APRIL 2018
PM DAGVATTENHANTERING TENTAFABRIKEN – DEL AV TRÄKOLET 16
ADRESS COWI AB Solna Strandväg 74 171 54 Solna
TEL 010 850 23 00
FAX 010 850 23 10
WWW cowi.se
PROJEKTNR. DOKUMENTNR.
A110937
INNEHÅLL
1 Inledning 5
1.1 Dagvatten 5
2 Avrinning och recipient 6
3 Geologi och markföroreningar 8
3.1 Planerad bebyggelse 9
4 Beräkningar 10
4.1 Markanvändning 10
4.2 Flöden 12
4.3 Föroreningar 15
5 Förbättringsåtgärder 18
6 Slutsatser 21
7 Referenser 22
1 Inledning
SSM planerar att bygga 77 studentbostäder inom delar av befintlig infartsparkering norr om Sollentuna station. Inför denna exploatering kommer infartsparkeringen styckas av och detaljplanen för den nya fastigheten göras om för att möjliggöra byggnationen.
Som ett led i detaljplaneprocessen har denna dagvattenutredning tagits fram och den syftar till att åskådliggöra skillnaden i dagvattenflöden och föroreningsbelastning vid nuvarande respektive planerad markanvändning. Vidare presenteras de krav som ställs på dagvattnets kvalité och flöde och utifrån dessa föreslås lämplig åtgärd för att förhindra att exploateringen ökar föroreningsbelastningen eller flödet från området .
1.1 Dagvatten
För att uppmärksamma att exploatering av mark påverkar dagvattnet har Sollentuna kommun tillsammans med ett antal kommuner inom Stockholms län tagit fram en dagvattenpolicy som bygger på fem huvudprinciper:
- Minska konsekvenserna vid översvämning genom att höjdsätta marken så att byggnader och samhällsviktiga funktioner inte skadas vid kraftiga regn eller höga vattennivåer i sjöar och vattendrag.
- Bevara en naturlig vattenbalans genom att gröna och genomsläppliga ytor skapas och dagvatten infiltreras lokalt och bidrar till grundvattenbildningen.
- Minska mängden föroreningar genom goda materialval och lokala lösningar för infiltration och rening. Dagvattensystem utformas så att föroreningar avskiljs under vattnets väg till recipienten.
- Utjämna dagvattenflödengenom att fördröjning sker inom såväl privat mark som statlig och kommunägd mark.
- Berika bebyggelsemiljön genom att dagvatten hanteras som en resurs som berikar bebyggelsemiljön ur både ett mänskligt och biologiskt perspektiv.
Dessa huvudprinciper preciserar inga exakta krav på hur mycket dagvattnet som ska fördröjas eller renas men det pågår ett arbete inom Sollentuna kommun att ta fram sådana krav. Tillsvidare lutar sig kommunen mot de riktvärden som det Regionala
dagvattennätverket i Stockholms län har tagit fram. Riktvärdena är dock väldigt låga och det är därför inte relevant att jämföra föroreningshalterna i dagvattnet med dessa. Istället är det försämringsförbudet, att statusen på vattenförekomsten dit dagvattnet leds inte får försämras (vattenmyndigheten, 2018), som verksamhetsutövaren måste förhålla sig till.
2 Avrinning och recipient
Infartsparkeringen består idag till största del av en asfalterad yta vars norra del lutar svagt i nord-västlig riktning, mot järnvägsbanken. Längre söderut utgör ett högre parti inom
parkeringen en ytvattendelare som resulterar i att den södra delen av parkeringen avvattnas söderut, se Figur 1. Det finns två rännstensbrunnar vars kopplingar mellan varandra och det allmänna nätet är oklart. Dagvattnet inom planområdet leds till recipienten Edsviken utan att genomgå någon rening på vägen.
Edsvikens ekologiska status klassas idag som dålig på grund av övergödning som bland annat orsakas av belastning av näringsämnen till recipienten. Vattenförekomsten uppnår heller inte god kemisk status med avseende på kvicksilver, antracen, polybromerade difenyletrar och tributyltenn-föreningar (VISS, 2016).
Tabell 1 Sammanställning över status och miljökvalitetsnormer för vattenförekomsten Edsviken, Förvaltningscykel 2 (2010-2016) (VISS, 2016)
Status Kvalitetskrav och tidpunkt
Ekologisk status Dålig God status 2027
Kemisk status Uppnår ej god God status 2027
Figur 1. Ortofoto och höjdkurvor utifrån dagens marknivåer. Detaljplaneområdet inom röd linje. Blå flödespilar illustrerar ytavrinningens riktning och gröna rutor dagvattenbrunnarna inom Träkolet 16.
