15 0.68 1.04 0.91 1.20 1.09 1.11 0.89 1.35
KTH 1.38 1.08 0.81 1.30 1.09 1.21 1.29 0.84 1.07
MIT 1.82 1.32 1.65 2.00 2.83 1.86 2.50 1.75 2.15
NTNU 1.15 0.93 1.00 1.03 1.09 1.28 0.99 1.44 1.01
RWTH Aachen 1.14 0.54 1.09 0.95 0.95 1.29 1.48 0.88 1.36 Tokyo Tech 1.27 0.86 1.16 1.13 1.26 1.55 1.22 0.98 1.50
Tsinghua 0.85 0.77 0.47 0.89 0.75 0.55 0.86 1.13 0.77
TUM 1.14 1.33 0.98 0.90 1.18 1.20 1.64 0.97 1.05
Warwick 2.23 1.22 0.85 1.03 1.38 1.17 1.66 1.37 1.14
Tabell 2A. Andel av publikationerna bland topp 10 % i världen. Det högsta värdet för respektive ämne är markerat med fet röd stil. Ej viktad summering.
Universitet Chem.
Eng.
Civil Eng.
Comp.
Sci.
Electr.
Eng.
Mater.
Sci.
Mech.
Eng. Chem. Math. Physics
Aalto 13% 14% 10% 10% 15% 13% 14% 10% 13%
Caltech 32% 25% 19% 22% 26% 17% 26% 21% 23%
Chalmers 16% 10% 6% 13% 13% 12% 14% 9% 11%
DTU 18% 15% 13% 16% 19% 21% 19% 13% 21%
Delft 12% 14% 11% 12% 13% 14% 17% 11% 20%
EP Paris 17% 8% 32% 13% 21% 14% 16% 21%
EPFL 20% 19% 16% 18% 21% 22% 24% 12% 22%
ETH 19% 14% 15% 25% 17% 18% 17% 19% 25%
Eindhoven 16% 12% 14% 13% 20% 15% 17% 10% 17%
Georgia Tech 18% 13% 13% 17% 22% 13% 27% 15% 21%
Imperial Coll 21% 13% 14% 17% 22% 16% 20% 17% 19%
KAIST 9% 13% 9% 10% 17% 6% 21% 6% 12%
KIT 14% 6% 14% 15% 14% 12% 13% 8% 19%
KTH 18% 12% 9% 14% 13% 13% 16% 10% 16%
MIT 22% 15% 19% 26% 30% 22% 31% 20% 26%
NTNU 12% 9% 10% 12% 11% 15% 9% 19% 13%
RWTH Aachen 14% 5% 11% 16% 10% 13% 17% 7% 23%
TUM 14% 11% 14% 15% 14% 18% 14% 9% 20%
Tokyo Tech 10% 7% 4% 9% 8% 4% 8% 12% 13%
Tsinghua 12% 15% 12% 10% 12% 12% 18% 10% 12%
Warwick 35% 14% 9% 13% 13% 14% 17% 15% 15%
Tabell 2B. Andel av publikationerna bland topp 10 % i världen %. Det högsta värdet för respektive ämne är markerat med fet röd stil. Viktad summering.
Universitet Chem.
Eng.
Civil Eng.
Comp.
Sci.
Electr.
Eng.
Mater.
Sci.
Mech.
Eng. Chem. Math. Physics
Aalto 10% 13% 9% 10% 14% 14% 12% 8% 12%
Caltech 37% 22% 17% 16% 28% 14% 26% 19% 20%
Chalmers 18% 9% 5% 11% 13% 12% 13% 10% 11%
DTU 17% 16% 12% 16% 18% 20% 17% 12% 20%
Delft 11% 13% 10% 10% 13% 14% 18% 8% 19%
EP Paris 13% 9% 13% 12% 24% 13% 14% 13%
EPFL 18% 18% 17% 16% 18% 23% 24% 10% 19%
ETH 17% 12% 15% 22% 19% 17% 16% 18% 21%
Eindhoven 16% 11% 15% 12% 19% 13% 18% 10% 17%
Georgia Tech 17% 13% 12% 16% 21% 12% 26% 15% 20%
Imperial Coll 19% 12% 13% 14% 22% 16% 19% 15% 17%
KAIST 9% 14% 7% 10% 17% 7% 22% 5% 11%
KIT 13% 4% 11% 9% 13% 9% 12% 7% 15%
KTH 16% 10% 7% 12% 11% 12% 13% 8% 11%
MIT 23% 15% 17% 24% 31% 21% 33% 19% 25%
NTNU 12% 9% 8% 11% 10% 14% 9% 17% 10%
RWTH Aachen 14% 4% 12% 9% 9% 14% 19% 6% 15%
TUM 15% 10% 13% 13% 13% 16% 13% 9% 17%
Tokyo Tech 9% 8% 4% 9% 7% 4% 8% 10% 7%
Tsinghua 12% 15% 10% 8% 11% 13% 18% 9% 10%
Warwick 34% 11% 8% 11% 16% 13% 19% 14% 11%
Tabell 3A. Andel av publikationerna bland topp 1 % i världen. Det högsta värdet för respektive ämne är markerat med fet röd stil. Ej viktad summering.
