Sammanträdesdatum Lärarrepresen tanter F o!k e Snickars, ordförande Jörgen Eklund Göran Stemme

(1)

§ 1 Sammanträdet öppnas

F o !k e Snickars, ordförande Jörgen Eklund

Göran Stemme Övriga närvarande Maria Carlander Dilek Giir Marie Sahlen Jenny Wiklund

Katarina Bröms, selaeterare

Ordföranden förklarar sammanträdet öppnat och hälsar alla välkomna.

Ordföranden konstaterar att utskottet inte är beslutsmässigt. Det beslutas att tillgripa beslut per capsulam varvid utskottets medlemmax fät ta ställning till innehållet i mötesprotokollet.

§ 2 Utseende av justerare

Göran Stemme utses att jämte ordföranden justera protokollet.

§ 3 Föredragningslistan

Ett ärende har tillkommit sedan kallelsen skickades ut. Under§ 21, Övriga ärenden, behandlas biträdande lektor i fotoelektrokemi med inriktning mot solceller. Ärendet under § 6 biträdande lektor i

vindkraftteknik utgår. Föredragningslistan fastställs.

§ 4 Meddelanden och delegationsbeslut Inga meddelanden eller delegationsbeslut föreligger.

§ 5 Föregående protokoll

Föregående protokoll är ännu inte klart och kan ej läggas till handlingarna.

§ 6 Utseende av sakkunniga for biträdande lektor i vindktaftteknik Dnr S-2010-0905

Doss 412

Föredragande: Kataxina Bröms Handlingar i ärendet har sänts ut.

Ärendet utgår då skolan meddelat att ytterligare ansträngningar görs för att hitta en kvinnlig sakkunnig.

(2)

KTH

Anställningsutskottet

Protokoll nr 05/11 2011-03-17 2(12)

§ 7 Utseende av sakknnniga för biträdande lektor i arkitektnr med inriktning kritiska studier och genusteori

Dnr A-2010-0123 Doss 412

Föredragande: D il ek Giir Handlingar i ärendet har sänts ut.

Sex sökande finns till anställningen. Stellan Lundström, skolchef vid Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad, föreslår i skrivelse att professor Mark Dorrian, Newcastle University och professor Flora Samuel, University of Sheffield, utses till sakkunniga.

Utskottet beslutar enligt förslaget och utser Mark Dorrian och Flora Samuel till sakkunniga.

§ 8 Anställningsprofil för biträdande lektor i fiberteknologi med inriktning mot fibermaterial Dnr K-2011-0137

Doss 412

Föredragande: Maria Carlarrder Handlingar i ärendet har sänts ut.

Anhållan om att anställniogsprofil fastställs för anställniog som biträdande lektor i fiberteknologi med inriktning mot fibermaterial har iokommit från Christopher Leygraf, skolchef vid Skolan för

kemivetenskap. Skolan garanterar att finansiering finns tillgänglig enligt beslut i skolstyrelsen.

Anställningsutskottet beslutar att iorätta befattniogen samt fastställa föreslagen anställningspro fl] efter viss justering, se bilaga 1.

§ 9 Anställningsprofil för biträdande lektor i nanobioteknologi Dnr B-2011-0070

Doss 412

Föredragande: Maria Carlarrder Handlingar i ärendet har sänts ut.

Anhållan om att anställningsprofil fastställs för anställning som biträdande lektor i nanobioteknologi har inkommit från Stefan Ståhl, skolchef vid Skolan för bioteknologi. Skolan garanterar att finansiering finns tillgänglig.

Anställningsutskottet beslutar att iorätta befattniogen samt fastställa föreslagen anställningspro fl] efter viss justering, se bilaga 2.

§ 10 Anställningsprofil för omvandling av forskarassistent till biträdande lektor i teoretisk katalys (Mårten Ahlquist)

Dnr B-2011-0084 Doss 412

(3)

Föredragande: Maria earlander Handlingar i ärendet har sänts ut.

Anhållan om att anställningsprofil fastställs för biträdande lektor i teoretisk katalys har inkommit från Stefan Ståhl, skolchef vid Skolan för bioteknologi och professor Joakim Lundeberg. Anställningsprofilen ligger till grund för omvandling av Mårten Ahlquists anställning från forskarassistent till biträdande lektor vid skolan för bioteknologi.

