RAPPORT FORNBACKEN 2, HÄSSLEHOLM - TRAFIKBULLERUTREDNING TILL DETALJPLAN

(1)

RAPPORT FORNBACKEN 2, HÄSSLEHOLM - TRAFIKBULLERUTREDNING TILL DETALJPLAN

RAPPORT

2020-01-14

(2)

Tyréns AB Isbergs gata 15 211 19 Malmö

Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se

2020-01-14

UPPDRAG 296436

Titel på rapport: Fornbacken 2 – Trafikbullerutredning till detaljplan

Status: Rapport

Datum: 2020-01-14

MEDVERKANDE

Beställare: Hässleholms kommun Kontaktperson: Karolina Persson

Konsult: Tyréns AB

Uppdragsansvarig: Ola Ryderfors Kvalitetsgranskare: Clara Göransson

(3)

3(13)

SAMMANFATTNING

Hässleholms kommun prövar att upprätta en ny detaljplan som ska möjliggöra för nya

vårdbyggnader inom dagens sjukhusområde. Detaljplanen ska även tillåta bostäder i vissa delar av planområdet. Tyréns har på uppdrag av Hässleholms kommun utrett hur planområdet påverkas av buller från väg- och järnvägstrafik.

Ny vårdbyggnad:

Utredningen visar att den beräknade ljudnivån blir som högst på den nya vårdbyggnadens södra fasad (Leq/Lmax 60/80 dBA).

Ekvivalent ljudnivå från väg- och järnväg Maximal ljudnivå från väg- och järnväg Genom att välja fasadelement med ljudkrav enligt denna rapport kommer högsta ljudnivå inomhus i utrymmen med mest strikt ljudkrav dvs rum för patienters sömn mm enligt ljudklass C i SS 25268:2007 + T1:2017 att innehållas.

Bostäder:

Beräkningarna visar att den sammanlagda trafikbullernivån uppfyller grundkravet (Leq 60 dBA) vid samtliga befintliga fasader. Eventuella nya bostadsbyggnader som planeras inom området skulle därmed kunna utformas fritt med avseende på trafikbullret utan krav på

kompensationsåtgärder, under förutsättning att de inte byggs närmare vägarna än dagens byggnader.

Uteplatser där riktvärdena (Leq 50 och Lmax 70) uppfylls kommer kunna anläggas i anslutning till de flesta byggnader på ljudskyddad sida. En ljudskyddad uteplats kan även skapas med hjälp av lokala bullerskyddsskärmar.

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 BAKGRUND OCH UPPDRAG ... 5

2 BEDÖMNINGSGRUNDER ... 6

2.1 STÖRNINGSMÅTT ... 6

2.2 EKVIVALENT OCH MAXIMAL LJUDNIVÅ ... 6

2.3 RIKTVÄRDEN FÖR TRAFIKBULLER VID VÅRDLOKALER ... 6

2.4 RIKTVÄRDEN FÖR TRAFIKBULLER VID BOSTÄDER ... 7

4 BERÄKNING ... 8

4.1 TRAFIKDATA ... 8

4.2 JÄRNVÄGSTRAFIK ... 9

5 RESULTAT VÅRDBYGGNAD ... 9

5.1 TRAFIKBULLER ... 9

5.2 INOMHUSNIVÅER ... 10

6 RESULTAT BOSTÄDER ... 12

6.1 TRAFIKBULLER ... 12

6.2 UTEPLATSER ... 13

6.3 INOMHUSNIVÅER ... 13

Bilagor: Ljudutbredningskartor AK01-08

(5)

Tyréns AB Isbergs gata 15 211 19 Malmö

Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986

2020-01-14

1 BAKGRUND OCH UPPDRAG

Hässleholms kommun prövar att upprätta en ny detaljplan som ska möjliggöra för nya

vårdbyggnader inom dagens sjukhusområde. De nya byggnadernas utformning visas i figur 1.

Figur 1. Hässleholms nya sjukhusbyggnad enligt gestaltningsprogrammet.

Detaljplanen ska även tillåta bostäder i vissa delar av planområdet, se figur 2.