Universitet Chem.
Eng.
Civil Eng.
Comp.
Sci.
Electr.
Eng.
Mater.
Sci.
Mech.
Eng. Chem. Math. Physics
Aalto 1.5% 0.6% 1.0% 1.2% 2.4% 0.0% 1.1% 1.0% 1.5%
Caltech 6.4% 3.9% 4.1% 3.0% 5.4% 1.3% 3.6% 3.7% 3.9%
Chalmers 1.4% 0.0% 0.0% 1.1% 1.3% 0.8% 1.1% 0.0% 1.0%
DTU 3.4% 1.6% 0.7% 2.2% 3.9% 2.6% 2.1% 2.4% 3.1%
Delft 1.2% 1.8% 1.4% 1.5% 1.5% 1.4% 1.6% 0.5% 2.5%
EP Paris 0.0% 1.8% 1.2% 1.7% 0.5% 0.5% 1.5% 3.3%
EPFL 4.2% 3.7% 1.9% 1.7% 4.4% 2.1% 3.5% 1.9% 2.8%
ETH 2.1% 2.2% 1.8% 3.1% 2.0% 2.2% 1.7% 1.8% 3.0%
Eindhoven 1.3% 2.2% 1.1% 1.7% 2.0% 1.8% 2.2% 0.4% 1.8%
Georgia Tech 3.3% 1.8% 2.0% 2.0% 2.1% 0.7% 2.9% 1.5% 3.5%
Imperial Coll 2.3% 0.6% 2.0% 0.9% 3.5% 1.3% 3.0% 1.7% 2.8%
KAIST 0.9% 1.5% 0.8% 0.9% 2.0% 0.3% 3.5% 0.1% 1.5%
KIT 1.9% 0.6% 2.8% 1.3% 1.8% 1.2% 1.3% 0.3% 2.4%
KTH 2.3% 1.2% 0.1% 1.8% 1.7% 0.6% 1.6% 0.5% 2.7%
MIT 3.2% 2.5% 2.5% 3.1% 6.1% 3.8% 4.5% 3.1% 4.2%
NTNU 1.3% 1.1% 0.8% 0.7% 0.7% 1.8% 0.4% 2.1% 1.0%
RWTH Aachen 0.8% 0.4% 1.5% 1.5% 1.2% 2.7% 1.6% 0.8% 3.9%
TUM 1.2% 2.0% 0.9% 0.8% 2.4% 2.3% 1.2% 1.2% 2.3%
Tokyo Tech 0.5% 0.3% 0.2% 1.4% 0.2% 0.1% 0.7% 1.4% 1.9%
Tsinghua 1.1% 1.0% 0.8% 1.0% 1.8% 1.3% 2.9% 1.3% 1.9%
Warwick 5.1% 0.7% 0.4% 1.6% 0.5% 2.5% 1.5% 1.0% 1.8%
Tabell 3B. Andel av publikationerna bland topp 1 % i världen. Det högsta värdet för respektive ämne är markerat med fet röd stil. Viktad summering.
Universitet Chem.
Eng.
Civil Eng.
Comp.
Sci.
Electr.
Eng.
Mater.
Sci.
Mech.
