09.2. Bilaga 1 - Lokalresursplan 2020

Lokalresursplan 2020

www.sollentuna.se

2

Förord

En förutsättning för kommunens verksamhet är att det finns resurser i form av lokaler. Sollentuna kommuns verksamheter använder cirka 232 000 kvadratmeter lokalyta till en årlig hyreskostnad av cirka 408 miljoner kr.

Lokalresursplanen har utvecklats utifrån tidigare års processer i samarbete med verksamheter, fastighetsägare och kommunledning i syfte att säkerställa tillgången av verksamhetslokaler på kort och lång sikt. Lokalresursplan 2020 baseras huvudsakligen på Inventering av lokalbehov 2019 som antogs i respektive nämnd hösten 2019.

Strategiska lokalenheten, vid ekonomiavdelningen, leder framtagandet av lokalresursplanen. Enheten inrättades 2016 i syfte att utveckla kommunens strategiska och operativa lokalverksamhet. Enheten har byggts upp successivt och processer och regler för planering och anskaffning avseende lokaler har tagits fram under 2017-2018.

Strategiska lokalenhetens mål är att bidra till ändamålsenliga och effektiva lokaler för kommunens verksamheter. Detta sker genom samverkan med lokalnyttjande verksamhetskontor, fastighetsägare och kommunledning.

Lokalerna ska bidra till en ändamålsenlig, effektiv, sund och säker verksamhetsmiljö som skapar förutsättning för hög produktivitet och kvalitet i kommunens verksamheter. Kostnaderna ska vara så låga som möjligt och med största möjliga effektivitet. Detta kräver samordning och planering ur ett övergripande kommunperspektiv.

Strategisk lokalenhet 2020-01-31

3

Innehållsförteckning

Lokalresursplanering i Sollentuna ... 4

Hyresbestånd ... 6

Omvärldsanalys ... 9

Demografi ... 10

Befolkningsprognos 2019-2028 ... 10

Befolkningsframskrivningar 2050 ... 17

Inventering av lokalbehov 2019 ... 18

Utbildningsnämnden ... 19

Förskola ...20

Grundskola ...27

Gymnasieskola ...36

Kultur- och fritidsnämnden ... 40

Idrottsverksamhet ...40

Kultur- och ungdomsverksamhet ...48

Vård- och omsorgsnämnden ... 55

Funktionshinder ...55

Äldreomsorg ...62

Socialnämnden ... 67

Administrativa lokaler ... 72

Utblick – Långsiktiga behov ... 73

Framtida behov av kommunal service... 77

Lokalförsörjningsplan ... 80

Prioritering av projekt ... 80

Nya och reviderade behov ... 81

4

Lokalresursplanering i Sollentuna

Lokalresursplanering i Sollentuna kommun utgår från verksamheternas behov, resurser och de gemensamma ekonomiska förutsättningarna.

Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att leda och samordna kommunens behov av lokaler och anläggningar samt bostäder för sociala ändamål.

Kommunledningskontoret leder processen och är sammanhållande för kommunens lokalresursplanering.

Respektive nämnd redovisar sin verksamhets lokalbehov och bär kostnaderna för nyttjade fastigheter, lokaler, anläggningar och bostäder för sociala ändamål. Omfattningen regleras i hyresavtal.

Lokalresursplaneringen genomförs i tre skeden där lokalresursplanen utgör det andra skedet.

Inventering av lokalbehov

Inventering av lokalbehov redovisar verksamheternas lokalresurser, lokalnyttjande, nyckeltal, lokalprojekt, större verksamhetsförändringar och behov av lokaler. Inventeringen av lokalbehov har i första hand en tioårig planeringshorisont vilket är densamma som kommunens befolkningsprognos.

Inventering av lokalbehov har antagits i respektive nämnd och överlämnats till kommunstyrelsen för fortsatt beredning av kommunledningskontoret. Inventering av lokalbehov utgör underlag för framtagande av Lokalresursplan.