3 Geologi och markföroreningar
Enligt SGUs jordartskarta består marken inom planområdet av postglacial lera. De geotekniska undersökningar som utfördes under 2017 visar dock att de översta 0,5-1,5 m består av fyllnadsmassor. Den underliggande torrskorpan och varviga leran stäcker sig till 1- 4 m djup, under vilket sandig morän finns. Djup till berg ligger på ca. 10-13m (Structor, 2017) och grundvattennivån är uppmätt i fyra rör inom planområdet och ligger på 4,6-5 m djup (Envytech, 2017).
Figur 2 Jordartskarta, SGU 2016. Detaljplaneområdet inom röd linje och fastigheten Träkolet 10 utmarkerat.
Marken inom fastigheten Träkolet 16 pekas inte ut som potentiellt förorenad i Länsstyrelsens databas, däremot bedöms marken inom fastigheten Träkolet 10 (öster om planområdet) som potentiellt förorenad på grund av plasttillverkningen och den elektrotekniska industri som tidigare har bedrivits på platsen (VISS, 2017). SSM gav därför Envytech i uppdrag att utreda eventuell förekomst av klorerade lösningsmedel inom planområdet som kan ha orsakats av verksamheten som tidigare bedrevs på grannfastigheten. Risken för förekomst av klorerade lösningsmedel inom planområdet bedömdes som låg utifrån resultatet från provtagning av grundvattnet (Envytech, 2017). Däremot visade Structors markundersökning att förhöjda halter alifater och metaller förekommer i parkeringsplatsens fyllnadsmassor, vilket ska rapporteras till Länsstyrelsen och saneras (Structor, 2017). Då marken inom planområdet består av lera och det finns förhöjda halter av vissa föroreningar är det inte lämpligt att dagvatten infiltreras.
3.1 Planerad bebyggelse
SSM planerar att bygga ett studentbostadshus inom planområdet med en miljöstuga vid fastighetens infart. Övrig mark inom den nya fastigheten kommer att nyttjas för bil- och cykelparkering och planteringar kommer anläggas på delar av området. Marken i delar av planområdet kommer höjas med upp till 50 cm så att ytvattnet inom fastigheten rinner till det nordöstra hörnet av fastigheten, ut mot Tellusvägen.
Figur 3 Illustrationsbild över den planerade bebyggelsen Tentafabriken (ARKITEMA ARCHITECTS, 2017)
4 Beräkningar
4.1 Markanvändning
I Figur 4 och 5 presenteras markanvändningen inom planområdet före respektive efter exploateringen. Markanvändningen förändras från parkeringsyta och grönyta till parkeringsyta, grönyta och takyta.
Figur 4 Markanvändning innan exploateringen, Figur 5 Markanvändning efter exploatering, grått är grått är parkeringsyta och grönt är grönyta. Parkeringsyta, grönt är grönyta och svart är takyta.
För kunna jämföra flödes- och föroreningsförändringar har marktypernas storlek mätts på aktuellt ortofoto och situationsplan. Avrinningskoefficienter för befintlig parkering och grönyta samt taken är hämtade från P110. Nedan presenteras area, avrinningskoefficient och reducerad area för markanvändningen före och efter exploatering.
Tabell 2 Area, avrinningskoefficient samt reducerad area för markanvändning före exploatering.
Marktyp Area (m²) Avrinningskoefficient Reducerad area (m²)
Parkering 1265 0.8 1012
Vegetationsyta 165 0.1 17
Total 1430 1029
Tabell 3 Area, avrinningskoefficient samt reducerad area för markanvändning efter exploatering.
Marktyp Area (m²) Avrinningskoefficient Reducerad area (m²)
Takyta 570 0.9 513
Parkering 663 0.8 530
Vegetationsyta 197 0.1 20
Total 1430 1063
multipliceras med 1,25. Volymen som behöver fördröjas, för att flödet inte ska öka efter exploatering av planområdet presenteras i grå-markerad ruta i Tabell 3.
Tabell 4 Flöden från området före respektive efter exploateringen, utifrån ett 10 års regn med 10 minuters varaktighet.