Eng. Chem. Math. Physics
Aalto 1.1% 1.0% 0.5% 1.0% 2.2% 0.0% 0.9% 0.6% 1.2%
Caltech 8.5% 4.2% 4.7% 3.1% 5.7% 1.2% 3.0% 3.7% 3.1%
Chalmers 1.6% 0.0% 0.0% 0.7% 1.0% 0.8% 0.6% 0.0% 0.7%
DTU 3.4% 1.1% 0.6% 2.3% 4.2% 2.0% 2.0% 3.4% 2.8%
Delft 1.3% 1.7% 1.1% 1.2% 1.5% 1.1% 2.0% 0.2% 2.0%
EP Paris 0.0% 1.8% 1.1% 1.8% 0.5% 0.3% 1.5% 1.0%
EPFL 4.0% 2.6% 1.8% 1.7% 3.4% 1.8% 3.8% 1.6% 2.3%
ETH 1.5% 1.9% 1.6% 3.3% 1.8% 1.9% 1.6% 2.0% 1.9%
Eindhoven 1.5% 1.5% 1.0% 1.5% 1.7% 1.4% 1.9% 0.3% 1.7%
Georgia Tech 3.7% 1.6% 1.8% 1.8% 1.6% 0.7% 2.7% 1.5% 3.1%
Imperial Coll 1.7% 0.4% 1.3% 0.5% 3.5% 1.4% 2.5% 1.7% 2.1%
KAIST 0.9% 1.5% 0.6% 0.9% 2.0% 0.1% 3.7% 0.0% 1.2%
KIT 1.6% 0.6% 1.6% 1.0% 1.4% 0.8% 0.8% 0.4% 1.4%
KTH 1.9% 1.2% 0.0% 1.6% 1.3% 0.2% 1.4% 0.3% 1.1%
MIT 3.4% 2.2% 2.5% 3.3% 6.7% 3.9% 4.9% 2.3% 3.7%
NTNU 1.4% 0.7% 0.4% 0.4% 0.6% 1.4% 0.5% 1.3% 0.5%
RWTH Aachen 0.6% 0.1% 1.2% 1.0% 1.1% 1.7% 1.5% 0.3% 1.5%
TUM 1.4% 2.0% 0.5% 0.5% 2.0% 1.8% 1.1% 1.1% 1.6%
Tokyo Tech 0.8% 0.1% 0.2% 1.7% 0.2% 0.1% 0.6% 1.1% 0.7%
Tsinghua 1.2% 1.1% 0.7% 0.7% 1.7% 1.3% 3.1% 0.9% 1.5%
Warwick 5.2% 0.6% 0.7% 1.3% 0.3% 1.6% 1.8% 1.3% 0.7%
Tabell 4 A. Andel av publikationerna som inte blivit citerade. Ej viktad summering Universitet Chem.
Eng.
Civil Eng.
Comp.
Sci.
Electr.
Eng.
Mater.
Sci.
Mech.
Eng. Chem. Math. Physics
Aalto 25% 41% 47% 43% 34% 60% 23% 48% 22%
Caltech 21% 33% 41% 36% 20% 44% 10% 38% 9%
Chalmers 21% 33% 59% 37% 33% 50% 20% 53% 22%
DTU 16% 24% 45% 40% 25% 37% 17% 56% 20%
Delft 24% 32% 47% 39% 32% 40% 17% 52% 24%
EP Paris 24% 57% 45% 31% 60% 19% 45% 15%
EPFL 15% 34% 39% 34% 23% 40% 11% 51% 17%
ETH 20% 30% 43% 26% 24% 48% 15% 44% 13%
Eindhoven 17% 30% 45% 38% 25% 47% 14% 48% 22%
Georgia Tech 21% 34% 49% 36% 24% 45% 11% 48% 20%
KIT 28% 50% 50% 55% 32% 60% 20% 50% 21%
KTH 17% 34% 65% 37% 34% 50% 17% 58% 22%
MIT 18% 37% 40% 30% 18% 38% 9% 41% 13%
NTNU 25% 44% 48% 44% 33% 70% 26% 45% 26%
RWTH Aachen 26% 59% 55% 44% 41% 49% 19% 48% 16%
TUM 31% 53% 39% 46% 38% 40% 20% 50% 17%
Tokyo Tech 30% 53% 73% 69% 41% 66% 26% 59% 31%
Tsinghua 26% 36% 48% 49% 37% 55% 22% 57% 31%
Warwick 9% 33% 48% 43% 23% 62% 14% 44% 14%
Tabell 4 B. Andel av publikationerna som inte blivit citerade. Viktad summering . Universitet Chem.