Inventeringsarbetet leds av strategiska lokalenheten i samverkan med respektive verksamhetskontors ledningsgrupp. Inventeringsrapporter har under hösten 2019 tagits fram för följande nämnders verksamhet:

 Utbildningsnämnden

 Kultur- och fritidsnämnden

 Vård- och omsorgsnämnden

 Socialnämnden

Lokalresursplan

Lokalresursplanen, som är det andra skedet, är en kommungemensam plan med längre planeringshorisont. Planen redovisar utöver inventering av lokalbehov även sammanställning av hyror, ytor, nyckeltal, omvärldsanalys samt en fördjupning i befolkningsutveckling och bostadsbyggande kopplat till behovet av kommunal service.

Regler för lokalresursplanering i Sollentuna:

 Antogs i KS 27/11 2017

 Behandlar kommunens styrning, planering, uppföljning och ansvarsfördelning för frågor som gäller lokalresursplanering

 Innebär att kommunen årligen ska upprätta en lokalresursplan samt att det ska

finnas en lokalberedningsgrupp och en lokalstyrgrupp

5 Strategiska lokalenheten upprättar lokalresursplanen i samverkan med berörda aktörer, exempelvis fastighetsägare i kommunen, ekonomiavdelningen samt samhällsbyggnadsavdelningen. Planen överlämnas för godkännande till kommunstyrelsen.

Syftet med en kommunövergripande lokalresursplan är att skapa en samlad bild av kommunens lokalresurser och identifiera behov av verksamhetslokaler. Planen utgör underlag för prioritering och beslut samt kommunens fortsatta planerings- och budgetarbete.

Lokalresursplaneringens övergripande mål är att uppnå en ändamålsenlig, effektiv, sund och säker verksamhetsmiljö som bidrar till hög produktivitet och kvalitet hos kommunens verksamheter.

Lokalresursplanen ska ge förutsättning för samplanering av lokalbehov, där kommunnyttan är i fokus.

Lokalförsörjningsplan

Lokalförsörjningsplanen, som är det tredje skedet, är en projektlista med avgränsade och definierade behov.

Inför framtagande av lokalförsörjningsplanen kommer den att genomgå en beredning med tjänstemannaprioritering i lokaberedningsgrupp och lokalstyrgrupp. Därefter överlämnar lokalstyrgruppen förslag på Lokalförsörjningsplan till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för antagande i samband med budget.

Lokalanskaffning i Sollentuna

De identifierade behoven i lokalförsörjningsplanen följer kommunens process för lokalanskaffning.

Regler för lokalanskaffning antogs i KF den 20 september 2018. Kommunstyrelsen är beställare av lokalprojekt inom Sollentuna kommun. Fastighetsägare, i första hand Sollentuna Kommunfastigheter AB, är utförare av lokalprojekt. Fastighetsägare ansvarar för investeringar, anpassningar, förvaltning, underhåll och drift av lokalerna och anläggningarna.

Avgränsning

Lokalresursplaneringen hanterar enbart behov av lokaler och anläggningar samt bostäder för sociala ändamål för kommunens verksamheter. Behov av exempelvis infrastruktur och teknisk försörjning, kommersiella lokaler, parker, lekplatser, återvinningsstationer, parkeringsytor m.m. ingår inte.

Behov av mindre hyresgästanpassningar samt underhåll hanteras ej i den årliga lokalresursplaneringen.

6

Hyresbestånd

En förutsättning för kommunens verksamhet är att det finns resurser i form av lokaler. Verksamhetens lokalresurser utgör tillsammans kommunens hyresbestånd. Kommunens verksamheter disponerar cirka 232 000 kvadratmeter och den totala årshyran för 2019 uppgår till cirka 408 miljoner kr, enligt figur 1.

