Arbetsmiljö- och logistikproblem vid
gränsdragningar mellan olika aktörer vid samma arbetsplats
Fahad Salem Rayan Hama
2021-06-08
EXAMENSARBETE INOM BYGGTEKNIK OCH DESIGN GRUNDNIVÅ 15 HP
STOCKHOLM, SVERIGE 2021
Sammanfattning
Sveriges befolkning ökar ständigt och i korrelation till det ökar efterfrågan på bostäder. För att tillgodose den stora efterfrågan som finns på bostadsmarknaden sker det byggnationer i en stor utsträckning. Det innebär att många byggprojekt pågår där logistik och arbetsmiljö är bland de viktigaste utmaningarna att ta itu med för att få ett lyckat projekt. För att möjliggöra detta måste leveranser komma in i rätt mängd, i rätt tid till rätt plats. Vid stadsförtätningsprojekt ingår det vanligtvis byggherrar, entreprenörer, underentreprenörer och konsulter som ska samspela.
Därför är det viktigt att planerna följs och att lagar och regler upprätthålls. Bygglogistiken är därför en stor utmaning när flera byggherrar ska verka samtidigt på en gemensam arbetsyta.
Syftet med examensarbetet är att undersöka den problematik som uppstår när flera byggherrar opererar på samma arbetsplats ur ett arbetsmiljö- och logistikperspektiv. Studien är begränsad till fallstudien Barkarbystaden där Prolog Bygglogistik har på uppdrag av Järfälla kommun tagit fram en logistiklösning. Referensobjektet som används i denna studie är Norra Djurgårdsstaden där logistiklösning har studerats och jämförts med logistiklösningen i Barkarbystaden. Målet var att samla ihop handlingssätten som är mest användbara och presentera dessa slutsatser, som både Prolog och andra företag ska kunna bruka i framtiden. Examensarbetet utförs i samarbete med Prolog Bygglogistik AB.
Examensarbetets resultat visar att problematiken som uppstår när flera byggherrar verkar på samma byggarbetsplats samtidigt är i första hand trafikflödet. Leveranser av material och andra transporter som sker i området påverkar säkerheten för både allmänheten och arbetare på byggarbetsplatsen. Därför är koordinering av byggtrafik en avgörande faktor i stadsförtätningsprojekt. En risk med att inte ha en samordningsansvarig på plats kan leda till att den som är störst går först, vilket i sin tur påverkar arbetsmiljön på en byggarbetsplats.
En lösning för samordning mellan flera aktörer i stadsförtätningsprojekt är att kommunen ska inkludera en logistikbilaga i exploateringsavtalet, vilket binder byggherren och entreprenörerna till att gå med i områdets gemensamma logistiklösning. Detta innebär att byggherren är bunden till nyttjandet av logistiklösningens olika tjänster som kan innefatta bland annat Check Point, gemensamt bokningssystem och omlastningstjänster.
Abstract
Sweden's population is constantly increasing and in correlation with that, the demand for housing is increasing. In order to meet the great demand that exists in the housing market, construction is taking place to a large extent. This means that many construction projects are underway where logistics and work environment are among the most important challenges to tackle, in order to achieve a successful project. To make this possible, deliveries must arrive in the right quantity, at the right time to the right place. Urban densification projects usually include builders, contractors, subcontractors and consultants who are to interact. Therefore, it is important that the plans are followed and that laws and regulations are maintained. Construction logistics is therefore a major challenge when several builders have to work simultaneously on a common workspace.
The purpose of this research paper is to investigate the problems that arise when many builders operate at the same workplace from a work environment- and logistics- perspective. The study is limited to the project Barkarbystaden where Prolog Bygglogistik has, on behalf of Järfälla kommun, developed a logistics solution. The reference object used in this study is Norra Djurgårdsstaden, where the logistics solution has been studied and compared with the logistics solution in Barkarbystaden. The goal was to gather the actions that are most useful and present these conclusions, which both Prolog and other companies will be able to use in the future. The degree project is carried out in collaboration with Prolog Bygglogistik AB.
The results of the degree project show that the problem that arises when several builders operate on the same construction site at the same time is primarily the traffic flow. Deliveries of materials and other transports that take place in the area affect the safety of both the public and workers at the construction site. Therefore, coordination of construction traffic is a crucial factor in urban densification projects. A risk of not having a coordinator on site leads to the one who is the biggest going first, which in turn affects the working environment at the construction site.
A solution for coordination between several actors in urban densification projects is that the municipality must include a logistics appendix in the development agreement, which binds the client and the contractors to agree to the area's joint logistics solution. This means that the client
is bound to use the logistics solution's various services, which may include, among other things, Check Point, a common booking system and transshipment services.
Förord
Detta examensarbete har skrivits under VT 2021 och är ett avslutande moment på högskoleingenjörsutbildningen Byggteknik och Design på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Förslaget till ämnet som denna rapport avser att behandla har tagits fram genom långa diskussioner som vi haft med både vår akademiska handledare Zeev Bohbot samt våra näringslivhandledare Linnea Persson och Jesper Lundgren på Prolog Bygglogistik AB.
Vi vill rikta ett stort tack till alla personer som ställt upp på våra intervjuer och varit engagerade i detta examensarbete, det skulle inte vara möjligt att skriva denna uppsats utan era värdefulla insikter.
Vi vill även tacka vår handledare samt examinator Zeev Bohbot på Kungliga Tekniska högskolan som genom hela den här processen varit engagerad och väglett oss till att utveckla rapporten till den bästa möjliga versionen.
Avslutningsvis vill vi tacka våra handledare på Prolog, Linnea Persson och Jesper Lundgren som alltid ställt upp och hjälpt oss med våra frågor och funderingar.
Stockholm, 2021
Rayan Hama Fahad Salem
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... iii
Abstract... iv
Förord ... vi
1 Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Syfte och mål ... 2
1.3 Avgränsningar ... 2
2 Metod ... 3
2.1 Kvalitativ metod ... 3
2.2 Genomförande ... 3
2.2.1 Litteraturstudie ... 4
2.2.2 Dokumentanalys ... 4
2.2.3 Fallstudie ... 4
2.2.4 Intervjumetodik ... 4
3 Terminologi ... 6
4 Litteraturöversikt ... 7
4.1 Byggprocessen ... 7
4.1.1 Projektets olika delar ... 7
4.2 Logistik ... 9
4.2.1 Vad är logistik? ... 9
4.2.2 Supply Chain Management ... 10
4.2.3 Lean... 11
4.2.4 Just In Time ... 11
4.2.5 ID06 ... 12
4.2.6 Gränsdragningslista ... 12
4.2.7 APD-plan ... 13
4.2.8 Bygglogistikcenter ... 14
4.2.9 Samordning på byggarbetsplats ... 15
4.2.10 Tredjepartslogistik ... 16
4.2.11 Exploateringsavtal ... 16
4.2.12 Check Point ... 17
4.3 Arbetsmiljö ... 18
4.3.1 Lagar och regler ... 18
4.3.2 Arbetsplatsolyckor ... 20
4.3.3 Skalskydd ... 20
4.3.4 Skyddsordningsregler ... 20
4.4 Aktörers ansvar ... 21
4.4.1 Byggherren ... 21
4.4.2 BAS P ... 21
4.4.3 BAS U ... 21
4.4.4 Arbetsmiljöplan ... 22
5 Empiri ... 23
5.1 Fallstudie – Barkarbystaden ... 23
5.2 Referensobjekt – Norra Djurgårdsstaden ... 24
5.3 Intervjuer ... 27
5.3.1 Ansvar ... 27
5.3.2 Samordning ... 29
5.3.3 BAS-U karta/gemensam APD-plan... 30
5.3.4 Gemensam logistiklösning ... 32
5.3.5 Arbetsmiljö ... 34
5.4 Sammanfattning ... 36
6 Diskussion och slutsatser ... 38
6.1 Metoddiskussion – rapportens validitet och reliabilitet ... 38
6.1.1 Litteraturstudie ... 38
6.1.2 Referensobjekt ... 38
6.1.3 Fallstudie ... 38
6.2 Resultatdiskussion ... 39
6.2.1 Behov av bindande överenskommelser ... 39
6.2.2 Vikten av en gemensam logistiklösning ... 41
6.2.3 Säkerställa en god arbetsmiljö ... 42
6.3 Slutsatser ... 43
6.4 Rekommendationer ... 44
6.5 Fortsatta studier ... 44
7 Referenslista ... 45
8 Bilagor ... 51
8.1 Bastranskribering av intervjuer ... 51
8.1.1 Bilaga 1 – Respondent A ... 51
8.1.2 Bilaga 2 – Respondent B ... 56
8.1.3 Bilaga 3 – Respondent C ... 60
8.1.4 Bilaga 4 – Respondent D ... 66
8.1.5 Bilaga 5 – Respondent E ... 70
8.1.6 Bilaga 6 – Respondent F ... 76
8.2 Bilaga 7 ... 81
8.3 Bilaga 8 ... 82
8.4 Bilaga 9 ... 83
8.5 Bilaga 10 ... 84
1 Inledning
I detta avsnitt redogörs grunderna till denna rapport, vilket syfte och mål den ska uppfylla samt vilka avgränsningar den har.