Reducerad area
(m²)
Flöde (l/s)
Volym regn (m³), 10 min varaktighet
Nuvarande markanvändning 1029 24 15
Efter exploatering (inkl.
klimatfaktor på 1,25)
1063 31 19
Skillnad före och efter exploatering
15 7 4
4.2.1 Extremflöden
2015 gjorde DHI på uppdrag av Sollentuna kommun en översvämningskartering över hela Sollentuna. Modellen visade ytvattnets flödesvägar och översvämningsdjupet som skulle uppstå vid ett 100 års regn med klimatfaktor 1,2. Enligt Figur 6 ansamlas ytvatten, med upp emot 0,5 m djup, i den nord-västra delen av den befintliga parkeringen vid ett framtida 100- års regn. Enligt kommunen framkom det under samrådsmötet att dagvatten rinner in på grannfastigheten, Träkolet 8 vilket denna översvämningskartering även indikerar.
Liksom översvämningskarteringen visar Figur 1 (befintlig höjdsättning) att högsta punkten inom parkeringsytan delar upp avrinningen så att viss nederbörd som faller på södra planområdet rinner söderut.
Figur 6 Översvämningskartering för Sollentuna kommun (100-års regn med klimatfaktor 1,2) utförd av DHI på uppdrag av Sollentuna kommun. Planområdet är inringat i rött.
på fastigheten presenteras i Figur 7.
Figur 7 Situationsplan med marknivåer. Ytvattnets flödesriktning presenteras med blå pilar och flödesriktningen i dagvattenledningarna presenteras med gröna pilar
4.3 Föroreningar
Föroreningsbelastningen från kvarteret med nuvarande markanvändning samt efter planerad exploatering har simulerats med hjälp av programmet Stormtac som använder
schablonvärden för olika markanvändning. Förutom de ämnen som är vanligt förekommande i dagvatten, beräknas även förändringar i halter och mängder av tre typer av bromerad difenyleter samt ämnena antracen och tributyltenn då dessa ingår i recipientens kvalitetsfaktorer. Resultatet presenteras i Tabell 4 och 5 och de nivåer som överskrider nuvarande halter och mängder är brun-markerade. Dessa beräkningar indikerar att halten och mängden kadmium ökar i vid exploateringen. Halten och mängden näringsämnen minskar dock vid exploateringen därmed förvärras inte övergödningsproblematiken vid exploateringen.
P 0,06 0,06 0%
N 0,8 0,8 0%
Pb 0,02 0,01 -40%
Cu 0,03 0,02 -40%
Zn 0,09 0,06 -40%
Cd 0,0003 0,0004 40%
Cr 0,01 0,006 -30%
Ni 0,009 0,006 -30%
Hg 0,00003 0,00002 -40%
SS 90 50 -40%
Olja 0,5 0,3 -50%
PAH16 0,002 0,001 -40%
BaP 0,00004 0,00002 -40%
Antracen (ANT) 0,00003 0,00002 -30%
PBDE 47 0,0000003 0,0000003 0%
PBDE 99 0,0000003 0,0000003 0%
PBDE 209 0,00001 0,00001 0%
Tributyltenn (TBT)
0,000001 0,000001 0%
Tabell 6 Beräknade föroreningshalter före och efter exploatering av planområdet samt förändringen. Halter som efter exploatering ökar är markerade i brunt.
Ämne Före ex (μg/l) Efter ex (μg/l) Förändring (%)
P 94 90 -4%
N 1300 1200 -8%
Pb 30 20 -40%
Cu 40 20 -40%
Zn 130 80 -40%
Cd 0,4 0,6 40%
Cr 14 9 -40%
Ni 14 9 -36%
Hg 0,05 0,03 -46%
SS 100 000 70 000 -41%
Olja 700 400 -48%
PAH16 3 2 -42%
BaP 0,05 0,03 -41%
Antracen (ANT) 0,05 0,03 -38%
PBDE 47 0,0004 0,0004 -3%
PBDE 99 0,0004 0,0004 -2%
PBDE 209 0,02 0,02 0%
Tributyltenn (TBT)
0,002 0,002 0%
5 Förbättringsåtgärder
För att exploateringen inte ska försämra vattenkvaliteten i Edsvikens och försvåra
möjligheten att uppnå MKN, enligt kapitel 2 ovan, behöver reningsåtgärder anläggas inom planområdet. Genom att anlägga ett makadammagasin inom fastigheten kan en rening av dagvattnet ske innan det led vidare till recipienten. Magasinet skapar även möjligheter till att strypa dagvattenflödet ut från fastigheten och belastningen på den allmänna ledningen kan därmed minska under flödestoppar. Detta är en lämplig dagvattenlösning för planområdet utifrån de geologiska förutsättningar som råder och den begränsade ytan för
dagvattenhantering.