Sammanställningen inkluderar ej de preliminära hyrorna för nya Tegelhagens skola och sporthall, nya Töjnaskolan och Töjnans sporthall samt nya Gärdesskolan som faller ut under år 2020. De preliminära hyresavtalen innebär en tillkommande årshyra på cirka 24 miljoner kronor. Även hyra för tillfälliga kontorslokaler tillkommer under ombyggnationen av Turebergshuset, utöver inhyrningen i The Factory.

Eget bestånd avser lokaler och bostäder som kommunstyrelsen äger och Sollentuna Kommunfastigheter AB förvaltar genom ett avtal om fastighetsförvaltning. Inhyrt koncern avser det som hyrs in från kommunens fastighetsbolag och inhyrt externt avser det som hyrs in från externa fastighetsägare.

Störst andel av hyresbeståndet för år 2019 ägs av kommunstyrelsen. Efter beslut i kommunfullmäktige, 2019-06-13 §75, kommer dock ett antal fastigheter att överföras efter årsskiftet 2019/2020. De fastigheter nedan som ingår i Sollentuna Kommunfastigheter AB:s bestånd är till störst del sådana som överfördes under 2017 från Sollentunahem AB.

I sammanställningen ingår hyra och area för lokaler och bostäder samt hyra för stödfunktioner som exempelvis parkering. Sammanställningen inkluderar ej ytor utomhus som exempelvis konstgräsplaner, skolgårdar och utegym.

Kommunkoncernen hyr även ut lokaler till fristående skolor och förskolor samt vissa privata utförare som bedriver verksamhet i kommunens lokaler, bland annat i simhallen. Dessa inkluderas ej i sammanställningen. Det finns även fristående aktörer och privata utförare som bedriver sin verksamhet i lokaler som de hyr externt. Dessa inkluderas inte heller i sammanställningen.

Figur 1 Årshyra och area fördelat på eget bestånd, inhyrt inom koncernen respektive externt (Källa: LEB Fastighetsportal dec 2019)

Hyra

Av den totala årshyran på cirka 408 miljoner kr utgör cirka 250 miljoner kr eget fastighetsbestånd och cirka 99 miljoner kr inhyrt inom koncernen. Ytterligare cirka 59 miljoner kr avser inhyrning från externa fastighetsägare. Detta ger en fördelning på cirka 61 % eget bestånd och cirka 24 % inhyrt inom koncernen samt cirka 15 % inhyrt externt, avseende årshyra. Årshyra per kontor framgår av figur 2.

Inom övrigt ingår i huvudsak administrativa lokaler och lokaler för övriga kontor.

Hyresbestånd Årshyra (kr) Area (kvm) Kr/kvm Andel kr (%) Andel kvm (%)

Eget bestånd 250 047 069 159 388 1 569 61,3% 68,7%

Inhyrt koncern 98 761 646 51 258 1 927 24,2% 22,1%

Inhyrt externt 59 373 509 21 285 2 789 14,5% 9,2%

Totalt 408 182 224 231 931 1 760 100,0% 100,0%

7 Figur 2 Hyra per kontor (kr) fördelat på eget bestånd samt inhyrt inom koncernen resp. externt (Källa: LEB Fastighetsportal dec 2019)

Area

Totalt hyr kommunen cirka 159 000 kvm inom kommunens eget fastighetsbestånd och cirka 51 000 kvm är inhyrt inom koncernen. Ytterligare cirka 21 000 kvm hyrs in av externa fastighetsägare. Detta ger en fördelning på cirka 69 % i eget bestånd och cirka 22 % inhyrt inom koncernen samt 9 % inhyrt externt, avseende area. Total area (kvm) per kontor framgår av figur 3.

Figur 3 Area per kontor (kvm) fördelat på eget bestånd samt inhyrt inom koncernen resp. externt (Källa: LEB Fastighetsportal dec 2019)

Utbildningslokaler

Störst andel av hyresbeståndet utgörs av utbildningskontorets verksamheter. Den totala årshyran för utbildningslokaler där verksamheten bedrivs med kommunalt huvudmannaskap uppgick till cirka 185 miljoner kronor för år 2019. Det som inte ingår i årshyran är administrativa lokaler eller andra stödfunktioner till verksamheten. Den totala årshyran för utbildningslokalerna förväntas år 2021 ha

8 ökat till cirka 200 miljoner kronor. Det motsvarar en ökning med 8 % jämfört med år 2019.