1.1 Bakgrund
I takt med att Sveriges befolkning har växt med ungefär 1,5 miljoner invånare under de senaste 20-åren har bostadsbristen ökat. Landets städer expanderar för att tillgodose den stora efterfrågan som finns på bostadsmarknaden. Det har medfört att byggingenjörer, arbetsledare, stadsplanerare och andra nyckelpersoner har arbetat med stora logistikutmaningar både vid planerande och utförande av byggprojekt (Persson, A. & Thunholm, A., 2013).
För ett lyckat byggprojekt är det avgörande att logistiken fungerar bra. För att göra detta möjligt måste leveranser komma in i rätt mängd, i rätt tid och på rätt plats. Vid stora byggprojekt med många aktörer inblandade är det viktigt att se över bygglogistiken. Bland annat kan beställaren välja att delegera ansvaret direkt till huvudentreprenören. Beställare anlitar vanligen en extern tredjepartslogistiker med expertis inom bygglogistik när de ska genomföra ett stadsutvecklingsprojekt. I dessa typer av projekt är logistiken väsentlig eftersom förseningar vill undvikas då det medför extra kostnader (Bygglogistik, 2018). På en byggarbetsplats är det ett krav av Arbetsmiljöverket att en arbetsmiljöplan för hela projektet tagits fram innan byggarbetsplatsen etableras. För att undvika arbetsrelaterade sjukdomar och olyckor bland byggarbetarna, krävs det en god planering där alla som ingår i processen själva tar ansvar för att arbetsmiljöplanen upprätthålls på byggarbetsplatsen (Arbetsmiljöverket, 2017).
Entreprenören har ansvaret över att en arbetsmiljöplan upprättas mot sina anställda och har en skyldighet att ta fram ett kontrakt med beställaren som ger tillräckliga möjligheter för en god arbetsmiljö på arbetsplatsen. Byggherren har ett ansvar över att se till att faktorer för arbetsmiljön tas hänsyn till, både under projektering och planering (Arbetsmiljöverket, 2018).
Arbetsmiljöriskerna ökar när flera byggherrar ska komma överens om en gemensam arbetsplats och det här examensarbetet kommer att studera arbetsmiljö- och logistikproblem som uppstår vid dessa situationer (Arbetsmiljöverket, 2018).
1.2 Syfte och mål
Syftet med detta examensarbete är att undersöka de olika aktörernas perspektiv angående logistiken och arbetsmiljön, på arbetsplatser där det finns två eller fler byggherrar som verkar på samma arbetsplats. Det ska ge en djupare insikt kring den problematik som uppstår. Fortsatt finns det även en ambition att samla ihop handlingssätten som är mest användbara och presentera dessa slutsatser, vilket både Prolog och andra företag ska kunna nyttja i framtiden.
x Vilka logistiska problem kan uppstå vid arbetsplatser där markytan på varsin sida av fastighetsgränsen ägs av olika aktörer?
x Hur kan dessa problem samordnas mellan aktörerna för att skapa en bättre arbetsmiljö?
1.3 Avgränsningar
Ämnena logistik och arbetsmiljö som behandlas i rapporten är omfattande och täcker många områden inom byggbranschen. Studien är avgränsad till stadsförtätningsprojekt där kommunen har rådighet över marken och där flera byggherrar verkar samtidigt. Studien är ytterligare begränsad till Barkarbystaden och logistik- och arbetsmiljöfrågor relaterat till projektet. Det kommer inte heller tas hänsyn till hur projektet kommer att utvecklas fram tills att det blir färdigställt.
2 Metod
Under detta avsnitt introduceras de centrala metoderna som ligger till grund för utförandet av denna rapport som är en kvalitativ studie.
2.1 Kvalitativ metod
Den kvalitativa metoden används i undersökningar där forskaren vill få en bättre uppfattning om det som studeras. Med anledning av detta utförs undersökningarna av studien inte särskilt systematiskt till skillnad från den kvantitativa metoden som består av mer form och struktur. I den kvalitativa metoden används därför intervjumallar som en grund i djupintervjuerna, men frågorna är öppna och det finns huvudsakligen inga fasta frågor. Syftet med en kvalitativ undersökning är att skapa en djupare relation och på detta vis försöka få en djupare insikt av den studerade personen eller objektet. Huvudsyftet av en kvalitativ metod är att få en övergripande bild av det som har undersökt, vilket anses vara den kvalitativa metodens styrka (Holme &
Solvang, 1997).
2.2 Genomförande
Studien startades initialt med att lokalisera ett problem som i skrivande stund finns i branschen.
Sedan formulerades dessa problem som uppsatsen avser att utreda. Efter att problembeskrivningen fastställts, var nästa steg att utveckla syftet och målet, för att skapa en tydlig frågeställning. Därefter fastslogs en tydlig avgränsning som redovisar vad som kommer att ingå i studien och vad som kommer att exkluderas.
Innan starten av det centrala arbetet i uppsatsen diskuterades lämpliga metoder för utförandet av rapporten. Rapportens valda metoder består av en litteraturstudie, en dokumentstudie, en fallstudie samt intervjuer.
Litteraturstudien utfördes som ett första steg i att samla in information ligger till grund för denna rapport. I ett senare skede genomfördes den även parallellt med fallstudien. Anledningen till att det strukturerades upp på detta viss, är för att det krävdes en teoretisk grund för att kunna samla in data till fallstudien. Utifrån det formulerades relevanta intervjufrågor till intervjudeltagarna.
2.2.1 Litteraturstudie
Litteraturstudien kan delas upp i studier av tryckt litteratur och litteratur publicerat på internet.
I början utfördes litteraturstudierna mer generellt på ämnet logistik för att få en helhetsbild av ämnet. Då användes både tillförlitliga hemsidor på internet samt tryckt litteratur. Senare när arbetet blev mer utvecklat utfördes studier av arbetsmiljö och planering. Utöver det har även vetenskapliga artiklar och tidigare examensarbeten studerats.
2.2.2 Dokumentanalys
De övriga metoderna kompletteras med hjälp av en dokumentanalys av dokumenten som författarna själva hittat på internet samt dokument som de intervjuade parterna delgett. De analyserade dokumenten visar BAS-U kartor och APD-planer på Barkarbystaden och Norra Djurgårdsstaden. Dessa dokument har använts av tjänstemännen i deras dagliga arbete med respektive projekt. Syftet med dessa dokumentanalyser är att få en övergripande bild av det som studerats i kombination med de intervjuer som utförts. Dessa dokument finns att tillgå i Bilagor:
Bilaga 7 – 10.