Eng.
Civil Eng.
Comp.
Sci.
Electr.
Eng.
Mater.
Sci.
Mech.
Eng. Chem. Math. Physics
Aalto 16% 24% 36% 30% 22% 27% 16% 44% 18%
Caltech 15% 16% 29% 24% 8% 30% 6% 37% 10%
Chalmers 13% 21% 49% 27% 22% 29% 13% 47% 20%
DTU 11% 16% 29% 23% 16% 20% 11% 37% 16%
Delft 17% 25% 34% 27% 20% 26% 10% 43% 17%
EP Paris 14% 23% 38% 39% 21% 30% 16% 41% 17%
EPFL 10% 23% 27% 22% 14% 21% 9% 48% 16%
ETH 13% 26% 32% 17% 12% 28% 11% 39% 13%
Eindhoven 14% 24% 30% 25% 14% 26% 9% 38% 17%
Georgia Tech 15% 27% 34% 24% 14% 28% 7% 42% 15%
Imperial Coll 11% 21% 34% 25% 14% 24% 8% 38% 14%
KAIST 18% 26% 42% 33% 17% 33% 12% 58% 24%
KIT 24% 41% 35% 38% 21% 32% 15% 46% 20%
KTH 12% 26% 36% 26% 27% 28% 12% 53% 22%
MIT 11% 29% 29% 20% 9% 24% 5% 37% 12%
NTNU 18% 29% 34% 31% 26% 35% 18% 40% 22%
RWTH Aachen 20% 46% 34% 35% 32% 26% 14% 41% 15%
TUM 18% 51% 28% 31% 23% 25% 14% 44% 15%
Tokyo Tech 27% 39% 60% 50% 29% 51% 21% 58% 32%
Tsinghua 18% 20% 37% 36% 28% 31% 15% 51% 26%
Warwick 4% 24% 36% 32% 15% 36% 9% 38% 13%
Tabell 5A. Andel av publikationerna som finns i topp 20 %-tidskrifter. Ej viktad summering.
Universitet Chem.
Eng.
Civil Eng.
Comp.
Sci.
Electr.
Eng.
Mater.
Sci.
Mech.
Eng. Chem. Math. Physics
Aalto 25% 24% 16% 20% 29% 40% 31% 22% 28%
Caltech 60% 41% 40% 40% 50% 29% 55% 38% 39%
Chalmers 18% 22% 19% 21% 27% 32% 35% 20% 24%
DTU 27% 33% 19% 24% 32% 44% 29% 27% 33%
Delft 26% 23% 23% 27% 25% 30% 36% 28% 34%
EP Paris 36% 37% 21% 18% 26% 40% 29% 24% 34%
EPFL 39% 33% 29% 34% 39% 36% 41% 27% 36%
ETH 30% 30% 28% 39% 39% 26% 39% 29% 36%
Eindhoven 28% 29% 16% 26% 41% 32% 36% 18% 36%
Georgia Tech 32% 24% 27% 32% 43% 23% 52% 34% 36%
Imperial Coll 31% 21% 21% 33% 41% 28% 37% 35% 31%
KAIST 24% 26% 21% 25% 37% 20% 37% 18% 31%
KIT 26% 17% 20% 13% 29% 28% 27% 23% 32%
KTH 30% 26% 20% 37% 26% 30% 29% 19% 31%
MIT 34% 22% 31% 46% 51% 38% 60% 37% 41%
NTNU 19% 18% 16% 26% 21% 34% 19% 29% 29%
RWTH Aachen 28% 9% 18% 21% 19% 33% 28% 16% 32%
TUM 33% 21% 29% 27% 32% 28% 35% 19% 30%
Tokyo Tech 33% 15% 10% 20% 29% 17% 28% 21% 24%
Tsinghua 22% 26% 22% 21% 24% 26% 26% 22% 22%
Warwick 47% 18% 21% 24% 40% 23% 41% 26% 30%
Tabell 5B. Andel av publikationerna som finns i Top 20 %-tidskrifter, viktad summering.
Universitet Chem.
Eng.
Civil Eng.
Comp.
Sci.
Electr.
Eng.
Mater.
Sci.
Mech.
