Gemensam logistiklösning

5.3.4 Gemensam logistiklösning

Alla deltagare i intervjuerna tar upp vikten av en gemensam logistiklösning i stadsförtätningsprojekt.

Respondent A, nämner att i stora stadsförtätningsprojekt som Barkarbystaden är det viktigt att aktörerna kommer överens om tider och ansvar. Ett problem respondent A upptäckte under byggandet av Barkarbystaden var att en byggherre lyft ett betongelement över en gångväg, vilket är olämpligt. I det fallet ifrågasatte Järfälla kommun och agerade samordnare samt ifrågasatte byggherrens handlingar. Järfälla kommun valde att upprätta en gemensam logistiklösning för hela området eftersom arbetsmiljö var en viktig faktor att ta hänsyn till. En reduktion samt separation av byggtrafiken från den allmänna trafiken anses ge positiva effekter på arbetsmiljön.

Det ger även en ökad säkerhet för både allmänheten och arbetare på projektet. Vidare valde Järfälla kommun att sälja tomter i de nya etapperna av Barkarbystaden på ett mer systematiskt sätt. Respondent F, nämner att vid försäljning av tomter i Barkarbystaden upprättas ett exploateringskontrakt mellan byggherren och Järfälla kommun som innehåller en logistikbilaga.

Där framkommer det att om byggherren ska exploatera marken måste de ansluta sig till den operatör som Järfälla kommun upphandlat.

Respondent F, berättar att Järfälla kommuns logistiklösning är en upphandlad funktionslösning.

Skillnaden mellan detta logistikupplägg och Norra Djurgårdsstadens samt Uppsalas logistiklösningar, är att Uppsala- och Stockholms kommun har etablerat bygglogistikcenter i samband med deras projekt. Ytterligare en skillnad är att de upphandlade logistikoperatörerna i Barkarbystaden inte har något ansvar att samordna i byggområdet. Deras uppgift är att kontrollera flödena in och ut från området. Respondent F, menar att denna funktionslösning troligtvis skulle behöva en operativ etappsamordnare som har mandaten att fatta viktiga beslut gällande samordning och arbetsplatssäkerhet.

NDS använde tidigare en helhets logistiklösning som Stockholm stad hade upphandlat, men senare valde staden att de själva skulle styra en konsultorganisation bestående av flera olika entreprenörer. Respondent E, nämner att det negativa med att Stockholm stad under 2013 upphandlade två företag som tog hand om logistiken i NDS, var att företagen saknade mandat att ta viktiga beslut och att det fanns en vilja att åstadkomma ekonomisk vinning. Skillnaden

sedan Stockholm stad själva tog över logistiken är att kommunen har själva har makten att ta beslut samt att kommunen inte har ett vinstintresse.

Respondent F, påpekar att två av de största hindren som beträffas i dessa typer av stadsutvecklingsprojekt, är leveranser och samordningen av kranar. Respondent F, nämner likt respondent B att i stadsutvecklingsprojekt är det vanligt att störst går först bland byggherrarna.

Därför är det av betydande vikt att någon tvingar aktörerna att samordna med varandra.

´'HWMDJW\FNHUPDQKDUO\FNDWVPHG1RUUD'MXUJnUGVVWDGHQGHWNDQVNHPDQLQWHJMRUWLDQGUD

RPUnGHQ0DQPnVWHYnJDJnLQRFKSHWDQlUE\JJDNW|UHUQDLQWHYLOO´± Respondent F

Respondent F, nämner att det är viktigt att ha en hög samlastningseffekt. Respondent F, anser att koldioxidutsläppen inte minskat särskilt mycket i NDS projektet då alla transporter ändå kör in till staden för att samlastas. I fallstudien Barkarbystaden har de placerat sam- och omlastningsterminal i Upplands-Bro dit alla transporter skickas. Respondent F, utvecklar att i Uppsalas stadsförtätningsprojekt har Uppsala kommun placerat bygglogistikcentret vid en motorväg där all om- och samlastning sker. Respondenten menar att Uppsala har det vinnande konceptet som har lyckats reducera byggtrafik och därmed koldioxidutsläpp. Däremot bör det nämnas att det finns nackdelar med att ha BLC längre bort från byggområdet. Anledningen till att Uppsala valt att placera sitt logistikcenter vid motorvägen är för att deras stadsutvecklingsprojekt innfattar tre olika stadsdelar, till skillnad från Barkarbystaden och NDS där de förtätar ett område.

Respondent F, anser att kommunen ska ta ett helhetsansvar och se till att samordningsmötena är obligatoriska och inte kan undvikas. Logistiklösningen bör vara obligatorisk att använda.

Respondent C, E och F, nämner vikten av att implementera en logistikbilaga i exploateringsavtalen mellan byggherrarna och kommunen. Logistikbilagan ska binda byggherren till att ansluta sig till en gemensam logistiklösning. Respondent E, nämner att byggherrar i dessa projekt vanligtvis är experter på att projektera för byggnationer men oftast är de sämre produktionsdelen av projektet. Byggherrarna brukar inte ha tillräckligt med expertis för att på egen hand samordna logistiken mellan sig själva och andra byggherrar. Vidare utvecklar respondent E, att hens och respondent C:s vision är att implementera NDS logistiklösningsmodell på alla stadsutvecklingsprojekt i Stockholm stad.