2.2.3 Fallstudie
Fallstudien är utförd på stadsutvecklingsprojektet Barkarbystaden och dess syfte var att identifiera eventuella logistikproblem och dess lösningar.
2.2.4 Intervjumetodik
Den valda intervjumetoden är semistrukturerade kvalitativa intervjuer som utförts med relevanta personer som bedömts att vara av värde i rapporten. Anledningen till varför en semistrukturerad kvalitativ metod valdes för intervjuerna är för att denna rapport skrevs under en tidsbegränsad period. Därför har det varit essentiellt för författarna att få en omfattande uppfattning om ämnet som undersökts och kombinera det med litteraturstudierna samt dokumentanalysen för att kunna lägga grunderna till denna rapport.
De intervjuade personerna varierar i befattning och arbetsområde och det finns även en variation gällande vem personerna representerar i yrkeslivet. Anledningen till att denna metodik valdes är för att frågorna ska vara öppna och ge respondenten större utrymme till att tala fritt. Det hjälpte även med att frambringa en mer nyanserad bild av det denna studie undersökt. Den information som författarna erhöll genom intervjuerna var särskilt givande då det bekräftades att denna studies problemformulering finns i branschen i dagsläget.
Tabell 1. Lista över intervjuade personer
Respondent: Arbetsroll: Typ av aktör:
Respondent A Bitr. Projektchef Beställare/kommun
Respondent B Affärschef, logistik Tredjepartslogistiker Respondent C Arbetsmiljöstrateg/arbetsmiljösamordnare/
BAS-P/BAS-U
Kommun
Respondent D Arbetsmiljökoordinator Kommun
Respondent E Platschef BLC Kommun
Respondent F Platschef Check-Point Logistikoperatör
3 Terminologi
AML – Arbetsmiljölagen.
APD-plan – Arbetsplatsdispositionsplan.
AV – Arbetsmiljöverket.
BAS-P – Byggarbetsmiljösamordnare-projektering.
BAS-U – Byggarbetsmiljösamordnare-utförande.
Beställare – Den som är angiven uppdragsgivare i förfrågningsunderlaget/kontrakt/beställning vid anlitande av olika typer av uppdragstagare som exempelvis entreprenörer, konsulter, leverantörer. En byggherre kan till exempel vara en beställare.
BLC – Bygglogistikcenter.
Byggherre – Den som låter utföra något slag av byggnadsarbete, markarbete eller ROT-arbete genom en anlitad byggentreprenör, eller utför det för egen räkning.
NDS ± Norra Djurgårdsstaden.
SCM – Supply Chain Managment.
Tredje man – Allmänheten som inte arbetar på byggarbetsplatsen.
UE – Underentreprenör.
3PL – Tredjepartslogistik.
4 Litteraturöversikt
I detta avsnitt framförs den litteratur som ligger till grund för den empiriska biten av rapporten samt för diskussionen som kommer att föras. Det kommer att ske en omfattande beskrivning av de olika begreppen som är relevanta för rapporten.
4.1 Byggprocessen
Ett projekt är ett arbete som utförs av en temporärt organiserad arbetskraft i syfte att producera ett tidigare planerat resultat. I en projektgrupp återfinns nyckelpersoner som krävs för att åstadkomma det resultat som planerats. Vidare görs även en uppskattning av den tidsram som arbetet kräver och de resurser som behövs samtidigt som budgeten ska hållas. I ett projekt arbetar alla involverade parter mot samma bestämda mål (Projektledning, 2020).
För att ett projekt ska uppstå måste det finnas ett behov. En beställare har ett behov och kan komma in med önskemål om bland annat budget, tidsram, nytta och tekniska krav till en person eller organisation som kan verkställa behovet. Inom byggsektorn är byggprocessen uppdelad i tre delar: projekterings-, produktions- och förvaltningsprocessen (Hansson et al., 2018).
Under projekteringsprocessen behandlas beställarens önskemål och projekterarna försöker att tillgodose dem. Det är då alla krav identifieras och sedan tillämpas de på den planerade byggnaden eller anläggningen (Hansson et al., 2018). Se Figur 1 för att se ett byggprojekts huvudsakliga skeden.
4.1.1 Projektets olika delar
Figur 1. Översikt över byggprocessen (Hama, 2021).
4.1.1.1 Förstudie
Under förstudien undersöks projektets olika utmaningar och risker som måste visas hänsyn till.
Dessa utmaningar och risker kan inkludera konstruktionen, miljöfrågor, brandfrågor och
Förstudie Projektering Produktion Överlämning
arbetsmiljöfrågor för att nämna några. Syftet med förstudien är att försöka få fram all relevant information för att undvika oväntade kostnader och förseningar (Projektledning, 2018).
Under förstudien undersöks vad som ska byggas, var det ska byggas och hur förutsättningarna ser ut. Redan i förstudien ska mål för ekosystemtjänster och grönska vara fastställda.
Funderingar sker kring hur naturförutsättningarna på platsen kan bevaras i projektet samt hur det kan utveckla, skapa eller bevara ekosystemtjänsterna. I slutet av förstudien beslutar byggherren om den vill gå vidare med projektet eller inte (Boverket, 2019).
4.1.1.2 Programskedet
Programskedet är en del av projekteringsskedet och utgår ifrån de krav som stipulerats i förstudien. Här preciseras målen för projektet samt kraven på byggnadsverk, området och tomten utifrån byggherrens och samhällets krav. I programhandlingar beskrivs dessa mål och krav. I detta skede bestämmer byggherren vilken typ av entreprenad som ska anlitas för projektet. Alla statliga krav och regler som kan komma att påverka projektet kartläggs under detta skede (Boverket, 2021).
4.1.1.3 Projekteringsskedet
I projekteringsskedet påbörjas arbetet med utformning, utredning och gestaltning. Här tas förslagsritningar och lösningar fram samt skapas systemhandlingar för projektet. Sedan görs detaljutformning som mynnar ut i bygghandlingar som består av ritningar, beskrivningar och administrativa föreskrifter som tillsammans blir ett förfrågningsunderlag. Under detta skede skickas vanligtvis bygglovet in till kommunen (Boverket, 2021).
Projekteringen brukar inledas med att anlita en projektledare. Denna person kommer att leda och samordna projektet samt ser de till att alla involverade parter utför sina uppgifter för att projektet ska nå deadline i god tid. Under projekteringen används det underlag som skapats under förstudien. Dessa dokument används för att skapa ett anbud som kan lämnas till entreprenörer eller andra aktörer beroende på entreprenadform (Projektledning, 2018).
4.1.1.4 Produktionsskedet
Produktionsfasen kan påbörjas när det finns ett beviljat bygglov och ett startbesked har tillhandahållits. Produktionen av anläggningen eller byggnaden ska utföras enligt de tidigare anvisningarna och ritningarna som upprättades under de tidigare skedena. När anläggningen
eller byggnaden är färdigbyggd måste kommunen ge ett slutbesked innan den kan tas i bruk (Boverket, 2021).
Under produktionen används olika verktyg för att på ett tydligt och smidigt sätt kunna styra produktionen. I detta skede ska målen som har satts för byggprojektet förverkligas enligt anvisningar från byggherren. Gröna lösningar och ekosystemtjänster sätts i bruk under produktionsskedet, därför är det viktigt att utse någon ansvarig inom projektet som samordnar och följer upp målen. Samordningsmöten hålls med bland annat byggherrar, underentreprenörer och byggare för att tillsammans klara av målen för projektet. Detta skede avslutas med en slutbesiktning (Boverket, 2019).