Eng. Chem. Math. Physics
Aalto 21% 23% 14% 22% 27% 36% 24% 18% 26%
Caltech 64% 41% 42% 43% 51% 28% 58% 36% 39%
Chalmers 19% 17% 15% 21% 23% 30% 33% 19% 26%
DTU 29% 27% 13% 27% 32% 45% 25% 24% 33%
Delft 25% 17% 21% 26% 23% 29% 37% 29% 32%
EP Paris 42% 33% 25% 28% 22% 41% 28% 24% 27%
EPFL 36% 28% 29% 35% 35% 37% 40% 24% 35%
ETH 31% 27% 25% 42% 39% 28% 40% 30% 35%
Eindhoven 30% 27% 15% 26% 37% 34% 35% 19% 33%
Georgia Tech 33% 25% 26% 31% 40% 22% 51% 34% 36%
Imperial Coll 34% 14% 21% 32% 39% 28% 36% 33% 28%
KAIST 25% 27% 21% 24% 33% 23% 35% 16% 30%
KIT 27% 13% 17% 14% 27% 36% 25% 21% 24%
KTH 31% 23% 20% 36% 23% 30% 28% 15% 28%
MIT 37% 22% 30% 47% 48% 36% 63% 35% 38%
NTNU 19% 15% 13% 24% 20% 30% 17% 25% 25%
RWTH Aachen 28% 7% 13% 19% 17% 32% 26% 15% 24%
TUM 35% 20% 28% 28% 28% 26% 32% 19% 27%
Tokyo Tech 33% 20% 9% 19% 28% 18% 27% 20% 17%
Tsinghua 22% 27% 20% 19% 22% 24% 25% 20% 18%
Warwick 58% 13% 17% 21% 38% 17% 40% 27% 29%
I tabell 6 nedan presenteras medelvärden för fältnormerad citering per ämne för de tidskrifter där respektive universitets publikationer finns. Denna tabell visar mönster som är snarlika
universitetsmedelvärdena i figur 12. De högst citerade universiteten tenderar alltså att publicera i bättre tidskrifter än de mer lågt citerade universiteten, men man kan också notera att de bästa universiteten lyckas bättre än förväntat från tidskriftens medelvärde medan universiteten med lägre citeringsmedelvärden ungefär når upp till det förväntade värdena (jämför diskussionen i avsnittet ovan).
framkommer att sex ämnen blir citerade ungefär som förväntat enligt de tidskrifter som
publikationerna finns i, det vill säga medelcitering är inom ±5 % av den förväntade. För tre ämnen (Computer Science, matematik och fysik citeras publikationerna något lägre än förväntat (6 till 20 % lägre, alla jämförelser baserade på viktad statistik).
Tabell 6A. Fältnormerad medelcitering för de tidskrifter som respektive universitet publicerar i. Ej viktad summering.
Universitet Chem.
Eng.
Civil Eng.
Comp.
Sci.
Electr.
Eng.
Mater.
Sci.
Mech.
Eng. Chem. Math. Physics
Aalto 1.30 1.08 1.03 1.05 1.28 1.18 1.38 1.07 1.24
Caltech 2.17 1.51 1.39 1.40 2.04 1.15 2.09 1.54 1.52
Chalmers 1.24 1.18 0.91 1.13 1.33 1.08 1.46 1.09 1.23
DTU 1.39 1.28 1.04 1.15 1.35 1.18 1.40 0.99 1.31
Delft 1.21 1.05 1.09 1.22 1.30 1.11 1.56 1.09 1.43
EP Paris 1.41 1.22 0.98 0.99 1.26 1.22 1.33 1.13 1.41
EPFL 1.62 1.20 1.19 1.29 1.68 1.21 1.71 1.09 1.51
ETH 1.37 1.16 1.22 1.47 1.54 1.09 1.56 1.24 1.51
Eindhoven 1.29 1.20 0.94 1.17 1.59 1.17 1.66 0.96 1.42
Georgia Tech 1.43 1.14 1.18 1.32 1.61 1.02 1.93 1.24 1.53
Imperial Coll 1.41 1.01 1.09 1.26 1.57 1.09 1.59 1.21 1.41
KAIST 1.17 1.12 1.06 1.16 1.41 1.00 1.62 0.97 1.28
KIT 1.17 0.87 1.01 0.85 1.34 1.09 1.36 1.03 1.33
KTH 1.38 1.13 1.03 1.30 1.13 1.13 1.31 1.07 1.31
MIT 1.54 1.07 1.24 1.49 2.13 1.28 2.17 1.42 1.68
NTNU 1.19 1.11 1.04 1.22 1.11 1.06 1.11 1.14 1.24
RWTH Aachen 1.20 0.55 0.96 1.03 1.02 1.11 1.36 0.90 1.37
TUM 1.28 0.77 1.16 1.13 1.48 1.09 1.50 1.00 1.36
Tokyo Tech 1.16 0.99 0.60 0.85 1.12 0.76 1.23 0.97 1.10
Tsinghua 1.14 1.19 1.04 1.07 1.06 1.00 1.19 1.04 1.02
Warwick 1.52 1.01 1.05 1.10 1.47 0.98 1.60 1.15 1.37
Tabell 6B. Fältnormerad medelcitering för de tidskrifter som respektive universitet publicerar i.