Anställningsutskottet beslutar att fastställa föreslagen anställningsprofil efter viss justering, se bilaga 3.

§ 11 Anställningsprofil rör omvandling av forskarassistent till biträdande lektor i metagenomik (Anders Andersson)

Dru: B-2011-0083 Doss 412

Föredragande: Maria earlander Handlingar i ärendet har sänts ut.

Anhållan om att anställningsprofil fastställs för biträdande lektor i metagenamik har inkommit från Stefan Ståhl, skolchef vid Skolan för bio teknologi. Anställningsprofilen ligger till grund för omvandling av Anders Anderssons anställning från forskarassistent till biträdande lektor vid Skolan för bio teknologi.

§ 12 Anställningsprofil mr omvandling av forskarassistent till biträdande lektor i bioinformatik (Olof Emanuelsson)

Dru: B-2011-0082 Doss 412

Föredragande: Maria earlander Handlingar i ärendet har sänts ut.

Anhållan om att anställningsprofil fastställs för biträdande lektor i bioinformatik har inkommit från Stefan Ståhl, skolchef vid Skolan för bioteknologi. Anställningsprofilen ligger till grund för omvandling av Olof Emanuelssons anställning från forskarassistent till biträdande lektor vid Skolan för bio teknologi.

§ 13 Anställningsprofil ror lektor i engelska Dnr VL-2011-0010

Doss 412

Föredragande: Marie Sahlen Handlingar i ärendet har sänts ut.

Anhållan om att anställningsprofil fastställs för anställning som lektor i engelska har inkommit från Mats Herder, skolchef vid Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande. Skolan garanterar att finansiering finns tillgänglig enligt beslut i skolstyrelsen.

Anställningsutskottet beslutar att bordläggs ärendet för ytterligare beredning.

(4)

KTH

Protokoll nr 05/11 2011-03-17 4(12)

§14 Utseende av sakkunniga for biträdande lektor i energieffektiva trådlösa system Dru: I-2010-0721

Doss 412

Mikael Östling, skolchef vid Skolan för informations- och kommun.ikationsteknik, föreslår i skrivelse att professor Preben Mogens en, Aalborg Universitet och professor Rahim Tafazolli, University of Surrey, utses till sakkunniga. Skolan har i skrivelse redogjort för sina ansträngningar att hitta en kvinnlig sakkunnig.

Utskottet beslutar enligt förslaget och utser Preben Mogensen och Rahim Tafazolli till sakkunniga.

§ 15 Utseende av sakkunniga for biträdande lektor i komplexa tjänstesystem Dru: I-2010-0722

Doss 412

Mikael Östling, skolchef vid Skolan för informations- och kommunikationsteknik, föreslår i skrivelse att professor Peter Van Roy, Universite Catholique de Louvain och professor Alexander Reinefeld,

Zuse Institute Berlin, utses till sakkunniga.

Under förutsättning att skolan kompletterar med mera utförligt underlag gällande försök att finna kvinnliga sakkunniga inom ämnesområdet beslutar utskottet enligt förslaget och utser Peter Van Roy och Alexander ReinefeJd till sakkunniga.

§ 16 Docentansökan i integrerade komponenter och kretsar (Gunnar Malm) Dru: VL-2010-0413

Doss 412

Gunnar Malm har inkommit med en ansökan om att bli antagen som oavlönad docent i integrerade komponenter och kretsar. Professor Mikael Östling, skolchef vid Skolan för informations- och kommunikationsteknik, föreslår i skrivelse att professor Anders Rydberg, Uppsala universitet, utses till sakkunnig.

Till kommitten för lärarprov föreslås vidare professor Lirong Zheng som ordförande och Sebastian Lomducloss som lärarrepresentant. Magnus Hårdensson Bertsen föreslås som studeranderepresentant.

Utskottet beslutar efter granskning av ansökan enligt förslaget och utser professor Anders Rydberg till sakkunnig samt de föreslagna representanterna i lärarprovskommitten.

(5)

§ 17 Docentansökan i systemsäkerhet (Panos Papadimitratos) DnrV-2011-0138

Doss 412

Panos Papadimittatos har inkommit med en ansökan om att bli antagen som oavlönad docent i systemsäkerhet. Professor Stefan Östlund, skolchef vid Skolan för elektro- och systemteknik, föreslår i skrivelse att lektor Markus Jakobsson, Palo Alto Research Center, utses till sakkunnig.