4.1.1.5 Överlämning
När produktionsfasen har färdigställts och avslutats sker en överlämning till beställaren. I samband med det övergår byggnaden in i förvaltningsskedet. I samband med starten av detta skede, görs även uppföljningsmöten där eventuella oklarheter samt hela projektet tidslinje diskuteras. Byggherren och entreprenörerna kan dra nytta av de erfarenheter som de blivit berikade med och kan använda dessa kunskaper inför framtida projekt. (Gohary, H., u.å).
4.2 Logistik
4.2.1 Vad är logistik?
Vid köp av en produkt får konsumenten betala för mer än produktens form och funktion.
Produkten måste distribueras och marknadsföras på ett attraktivt sätt för att få produkten såld.
Alltså finns det kringtjänster, bland annat logistiktjänster som påverkar det slutliga priset på en produkt. Definitionen av logistik är att alla kunder ska kunna få de produkterna till rätt plats och i rätt tid men fortfarande hålla kostnaderna förmånliga. Materialförsörjning, fungerande distribution och produktion koordinerade med varandra är kraven för att klara en bättre leveransservice och samtidigt sänka kostnaderna (Oskarsson et al., 2013).
Att kombinera nya logistikformer med gamla och traditionella lösningar handlar om produktions-, transport- och hanteringsteknik, men framför allt handlar det om framstegen på det informationstekniska (IT) området. IT-stöden bidrar med effektivitet, inte minst när det gäller att underlätta samordning och kommunikation. Den snabba utveckling som IT
åstadkommer gör att den tekniska innovation som har stor betydelse för den logistiska utvecklingen. IT-utvecklingen har lett till att många nya idéer och visioner som tidigare inte var möjliga har blivit genomförbara (Storhagen, 2011).
Inom bygglogistik måste alla inblandade parter gemensamt planera och hantera de tillgängliga resurserna för leveranser av byggmaterial. Varje projekt är unikt med annorlunda förutsättningar vilket gör det svårt att skapa fasta logistikrutiner. Samordning inom logistik, tydliga ritningar och information är nyckeln till effektivisering av byggproduktion (Oskarsson et al., 2013).
4.2.2 Supply Chain Management
För att få ut det optimala ur logistiken ifrågasätts allt som är av värde och det som anses vara värdelöst för kunden plockas bort. En viktig aspekt för värdeskapande logistik är integrationen mellan alla parter, såväl kunder som leverantörer som är involverade längs hela distributionskedjan. Supply Chain Management (SCM) har blivit mer aktuellt som ett attraktivt koncept under de senaste åren på grund av att marknadssituationen i dagsläget förändrats för många företag med bland annat en ökad grad av internationalisering (Storhagen, 2014).
Några av SCM drivkrafter är:
¾ Strävan över att skapa den optimala relationen mellan faktisk försäljning och resursförbrukning.
¾ Tidskonkurrens blir alltmer viktig och produkternas livscykler blir kortare.
¾ Nya samarbetsrelationer möjliggörs av process synen (Storhagen, 2014).
Det finns krav på att det ska finnas ett helhetsperspektiv över flödena, hela vägen från leverantörsledet fram till det sista ledet som är återvinning eller förbrukning. Ett annat krav är att bygga upp och basera verksamheten på SCM vilket är ett strategiskt beslut. Detta innebär genomgripande förändringar i verksamheten vilket måste bygga på samordning och långsiktighet i kombination med företagets övriga strategier. SCM bygger på ett system som i primärt tillverkar mot lagda beställningar (Storhagen, 2011).
4.2.3 Lean
Svensk tillverkningsindustri har under senaste decenniet anammat Lean Production konceptet.
Syftet med detta är att arbeta med kundvärdet och fokusera på att eliminera alla former av slöseri. I början användes det för att effektivisera bilindustrin men på senare år har många andra verksamheter börjat använda Lean med tanke på de vinster som konceptet ger (Hansson, 2009).
Lean är en systematisk metod som syftar att gallra bort det som är onödigt inom produktionssystem. Exempelvis kan det vara en kostnad för tillverkaren som konsumenten inte har ett intresse för. Överproduktion och onödiga saker som skapas genom ojämnheter i arbetslasterna är faktorer som Lean tar hänsyn till. Det arbetas utifrån konsumtionen av en produkt eller tjänst som kunden skulle vara villig att betala för, där det finns ett värde för varje handling och process. Lean har i avsikt att tydliggöra vad som bidrar med ett värde genom att avlägsna allt som är oväsentligt. Sammanfattningsvis handlar det om att effektivisera arbetet, få bort det som är slöseri av resurser och minska avfall på företaget (Leanempowerment, u.å).
4.2.4 Just In Time
Just In Time (JIT) går ut på att producera och förflytta det som behövs, precis när det behövs i den kvalitet som efterfrågas till det lägsta möjliga priset. Bilindustrin är ursprunget för JIT där Toyota var först med att använda dessa styrprinciper. JIT har tre huvudprinciper: pull-system, takt tid och kontinuerligt flöde (Relean, 2017).
JIT går ut på att mindre kvantiteter levereras ofta, att tiderna ska vara korta samt att rutinen för beställning skall vara enkel att utföra. För detta krävs planering och projektering i större utsträckning än vid traditionella transporter, målet är att leverera rätt material vid rätt tidpunkt.
En försenad transport skulle inte enbart leda till konsekvenser på arbetsplatsen utan även planeringsresursen blir bortkastad då materialet ändå inte kom fram i tid. Störningar i trafiken är ett exempel på en faktor som kan vara svåra att förutse vid projekteringen (Sundström, 2019).
Covid-19 pandemin visade sårbarheten i produktionssystem som JIT och Lean där flera fabriker världen över stannade de löpande produktionsbanden samt leveranserna. Hyllor i varuhus stod tomma då fabriker inte hade tillräckligt med material för att hålla tillverkningen vid liv.
Pandemin har visat att dessa produktionssystem är bra och effektiva när läget världen över är stabilt, blir det kris påverkas samtliga branscher (Du & jobbet, 2020).
4.2.5 ID06
ID06 infördes i byggbranschen med anledningen att främja konkurrensen och säkra arbetsplatserna. Systemet hjälper till med att koppla personer till arbetsgivare samt identifierar de personer som vistas på arbetsplatsen. Arbetsgivaren kan registrera närvaron i en elektronisk personalliggare där anställda checkar in och ut. Företagskontroll, låsfunktioner och inpassering är några andra användningsområden av ID06 (ID06, u.å).
Det finns tre grundläggande principer för ID06-systemet:
1. Anställda i ID06-systemet ska ha en säkerställd identitet.
2. Företagen måste uppfylla kraven för näringsverksamhet för att få använda ID06- systemet.
3. Sambandet mellan individ och företag skall vara säkerställt (ID06, u.å).
Genom ID06-systemet kan byggherrar och beställare förebygga svartarbete genom att kräva ID06 när anläggning och byggentreprenader upphandlas. Det finns bestämmelser om legitimationsplikt och närvaroredovisning. Ansvaret för den elektroniska personalliggaren kan överlåtas till en entreprenör (ID06, u.å).
På framsidan av ett ID06-kort är dessa uppgifter obligatoriska: giltighetstid, ID06-logotyp, kortnummer, foto på kortinnehavaren, för- och efternamn på kortinnehavaren, företagets organisationsnummer och företagsnamn (Visma, 2017).
4.2.6 Gränsdragningslista
Gränsdragningslista är ett dokument som tar upp ansvarsfördelningen mellan två aktörer där det tydliggörs vilket ansvarsområde respektive aktör har. Ett exempel är gränsdragningslistor för kommuner som tydligt preciserar vad som ingår i fastighetsägarens ansvar respektive hyresgästens ansvar (Sveriges Kommuner och Regioner, 2019). Den används alltså internt mellan aktörer vid tolkningsfrågor. Dokumentet ska visa hänsyn till de aktörer som är inblandade och gränsdragningslistan ska betraktas som ett hjälpmedel men inte som en absolut gräns. Små arbeten ska fortfarande kunna verkställas av båda parter (Kommun Fastigheter, 2020).
