Bilaga 6 – Respondent F

8.1.6 Bilaga 6 ± Respondent F

Bastranskribering, Platschef Check-Point (Respondent F)

F: Vem är du och kan du presentera din roll i projektet?

R: […] Jobbar med lager- och transportledare i Norra Djurgårdsstaden […], sedan är jag platschef för BC Uppsala och är platschef för Check Point i Järfälla Barkarbystaden. […].

F: […].

R: I Barkarbystaden har vi bara varit aktiva i 2 och en halvvecka så det är väldigt nytt. Den upphandlingen är uppdelat i tre delar, dels Check Point som jag har ansvar för. Det andra är leveransplaneringssystem vår egen som kallas för promade som är en avancerad kalender kan man säga. Tredje är sam och omlastningstjänst som egentligen är frivillig så länge byggaktören uppfyller en fyllnadsgrad på 75% per lastbil. Om fyllnadsgraden är högre än 75% får man passera Check Point och åka direkt till byggområdet, är det inte det så måste den köras till sam och omlastningsområdet. […].

R: Alla dessa logistikupplägg påminner om varandra men den stora skillnaden här är att kommunen har handlat upp en funktionslösning och vi BLC, det ska Wiklunds (på Barkarbystaden) stå för med egen anledning, det är skillnaden mellan de andra. Däremot i Uppsala och Stockholm så har kommunen själva ett bygglogistikcenter. […].

R: […].

F: I projekt där du har varit involverad, vilka problem har du stött på då två eller fler byggherrar verkar samtidigt?

R: […] En period var jag etappsamordnare på NDS, det jag kan komma på raka arm är kranar, det är en jättegrej när två stycken angränsar mot varandra. De får vänta på varandra, de var ingen krock i det området jag var i. I föregående etapp var det en krock mellan två tornkranar ingen olycka men de kunde ha gått illa. Där var det framför allt ett störningsmoment mellan byggaktörerna, lite störst går först ibland så tornkranar är en stor grej absolut. Även leveranserna är ett problem, man blockerar för varandra man har de problemen om man inte samordnar ordentligt. Stockholms stad var väldigt framåt i och med man har denna samordningsfunktion i och med att man tvingar aktörerna att samordna med varandra […].

R: Har du hört om liknande problem i Barkarbystaden då det har varit i gång i flera år?

F: Logistik lösning har man tagit fram för etapp 3 och 4 […], nu har vi varit i gång i 3 veckor.

Det är fler entreprenörer som är i gång, nu är det 5 projekt i gång just nu och så kommer det ytterligare 5 projekt lite senare. BS1 och 2 har inte någon logistilösning alls så att jag vet inte vilka problem de har haft tidigare men ja har hört att de har varit ganska rörigt. En jättestor skillnaden mellan NDS och BS och det är ytan, i BS har man inte haft ytan att röra sig med medan i NDS har det varit helt annorlunda ytor där man kan lägga leveranser osv […].

F: De problemen du nämnde där, hur tror du man kan lösa de inför kommande projekt?

R: […] Man måste egentligen prata med varandra, jag tycker att Stockholms stad har löst detta bra genom att tvinga byggentreprenörerna och huvudentreprenörerna genom att presentera alla sina leveranser för att undvika dessa krockar, man kör inte bara på utan man pratar med varandra. Detta med tornkranar, där vet jag att arbetsmiljösamordnaren hade en väldigt ledande roll där alla typ av kranar, mobilkranar, tornkranar då måste alla anmäla sina koordinater innan men ens får starta upp någonting eftersom det är så farligt. Så att kontroll när förutsättningarna är så svåra, man pratar med varandra, man har obligatoriska och tvingande samordningsmöten.

Det tycker jag man har lyckats med NDS, det kanske man inte har gjort i andra områden, man måste våga gå in och peta när byggherrarna inte vill.

F: Med andra ord, tydligt ledarskap?

R: Ja precis.

F: […] Hur mycket byggtransport brukar man reducera med hjälp av en sådan logistiksamordning?

R: I Barkarbystaden kan man inte prata om i detta fall. […].

F: […].

R: […].

R: […].

F: Som du nämnde tidigare, där på NDS så har det varit med eller mindre påtvingande regler.

Hur löser man det i Barkarbystaden nu när det är flera byggherrar aktiva?

R: Man sköter kommunikationen på samma sätt på BS som NDS fast man håller det på en annan nivå i NDS är det etappsamordnaren som tvingar då till ett samordningsmöte tillsammans med entreprenörer, platschefer och arbetsledare och den etappsamordnaren är också med i byggområden och har fullt mandat att styra och ställa, avvisa transporter med mera, och ta beslut. Medan i BS så har man en byggherrsamordnare som håller den typen av möten och den är inte med i området på samma sätt utan den har strategiskt roll. I BS har man inte handlat upp en operativ etappsamordnare utan man har istället handlat upp en Check Point lösning, en funktionslösning som vi har då men vi har egentligen inget ansvar i byggområdet utan vi ska bara kontrollera flödena in och ut till byggområdet.

R: Jag personligen tror att om det är riktigt många aktörer på plats så måste man ha en operativ etappsamordnare i byggområdena för att ha full kontroll, här får jag se om jag har rätt eller fel för att på Järfälla tror att det ska fungera utan etappsamordnare vilket också kan vara rätt, det återstår att se.

F: Vad blir skillnaden mellan byggherresamordnare & etappsamordnare?