Till kommitten för lärarprov föreslås vidare professor Peter Händel som ordförande och biträdande lektor Tobias Oechtering som lärarrepresentant. Ognjen Vukovic föreslås som studeranderepresentant.

Utskottet beslutar efter granskuing av ansökan enligt förslaget och utser Markus Jakobsson till sakkunnig samt de föreslagna representanterna i lärarprovskommitten.

§ 18 Adjungerad lektor i energiteknik Dnr VL-2011-0038

Doss 67

Föredragande: J enny Wiklund Handlingar i ärendet har sänts ut.

Professor Torsten Fransson, Skolan för industriell teknik och management, föreslår i skrivelse att professor Mehmet Imgerun, Imperial College och professor Marc Berthillier, Universite de Franche- Comte, utses till sakkunniga i ärendet.

Utskottet beslutar borcllägga ärendet för ytterligare beredning.

§ 19 Anställningsprofil för lektor i energiteknik med inriktning mot polygeneration baserad på förnybara energikällor

Dnr VL-2011-0037 Doss 67

Föredragande: J enny Wiklund Handlingar i ärendet har sänts ut.

Anhållan om att anställningsproftl fastställs för lektor i energiteknik med inriktning mot

polygeneration baserad på förnybara energikiillor har iokommit från professor Torsten Frans son, Skolan för industriell teknik och management.

Anställningsutskottet beslutar att fastställa föreslagen anställningsproftl efter viss justering under förutsättning att ärendet kompletteras med skrivelse från skolchefen. Se bilaga 6.

§ 20 Befordran från lektor till professor i teoretisk magnetism Dnr V-2010-0165

Doss 67

(6)

KTH

Föredragande: Katarina Bröms Handlingar i ärendet har sänts ut.

Protokoll ru: 05

l

11 2011-03-17 6(12)

Anna Delin ansökte om befordran till professor i samband med ett utlyst lektorat i teoretisk

nanomagnetism 2008. Tjänsteförslagsnämnden ITM fann 2008 att Anna Delin ännu iote uppfyllDE behörighetskravet att ha varit huvudhandledare för en doktorand. I övrigt fann ~änsteförslagsnämnden att Anna Delin uppfyllde de vetenskapliga och pedagogiska kraven för anställning som professor.

Anna Delin har sedan dess iokommit med redogörelse för att hon varit huvudhandledare för en doktorand som examioerats är 2010.

Efter utredniog beslutar anställniogsutskottet att iogen ytterligare sakkunniggranskning behöver göras i ärendet och beslutar att Anna Delin kallas till iotervju vid nästa möte med utskottet.

§ 21 Övriga ärenden

Utseende av sakkunniga för biträdande lektor i fotoelektrokemi med inriktning mot solceller Dm: K-2010-0578

Doss 67

Föredragande: Maria Carland er Handlingar i ärendet har sänts ut.

Christopher Leygraf, skolchef vid Skolan kemivetenskap, föreslär i skrivelse att professor Villy Sundström, Lunds universitet och professor Lars Öhrström, Chalmers Tekniska Högskola, utses till sakkunniga.

Skolan har redogjort för sioa ansträngniogar att hitta en kvionlig sakkunnig.

Utskott~ beslutar enligt förslaget och utser Villy Sundström och Lars Öhrström till sakkunniga.

to ollet ; }

l !!z_

K · tartna Bröms

Justeras

(7)

Bilagg l

Anställningsprofil for biträdande lektor i fiberteknologi med inriktning mot fibermaterial

Ämnesområde

Fiberteknologi med inriktning mot fibermaterial Ämnesbesktivning

Ämnet innefattar studier, analys och modifiering av fibrösa nätverk på olika strukturella nivåer samt kombinerade nätverks- och växelverkansteorier med högupplösande experimentell teknik.

Behörighet

Behörig att anställas som biträdande lektor är den som avlagt doktorsexamen eller motsvarande udändsk examen som bedöms motsvara doktorsexamen. I första hand bör den komma ifråga som avlagt examen senast fem år före ansökningstidens utgång. Även den som har avlagt examen tidigare bör komma i fråga i första hand, om det finns särskilda skäl, t.ex. föräldraledighet.

