Bilaga 3 – Respondent C

8.1.3 Bilaga 3 ± Respondent C

Bastranskribering, Arbetsmiljöstrateg/arbetsmiljösamordnare/BAS-P/BAS-U (Respondent C)

F: Vem är du och vad jobbar du med?

R: […] Är arbetsmiljöstrateg i Stockholm, tillhör exploatering kontoret. Är verksam i NDS i dagsläget. Har tidigare varit verksam i Hagastaden. Har även varit med i Hammarby sjöstads tidiga skeden. och även verkat som mentor i Slussen projektet inför uppstart. Har en bred bakgrund gällande komplicerade byggprojekt.

R: Har en certifiering av BAS-P/BAS-U, nivå kvalificerad […]. Sitter även med i nationella rådet för certifierade BAS-P/BAS-U. Han är med och formar kravspec. och tentamen, och även jobbat med arbetsmiljöverket i dessa frågor. Och har lämnat rätt stora bidrag till den nya bygg- och anläggnings-föreskriften som kommer 2023. Varit verksam i Stockholm stad i 15 år med dessa frågor.

F: Vilka är de viktiga samt huvudsakliga problem gällande APD-plan vid en gemensam arbetsplats?

R: […] När det gäller komplexa byggprojekt där många byggherrar är på samma yta, där uppmärksammade vi för över 10 år sen. Det var han som drog tag i frågorna och konstaterade att lagstiftningen, arbetsmiljölagen är inte tillräckligt djup eller förstärkt när det gäller stora komplexa byggarbetsplatser.

R: […]. Till slut hamnade jag på Regeringskansliet och berättade att så här måste det se ut i den nya lagstiftningen. När jag började med det här för tio år sedan, precis som er huvudfråga är, hur ser ansvaret ut på stora komplexa byggarbetsplatser, med många byggherrar och deras entreprenörer. Och det vara så som min frågeställning var, de är ju den som jag har hittat en lösning. Regeringskansliet utnämnde mig då till överordnad BAS-U, och jag är då den enda i Sverige som har den formella titeln, som får vara den. Det bygger att jag har lagt till in en tilläggs lagtext till arbetsmiljöverket som Regeringskansliet har godkänt.

R: Det handlar i stora drag om att alla som är verksamma på område där vi har 8 till 10 byggherrar som jag haft i flera omgångar och kanske 40-50 entreprenörer. Alla har samma

skydd ordningsregler. Stockholm stad har skalskydd ansvaret, och skalskydd är byggstängslet runt hela området, ansvarar exploateringskontoret för oavsett vilka som är verksamma på insidan. Vi har styrt upp mycket av det här med det som kallas bygglogistikcenter. […]

R: Tack vare de här BLC som man förkortar det för så ger det ett väldigt bra bidrag till arbetsmiljön. Vi har gemensamt skydda ordningsregler för alla som jobbar inom området. En andra stor skillnad fysisk är att de här byggherrar och deras entreprenörer inte har

byggstängsel mellan sig utan det är ett helt öppet område. Enas om en BAS-U karta, du nämnde APD-plan, vi har varje byggherre har en APD-plan, men vi lägger alla APD-planer i samma korg och så har vi en gemensam APD-plan för ett helt område. Det kan innefatta typ 10 olika byggherrar, men alla APD-planer i samma område då.

F: Markerar man gränser ute på byggarbetsplatserna eller är det endast på denna APD-kartan?

R: Det finns bara på en ritning […]. Detta konstatera vi för 15 år sen i Hammarby sjöstad. När man gjorde på det sättet upptäckte man att man var tvungen ibland att flytta på byggstängslet för att man skulle fram med en kran, man skulle fram med byggtransporter, något liknande.

R: Då tog man bort vissa byggstängsel sektioner och då vart de ju området öppet. Det tog de med de sig som ett argument i de här som sagt kommande lagstiftningen som jag lyfte för 10 år sen att de här området har ett yttre skalskydd, inga obehöriga kommer in i det yttre

skalskyddet, men alla som verkar på insidan har samma skydds ordningsregler, men den gränsen som finns som lyfter din fråga där, den syns bara på en ritning, BAS-u kartan. Det finns inga fysiska gränser i verkligheten utan varje entreprenör har ett ansvar att skärma av ett eget bas-u område som man kallar det för. Den finns bara på pappret, men man måste

respektera varandra när man är ute på områdena. […]

F: Kan du ge ett konkret exempel på problem du stött på när flera byggherrar verkar vid samma byggarbetsplats?