Hyresökningen består av tillkommande årshyra i de pågående byggprojekt som förväntas vara färdigställda under år 2020.

De funktioner där ökningen är som störst är förskola och grundskola. Mellan 2016 och 2019 ökade den totala årshyran för de kommunala förskolorna från cirka 21 miljoner kronor till 26 miljoner, vilket motsvarar en ökning med 24 %. Samtidigt har de kommunala grundskolornas totala årshyra ökat, och förväntas fortsätta öka till 2021. År 2016 uppgick den totala årshyran för grundskolorna till cirka 123 miljoner kronor och år 2021 förväntas den överstiga 150 miljoner.

Under år 2018 färdigställdes den nya Skälbyskolan och under år 2020 kommer nya Tegelhagens skola, Gärdesskolan och Töjnaskolan att färdigställas. Det kommer med andra ord att ha färdigställts fyra nya skolor i kommunen under en tvåårsperiod. Därmed kommer lokalbeståndet för utbildningslokaler att ändras markant. I figur 4 framgår hur lokalbeståndet såg ut år 2016 samt hur det kommer att se ut år 2020, avseende andelen nyproducerade lokaler, nyligen ombyggda lokaler, paviljonger samt äldre lokaler. Lokalbeståndet är beräknat utifrån antalet platser.

Figur 4 Antal platser (andel) i nyproducerade lokaler, nyligen ombyggda lokaler, paviljonger samt äldre lokaler för grundskola, 2016 och 2020

Lite mer än en fjärdedel av lokalbeståndet i grundskola kommer till hösten 2020 att bestå av lokaler som har uppförts under den senaste femårsperioden. Det kan jämföras med år 2016 då motsvarande andel endast utgjordes av två procent.

En tredjedel av lokalbeståndet i grundskola kommer till hösten 2020 att bestå av lokaler som är nyproducerade eller som har genomgått en omfattande till- eller ombyggnation under den senaste tioårsperioden. Motsvarande andel för år 2016 var en sjättedel.

Den andel av lokalbeståndet som utgörs av paviljonger kommer att minska. År 2016 utgjorde paviljonger cirka 10 % av beståndet. Från hösten 2020 kommer paviljonger utgöra cirka 4 %.

Hyreskostnaden per plats i förskolan uppgår i dagsläget till 15 840 kr (hösten 2019). För grundskolan är hyreskostnaden per plats 16 120 kr och i gymnasieskolan är den 10 360 kr per plats (ht 2019). Från hösten 2020 kommer hyreskostnaden per plats i förskolan att öka till 15 960 kr, vilket motsvarar en ökning med mindre än 1 %. För grundskolan kommer hyreskostnaden per plats att öka till 17 340 kr, vilket motsvarar en ökning med 8 %. För gymnasieskolan kommer den öka till cirka 11 000 kr, vilket motsvarar en ökning med 6 %.

Hyreskostnaderna gäller per plats och inte per inskrivet barn eller elev. Det skulle krävas full beläggning för att hyran per plats skulle vara densamma som vad den är per inskrivet barn eller elev.

9

Omvärldsanalys

Sollentunas lokalresursplanering påverkas av en rad faktorer i omvärlden som kommunen har begränsad möjlighet att påverka. Dessa kan påverka behovet av lokaler för kommunal service.

Osäkerhet i bostadsbyggande

Boverkets prognos är att cirka 49 000 bostäder kommer att påbörjas under 2019 i Sverige, vilket är en minskning med 11 % jämfört med 2018. Under 2020 förväntas fortsatt inbromsning, då cirka 46 500 bostäder beräknas påbörjas. Framförallt är det bostadsrätter som har minskat. Jämfört med 2017 har antalet påbörjade bostadsrätter halverats. Idag står hyresrätter för ungefär hälften av de påbörjade bostäderna. Investeringsstödet (Förordning 2016:881 om statligt investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande) utgör en osäkerhet i prognosen över antalet påbörjade bostäder.