Vid stora projekt finns det risk för att det sker överlappning mellan entreprenader.
Gränsdragning mellan installatörernas åtaganden är ett exempel på ett klassiskt problem där det finns ett behov att utreda vem som ansvarar för de elektriska anslutningarna som monteras av VVS-installatörer. Det krävs kommunikation- och samordningsinsatser för att tydliggöra ansvaret, vilket gäller både utförande och projekteringsfasen. Konsekvensen av dålig samordning och upphandling mellan olika aktörers uppdrag orsakar omotiverade kostnader i projekt. Av denna anledning är en gränsdragningslista nödvändig för att klargöra ansvaret mellan olika aktörer (Byggledarskap, 2014).
4.2.7 APD-plan
Arbetsplatsdispositionsplan, vanligen benämnd som APD-plan är en visuell ritning över det byggområde där något ska produceras. På ritningen finns information om anvisad plats för materiallagring, transportvägar, bodar, skyltar med mera (Safety First Academy, u.å).
En APD-plan ska upprättas under projekteringsskedet innan produktionen drar igång. (Pasternak
& Svensson, 2018). En APD-plan brukar uppdateras i takt med arbetets gång och när nya förutsättningar uppkommer (Safety First Academy, u.å). APD-planen är en viktig handling som spelar en betydande roll under projekteringsskedet. Detta dokument analyserar de platser som är lämpligast för att användas som uppläggningsytor. Vidare är den högst relevant vid planering av transport till och från byggarbetsplatsen då det är sammankopplat till tidsvinning- och ekonomiska frågor men även arbetsmiljöfrågor (Pasternak & Svensson, 2018). Ett exempel på en APD-plan porträtteras i Figur 2.
Figur 2. På bilden visas APD-planen för etapp Brofästet i Norra Djurgårdsstaden. Från Stockholm stad (2021).
4.2.8 Bygglogistikcenter
Dagliga leveranser på en byggarbetsplats i samband med en liten last per leverans innebär ökad trafik på en byggarbetsplats. När flera byggherrar ska samspela på en begränsad yta är etableringen av ett bygglogistikcenter (BLC) lösningen som bidrar till en hög leveransprecision, färre materialskador, minskade stölder och förbättrad arbetsmiljö. BLC hjälper med tjänster som mellanlagring av gods, mottagning av gods, lossning, skalskydd och flera andra tjänster som leder till att arbetet blir effektivt och säkert för de aktörerna som är inblandade. Det innebär att materialet kommer i rätt tid och risken att materialet skadas i väntan på att det ska användas blir mindre. Tunga transporter reduceras samtidigt som samordningen av leveranser ökar både effektiviteten och säkerheten. ID06-registrering och bevakning genom ett gemensamt skalskydd leder till ökad trygghet och minskar risken för stölder och inbrott på byggarbetsplatsen (Swerock, u.å).
Transporter bokas in via en leveransplaneringstjänst för att de ska komma in på bygget.
Transporter och leveranser får egen lossningstid och denna fungerar med syftet att det ska hinnas lossa leveransen på angiven plats och åka därifrån inom ett givet tidsintervall. I de scenarion där leveransen blir försenad eller är tidig får den inte komma in på byggområdet. Byggarbetsplatser blir därmed säkrare eftersom BLC tar emot och samlar ihop mindre leveranser som de sedan kör
ut till entreprenörerna. Fördelen är att BLC bidrar till ett hållbart och effektivt byggande genom att transporterna i respektive stad minskar samtidigt som entreprenören slipper att behärska fler leveranser än vad som krävs (Uppsala Kommun, u.å). Figur 3 visar ett exempel på hur ett bygglogistikcenters flöde kan se ut.
Figur 3. På bilden porträtteras hur ett flöde på BLC kan se ut. Från Stockholm stad (2014).
4.2.9 Samordning på byggarbetsplats
När flera byggherrar verkar på samma arbetsplats uppstår det lätt särskilda risker för skador, det är därför avgörande att ha samordning på en byggarbetsplats. Flera antal olyckor har skett på grund av brister i samordningen som annars skulle kunnat undvikas genom bättre planering.
Yrkesarbetare samt tjänstemän som arbetar på platsen ska följa anvisningarna som ges av samordningsansvarig. Exempel på arbetsuppgifter för den samordningsansvarige är bland annat att kontinuerligt anordna informationsmöten, utföra skyddsronder samt kontrollera att entreprenörernas arbetslag har giltiga utbildningscertifikat (Arbetsmiljöupplysningen, u.å).
För att undvika långa väntetider på material är det viktigt med samordning på en byggarbetsplats. När materialet är på rätt plats, i rätt tid och i rätt mängd, förenklas samordningen och planeringen av projektet. En bra samordning innebär en god planering som hela tiden uppdateras, där uppdateringarna delges till alla inblandade i projektet (Linköping universitet, 2016).
4.2.10 Tredjepartslogistik
Tredjepartslogistik (3PL) går ut på att en företagare har en utomstående partner inom logistik som erbjuder exempelvis lagerhållning och transport. Anledningen till att ett företag anlitar en tredjepartslogistiker är att det skapar ökad produktivitet och därmed bättre lönsamhet (Byggledarna, 2019).
Många företag upplever att logistik är tidskrävande och därmed en kostsam funktion som ofta inte är deras kärnverksamhet. Genom att anlita någon som har expertis inom ämnet logistik som 3PL, sparas tid och pengar vilket gör att aktören kan fokusera på att driva företaget framåt. Det innebär att 3PL står för planering, problemlösning och uppfinningsrikedom som med hjälp av kompetens och expertis gör att logistiken flyter på smidigt (Transportören, u.å).
Under de senaste 20 – 25 åren har flertalet logistikföretag växt fram som erbjuder avancerade tjänster, exempelvis att 3PL tar över hela distributionsverksamheten på alla marknader. Genom att samordna företagets verksamhet med andra företag kan volymerna i distributionen höjas, vilket 3PL anordnar. En viktig aspekt för att moderna logistiklösningar skall möjliggöras, krävs det hög logistikkompetens. De flesta företag har själva inte den kompetensen och därför köper de tjänsten och expertisen av en tredjepartslogistiker (Oskarsson et al., 2013).
4.2.11 Exploateringsavtal
Exploateringsavtal innebär en överenskommelse som går ut på att genomföra en detaljplan mellan byggherren och kommunen eller en exploatör som äger marken. I avtalet kan det finnas villkor som innebär upphandlingsplikt. Några punkter som ska ingå i ett exploateringsavtal, enligt Upphandlingsmyndigheten är:
1. ´Ansvarsfördelningar
2. Anläggning av gator
3. Iordningsställande av allmän plats
4. Reglering av parkeringsplatser
5. Hänvisningar till detaljplanen´(Upphandlingsmyndigheten, u.å).
Enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) måste kontraktet innehålla ersättning och prestation för att det ska vara upphandlingspliktigt kontrakt. Fördel, kvittning eller form av pengar eller något annat som kan vara av värde för den som utför arbetet. Ersättningen behöver inte direkt framgå i kontraktet utan det kan ske genom en sidoöverenskommelse eller genom ett annat avtal inkluderat i exploateringsavtalet (Upphandlingsmyndigheten, u.å). Sambandet mellan de olika aktörerna porträtteras i Figur 4.
Figur 4. Visar sambandet mellan kommunen, avtalet och exploatören. Från Upphandlingsmyndigheten (u.å).