Bedömningsgrunder

Vid anställning kommer särskild vikt att läggas vid vetenskaplig skicklighet inom ämnesområdet. Av betydelse är sökandes förmåga att självständigt finansiera och driva forskning och att bidra till

undervisning inom grund- och forskarutbildningen. Internationell erfarenhet och forskning är önskvärd och viktig. Samarbetsförmåga samt förmåga att uttrycka sig i tal och skrift på engelska är meriterande.

Bedömningsgrunder vid ansökan om befordran av biträdande lektor tilllektor

Som bedömningsgrund vid ansökan om befordran av biträdande lektor tilllektor kommer särskild vikt att läggas vid förmågan att självständigt initiera och driva forskning av hög vetenskaplig kvalitet, publicerad i internationella skrifter, och sökandes förmåga att erhålla finansiering av forskningsverksamhet Som särskild bedömningsgrund gäller sökandes förmåga att självständigt etablera samarbeten och forskningsinriktningar, samt inom utbildningen leda pedagogiskt utvecklingsarbete.

(8)

KTH

Bilaga 2

Anställningsprofil ror biträdande lektor i nanobioteknologi Ämnesområde

Nanobioteknologi Ämnesbeskrivning

Protokoll ru: 05/11 2011-03-17 8(12)

Ämnet innefattar utveckling och tillämpning av metoder i gränssnittet mellan nano-och mikrofluidik och bioteknologi. Fokusområdet är utveckling av biomolekylära detektionsmetoder på ytor och i nano- och mikrofluidiska chip, vilket innefattar utveckling av nya analysmetoder, inimobiliseringsstrategier för proteiner och DNA på ytor och i chip samt nano- och mikrofabrikation.

Behörighet

Behörig att anställas som biträdande lektor är den som har avlagt doktorsexamen eller motsvarande utländsk examen som bedöms motsvara doktorsexamen. I första hand bör den som avlagt examen inom fem år före ansökningstidens utgång komma i fråga. Ä ven den som har avlagt examen tidigare bör komma i fråga i första hand, om det finns särskilda skäl, som föräldraledighet.

Vid anställning kommer särskild vikt att fastas vid den sökandes vetenskapligs skicklighet inom ämnesområdet. Av stor betydelse för anställningen är dokumenterad erfarenhet av nano- och

mikrofluidikforskning, samt god kunskap i fabrikationstekniker av mikro- och nanostrukturer i främst glas och PDMS. Sökande ska även ha stark kompetens i bioteknologi, där speciell vikt läggs vid syntes och kemisk modifiering av proteiner för immobilisering på ytor samt doknmenterad skicklighet i användnig och utveckling av biomolekylära detektionsmetoder.

Som meriterande ses postdoktorala studier vid utlåndsk akademisk institution samt doknmenterad förmågs att starta och driva internationella samarbeten. Av betydelse är också sökandes förmåga att bidra till undervisning inom ämnesområdet i den grund- och forskarutbildning som skolan bedriver.

Bedömningsgrunder vid ansökan om befordran tilllektor

Som bedömningsgrund vid ansökan om befordran av biträdande lektor tilllektor kommer särskild vikt att läggas vid förmågan att själv initiera och driva forskning av hög vetenskaplig kvalitet, publicerad i

internationella skrifter, och sökandes förmåga att erhålla finansiering av forskningsverksamhet. Som särskild bedömningsgrund gäller sökandes förmåga att självständigt etablera nya samarbeten och forskningsinriktningar, samt inom utbildning leda pedagogiskt utvecklingsarbete.

(9)

Bilaga 3

Anställningsprofil ror biträdande lektor i teoretisk katalys Ämnesområde

Teoretisk katalys Ämnesbeskrivning

Ämnet innefattar utveckling och tillämpning av teoretiska metoder för studier av molekylära,

nanosttukturerade och biologiska katalysatorer. Fokusområden är studier av katalysatorer baserade på övergångsmetaller för hållbar tillverkDing av bränslen inom framtida energisystem samt enzymkatalys.

Behörighet

Behörig att anställas som bittädande lektor är den som har avlagt doktorsexamen eller motsvarande utländsk examen som bedöms motsvara doktorsexamen. I första hand bör den som avlagt examen inom fem år före ansökDingstidens utgång komma i fråga. Även den som har avlagt examen tidigare bör komma i fråga i första hand, om det finns särskilda skäl, som föräldraledighet.