Minskningen är som störst i Storstockholm, där det påbörjas ungefär hälften så många bostäder 2019 som 2017. Det är främst bostadsrätter som har minskat i Storstockholm.

Antalet färdigställda bostäder ser ut att plana ut, år 2018 färdigställdes 58 400 bostäder. Utvecklingen under 2019 och 2020 är svår att bedöma, eftersom utvecklingen inte följer historiska mönster. Det kan bland annat bero på att projekt etappindelas i högre grad. Enligt Boverkets prognos kommer det att färdigställas knappt 60 000 bostäder år 2019. Takten förväntas därefter falla till cirka 57 000 under år 2020, men med en betydande osäkerhet. Effekten av det minskade antalet byggstarter har inte märkts på antalet färdigställda bostäder än, detta på grund av byggtiden som ger en fördröjande effekt (Boverket 2019).

Inlåsningseffekter på bostadsmarknaden

En bidragande faktor till en begränsad rörlighet på bostadsmarknaden brukar förklaras med olika inlåsningseffekter. Det handlar t.ex. om att folk väljer att inte flytta på grund av beskattning på kapitalvinsten. Vid ett scenario där inlåsningseffekterna minskar eller försvinner, skulle det kunna möjliggöra för ett generationsskifte och en större inflyttning i befintligt bostadsbestånd.

Hushållens storlek

Enligt Nordeas rapport ”Sverige: myten om bostadsbristen” (2017) beskrivs hushållens storlek. I Sverige är hushållen mindre än vad de är i EU, 1,8 jämfört med 2,3 personer/hushåll. I rapporten görs antagandet att ”det kan inte uteslutas att de invandrare som bidrar till befolkningstillväxten framöver kommer att ha acceptans, eller till och med preferenser, för något större hushåll”. Förutom att det är av betydelse för efterfrågan på bostadsmarknaden kan det få till följd att det kan bli en koncentration av befolkningsökning till befintligt bostadsbestånd i vissa områden, oavsett bostadsproduktionens volymer.

Migration

Den framtida situationen avseende migration är svårprognosticerad. Invandringens påverkan på befolkningstillväxten har de senaste åren varit stor. Att tillhandahålla bostäder som matchar de nyanländas behov på sikt blir sannolikt även en fortsatt utmaning för kommuner.

En åldrande befolkning

Människor lever idag längre än tidigare. År 2050 beräknas antalet personer över 85 år att ha fördubblats jämfört med idag (Boverket 2018). En åldrande befolkning innebär ökade kostnader för den kommunala servicen, exempelvis genom ett ökat behov av platser i särskilda boenden för äldre.

Andra boendeformer för äldre, exempelvis trygghetsboenden, skulle på sikt kunna utgöra ett komplement till de särskilda boendena.

10

Demografi

Det långsiktiga behovet av lokaler för kommunal service utgår i första hand från den förväntade befolkningsutvecklingen. I takt med att kommunens befolkning ökar, ökar således behovet av lokaler för kommunal service. Vid inventeringen av lokalbehov har utgångspunkten varit kommunens tioåriga befolkningsprognos. För att få en bild av kommunens behov på längre sikt används även mer långsiktiga befolkningsframskrivningar samt olika exploateringsscenarion.

Befolkningsprognos 2019-2028

Kommunens totala folkmängd var 72 528 personer vid årets slut 2018, se figur 5. Under 2023 beräknas folkmängden överstiga 76 000 personer, vilket kan jämföras med föregående års befolkningsprognos där detta förväntades ske redan 2021. Vid 2028 förväntas folkmängden överstiga 80 000 personer. Det ger en genomsnittlig befolkningsökning på cirka 750 personer per år. Den procentuella befolkningsökningen mellan 2018 och 2028 motsvarar cirka 10 %.