Mellan kommunen och exploatören kan exploateringsavtalet reglera villkoren för bland annat marköverlåtelser. I det kan det exempelvis nämna att allmänna platser och kommunens behov av kvartersmark för exempelvis skola och vård. Detta avtal anpassas för varje enskilt fall för att kunna utföra en detaljplan. I exploateringsavtalet kan kostnader regleras utanför ett planområde som är nödvändiga för att detaljplanen ska genomföras. Exempel på kostnader kan vara infrastruktur, skydds- och säkerhetsåtgärder eller tidsplanering (Falun, u.å).
4.2.12 Check-Point
På en byggarbetsplats där flera aktörer ska samspela kan det bli rörigt med otaliga leveranser där stora mängder material ska hanteras på en begränsad yta. På byggarbetsplatser introduceras Check-Point vid grinden för att minska trafiken och ökar säkerheten. Detta löser även problemen som kan uppstå vid förseningar av leveranser på grund av trafik och oförutsedda händelser. Alla
byggherrar och entreprenörer som är anslutna till logistiktjänsten skickar sina leveranser genom Check-Point. Där arbetar en ansvarig med mottagningen av material och den personen ansvarar även för att kontrollera transporterna som kör in. Individen ansvarar även för kontakt med chaufförer, leverantörer samt kollegorna inne på byggarbetsplatsen. Syftet är att rätt material ska levereras i rätt tid på rätt plats. Check-Points skapar en rad fördelar:
- Bättre framkomlighet - Förbättrad arbetsmiljö
- Effektivitet (Bygglogistik, 2018).
4.3 Arbetsmiljö
I den svenska grundlagen finns det anstiftade arbetsmiljölagar (AML) som ställer krav på miljön på arbetsplatsen. Syftet med denna lag är att arbeta förebyggande mot hälsorisker och olyckor på arbetsplatsen. I AML finns det arbetsgivarens skyldigheter att aktivt driva dessa lagar samt föreskrifter om exempelvis ”samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare”.
Arbetsmiljöverket (AV) är den myndighet som har i uppgift att se till att dessa lagar upprätthålls (Arbetsmiljöverket, 2020a).
Alla yrkesverksamma ska kunna gå till arbetet och vara säkra på att det inte finns onödiga risker som de utsätts för. Detta kan anses vara en självklarhet men i praktiken är dessa rättigheter och lagar inte lika självklara. Det finns inte exakta definitioner av vad som är en god arbetsmiljö vilket resulterar i grå zoner. Inom byggbranschen är detta en stor problematik då arbetsplatserna är temporära och dessutom är det vanligt förekommande att flera företag samverkar jämsides.
Det här försvårar arbetet kring arbetsmiljösamordningen och i sin tur leder det till en hög statistik av olycksfall (Jakobsson & Skoglund, 2016).
4.3.1 Lagar och regler
Byggherrar, projektörer, entreprenörer samt arbetsgivare har ett lagenligt ansvar att forma och förse en god arbetsmiljö till sina arbetare. Dessa krav finns i arbetsmiljölagstiftningen som kan delas upp i tre huvudbestämmelser vilket kan ses i Figur 5 (Birgersson, 2006).
Figur 5. Visar hierarkin för de tre huvudbestämmelserna markerade i mörkblått. Från Arbetsmiljöhandboken, (u.å.).
4.3.1.1 Arbetsmiljölagen
Arbetsmiljölagen, AML är en ramlag vilket innebär att den behöver i många instanser bli förtydligad genom andra bestämmelser. Dessa skrifter finns i detta fall i form av Arbetsmiljöförordningen och Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS (Birgersson, 2006).
AML består av nio kapitel som beskriver alla lagar ingående. Kapitel 3 omfattar allmänna skyldigheter mellan arbetsgivare och arbetstagare. I paragraf 7 § finns skyldigheter som byggherren har i form av att samordna arbetsmiljöarbetet på gemensamma arbetsplatser (Birgersson, 2006).
4.3.1.2 Arbetsmiljöförordningen
I arbetsmiljöförordningen finns föreskrifter om bland annat: ansvar, lokal skyddsverksamhet samt förvaring och tillgänglighet av handlingar och författningar (Birgersson, 2006). Alla dessa föreskrifter kan kopplas till AML där det fastslås att Arbetsmiljöverket är bemyndigad att publicera föreskrifter som benämnda parter ska följa (Prevent, 2020).
4.3.1.3 Arbetsmiljöverkets författningssamling
Arbetsmiljöverkets författningssamling, mer allmänt känd som AFS, beskriver mer detaljerat vad arbetsmiljölagens regler innebär i praktiken (Prevent, u.å).
4.3.2 Arbetsplatsolyckor
Byggbranschen är en av de industrier som har flest olyckor som vållar till arbetares bortgång.
(Arbetsmiljöverket, 2018). Under år 2013 registrerades olycksstatistik som inkluderade 1 966 stycken olyckor på arbetsplatser. Den svenska staten har satt undan 1,3 miljarder kronor om året för att förebygga dessa arbetsmiljörisker och cirka hälften av summan går till Arbetsmiljöverket (Hansson et al., 2018).
4.3.3 Skalskydd
Svenska byggarbetsplatser drabbas varje år av stölder och inbrott. Konsekvensen är inte endast försvunna verktyg och byggmaterial utan det leder även till att byggprojektet kan bli försenat i förhållande till tidsplanen. Det är viktigt att säkra bygget genom att använda skalskydd eftersom det medför att endast rätt personer har tillgång till byggarbetsplatsen. Fördelen med skalskydd är att arbetet kan pågå smidigt vilket skapar tryggare arbetsmiljö för personalen (Lambertsson, u.å).
Samhället ställer krav på att det ska skapas tillräcklig säkerhet för tredje man där det byggs och mot olika hotbilder som kan förekomma. Hotbilden ser annorlunda ut för varje projekt och förutsättningarna beror på verksamheten som bedrivs, var byggnaden är placerad och vilka som vitsas i byggnaden. Exempel på hot som kan påverka bygget är skred, explosioner, brand, stöld med mera. Syftet med skalskyddet är att det ska vara en åtgärd som minimerar risken att dessa hot inträffar. Skyddet innebär säkerhet för närvarande personal på byggarbetsplatsen och mot tredje man (Berggren, 2015).
4.3.4 Skyddsordningsregler
Skyddsordningsregler är nyckeln till att förhindra olyckor samt skapa trivsel och framkomlighet på en byggarbetsplats. Detta innebär att ansvariga parter aktivt måste arbeta med arbetsmiljöfrågorna genom att följa arbetsmiljöplanen, ordnings- och skyddsregler samt arbetsmiljöreglerna. Rätt typ av varselklädsel, godkänd skyddshjälm samt skyddsskor och skyddståhätta ska bäras av alla som vistas på arbetsplatsen. Beroende på riskbedömningar ska ytterligare personlig skyddsutrustning användas av personalen för att minska riskerna för personskador. Varje enskild entreprenör ska erbjuda sin personal individuellanpassad skyddsutrustning och har ansvaret att se till att personalen har nödvändig kompetens för skyddsutrustningen. Innan projektet drar igång utförs kontroller av skyddsanordningar för att
säkerställa att de är korrekt uppförda. För att utföra vissa arbeten sker tillfälliga avspärrningar på området för att förebygga skador (NRGE, u.å).
4.4 Aktörers ansvar
4.4.1 Byggherren
Enligt Plan- och bygglag (2010:900) 1 kap. 4 § är byggherren ´ den som för egen räkning utför
eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- HOOHU PDUNDUEHWHQ´. Vidare kan byggherren både vara en fysisk eller juridisk person.
Byggherrens utökade ansvarsområde gällande arbetsmiljö är enligt AML ett branschunikt ansvar som inte återfinns bland andra beställare inom andra industrigrenar. Ansvaret som byggherren har är att se till att alla inom projektet utför sina åtaganden gällande arbetsmiljö.