R: Framför allt det som var inledningsvis när vi styrde upp det här då, det var ju

byggtransporter. man tog ju ingen hänsyn, man kanske hade en transport in med material, ställde av materialet runt omkring sig för att ha det nära och sen kan de ligga längs vägen.

R: Ett annat exempel är att man etablerar en byggkran och tar inte hänsyn till grannen och så kan en kran komma i kollisionskurs med annan kran. Det ingår i BAS-u arbetet, jag som är bas-u, att koordinera alla byggkranar, så att jag tar upp frågan med byggherrarna ungefär ett halvår innan de ska etablera sig på området och talar att så här ser kartan ut området. Där har vi en anmälningsplikt på alla byggkranar och alla typ av byggutrustningar innan de får

etableras. Alla de här som säg kommer in till mig historiskt sett, men nu går det via BLC så att vi styr och koordinerar alla byggkranar i området så att de passar in med varandra.

F: Vid vilka skeden uppdateras APD-planen?

R: Den uppdateras så fort du får en förändring av skalskyddet eller en förändring av någon entreprenörs parkering, […]. En BAS-u plan eller som ni kallar det APD plan kan uppdateras i princip varje dag.

F: Detta med gränser som du nämnde mellan byggherrarna, som du upprättar då, brukar den också uppdateras?

R: Den uppdateras i samband när man öppnar upp området för tredje man, när man börjar flytta in i huset, om det är bostadshus vi pratar om. […]

F: Hur planerade ni inför materialintag samt in och utfart på bygget?

R: […] Vi har ett system med slottstider, ska du in med material in i byggområdet då måste du föranmäla det till BLC och om du har fem pallar eller färre pallar på bilen som kommer så får du inte köra in där överhuvudtaget, på byggområdet, utan då får du gå till BLC. En depå för omlastning och sen kör vi ut de med bilar för att reducera byggtrafiken så mycket som möjligt på byggområdet […].

R: […]

F: Hur ofta har ni planeringsmöten?

R: Organiserade planeringsmöten är en gång i veckan som man har och sen har man inbokade tider, kallas samordningsmöten per etapp. Då har BlC etappsamordnare […]. Däremellan sker det liksom daglig kommunikation också.

F: Vad brukar ni prata om då?

R: Jo men då brukar vi prata om produktion, alltså byggproduktion, byggtransporter in och moment som ska göras. Ska du ha byggkranar som står, ska du lyfta material, riskområden som finns, liksom mer produktionsstyrning som är veckovis. Sen tar man in till något, som jag kallar in som överordnad BAS-U, de BAS-u möten och de har jag i regel varje fjärde vecka, ibland kan de också vara varannan vecka om de komplicerade områden där vi behöver träffas oftare. Då är respektive platschef som är med på de BAS-u mötena.

R: Sedan är det ett bygglogistikcenter, där våra byggledare finns också med. Det gäller de mer övergripande frågor. Ibland kan ju räddningstjänsten vara med, vi jobbar också med

insatsplanering där vi jobbar nära med blåljus för dessa områden, då vi bjuder in olika typer av myndigheter till dessa BAS-U mötena.

F: Vilka brukar vara med i de veckovisa mötena?

R: I regel är de platschefer som är med i de och etappsamordnare och även byggledare.

Byggledare hos oss, dom är ute varje dag men organiserade möten sker en gång i veckan, som etappsamordnare styr över. […]

F: Arbetar ni med dynamisk APD-plan och visuell styrning?

R: Ja på sätt o viss, APD planen i de här fallet är dynamisk om du tänker då att den ligger digitalt och förändras. Vi har någonting som kallas byggplatsinformationsskärmar som vi haft initialt i projektet. […]

R: Intressant. Om man tänker på projektet i NDS, hur anser ni att säkerheten på bygget är?

[…]

F: Ja, ID06 är krav. Och det gäller alla som ska in och vara verksamma på området. Ingen kommer in utan ID06 och för att få access genom dessa grindar. Man måste gå en

säkerhetsutbildning hos oss, via BLC. Det är en webbaserad utbildning och du måste gå igenom den och du måste avlägga en skriftlig tentamen och få den godkänd, det är 100% krav.

Du måste ha 100% rätt. För att komma in och då får du också ditt ID06 kort aktiverat, genom att du får uppsöka BLC och får kortet aktiverat där.

