Educational Linguistics seminariedag ”

Institutionen för svenska språket Institutionen för språk

1 (3)

Educational Linguistics seminariedag

”Undervisning och flerspråkighet”

Teleborgs slott, 3 september 2019 Program

8.30–9.00 Mingel och kaffe

9.00–9.30 Välkommen: Kristina Danielsson, Marie Källkvist, Sergej Ivanov

9.30–10.30 Föreläsning, professor Monica Axelsson, Stockholms universitet: Språket i skolans ämnen – att arbeta språkutvecklande

10.30–10.45 Paus

10.45–11.45 Föreläsning, professor emeritus Kenneth Hyltenstam,

Stockholms universitet: Modersmålsundervisning i Sverige – en ständigt ifrågasatt men ihärdigt stödd och uthållig 40-åring 11.45–12.00 Extra tid för frågor

12.00–13.15 Lunch

13.15–15.00 HSS, professor Eduardo Mortimer, Universidade Federal de Minas Gerais, Brasilien: Analysing the interactive and epistemic dimensions of classroom discourse

15.00–15.30 Fika

15.30–16.00 Diskussion och summering av dagen

Institutionen för svenska språket Institutionen för språk

2 (3)

Sammandrag

9.30–10.30 Monica Axelsson, Stockholms universitet Språket i skolans ämnen – att arbeta språkutvecklande

En viktig gren av andraspråksforskningen har fokuserat på hur andraspråksinlärningen kan stödjas via undervisning kopplad till lärande i skolans olika ämnen. Mycket av den kunskap som genererats inom andraspråksforskningen har funnit direkta tillämpningar i undervisningen, samtidigt som nya behov inom undervisningen kommit att påverka forskningens vidare inriktning. Eftersom varje skolämne har utvecklat en särskild språkpraktik är det centralt att alla elever, för att nå skolframgång, får undervisning om hur denna språkpraktik gestaltar sig i respektive ämne. Särskilt gäller detta andraspråkselever som samtidigt ska lära sig språk och ämne och inte kan förväntas klara denna dubbla uppgift utan explicit undervisning. Detta förutsätter att lärare på alla stadier har kunskap om ämnenas och lärandets språkliga dimensioner och hur detta kan behandlas didaktiskt, i synnerhet av andra lärare än språklärare. I föredraget kommer ämneslitteracitet och andraspråksstudier på olika språkliga nivåer att belysas och diskuteras ur ett didaktiskt perspektiv.

10.45–11.45 Kenneth Hyltenstam, Stockholms universitet

Modersmålsundervisning i Sverige – en ständigt ifrågasatt men ihärdigt stödd och uthållig 40-åring

I föredraget ställs ett antal frågor omkring modersmålsundervisningen i Sverige: Hur kan

det komma sig att generell modersmålsundervisning infördes i full parlamentarisk

enighet på 1970-talet? Hur förklaras den kontinuerligt bristande kvalitetsutvecklingen av

verksamheten? Vad är skälen till att verksamheten lever kvar trots ständiga attacker i

media och från delar av det svenska politiska spektrumet. Under årens lopp har

verksamheten förändrats i både negativ och positiv riktning. Större restriktioner i vem

som har rätt att delta infördes redan på 1980-talet, och vid skiftet mellan 80- och 90-tal

ändrades finansieringssystemet, vilket fick omedelbara konsekvenser för verksamhetens

omfång. Parallellt genomfördes en konsolidering av modersmålsundervisningen, särskilt

genom införandet av fasta kursplaner på 1990-talet. Vidare bekräftas rätten till

modersmålsundervisning och verksamhetens ställning juridiskt genom den svenska

språklagen 2009 och genom 2010 års skollag. Som en konsekvens av 2009 års lag om

nationella minoriteter och minoritetsspråk har skolelever som hör till någon av de fem

nationella minoriteterna rätt till modersmålsundervisning antingen som förstaspråk eller

som andraspråk.

Institutionen för svenska språket Institutionen för språk

3 (3)

13.15–15.00 Eduardo Mortimer, Universidade Federal de Minas Gerais, Brasilien Analysing the interactive and epistemic dimensions of classroom discourse

Discourse in classrooms is multidimensional. Among these dimensions, I think that

interactive and epistemic are the dimensions that deserve more attention from

researchers, as a teacher has to interact with her students to allow them to making sense

of what is in the science curriculum and, in this process, she has to consider

how knowledge is builded in a cumulative process. I consider that in the book Meaning

Making in Secondary Science Classroom, from Mortimer & Scott, we had developed

a framework that allows us to analyse mainly the interactive dimension, although one of

the five aspects of analysis we deal with in the book is content, which is related to the

epistemic dimension. Considering that the analysis of the content of classroom discourse

is not enough to characterise the epistemic dimension, we have been working with the

Legitimation Code Theory, mainly its semantic aspect, to do this analysis. In this

presentation, we are going to show how the different communicative approaches relates

to semantic gravity and density in the practice of two high school chemistry teachers,

who taught the same subject (Thermochemistry). To do so we developed a series of levels

of semantic gravity and density which allow us to analyse the discourse of science

classroom in its epistemic dimension in terms of semantic waves.