Dessutom ska en BAS-P och BAS-U utses och dessa personer ska samordna den allmänna arbetsmiljön från början till slutet av projektet (Arbetsmiljöverket, 2020a).
För den byggherre som vill delegera detta ansvar, kan hen välja att istället ge ansvaret till en uppdragstagare som företräder byggherren i rollen (Arbetsmiljöverket, 2020a).
4.4.2 BAS P
BAS-P står för: byggarbetsmiljösamordnare projektering. Denna person ansvarar för att under projekteringsskedet skapa goda premisser för arbetsmiljön under utförandestadiet. Alltså ska de undersöka arbetsplatsens förutsättningar och utifrån det samt deras yrkesexpertis upprätta olika dokumentationer, som kommer att ligga till grund för förebyggande av olyckor. Vidare ska de även upprätta skyddsanordningar och verifiera att AML följs (Varg, 2020).
4.4.3 BAS U
BAS-U står för: byggarbetsmiljösamordnare utförande. Denna person har ansvar för att samordna alla arbetsmiljöfrågor på byggarbetsplatsen. Detta är BAS-U:s ansvar att kontinuerligt uppdatera arbetsmiljöplanen utifrån nya förutsättningar som dyker upp. Andra uppgifter som BAS-U engageras i innefattar även utförandet av skyddsronder på arbetsplatsen och förebyggande arbete mot olycksrisker. Vidare kontrollerar BAS-U maskinerna som används och
ser till att de är besiktigade och godkända för användning. Under BAS-U:s ansvar hamnar även kontroll av giltigt certifikat för arbetstagare (Varg, 2020).
4.4.4 Arbetsmiljöplan
En arbetsmiljöplan ska upprättas innan en byggarbetsplats kan etableras. Ansvaret för upprättandet av detta ligger på byggherren. I praktiken brukar det vara BAS-P som ser till att den upprättas och det är BAS-U som ser till att den finns på byggarbetsplatsen och justerar den vid behov (Arbetsmiljöverket, 2020b).
I arbetsmiljöplanen ska följande punkter finnas med enligt Arbetsmiljöverket (2020 b):
- ´'HUHJOHUVRPVNDWLOOlPSDVSnE\JJDUEHWVSODWVHQ
- En beskrivning av hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras.
- En beskrivning av de arbetsmiljöåtgärder som vid bland annat följande arbeten ska vidtas under byggskedet för att arbetsmiljön ska bli bra:
o arbete med risk för fall,
o schaktningsarbete med risk för ras,
o arbete med vissa kemiska eller biologiska ämnen, o arbete i närheten av högspänningsledningar, o arbete som medför risk för drunkning, o arbete i brunnar och tunnlar,
o arbete vid vilket sprängämnen används, o arbete med montering av tunga byggelement,
o arbete på plats eller område med passerande fordonstrafik samt
o rivning av bärande konstruktioner eller hälsofarliga material eller ämnen´
5 Empiri
Detta avsnitt avser att behandla Barkarbystaden som är fallstudien i denna rapport samt referensobjektet Norra Djurgårdsstaden. Vidare redovisas all indata som samlats in under intervjuerna, vilket kommer att ligga till grund för resultatet och slutligen diskussion samt slutsatser. Transkribering av intervjuerna finns till förfogande XQGHU´.1 %LODJRU´
5.1 Fallstudie ± Barkarbystaden
Järfälla kommun expanderar och har ett flertal aktuella projekt som kommer att bidra till en utbyggnad av området. Barkarby är ett gammalt flygfält som under 1900-talet hade en betydande roll för Sveriges militär och civila flygutveckling. Barkarbystaden är ett av de stadsutvecklingsprojekt som fortlöper i dagsläget och kommer att leverera en helt ny stadsdel vid slutet av tidslinjen (Järfälla kommun, u.å). Det har planerats att byggas minst 14 000 bostäder, i samband med Stockholmsöverenskommelsen där det bestämdes att det skulle ske en utbyggning av tunnelbanan till Barkarby med två nya stationer (Järfälla kommun, 2016).
I Barkarbystaden är det många byggherrar som arbetar på sina byggområden och många av deras byggstaket är vägg i vägg med andra byggherrar. Den logistiklösning som har planerats för Barkarbystaden är essentiell för att skapa en samordnad logistik och skapa goda
arbetsmiljövillkor för alla verksamma inom byggarbetsområdet.
Järfälla kommun har valt att vid sina kommunala markanvisningar inkludera ett
exploateringsavtal där det ingår en logistikbilaga. I den framgår det att byggherren och dess entreprenörer samt underentreprenörer måste följa de uppsatta riktlinjerna som är inkluderade i logistikbilagan. Byggherren för den upphandlade marken har en skyldighet att se till att deras entreprenörer och underentreprenörer tecknar avtal med den upphandlade logistikoperatören (Järfälla kommun, 2021 a).
Under byggtidens gång som beräknas framskrida till 2032, ska cirka 488 000 byggtransporter trafikera Barkarbystaden. Wiklunds Åkeri AB har på uppdrag av Järfälla kommun skapat en logistiklösning som bland annat ska skapa en “god arbetsmiljö för byggaktörerna” och “ökad trivsel och tryggare närmiljö för boende och näringsidkare” (Järfälla Kommun, 2021).
Den logistiksamordning som Wiklunds har utformat består av tre stycken bastjänster:
1. Leveransplaneringssystem 2. Check Point
3. Sam- och omlastningsterminal (Järfälla, 2021).
Det finns även tilläggstjänster att tillgå utöver bastjänsterna.
En transportfyllnadsgrad på minst 75 % är ett av kraven som finns för att få köra in
transporterna. Enligt planeringen bör detta bidra till en kraftig minskning av transporter in till byggområdet och material som riskerar att förstöras före bruk.
5.2 Referensobjekt ± Norra Djurgårdsstaden
Norra Djurgårdstaden är ett att de mest omfattande stadsförtätningsområdena i Europa. Detta stadsutvecklingsprojekt har vunnit 2015 C40 Cities Awards inom kategorin ”hållbar stadsdel”.
Hållbarhet har varit i huvudfokus genom hela planeringen av denna stadsdel, både under byggandet men även i utformningen av byggnaderna och infrastrukturen. Här har det planerats för ungefär 12 000 bostäder och 35 000 arbetsplatser. Planeringen av NDS startade år 2000 och hela projektet planeras vara färdigställd ungefär år 2030. Områdets kommersiella yta omfattar cirka 600 000 kvadratmeter mark.
Exploateringskontoret i Stockholm stad är den som har styrt upp logistiklösningen för Norra Djurgårdsstaden. Alla byggherrar är avtalade med Stockholms stad att nyttja bygglogistikcentret om de vill bygga på marken. Byggherren och dess entreprenörer är då skyldiga att teckna avtal med BLC. Nedan i Figur 6 visas en schematisk översikt på bygglogistikcentrets anslutningsprocess.
Figur 6. På bilden syns en översikt av anslutningsprocessen till BLC. Från Stockholm stad (u.å).
Årligen beräknas cirka 35 000–40 000 byggtransporter ske i området, vilket kan skäras ner med 15–30 % med hjälp av den logistiklösningen som är framtagen (NDSlogistik, u.å).
Den framtagna logistiklösningen säkrar bland annat att alla aktörer är anslutna till BLC, att lastfyllnadsgraden för transporter in till byggområdet är minst 50 % samt att det finns ett gemensamt skalskydd (Boverket, 2020).