Makadammagasinet placeras innan förbindelsepunkten till den kommunala
dagvattenledningen och bör vara avlångt så att vattnets väg genom makadamen blir så lång som möjligt och därmed renas. Med ett 12 m³ stort magasin med dimensionerna: djup 0,3 m, bredd 3 m och längd 13,5 m och en porvolym på 4,2 m³ kan innehållet av föroreningar i dagvattnet reduceras jämfört med dagens nivåer samtidigt som det ökade dagvattenflödet (inklusive klimatfaktorn) fördröjs, se Tabell 7 och 8.
Figur 8 Makadammagasin som fördröjer och renar dagvattnet från planområdet.
Tabell 7 Beräknade föroreningsmängder före och efter exploatering av planområdet samt föroreningsmängder efter exploatering och anläggandet av ett 12 m³ stort makadammagasin.
Ämne Före ex (kg/år) Efter ex (kg/år) Efter ex (kg/år), med 12 m³ makadammagasin (kg/år)
P 0,06 0,06 0,06
N 0,8 0,8 0,06
Pb 0,02 0,01 0,003
Cu 0,03 0,02 0,005
Zn 0,09 0,06 0,02
Cd 0,0003 0,0004 0,0002
Cr 0,01 0,006 0,002
Ni 0,009 0,006 0,003
Hg 0,00003 0,00002 0,00001
SS 90 50 10
Olja 0,5 0,3 0,1
PAH16 0,002 0,001 0,0008
BaP 0,00004 0,00002 0,00001
Antracen (ANT) 0,00003 0,00002 0,00002
PBDE 47 0,0000003 0,0000003 0,0000002
PBDE 99 0,0000003 0,0000003 0,0000002
PBDE 209 0,00001 0,00001 0,00001
Tributyltenn (TBT)
0,000001 0,000001 0,000001
P 100 90 80
N 1300 1200 900
Pb 30 20 4
Cu 40 20 7
Zn 130 80 30
Cd 0,4 0,6 0,3
Cr 14 9 3
Ni 14 9 4
Hg 0,05 0,03 0,02
SS 100 000 70 000 20 000
Olja 700 400 200
PAH16 3 2 1
BaP 0,05 0,03 0,02
Antracen (ANT) 0,05 0,03 0,03
PBDE 47 0,0004 0,0004 0,0003
PBDE 99 0,0004 0,0004 0,0003
PBDE 209 0,02 0,02 0,01
Tributyltenn (TBT)
0,002 0,002 0,002
6 Slutsatser
Exploateringen av planområdet medför viss flödesökning trots att större delen av fastigheten idag redan är hårdgjord. Genom att anlägga ett 12 m³ makadammagasin har man dock möjlighet att justera dagvattenflödet från området. Denna anläggning kommer även rena dagvattnet och därmed minska halten och mängden föroreningar som leds från planområdet.
Denna åtgärd kommer därför bidra till att öka möjligheten för Edsviken att uppnå MKN, god ekologisk och kemisk status.
Efter planerad exploatering kommer fastigheten Träkolet 8, som tidigare drabbats av återkommande översvämningar från infartsparkeringen, inte belastas av ytvatten från Tentafabrikens mark, då denna höjs upp.
7 Referenser
Envytech, PM Resultatredovisning kontrollprovtagning, 2017-10-06
DHI, PM Sollentuna översvämningsutredning, 2015-02-23
LandArk, Dagvattenutredning Tentafabriken, 2017-02-06
LandArk, Situationsplan Landskap, 2017-02-03
LandArk, Situationsplan Dagvatten, 2017-02-06
Oxunda vattensamverkan, Dagvattenpolicy, 2016
P110 Dimensionering av allmänna avloppsledningar, Svenskt Vatten, 2016
Riktvärdesgruppen, Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, 2009-02
Sollentuna kommun, Dagvatten - underlag för beställning av utredning, 2017-02-16
Sollentuna kommun, Yttrande över samrådsförslag- Förslag till detaljplan för del av fastigheten Träkolet 16, 2017-06-29
SGU, Sveriges geologiska undersökningar, www.sgu.se, 2016
Structor, PM Miljöteknisk markundersökning- del av Kv Träkolet 16 – Sollentuna, 2017-01-26
Vattenmyndigheterna, www.vattenmyndigheterna.se, 2017
VISS, Vatteninformationssystem i Sverige. www.viss.lansstyrelsen.se, 2017