F: ID06, behöver man uppdatera den utbildning för varje byggarbetsplats man går till? Om man jobbat på NDS kan man till exempel använda på en annan byggarbetsplats?

R: Ja det måste du, i det här fallet de blir fall fråga, vi har våra regler som gäller. Har du ID06 som yrkesarbetare, kommer du in på NDS men du kommer inte in på Hagastaden. Du måste gå motsvarande utbildning för Hagastaden.

F: Hur var säkerheten på det projektet?

R: Nu sitter jag som partisk vet du, men vi jämför oss med branschen över lag. […] Vi ligger rätt så lågt mot branschen övrigt. Vi tar det mot ett kvitto på det jobbet vi ändå gör och lägger ner och så ger de effekt på säkerheten. […]

F: Om du fick planera om APD-planen och logistiken i de här projektet, vad skulle du gjort annorlunda?

R: Det vi har gjort annorlunda, vi har ju flera olika etapper inom NDS, så vi förändrar

någonting, vi förbättrar någonting varje etapp som vi öppnar upp. Den senaste etappen som vi kallar Brofästet […]. Tidigare hade vi att varje byggherre och entreprenör sin egen

bodetablering inne så sitt eget område. Men från och med Brofästet, valde vi att lägga alla sådana byggbodar centraliserat. Alltså i ett eget område ganska långt ut från byggområdet.

Fördelen med detta, när du kommer som civilklädd på morgonen, du ska in i din arbetsplats, då får du inte gå på byggområdet som man gjorde förr. Fram till sin byggbod och där bytt om.

Så i etapp Brofästet så går du ifrån, allmän yta in i bodområdet, du byter om och sen går du ut på byggarbetsplatsen. Så att från allmän yta, som tar bil, går, cyklar, så är entrévägen in till bygget genom hela bodområdet.

F: Vem ansvarar då ifall det skulle ske någon olycka på bodområdet?

R: Det är en jättebra fråga, som jag fått tusen gånger. Jag sitter ju själv som BAS-u när det gäller våra egna arbetsområden, som vi utför parallellt med allmän platsmark. Men när ytan är färdig, då tar vi bodområdet som du frågar på, när ytan är klar, för att ställa bodar. Händer det en olycka inne på bodområdet så att det är en yrkesarbetare som gör sig illa. Då är det upp till den arbetsgivaren. Så att vi på exploateringskontoret, har ju BAS-U från början när vi gör ordning och ritar, så att säga färdigställt bodarna. […].

F: Toppen, är det något mer du vill dela med dig, som du tror är nyttigt för oss?

R: Ja, skulle kunna skicka lite exempel på de här jag har sagt. BAS-u karta och hur de ser ut, lite protokoll från BAS-möten, hur de ser ut.

R: Insatsplaner. De här med insatsplaner handlar ju om att vi upprättar, vi har en egen larmrutin genom våra byggen. I den larmrutinen finns det en insatsplan, den planen visar mötesplatser. […].

R: […].

F: En sista fråga, jag tänker på detta med arbetsmiljön: Finns det att, trots detta med gränserna, att du har varit med om någon olycka då det fortfarande varit gråzoner kring vems ansvar det är?

R: Vid ett tillfälle har frågan kommit upp. Då var det en byggtransport som skulle åka in i området på en av våra etapper. Och lyckades inte ta kurvan tillräckligt bra och körde ner ett på ett byggstängsel. Men då visa det sig att de här byggs stängslen stod vid en annan entreprenör.

Då kom frågan vem har kört ner de här? För då blir de så här att man blir också skadestånd ersättningsansvarig. Där vet jag att vi hade en liten diskussion.

R: Sen kanske en annan sak som lett till diskussion är som jag också hade i tidigt skede. Det är att alla byggkranar. Vi kan ju till exempel ha 15 byggkranar på ett område. Och där har jag gått ut och märkt upp alla kranar med en kranidentitet. Sen så ska varje kranförare anropa på svenska, vi har ju på svenska språket. För de får ju inte gå fel om du skriker STOPP. Så får det inte sitta en utländsk kranförare som inte förstår svenska. De hände vid ett tillfälle, så var de två kranar som krockade. Och då upptäckte vi då att ena kranen inte stannade och då upptäckte vi att det satt en utländsk kranförare som var jätteduktig i sin profession men förstod inte svenska språket. så vi har det som krav, att ska du sitta i en kran måste du förstå svenska och agera utefter det sen då. Nu pratar vi om 15 år tillbaka.