Vid anställning kommer särskild vikt att fastas vid den ansökandes vetenskapliga skicklighet inom ämnesområdet, vilken ska vara dokumenterad genom publikationer i vetenskapliga tidskrifter. Av stor betydelse för anställningen är dokumenterad erfarenhet av kvantmekaniska beräkoingar av

reaktionsmekanismer. Sökande ska även ha stark kompetens i oorganisk och organisk kemi, där speciell vikt läggs vid erfarenhet av övergångsmetallernas reaktionsmekanismer, och metoder för studier av dessa.

Vidare anses erfarenhet inom energiområdet och inom metodutveckling som positivt.

Som meriterande ses postdoktorala studier vid utländsk akademisk institution samt dokumenterad förmåga att starta och driva samarbeten med andra akademiska forskargrupper. Av betydelse är också sökandes förmåga att bidra till undervisning inom ämnesområdet i den grund- och forskarutbildning som skolan bedriver.

Meriterande är den sökandes förmåga att erhålla egen forskoingsfmansiering samt handledning av forskarstuderande.

Som bedömningsgrund vid ansökan ombefordran av biträdande lektor tilllektor kommer särskild vikt att läggas vid förmågan att själv initiera och driva forskoingav hög vetenskaplig kvalitet, publicerad i

internationella skrifter, och sökandes förmåga att erhälla finansiering av forskoingsverksamhet. Som särskild bedömningsgrund gäller sökandes förmåga att självständigt etablera nya samarbeten och forskoingsinrikmingar, samt förmågan att leda utbildning på grund och forskarnivå.

(10)

KTH

Bilaga 4

Anställningsprofil for biträdande lektor i metagenomik

Ämnesområde Metagenamik Ämnesbesktivning

Protokoll ru: 05/11 2011-03-17 10(12)

Ämnet innefattar utveckling och tillämpning av metoder för systembiologiska studier av mikrobiella samhällen. Fokusområdet är utveckling av molekylära metoder samt bioinfannariska verktyg för integrering av storskaliga metagenomik-, transktiptomik- och proteomikdataset för funktionella och evolutionära studier av naturliga mikrobiella samhällen som humana tarmfloror och bakterieplankton.

Behörighet

Behörig att anställas som biträdande lektor är den som har avlagt doktorsexamen eller motsvarande utländsk examen som bedöms motsvara doktorsexamen. I första hand bör den som avlagt examen inom fem år före ansökningstidens utgång komma i fråga. Även den som har avlagt examen tidigare bör komma i fråga i första hand, om det finns särskilda skäl, som föräldraledighet.

Bedömningsgrunder

Vid anställning kommer särskild vikt att fastas vid den sökandes vetenskapliga skicklighet inom ämnesområdet. Av stor betydelse för anställningen är dokumenterad erfarenhet av bioinfannarisk metodutveckling inom metagenomik. Sökande ska även ha dokumenterat god kunskap i de molekylära metoder som används inom fåltet.

Som meriterande ses postdoktorala studier vid utländsk akademisk institution samt dokumenterad erfarenhet av internationella samarbeten. Av betydelse är också sökandes förmåga att bidra till undervisning inom ämnesområdet i den grund- och forskarutbildning som skolan bedriver.

Bedömningsgrunder vid ansökan om befordran tilllektor

Som bedömningsgrund vid ansökan om befordran av biträdande lektor tilllektor kommer särskild vikt att läggas vid förmågan att själv initiera och driva forskning av hög vetenskaplig kvalitet, publicerad i

internationella skrifter, och sökandes förmåga att erhålla finansiering av forskningsverksamhet. Som särskild bedömningsgrund gäller sökandes förmåga att självståndigt etablera nya samarbeten och forskningainriktuingar, samt inom utbildning leda pedagogiskt utvecklingsarbete.

(11)

Bilaga 5

Anställningsprofil !ör biträdande lektor i bioinformatik Ämnesområde

Bioinformatik Ämnesbeskrivning

Ämnet innefattar utveckling och tillämpning av metoder för bioinformatisk analys av molekylärbiologiska data, såväl DNA/RNA som proteiner. Fokusområdet är storskaliga molekylärbiologiska dataanalyser, innefattande främst metoder för analys av genorniskt relaterade data, men även metoder för analys av protein data.

