Bilaga 2 – Respondent B

8.1.2 Bilaga 2 ± Respondent B

Bastranskribering, Affärschef ± logistik (Respondent B)

F: Vem är du och vad jobbar du med?

R: Jobbar som affärschef, har varit på företaget sen 2008 sen jag blev vuxen och gick ur skolan i Lund där jag läste väg och vatten. Så jag har jobbat sedan dess hos samma

arbetsgivare och så jag har under mina år sett väldigt mycket och har haft olika roller allt från att vara ute på byggarbetsplatsen och de senare åren har jag jobbat inne på kontor. Idag jobbar jag med deras egen utveckling och sätter igång entreprenader och håller kunden i handen och hittar lösningar tillsammans och försöker utveckla oss tillsammans.

F: Vilka problem har du stött på när det är två eller fler byggherrar som verkar på samma arbetsplats?

R: Detta är något som vi jobbar med […]. 2017 började vi som vanligt i Stockholm när mycket skulle bebyggas samtidigt, det är liksom stadsförtätningen. Ett litet område som Gud har glömt som nu när alla ska bygga och bo i Stockholm så sker det på väldigt olägliga ställen.

Skulle det byggas 3 hus bredvid varandra och såklart samtidigt så leder det ju till samordningsökade svårigheter och utmaningar.

R: Någonstans i min värld, tror att många håller med mig: det har alltid varit så att en byggare är ju inte intresserad av vad som händer utanför sitt byggstaket, det klart den inte behöver vara det förutom att ta hänsyn till cyklister och gående i normala fall. Om det helt plötsligt ska byggas 3 meter bort där det är ett annat byggstaket och det är en väg som kommer med alla byggleveranser och de delar på den vägen, ställer den ena till med stopp så stoppar den leveransen för nästa projekt därför vi har fått väldigt mycket frågor och uppdrag från

byggherren vad gäller samordningen för att de ser att det finns problem eller att någon faktiskt måste jobba aktivt med dessa frågor.

R: Normalt så lägger de ansvaret på sin byggare de handlar upp, då ingår det i det normala förfarandet, ska du bygga något så ska du även äga samordningsfrågan och den är självklar och rätt lätt om man bara är själv och ska samordna. Ska man samordna över staketgränsen krävs det lite extra insatser från någon. Många gånger är det i alla fall i min värld tacksamt om någon opartisk som kommer in och samordnar mellan staketgränserna så att det inte är störst

som går först och den som börjar bygga först den får fördelar medan den som bygger sist får inga fördelar alls utan den får endast anpassa sig.

R: Det blir väldigt intressant för en kommun också att kunna kravsätta detta så att alla får samma förutsättningar […]. Det är viktigt innan man börjar bygga att sätta förutsättningarna och för att göra det måste man ju veta hur det kommer se ut när det börjar byggas och hur mycket byggs det? Hur många transporter kommer till området? Det vi gör för att få bukt med att kunna försöka hjälpa till är att ta fram en transportberäkning först […].

R: Många gånger är området så pass tajt att man måste dela på ytor och då kommer ytterligare samordningsbitar där man ställer sig frågan om vem som äger respektive del av yta och vems ansvar det är? När vet man när man ska utöka sitt BAS-U område och hur vet man vad grannen pysslar med så det inte krockar? Det är vanliga frågor som uppkommer och man får frågan att samordna samordnarna. […]

R: […] Lösningen som används i liknande projekt för att lösa byggsamordningen mellan gränsdragningar är att det ska finnas ett gemensamt bokningssystem som alla på

byggarbetsplatsen använder sig utav. Det är i det fallet man kan se vad som händer hos

grannen, vilka leveranser som kommer dit och var de ska ta vägen. Då kan man börja se saker innan de faktiskt kommer och har en chans att förebygga dessa problem som i annat fall uppstår. […]

F: Vem har arbetsmiljöansvaret när det är gemensam arbetsyta då flera byggherrar verkar?

Utifrån de projekt du har varit involverad i?

R: När man frågar olika experter inom området får man olika svar. Man kan säga att den röda tråden är oavsett vad man har bestämt sig för, så måste man skriva ner allting för att utgå ifrån det. Oavsett vad dessa experter uttalar sig om så måste man ändå bestämma sig och formulera det och bestämma att detta gäller i projektet.

F: Upprättar man då gränsdragningslistor gällande ansvaret?

R: Ja, det måste man göra. Man upprättar gränsdragningslistor för att klargöra vems ansvar det är [...] Ansvaret man har är att hjälpa dessa samordna samordnarna samt uppdatera den

gemensamma APD planen eller kartor […], det vill säga att entreprenören eller platschefen har BAS-U ansvaret medan man hjälper att samordna för de ytor som inte är någons ytor […].

F: De gemensamma APD-planerna som du nämnde, brukar ni hjälpa till med att upprätta de?

R: Ja, vi brukar hjälpa till och vi lägger det pusslet innan ett projekt för att undvika att det blir orättvist behandling för de inblandande. […] En viktig del av arbetet är att säkerställa på varje arbetsplats att man kan komma in och ut på ett säkert sätt och att man inte behöver lossa leveranser utanför sitt byggstaket. Har man lyckats med det så har man löst det mesta, men ibland finns inte de förutsättningarna då ytor inte finns […]. Därför försöker man hitta en gemensam yta för alla, en lösning som kallas för Check Point. Det är en yta som ligger till anslutning till byggområdet och den adressen blir gemensam leveransadress dit alla chaufförer kör till. Där står en ansvarig över samordningen av området och delegerar med de övriga byggherrarna om när deras leveranser kommer […].

R: […]. För att det ska fungera krävs det tydliga regler, att man ska komma i tid och packa rätt. Det ska finnas en lossningsresurs på plats och man ska veta var man ska åka och var man inte får åka. Det är några enkla men viktiga aspekter som varje medarbetare behöver ha koll på.

F: Hur ofta har ni planeringsmöten? Vad pratar ni om då?

R: Rutinen är att ha ett möte i veckan minst. Vi har ett bokningssystem som används av alla […]. Då har man en bild av vad som väntas kommande dagar. Viktigt också att man bokar i tillräcklig tid så att man har möjligheten att korrigera […] eller flytta på något ifall det skulle behövas för att undvika krockar […]. Man försöker hela tiden ligga en vecka fram i tiden […].

I en samordningsroll gäller det att kommunicera vardagligen med kollegor för att förebygga dessa problem som kan uppstå […].

F: Har ni anlitat någon som har det ansvaret över att all samordning fungerar?

R: Ja vi tillsätter sådana personer som har den rollen. Vi levererar bokningssystem, vi hjälper de om det inte är för sent så ritar vi upp området och ser till att det finns arbetsgränser som man måste förhålla sig till […].

F: Vilka brukar ni ha med på möten?

F: […] På de mötena brukar en logistikkontakt person som är ansvarig från varje projekt med ett mandat att fatta beslut kring gemensamma logistiken och en platschef av varje projekt eller arbetsledare [...]. Ibland kan det en platschef även vara med på samordningsmöten där vi tittar 3 månader fram i planeringen […].

F: […].

R: Använder ni er av dynamiska APD planer?

F: De är jättebra, vi använder oss inte utav de om dessa inte används i presentations syfte. I detta sammanhang […], det är trevligt att titta på 3D och förstå hur högt huset är, annars är det inte så viktigt utan saker som är viktiga är vart grinden är, vad den heter […].