Figur 2. Ortofoto över Fornbacken 2, Hässleholm. Inom blå linje tillåts bostäder med fri placering, upp till 3 våningar. Blåmarkerade befintliga byggnader söderut ska tillåta bostadsanvändning.

Tyréns har på uppdrag av Hässleholms kommun utrett hur planområdet påverkas av buller från väg- och järnvägstrafik, beräknade värden jämförs med riktvärden.

(6)

Uppdrag: 296436. Fornbacken 2 - Trafikbullerutredning till detaljplan 2020-01-14

Beställare: Hässleholms kommun Rapport

2 BEDÖMNINGSGRUNDER

Buller anses vara ett stort folkhälsoproblem. När människan utsätts för buller är den vanligaste reaktionen en känsla av obehag. Därutöver anses buller också orsaka stressreaktioner, trötthet, irritation, blodtrycksförändringar och sömnstörningar.

2.1 STÖRNINGSMÅTT

Ljud mäts oftast i decibel med beteckningen dBA. Indexet ”A” efter ”dB” indikerar att ljudets frekvenser har korrigerats på ett sätt som motsvarar hur det mänskliga örat uppfattar frekvenser. Det mänskliga örat uppfattar ljusa toner bättre än mörka.

2.2 EKVIVALENT OCH MAXIMAL LJUDNIVÅ

I Sverige används vanligtvis två störningsmått för trafikbuller: dygnsekvivalent (Leq) respektive maximal (Lmax) ljudnivå. Med dygnsekvivalent ljudnivå avses medelljudnivån under dygnets 24 timmar. Den maximala ljudnivån vid fasad beräknas som den ljudnivå som överskrids högst fem gånger per natt av den bullrigaste fordonstypen.

2.3 RIKTVÄRDEN FÖR TRAFIKBULLER VID VÅRDLOKALER

För vårdlokaler gäller följande riktvärden enligt SS 25268:2007 + T1:2017 för ljudnivå från trafik och andra yttre ljudkällor.

Tabell 1. Dimensionerande ljudnivå från trafik och andra ljudkällor, för vårdlokaler i SS 25286:2007 + T1:2017.

Utrymmena i den nya vårdbyggnaden faller huvudsakligen under kategori 7b, vilket betyder att den högsta tillåtna ljudnivån inomhus skulle bli Leq 35 dBA och Lmax 50 dBA. För att inte begränsa hur utrymmena ska kunna användas i framtiden används dock det strängare kravet Leq 30 och Lmax 45 dBA i denna utredning.

Vid vårdlokaler finns inga riktvärden för trafikbuller utomhus.

(7)

7(13)

Figur 3. Tänkt användning för utrymmen i den nya vårdbyggnaden.

2.4 RIKTVÄRDEN FÖR TRAFIKBULLER VID BOSTÄDER

Regeringen har i juni 2015 fastställt en förordning avseende trafikbuller vid nybyggnad av bostadsbyggnader, SFS 2015:216; Förordningen om trafikbuller vid bostadsbebyggelse.

Den 11 maj 2017 har regeringen beslutat om en höjning av riktvärdena för trafikbuller vid bostadsbyggnads fasad. Förordningsändringarna trädde i kraft den 1 juli 2017.

Förordningsändringen benämns t.o.m. SFS 2017:359.

För detta projekt innebär det följande:

· Grundkravet är att dygnsekvivalent trafikbullernivå (Leq) inte bör överskrida 60 dBA utanför fasad. För små lägenheter, högst 35 kvm, gäller istället att Leq 65 dBA inte bör överskridas utanför fasad.

· Om Leq 60 dBA överskrids bör minst hälften av rummen lokaliseras mot en sida med högst Leq 55 dBA / Lmax 70 dBA. Om man ändrar en befintlig byggnads

användningsområde, exempelvis från vårdlokal till bostad, räcker det med att ett av rummen lokaliseras mot en sida med högst Leq 55 dBA / Lmax 70 dBA.

På uteplats gäller Leq 50 dBA / Lmax 70 dBA.