Behörighet

Behörig att anställas som biträdande lektor är den som har avlagt doktorsexamen eller motsvarande utländsk examen som bedöms motsvara doktorsexamen. I första hand bör den som avlagt examen inom fem år före ansökuingstidens utgång komma i fråga. Ä ven den som har avlagt examen tidigare bör komma i fråga i första hand, om det finns särskilda skäl, som föräldraledighet.

Vid anställning kommer särskild vikt att fistas vid den sökandes vetenskapliga skicklighet inom ämnesområdet. Av stor betydelse för anställningen är dokumenterad erfarenhet av bioinfannariska frågeställningar inom såväl DNA/RNA som proteinsekvensanalys.

Specifikt ska sökande ha dokumenterad erfarenhet av bioinfannarisk metodutveckling och tillämpning gällande analys av storskaligs genamiska data (inkluderande transktiptionsdata), liksom inom

bioinfannarisk metodutveckling och tillämpning gällande proteiners funktion, post~translationella

modifieringar eller lokalisering. Som meriterande ses förmåga att omsätta sin bioinformatiska kompetens i nära samarbete med experimentalister.

Som meriterande ses vidare postdoktorala studier vid utländsk akademisk institution samt förmåga att starta och driva egna samarbeten, liksom erfarenhet av medverkan i stora internationella

forskuingskonsortier inom ämnesområdet. Av stor betydelse är också sökandes förmåga att bidra till undervisning inom ämnesområdet på avancerad nivå och forskamivå.

Som bedömningsgrund vid ansökan om befordran av biträdande lektor tilllektor kommer särskild vikt att läggss vid förmågan att själv initiera och driva forskuing av hög vetenskaplig kvalitet, publicerad i

internationella skrifter, och sökandes förmåga att erhålla finansieriog av forskuingsverksarnhet. Som särskild bedömningsgrund gäller sökandes förmåga att självständigt etablera nya sarnarbeten och forskuingsinriktningar, samt inom utbildning leda pedagogiskt utvecklingsarbete.

Bilaga 6

(12)

KTH

Anställningsprofil Iör Lektorat i energiteknik med inriktning mot polygeneration baserad på Iömybara energikällor

Ämnesområde

Energiteknik med inriktning mot polygeneration baserad på förnybara energikällor Ämnesbesktivning

Protokoll ru: 05/11 2011-03-17 12(12)

Området omfattar effektiv omvandling av energi inom ramen för polygeneration av förnybara energikällor via system som bränsleceller, biomassa och turbomaskiner till olika energi~änster inklusive elenergi.

Behörighet

För behörighet att anställas som lektor krävs avlagd doktorsexamen eller motsvarande vetenskaplig kompetens eller annan yrkesskicklighet inom området, genomgången högskolepedagogisk utbildning eller motsvarande kunskaper samt pedagogisk skicklighet. Som särskilda behörighetskrav gäller förmåga att söka, erhålla medel för att driva forskningsprojekt samt förmåga att leda utbildnings- och

forskningsverksamhet.

Vid anställningen kommer särskild vikt att fastas vid visad vetenskaplig skicklighet och erfarenheter av tillämpningar inom ämnesområdet. Dokumenterad erfarenhet av forskning kring och tillämpning av förnybara energikällor och metoder för att använda dessa källor i högeffektiva energiomvandlingssystem är av stor betydelse för anställningen.

Bedömningsgrunderna inkluderar kunskap om kraftsystem och erfarenhet av elektriska energi- och kontrollsystem för tillämpning av polygenerationskoncept i olika energisystem, t ex för småskalig elproduktion eller hybrida elsystem för fordon.

Av betydelse för anställningen är också den sökandes förmåga att bidra till utbildningen inom

ämnesområdet på såväl grundnivå som avancerad nivå och forskamivå, inklusive projektbaserade kurser på kandidat- och mastersnivå.

Vid anställningen kommer särskild vikt att läggas vid sökandes förmåga att självständigt initiera och driva forskning av hög vetenskaplig kvalitet och praktisk relevans, publicerad i internationella tidskrifter, samt sökandens förmåga att erhålla finansiering av sin forskningsverksamhet.

Som särskild bedömningsgrund gäller sökandens förmåga att självständigt etablera nya samarbeten och forskningsiru:iktningar, samt leda pedagogiskt utvecklingsarbete.