R: Det vet vi inte än. Byggherresamordnare är en mycket mer strategisk funktion, hen är inte i området på det viset. Säg att det blir en blockering, en mobilkran har ställt sig fel o blockerat all annan trafik men mobilkranen ska utföra sitt jobb och skiter i alla andra. Då finns det ingen där som avvisar den mobilkranen, någon som går fram o säger att där kan du inte va. I NDS och

Uppsala så finns det någon som säger åt personen att flytta på sig, pekar med hela handen och inträffar […].

R: I Järfälla litar man mer på dels för att Check Pointen ska styra det flödet och att entreprenörerna ska kunna lösa det själva […].

F: Med andra ord att man styr med lite hårdare händer på NDS än Barkarby?

R: Ja, på papper i alla fall kan man säga. […].

F: Använder ni er av gränsdragningslistor när det är delat ansvar? Hur använder ni dessa?

R: Ja. Framför allt mot kommunen, det har vi bland annat i NDS. Vi har gränsdragningslista vad gäller fastighetsunderhåll, fordonsunderhåll, dyrled och det är också offentliga handlingar. I Barkabystaden har vi också en gränsdragningslista vad gäller Check Point där jag sitter nu, skötsel och vem som ansvarar för vad.

F: Vem upprättar dessa?

R: Kommunen, i samråd med oss. […].

F: Hur tycker du man borde styra upp när flera byggherrar verkar samtidigt för att undvika problem vad gäller logistik och arbetsmiljöfrågor?

R: Enligt mig, måste kommunen ta en helhetsansvar och man måste ha mandadet, delegera kommunen mandadet då måste man vara jätte tydliga med det. Samordningsmöten är jätteviktigt och de måste vara obligatoriska och man får inte undvika de och detta måste skrivas in i avtalet mellan byggherren och kommunen att bygglogistiken är obligatorisk och måste följas gör man inte det så vitum som blir så här stora. Det måste vara jättetydligt och de måste vara kännbara effekter om man inte följer de regler som finns. Sedan krävs det en operatör med mycket känsla och stora kommunikativa egenskaper så att man verkligen får en bra känsla för kommunens behov av samordning och byggaktörernas behov att få upp sina hus, det får inte bli för snorigt och samtidigt måste det vara hårt styrt.

F: Det du beskriver, det låter lite som exploateringsavtal?

R: Ja precis, det var det jag tänkte på. […].

F: […]. Vet du om det finns i Barkarbystaden också?

R: Exploateringsavtal finns i Barkarby också, med andra ord en logistikbilaga i stället. För i själva avtalet men det är tvingande i Barkarby också. Byggherren och kommunen skriver ett avtal om att Check Point och leveransplaneringssytemet måste användas och vi driver båda dessa. Sedan måste entreprenören skriva avtal med oss när det gäller sam och omlastningstjänsterna (kan de lösa att de får mer än 75% fyllnadsgrad till sin byggarbetsplats på sin egenhand mer kostnadseffektivt än vad vi kan erbjuda så kan de göra det på egen hand) […].

F: Skulle du säga att exploateringsavtalet är en avgörande faktor i sådana projekt?

R: Ja, man måste tvinga in byggaktörerna i en logistiklösning, det går inte att ha tvivel i ett koncept, byggherrarna måste ha med sig de extra kostnader som kommer med en logistiklösning i sin kalkyl och de måste vara lika för alla.

F: Hur ofta har ni planeringsmöten och vad brukar ni prata om då?

R: I Barkarbystaden finns det ett bygg och arbetsmiljösamordningsmöte, det sker mellan byggherrsamordnare och entreprenörerna och det gäller hela etapp 3 och 4. Den är 1,5h lång och man går igenom allt. Det är samordningsmöte på operativ nivå. […]. Vi har uppföljningsmöten med kommunen för att kommunen ska följa upp att vi sköter vår del av åtaganden som vi har tagit på oss.

R: När det gäller interna möten på Wiklunds möten med sam och omlastningsmöten som är vår egen för att vi ska samordna så bra som möjligt och vi har också en intern styrgrupp där vi tar upp mer strategiska frågor: jag som platschef, min chef och försäljningschef men det är internt forum.

R: Logistiksamordningsmöten är också jätteviktiga, en gång i månaden med kommunen och logistiksamordnings funktionen som är en konsultfunktion som kommunen har handlat upp det har jag ej sagt så mycket om. Tanken bakom denna LOS ska funka som logistiksamordnare i området och de äger till exempel etappsamordning men vi har inte idag en sådan i Barkarby men som jag tror kommer behövas […].

F: Är det något du tycker man kan ändra på eller lägga till?

R: Jo absolut det är det. Jag har funderat mycket på den frågan tidigare. […]. Det finns ofta ett skäl till att det skiljer mycket mellan Uppsala, Järfälla och Stockholm. Förutsättningarna är väldigt olika, man tvingas ta olika beslut för att det är helt olika komplexitet på de olika områden.

Generellt så tycker jag man måste ha örat mot marken. Förstå att det är en stor extra kostnad mot byggherren som byggaren ibland inte tycker är riktigt motiverad. Så det är egentligen kommunikation att man måste vara super tydlig vad det innebär och vilka kostnader det är och se till att det löper hela vägen och det tycker jag att det är viktigaste punkten att se till att kommunikationen löper allt från byggherren till entreprenören till under entreprenör och så vidare.

R: Man måste se till att kommunikationen följer med hela vägen och att man gör upp om de extra kostnader som ändå uppstår i detta och sorterar bort det som verkligen inte behövs för det är något man kan kritisera Stockholm för att de har lite för omotiverat höga kostnader lite

emellan åt. Man måste alltid kunna motivera de kostnader som ändå är och ha förståelse för byggherrens utmaningar med detta. Transparans och kommunikation behövs alltid mera av.