Denna logistiklösning består av både bastjänster och tilläggstjänster. Exempel på bastjänsterna som erbjuds är:
1. Korttidslagring av byggmaterial.
2. Gemensamt bokningssystem.
3. Samlastning och transport av byggmaterial.
4. Avfallshantering.
5. Returtransporter.
Etablering av BLC har gett en samlastningseffekt på 80 % inom byggområdet (Stockholms stad, 2021a). I Norra Djurgårdsstaden har de även etablerat ett masslogistikcenter (MLC) i Frihamnen. Denna anläggning syftar till att lokalt sortera och rengöra massor och därmed minska transporter och öka materialåtervinningen. Under 2019 bidrog MLC till en minskning av 1400 långväga transporter. Detta har bidragit till att transporter ut från byggområdet minskat med 73 % (Stockholms stad, u.å). De har även lyckats skära ner på cirka 87 000 tur- och retur- transporter genom den materialåtervinning som sker på MLC. Materialåtervinningen görs på bergmaterial som grus, jord, sand och sten (Stockholms stad, 2021b).
Den förstärkande faktorn till att vägtransporterna har reducerats markant är att kommunen har valt att transportera bort överskottsmaterialet samt förorenat material via fartyg. Detta har sänkt transportkostnader samt minskat koldioxidutsläpp (Stockholm växer, u.å).
5.3 Intervjuer
Intervjuer utförts med respondenter som verkar inom flera områden av projektet Barkarbystaden samt Norra Djurgårdstaden men även externa aktörer som arbetar på och har tidigare erfarenheter av liknande stadsförtätningsprojekt.
Bastranskribering till varje enskild intervju finns i bilagor (se kapitel 8.1) och medverkande respondenter är anonyma.
5.3.1 Ansvar
Figur 7. Ett exempel på ett byggprojekts organisation. Från Abdulrahman. T & Koshnaw. H. (2012).
Byggprojekt är uppbyggda av ett nätverk av olika parter och aktörer som ska genomföra olika delar av projektet. I figur 7 visas ett exempel på hur en organisation kan se ut i ett byggprojekt.
Det finns det många olika ansvarsområden inom byggbranschen och det är väsentligt att alla parter fullföljer sina åtaganden, annars bildas risker som kan leda till tillbud eller i värsta fall olyckor. Dessvärre är ansvarsfördelningen inte alltid tydlig och många aktörer drar sig gärna undan från att ta ansvar. Detta leder till att arbetsmiljöskyldigheterna kan falla mellan stolarna.
Respondent A, berättar att ansvarsfördelningen mellan kommunen och byggherrarna är tydlig.
På kvartersmark har byggherren sitt arbetsmiljöansvar och kommunen har ansvar för kommunala anläggningar, vägar, gator och kommunal infrastruktur där de själva agerar som byggherrar. Respondent A, betonar att arbetsmiljöfrågan är viktig och därför är det av stor vikt att alla aktörer samarbetar. Själva har Järfälla kommun tagit initiativet genom att anställa en arbetsmiljökoordinator som ska arbeta på deras stadsutvecklingsprojekt.
Respondent B, berättar att stadsförtätningsprojekt är något relativt nytt och har många utmaningar gällande samordning. Respondenten utvecklar att självfallet brukar varje enskild byggherre ta hänsyn till tredje man som rör sig utanför sitt byggstaket. Problematiken kring ansvar uppkommer däremot vid större projekt, där ett större antal byggherrar ska samverka sida vid sida. I dessa fall kan det bli stora logistikproblem för involverade aktörer som kan leda till arbetsmiljöfaror som kan påverka både arbetare och tredje man. Vid byggprojekt är det vanligt att varje byggherre är fullt fokuserad på sitt byggprojekt och tänker på att få klart sitt projekt innan deadline.
´Det har alltid varit så att en byggare är ju inte intresserad av vad som händer utanför sitt E\JJVWDNHW´± Respondent B
Respondent C, menar att arbetsmiljöansvaret inte är tydligt på komplexa byggprojekt där flera byggherrar verkar på samma yta. Vidare nämner respondenten att arbetsmiljölagen inte är tillräckligt utvecklad för att täcka dessa typer av projekt. Respondent C, nämner att hen arbetar på en ny lagstiftning på uppdrag av regeringskansliet. Problematiken denna studie avser att undersöka, upptäckte respondenten för cirka 10–15 år sedan. Hen har därefter aktivt arbetat med dessa frågor och arbetar i dagsläget med att forma nya föreskrifter till Arbetsmiljöverket som kommer att publiceras 2023. Dessa nya föreskrifter kommer att behandla gråzonerna genom att förtydliga vad som gäller.
Respondent D, håller med respondent A om att byggherrens ansvar är tydlig då de verkar på sin kvartersmark. Respondent D, utvecklar att allt utrymme utanför kvartersmarken vanligtvis är kommunens mark och därmed är ansvarets gränser tydliga. Ibland kan det ske att en byggherre vill utöka sitt område då byggherren behöver nyttja marken under en tidsbegränsad period. I dessa fall utökas byggherrens ansvarsområde till den tidpunkt de är färdiga och sedan överlämnas ytorna tillbaka till kommunen.
5.3.2 Samordning
Respondent A, nämner att de använder sig av en byggherresamordnare i Barkarbystaden.
Dennes roll är att ta upp planerings- och samordningsfrågor med byggherrarna gällande delade områden. Som tidigare beskrivet använder de även en arbetsmiljökoordinator som ska föra en dialog mellan de olika byggherrarnas BAS-U. Respondent A, utvecklar att Järfälla kommun arbetar proaktivt gällande samordningsfrågorna. Svårigheter de ibland får handskas med i projektet är att planera när respektive byggherre får utföra ett nödvändigt arbete på den allmänna platsmarken. Då måste de ta in byggledare och produktionsplanerare som arbetar med dessa frågor. Respondent A, berättar att dessa parter har möten varannan vecka för att diskutera sådana frågor. Respondenten förklarar att någon alltid måste ta samordningsansvaret när byggherrar verkar på samma yta eller bredvid varandra. I Barkarbystaden valde Järfälla kommun att satsa på en helhets logistiklösning då arbetsmiljöfrågorna var en tungt vägande aspekt. Den intervjuade personen tror att logistiklösningen är vital för att säkerställa att det finns en god arbetsmiljö, säkerhet och trivsel för både arbetare och tredje man. Vidare nämns det att den utformade logistiklösningen även leder till en minskad byggtrafik genom området. I dagsläget arbetar de med att separera byggtrafiken från den allmänna trafiken. Logistiklösningen hjälper med att minska risken för att byggtrafiken ska nå kulmen. Det som respondent A, tror gör en stor skillnad på hur de arbetar i skrivande stund med projektet jämfört med tidigare, är att de inför försäljningen av etapp 3 och 4 valde att sälja tomterna på ett systematiskt sätt.
Respondent B, arbetar med att lösa samordningsproblem mellan byggherrar. Det nämns att byggherren vanligtvis lägger samordningsansvaret på den entreprenör de upphandlat, om det är en totalentreprenad. Det brukar inte vara ett problem att samordna projekt men som många av de tidigare respondenterna nämnt, skapas svårigheterna när det är ett projekt där flera byggherrar behöver samsas. Det är oftast då neutrala tredjepartslogistiker blir anlitade till att utforma lösningar till svårigheterna. Enligt respondent B, är det vanligt att störst går först i branschen, därför kommer deras företag in för att se till att allt är rättvist. Vanligtvis är det kommuner som anlitar dem till att göra en logistikutredning. Företaget tar reda på alla nödvändiga förutsättningar. De tar bland annat reda på hur området kommer att se ut vid byggstart, hur mycket som ska byggas och hur många transporter som kommer att köra igenom området. De tittar även på vilka vägar som kommer att fungera som gemensamma vägar samt kan försörja alla projektens transporter. Vidare tittas det på hur många lossningsplatser det finns och storleken på dem. Likt respondent D, nämner respondent B att andra relevanta frågor att ta i