Figur 5 Folkmängd och bostadsbyggande i Sollentuna 1975-2028

Definitioner

Befolkningsprognos: Avser kommunens tioåriga befolkningsprognos, som är framtagen av Sweco Society.

Befolkningsframskrivning: Är en mer långsiktig bedömning av befolkningsutvecklingen och med en längre tidshorisont än befolkningsprognosen. Den är i regel mindre detaljrik och bygger på olika scenarion.

Byggherrarnas bostadsantagande: Är en sammanställning av byggherrarnas planer för bostadsbyggande inom respektive planområde under en tidsperiod.

Bostadsantagande: Avser kommunens bostadsantagande, som utgör underlag för kommunens tioåriga

befolkningsprognos. Bostadsantagandet är en nedjustering av byggherrarnas bostadsantagande, i syfte att

skapa en mer realistisk befolkningsprognos.

11 Den förväntade befolkningsökningen för de kommande tio åren är lägre än vad utfallet varit för de tio senaste åren. Mellan 2008 och 2018 ökade befolkningen med över 10 000 personer, vilket motsvarar cirka 17 % och en genomsnittlig ökning på över 1 000 personer per år.

Den totala befolkningen i kommunen har ökat sedan 1975. Under vissa perioder har dock befolkningsutvecklingen gått långsammare. Mellan 1978-1983 vad den genomsnittliga ökningen endast 200 invånare per år och mellan 1999-2005 var ökningen knappt 300 invånare per år.

Befolkningsprognosen utgår från den folkbokförda befolkningen i kommunen per ålder och kön 31 december 2018 samt kommunens bostadsantagande, dvs. de tillkommande bostäder som förväntas uppföras under perioden.

De vanligaste åldersgrupperna i kommunen vid utgången av år 2018 var barn i åldern 8-14 år samt vuxna i åldern 44-54 år, enligt figur 6. Noterbart är att antalet 20-24 åringar är lite lägre, vilket kan förklaras med att många inom den ålderskategorin påbörjat eftergymnasial utbildning och flyttat från kommunen. Även barn 0-2 år är färre än övriga barnårskullar. Sollentunas befolkningsstruktur är i det närmaste jämförbar med Nacka och Täby kommuns.

Figur 6 Total befolkning i Sollentuna fördelat på ålder, utfall 2018-12-31 (SCB)

Bostadsbyggande

Kommunens bostadsantagande för 2019-2028, enligt figur 7, innebär att det i genomsnitt kommer att uppföras 342 nya bostäder per år. Bostadsantagandet som kommunens befolkningsprognos bygger på ligger därmed på liknande nivå som vad utfallet varit under de senaste tio åren. Enstaka år har dock bostadsproduktionen kommit upp i högre nivåer.

Figur 7 Bostadsantagande 2019-2028 för Sollentuna kommun. Avser både lägenheter i flerbostadshus och småhus

Bostadsantagandet som befolkningsprognosen bygger på är ett nedjusterat antagande av de olika byggherrarnas planer för nybyggda bostäder. Byggherrarna redogör kontinuerligt för hur många bostäder som de har för avsikt att uppföra varje år under en längre period. Eftersom ett flertal av dessa

2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028

Antal färdigställda bostäder 296 393 352 357 347 386 274 373 310 330

12 byggplaner sannolikt inte kommer att kunna genomföras när de planerats, har en nedjustering gjorts baserat på marknadsbedömningar för bostadsbyggande i regionen. Byggherrarnas bostadsantagande utgör dock en viktig planeringsförutsättning för de långsiktiga behoven, eftersom det ger en bild av hur många bostäder som är möjliga på sikt.

Kommundelar och planeringsområden

Sollentuna består av tio kommundelar som framgår av figur 8. Vid inventeringen av lokalbehov används även tre planeringsområden; Norra, Östra och Södra-centrala Sollentuna.