(8)

4 BERÄKNING

Beräkningarna har utförts i programmet SoundPLAN version 8.0. Programmet följer denna beräkningsmodell:

•

Naturvårdsverkets rapport 4653, Vägtrafikbuller - Nordisk beräkningsmodell, reviderad 1996.

•

Naturvårdsverkets rapport 4935, Buller från spårbunden trafik - Nordisk beräkningsmodell, reviderad 1996.

Metoden antar ett svagt medvindsfall från källa till mottagare. Beräkningsgången kan kort beskrivas enligt följande:

•

En topografisk karta över området har använts som grunddata i programmet. På markkartan placeras sedan vattendrag, byggnader, skärmar, vägar mm.

•

Utgående från markkartan har samtliga bullerkällor av betydelse matats in i modellen.

•

Beräkningsprogrammet tar hänsyn till de ytor och den topografi som befinner sig i närheten av källorna. Detta innebär att eventuella ljudreflexer eller skärmningar som påverkar ljudutbredningen från respektive källa räknas med.

•

Övriga parametrar som ingår i beräkningar är exempelvis geometrisk

avståndsdämpning, atmosfärsdämpning och markdämpning (hård eller mjuk mark).

4.1 TRAFIKDATA

I figur 4 redovisas trafikdata för de vägar som ingår i beräkningen. Trafikmängderna är har hämtats från trafikmätningar gjorda av Trafikia 2018, siffrorna har sedan räknats upp enligt EVAs uppräkningsfaktor för Skåne län. För Hässleholm gäller 1,41% per år för den lätta trafiken och 1,65% per år för den tunga.

Figur 4. Trafikdata för kringliggande vägar (nuläge). I beräkningarna har trafikmängderna räknats upp till år 2040.

(9)

9(13)

Beräkningarna är utförda med skyltad hastighet. Av den tunga trafiken antas 11% komma under nattperioden.

4.2 JÄRNVÄGSTRAFIK

För järnvägen har trafikuppgifter i tabell 5 använts för beräkningarna. Uppgifterna har hämtats från Trafikverket, Wikibana P40, av Peter Andersson på Tyréns järnvägsavdelning och avser prognosår 2040.

Tabell 2. Trafikdata för järnvägstrafiken genom Hässleholm för år 2040.

Tågtyp Tåglängd (m)

Hastighet (km/h) Antal tåg per dygn

medel max¹

EC250 / (X60) 125 125 150 34

X31K / X31 160 240 150 28

X61 / X60 150 150 150 30

Godståg 494 600 100 4

1För maximal ljudnivå har ett Öresundståg (X31) på 240 meter använts.

5 RESULTAT VÅRDBYGGNAD

5.1 TRAFIKBULLER

Figur 5 redovisar den dygnsekvivalenta ljudnivån från väg- och tågtrafiken för prognosår 2040.

Högst ljudnivå (60 dBA) blir det på fasad mot Skytteliden i söder.

Figur 5. Utklipp från AK05. Ekvivalent ljudutbredning 2 meter över mark från väg och järnväg för år 2040 (inkl. reflex i egen fasad). Värdena i beräkningspunkterna avser frifältsvärde vid fasad (exkl. reflex i egen fasad) vid våningsplan med högst nivå.

(10)

Figur 6. Utklipp från AK06. Maximal ljudutbredning 2 meter över mark från väg och järnväg för år 2040 (inkl.

reflex i egen fasad). Värdena i beräkningspunkterna avser frifältsvärde vid fasad (exkl. reflex i egen fasad) vid våningsplan med högst nivå.

Även den maximala ljudnivån blir som högst vid den södra fasaden mot Skytteliden.

Ljudnivån för respektive fordonstyp redovisas som bilagor.

5.2 INOMHUSNIVÅER

I samband med projekteringen av byggnaderna, då den exakta utformningen är känd, ska fasad (till exempel fönster, vägg och eventuella friskvårdsventiler) dimensioneras så att riktvärden inomhus enligt SS 25268:2007 + T1:2017 klaras.

Nedan ges förslag på fönster för att utrymmena ska klara Leq 30 och Lmax 45 dBA inomhus vilket motsvarar utrymmen i kategori 7a i tabell 1 ovan.