´0DQVNDLQWHEHK|YDVlWWDVLJLHQVLWXDWLRQGlUPDQKRSSDVDWWE\JJKHUUDUQDNRPPHUWDDOO

DQVYDU )|U GH NRPPHU LQWH NODUD GHW RFK GH VRP GUDEEDV DY GHW KlU lU WUHGMH PDQ´±

Respondent E

5.3.5 Arbetsmiljö

Respondenterna A, C, D och E, är överens om att byggherrens ansvar inom sitt byggområde, på sin kvartersmark är tydlig. Detta är något som även är tydligt i arbetsmiljölagen där det står att varje byggherre har ett ansvar att skapa en god arbetsmiljö inom sitt byggområde. Byggherren gör detta antingen genom att utse en BAS-U samt BAS-P eller genom att delegera detta ansvar till en uppdragstagare.

Ett återkommande problem som flera av respondenterna nämner är byggtrafiken som sker på ytorna som byggherrarna behöver samsas om. Den allmänna platsmarken som byggtrafiken inkommer genom är vägar som byggherrarna brukar ha svårt att dela upp och samordna tillsammans med de övriga byggherrarna. Oftast uppkommer de flesta problem kring logistiken när en byggherre plötsligt behöver dela på en transportväg med flera andra aktörer. Det uppstår byggtrafik som kan leda till stopp av leveranser. Denna byggtrafik kan leda till olyckor bland både arbetskraften samt allmänheten som rör sig i anslutning till skalskyddet.

Respondent A, tycker att arbetsmiljöansvaret på Barkarbystaden är tydligt trots att det finns flera byggherrar som verkar inom samma område. Arbetsmiljökoordinatorn som anställts med syfte att ha översyn över hela områdets arbetsmiljö, arbetar proaktivt med arbetsmiljöfrågorna i området. Respondent A, uppger ett exempel på ett tillbud där vissa byggherrar lyft betongelement över en gata under en helg, vilket bryter mot arbetsmiljöreglerna. Fortsatt beskriver respondenten att Barkarbystadens nya logistiklösning även ska optimera arbetsmiljöförhållandena på byggarbetsplatsen.

Check-Points är en del av logistiklösningen, men den är vital i projekt där projektörerna endast kan projektera ett antal vägar för byggtransporter. Användningen av Check-Point anser även respondent B och C vara en värdefull bit i logistikpusslet. Med hjälp av Check-Points och förbokade leveranstider säkerställs det att lastbilarna inte bildar köer utanför grinden. Denna typ av köbildning skulle skapa onödiga risker för tredje man. Logistiksamordningen ser även till att lastbilar exempelvis inte ska behöva backa bakåt om inte nödvändigt. Check-Point hjälper även chaufförerna i sitt arbete genom att leveransadress är fastslagen. Förtydligandet minskar

byggtrafiken ytterligare vilket bör minska arbetsmiljörisker för yrkesarbetare och säkerhetsrisker för tredje man.

Ytterligare annan säkerhetsrisk som återfinns i stadsförtätningsprojekt är kransamordningen.

Det är vitalt att kommunikation sker mellan byggherrarnas BAS-U gällande deras respektive byggkranar. På arbetsplatser som är i nära anslutning till varandra finns det en hög risk för att kranarna ska hamna i varandras kollisionskurs. Därför har Barkarbystaden därför kransamordningsmöten tillsammans med alla byggherrars kranansvariga för att planera och undvika felkommunikationer som kan leda till stora arbetsmiljörisker. Likt Barkarbystaden, finns det en kransamordnare i NDS, där är det BAS-U som samordnar alla entreprenörers kranar för att se till att dialoger sker och utefter det samordna tiderna. Respondent C, nämner att på NDS sker det gemensamma skyddsronder i samband med BAS-U mötena. Under skyddsronderna går BAS-U ansvariga genom byggarbetsplatserna och bedömer exempelvis alla kranlyft. Under Covid-19 pandemin har dessa skyddsronder ställts in.

Utöver den betydande rollen av samordning, belyser respondent C även problem som tidigare funnits på andra projekt som medfört stora arbetsmiljöproblem. Det gäller ett fall där två kranar hamnade i varandras kollisionskurser. Vid upptäckten ropade arbetare åt kranföraren att stanna kranen men kranföraren var en utländsk arbetstagare som inte behärskade det svenska språket.

Därför uppstod det en krock mellan dessa två kranar, däremot skadades ingen. Utifrån den erfarenheten för cirka 15 år sedan, finns det i dagsläget en riktlinje som alla måste följa och den riktlinjen förtydligar att alla kranförare måste behärska det svenska språket.

Respondent C, berättar att i den senaste etappen av NDS har de infört en ny lösning som ska förbättra arbetsmiljön. Denna gång har de valt att placera allas bodar på ett gemensamt område.

När yrkesarbetare och andra tjänstemän kommer i civila kläder, ska de först till bodområdet som är separerat från övriga byggområdet. Där kan de byta om till sina arbetskläder innan de går vidare in till byggområdet. De anser att detta kommer att leda till en godare arbetsmiljö och minskade risker för tillbud.