Norra består av kommundelarna Rotebro, Viby och Norrviken och utgör ungefär en fjärdedel av kommunens totala befolkning. Östra består av kommundelarna Vaxmora, Edsberg och Sjöberg och utgör också en fjärdedel av kommunens totala befolkning. Södra-centrala består av kommundelarna Häggvik, Tureberg och Helenelund och utgör ungefär hälften av Sollentunas totala befolkning. I Järvafältet bor endast en begränsad del av den totala befolkningen. Därför ingår den inte i något planeringsområde, utan ingår endast i redovisningen för hela kommunen.

Figur 8 Kommundelar i Sollentuna

13 1-18 åringar

De olika åldersgrupperna mellan 1-18 år har varierat i storlek över tid, enligt figur 9. Tydligt är att varje ökning inom en viss ålderskategori har följts av en minskning. Det är framförallt under två perioder som barnkullarna har ökat i kommunen, under första halvan av 1990-talet och från tidigt 2000-tal.

De senaste fem åren har antalet 1-5 åringar minskat samtidigt som antalet 6-12 åringar och 13-15 åringar har ökat. Senast kommunen hade en liknande demografisk situation för de olika ålderskategorierna bland 1-18 åringar var år 2002. Då påbörjades utbyggnaden av Silverdal, vilket bidrog till en stor befolkningsökning inom de lägre ålderskategorierna.

Figur 9 Antal barn 1-5 år, 6-12 år, 13-15 år samt 16-18 år i Sollentuna, utfall för 1975-2018 och befolkningsprognos för 2019-2028

Enligt befolkningsprognosen kommer antalet 1-5 åringar i kommunen att öka fram till år 2028, från cirka 4 500 till 5 000 barn. Det motsvarar en ökning på cirka 11 %. Ålderskategorin 1-5 åringar styr framförallt behovet av förskolor i kommunen.

Antalet 6-12 åringar i kommunen förväntas minska fram till år 2024, från cirka 7 600 till 7 200. Det motsvarar en minskning på cirka 5 %. Från år 2025 förväntas antalet 6-12 åringar att öka igen och vid 2028 beräknas antalet 6-12 åringar vara cirka 7 400 barn. Ålderskategorin 6-12 åringar styr i första hand behovet av grundskolor i åk F-6.

Antalet 13-15 åringar i kommunen förväntas öka fram till år 2023, från cirka 3 200 till knappt 3 400 barn. Det motsvarar en ökning på cirka 6 %. Från år 2024 förväntas antalet 13-15 åringar att minska.

Ålderskategorin 13-15 åringar styr i första hand behovet av grundskolor i åk 7-9.

Antalet 16-18 åringar i kommunen förväntas öka fram till 2026, från cirka 2 900 till 3 400. Det motsvarar en ökning på cirka 18 %. Ålderskategorin 16-18 åringar styr i första hand behovet av gymnasieskolor.

14 Det finns stora skillnader i hur befolkningsutvecklingen har sett ut i de olika kommundelarna de senaste tio åren. De kommundelar som har haft ett stort bostadsbyggande och därmed en stor inflyttning är de kommundelar där förändringen varit som störst. Detsamma gäller för befolkningsprognosen för de kommande tio åren. I figur 10 framgår hur befolkningsutvecklingen sett ut för de olika ålderskategorierna i respektive kommundel.

Figur 10 Antal barn 1-5 år, 6-12 år samt 13-15 år per kommundel. Utfall för 2008-2018 och befolkningsprognos för 2019-2028

Utmärkande är att antalet barn 6-12 år har ökat avsevärt i Edsberg, Häggvik, Tureberg och Helenelund under de tio senaste åren. I Edsberg och Häggvik förväntas dessutom en fortsatt ökning under de kommande tio åren, vilket även gäller för antalet barn 1-5 år. Även i Vaxmora förväntas en liknande ökning, vilket beror på att en del av Väsjön ligger i den kommundelen.