Viktad summering.
Universitet Chem.
Eng.
Civil Eng.
Comp.
Sci.
Electr.
Eng.
Mater.
Sci.
Mech.
Eng. Chem. Math. Physics
Aalto 1.28 1.10 0.98 1.06 1.22 1.18 1.31 1.02 1.18
Caltech 2.25 1.48 1.39 1.42 2.16 1.16 2.11 1.49 1.52
Chalmers 1.26 1.14 0.90 1.12 1.30 1.12 1.43 1.08 1.22
DTU 1.40 1.25 1.01 1.16 1.30 1.21 1.35 1.00 1.28
Delft 1.18 1.01 1.07 1.19 1.25 1.10 1.58 1.12 1.39
EP Paris 1.43 1.21 0.96 1.12 1.18 1.23 1.31 1.11 1.22
EPFL 1.58 1.15 1.18 1.29 1.60 1.23 1.67 1.05 1.40
ETH 1.34 1.07 1.20 1.52 1.57 1.08 1.54 1.21 1.50
Eindhoven 1.26 1.16 0.98 1.17 1.54 1.16 1.65 0.97 1.38
Georgia Tech 1.39 1.12 1.18 1.28 1.56 1.02 1.87 1.24 1.48 Imperial Coll 1.41 1.00 1.05 1.25 1.59 1.10 1.58 1.18 1.35
KAIST 1.16 1.19 1.04 1.16 1.39 1.02 1.62 0.93 1.26
KIT 1.11 0.81 1.02 0.81 1.28 1.06 1.31 1.00 1.19
KTH 1.37 1.10 1.02 1.32 1.08 1.15 1.29 1.01 1.15
MIT 1.60 1.03 1.21 1.50 2.09 1.27 2.19 1.38 1.62
NTNU 1.19 1.09 0.99 1.20 1.07 1.05 1.10 1.06 1.18
RWTH Aachen 1.19 0.49 0.96 0.99 0.95 1.11 1.34 0.86 1.17
TUM 1.26 0.77 1.16 1.10 1.44 1.06 1.44 0.98 1.26
Tokyo Tech 1.14 0.97 0.54 0.79 1.06 0.76 1.19 0.96 0.91
Tsinghua 1.11 1.21 0.99 1.00 1.02 1.00 1.18 1.01 0.94
Warwick 1.55 0.96 1.02 1.07 1.47 0.96 1.61 1.12 1.28
H-index
H-index är starkt beroende av storleken (antalet publikationer) för de enheter som H-index beräknas för. Med vissa modifikationer följer rangordningen över H-index därför lärosätenas storlek. Några avvikelser från rangordningen i storlek kan emellertid noteras. Det största
universitetet, Tsinghua återfinns på position tre för H-index. Caltech flyttas upp från position sju storleksmässigt till position två för H-index. ETH flyttas ner från position fem i storleksordningen till position åtta för H-index. Liknande nedflytningar i rangordningen för H-index kan noteras för EPFL och DTU. För många av citeringsindikatorerna ovan kommer ETH, EPFL och DTU högre upp i rangordningen av citeringsmått än de gör för H-index. En förklaring till detta är att de inte har så många mycket högt citerade publikationer men är mycket starka genomsnittligt. Andra
förklaringar diskuteras nedan.
Figur 13. H-index per universitet totalt alla ämnen. Ej viktad statistik.