(11)

11(13)

Figur 7. 3D-vy från AK06 som visar ljudnivån vid fasad per våningsplan på de mest trafikbullerutsatta fasaderna på den nya vårdbyggnaden enligt gestaltningsprogrammet.

Figur 8. Den nya vårdbyggnaden sett från sydöst i gestaltningsprogrammet.

Genom att välja fönster med en minsta ljudisolering på Rw respektive Rw+Ctrenligt tabellen nedan kommer krav för inomhusnivå att uppfyllas.

Fasad och eventuell friskluftsventil skall väljas med ljudisolering minst 10 dB bättre

ljudreduktion än vald fönsterruta. Beräkningarna redovisade i tabell 4 gäller för fasader där fönsterarean utgör ca 25% av fasadytan. Om fönsterarean utgör ca 50% skall Rw och Rw+Ctr väljas en decibel högre, om fönsterarean utgör ca 75% så skall Rw och Rw+Ctr väljas två decibel högre än nedan angivet värde. Observera att för aktuella fasaddelar ska båda mätetalen, Rw och Rw+Ctr, uppfyllas.

Tabell 4. Ljudkrav för fönster plan 1-4 (fasad 1 och 2*).

Våningsplan (dimensionerande ljudnivå) Ljudkrav fönster Rw / Rw+Ctr dB

Fasad 1 Plan 1 (Lmax 80 dBA) 43/38

Plan 2 (Lmax 77 dBA) 40/35

Fasad 2 Plan 1 (Lmax 72 (dBA) 35/30

*För övriga fasader och servicebyggnaden gäller standardfönster vilket motsvarar Rw/Rw+Ctr 34/29 dB på samtliga våningsplan.

Fasad 2 Fasad 2

Fasad 1

(12)

6 RESULTAT BOSTÄDER

6.1 TRAFIKBULLER

Nedan redovisas den sammanlagda trafikbullernivån från väg- och tågtrafik i de delar av planområdet som ska tillåta bostäder. Beräkningarna är gjorda med befintliga byggnader.

Figur 9. Utklipp från AK07. Ekvivalent ljudutbredning 2 meter över mark från väg och järnväg för år 2040 (inkl. reflex i egen fasad). Värdena i beräkningspunkterna avser frifältsvärde vid fasad (exkl. reflex i egen fasad). Tabellerna visar våningsplan/Leq/Lmax väg/Lmax tåg.

Beräkningarna visar att den sammanlagda trafikbullernivån uppfyller grundkravet (Leq 60 dBA) vid samtliga befintliga fasader. Högst ljudnivå blir det i beräkningspunkt 20 (Leq 60/ Lmax 80) närmast Ambulansvägen och järnvägen. Eventuella nya bostadsbyggnader som planeras inom området skulle därmed kunna utformas fritt med avseende på trafikbullret utan krav på kompensationsåtgärder, under förutsättning att de inte byggs närmare vägarna än dagens byggnader.

I figur 10 nedan visas den maximala ljudutbredningen.

(13)

13(13)

Figur 10. Utklipp från AK08. Maximal ljudutbredning 2 meter över mark från väg och järnväg för år 2040 (inkl. reflex i egen fasad). Värdena i beräkningspunkterna avser frifältsvärde vid fasad (exkl. reflex i egen fasad). Tabellerna visar våningsplan/Leq/Lmax väg/Lmax tåg.

6.2 UTEPLATSER

Uteplatser där riktvärdena (Leq 50 och Lmax 70) uppfylls kommer kunna anläggas i anslutning till de flesta byggnader på ljudskyddad sida. En ljudskyddad uteplats kan även skapas med hjälp av lokala bullerskyddsskärmar.

Om en gemensam uteplats förläggs där riktvärdena uppfylls kan eventuella övriga enskilda uteplatser ses som kompletterande uteplatser och byggas utan hänsyn till gällande riktvärden.

6.3 INOMHUSNIVÅER

I samband med projekteringen av byggnaderna, då den exakta utformningen är känd, ska fasad (t.ex. fönster, vägg och eventuell friskluftsventil) dimensioneras så att riktvärden inomhus klaras.