En annan faktor som påverkar H-index för ett universitet är ämnesprofilen. Det är olika lätt att nå höga H-index i olika ämnen. I databasen totalt är medicinområdet störst. Bland de ämnen som tagits med i denna rapport är fysik, kemi och materialvetenskap de största områdena. Därmed är det möjligt att erhålla högre H-index inom dessa områden. Matematik, Civil Engineering och
Computer Science är små ämnen i Web of Science liksom i denna studie och därmed kan man förvänta sig låga H-index för dessa ämnen.
När H-index mäts per ämnesområde dominerar MIT. Två andra universitet (ETH och DTU) erhåller högst H-index inom ett område vardera: ETH inom Civil Engineering och delat första plats mellan MIT och DTU inom Chemical Engineering. Från tabell 7 framgår också skillnaderna i
0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200
WarwickNTNU ChalmersEP ParisAaltoDelftKTH Tokyo Tech RWTH AachenGeorgia TechImperial CollEindhovenTsinghuaCaltechKAISTTUMEPFLDTUETHMITKIT
med ett maximum på 145, igen för MIT. Även kemi har relativt höga H-index medan
teknikämnena ligger lägre. Materialvetenskap har det högsta H-index bland teknikämnena. En illustration av de stora skillnaderna i H-index mellan ämnen är att det högsta H-indexet för matematik (24 för MIT) är lägre än det lägsta H-indexet för fysik (33 för NTNU). Jämförelser av H-index för olika enheter är alltså problematisk, både skillnader i storlek och ämnesprofil påverkar H-index markant.
Skillnaderna i H-index mellan ämnen följer skillnader i ämnenas storlek relativt väl. Denna skillnad i H-index mellan ämnen kan alltså inte tolkas som att fysik generellt är ”bättre” än matematik eller teknikämnen. Snarare är det en effekt av att fysik-området är större, publikationerna har fler författare och att referenslistorna är längre inom fysik än i matematik. Denna skillnad indikerar också att skillnaderna mellan lärosäten i figur 13 ovan i viss mån är en effekt av hur mycket fysik och kemi respektive lärosäte har i sin ämnesprofil.
Tabell 7. H-index per HEEACT-ämne, ej viktad statistik. Det högsta värdet är markerat med fet röd stil.
Universitet Chem.
Eng.
Civil Eng.
Comp.
Sci.
Electr.
Eng.
Mater.
Sci.
Mech.
Eng. Chem. Math. Physics
Aalto 24 42 16 19 23 35 10 13 53
Caltech 29 71 22 23 31 49 19 17 133
Chalmers 29 39 16 8 21 27 10 18 45
DTU 49 56 29 15 21 49 9 23 69
Delft 30 48 28 22 31 40 13 20 60
EP Paris 9 34 7 12 27 24 16 12 66
EPFL 40 81 26 26 34 61 14 19 85
ETH 31 62 33 29 38 46 17 19 81
Eindhoven 36 63 20 19 23 45 11 17 69
Georgia Tech 38 87 27 27 43 63 16 23 87
Imperial Coll 43 84 21 27 35 62 21 22 96
KAIST 29 81 18 19 36 61 9 13 74
KIT 28 56 16 19 29 49 9 18 78
KTH 37 59 19 12 27 42 11 16 66
MIT 55 115 24 39 48 97 24 30 145
NTNU 31 30 26 17 22 25 12 16 33
RWTH Aachen 29 49 14 16 30 37 10 23 69
TUM 25 57 16 21 27 32 12 18 74
Tokyo Tech 29 47 11 11 22 35 13 11 69
Tsinghua 44 98 32 26 32 69 17 26 96
Warwick 25 41 10 13 16 30 12 12 49
Indikatorer över samarbete och betydelen av samarbete för citeringsnivån Som påpekades i metodikavsnittet beräknas indikatorer över graden av samarbete
(samförfattarskap) bäst med ej viktad statistik. I detta avsnitt presenteras därför ingen statistik med den viktade summeringsmetodiken. I avsnittet Betydelsen av internationellt samarbete för medelciteringen... nedan presenterad dock viktad statistik över nationellt och internationellt producerade publikationer.
Medelantalet författare per publikation varierar kraftigt mellan universiteten. Denna variation beror till stor del på andelen av publikationerna som kommer från stora samarbetsnärverk, det vill säga