I Helenelund däremot förväntas antalet barn 6-12 år minska betydligt under de kommande 5-6 åren, och under den senaste tioårsperioden har antalet barn 1-5 år redan minskat. De stora förändringarna i Helenelund beror till stor del på den stadsdelsutveckling som varit i Silverdal.

Även i Viby har antalet barn 1-5 år minskat tydligt och enligt befolkningsprognosen förväntas antalet barn 6-12 år att göra det under de kommande åren.

15 65 år och äldre

Antalet 65 år och äldre har ökat stadigt sedan 1975, och kommer enligt befolkningsprognosen att fortsätta öka de kommande tio åren enligt figur 11. Framförallt är det 80 år och äldre som kommer att öka när den stora andelen 40-talister i kommunen når högre åldrar. Från 2018 till 2028 ökar den kategorin från 2 850 till cirka 4 400, vilket motsvarar en ökning på 54 %. Samtidigt ökar antalet 65-79 åringar med endast cirka 3 %.

Ålderskategorin 65 år och äldre styr i framförallt behovet av äldreomsorg i kommunen.

Figur 11 Antal 65 år och äldre i Sollentuna, utfall 1975-2018 och befolkningsprognos 2019-2028

16 Osäkerhet i befolkningsprognos och bostadsantagande

I figur 12 framgår de elva senaste befolkningsprognoserna för 1-5 åringar samt utfall. Genomgående är att samtliga prognoser har överskattat den långsiktiga utvecklingen. De senare prognoserna har även överskattat den mer närliggande utvecklingen. Mellan utfall år 2017 och prognosen som togs fram knappt tre år tidigare (2015-2024) skiljer det cirka 400 barn i förskoleålder, vilket motsvarar tre större förskolor. Förenklat innebär det att tidigare identifierade behov av tre förskolor antingen utgår eller kan flyttas längre fram i tiden.

Figur 12 Utfall 2008-2018 och tioåriga befolkningsprognoser mellan 2009-2028 för 1-5 åringar i Sollentuna

Att antalet barn 1-5 år kan avvika så mycket mellan befolkningsprognos och utfall beror framförallt på två faktorer. Den ena är att befolkningsprognosen utgår från en stor inflyttning i nyproducerade bostäder (kommunens bostadsantagande), där barn i de lägre åldrarna utgör en stor del.

Vårdnadshavare tenderar att vara som mest flyttbenägna innan barnen uppnår skolålder. Framförallt är det när barnen är mellan 1-4 år som vårdnadshavarna väljer att flytta till kommunen. När antalet nyproducerade bostäder blir lägre än vad som antagits i bostadsantagandet under en längre period, bidrar det till att inflyttningen inte blir så stor som beräknat.

En annan viktig faktor för hur väl befolkningsprognosen stämmer in för barn i de lägre åldrarna är antalet nyfödda barn. De senaste tre åren har fruktsamheten (summerad fruktsamhet, TFR) i Sollentuna varit lägre än riksgenomsnittet. När antalet nyfödda blir märkbart färre än vad som beräknats för en årskull i befolkningsprognosen, får det en stor påverkan för kommande års utfall av antal barn 1-5 år.

Under 2000-talets början blev utfallen högre än vad som antagits i befolkningsprognoserna. Detta trots att antalet nyproducerade bostäder blev något färre jämfört med bostadsantagandet för samma period.

En viktig förklaring är att det finns en stor skillnad i vilken typ av bostäder som byggs. I nyproducerade småhus har det visat sig att det flyttar in en betydligt större andel småbarnsfamiljer än vad det gör i flerbostadshus. Mellan 2001-2010 utgjorde småhus 52 % av de nyproducerade bostäderna i kommunen, vilket kan jämföras med 15 % som är andelen för den senaste tioårsperioden.

En annan viktig förklaring är att kommunen hade en fruktsamhet som var högre än riksgenomsnittet under den första delen av 2000-talet.

17

Befolkningsframskrivningar 2050

I rapporten ”Framskrivningar av befolkning och sysselsättning i östra Mellansverige” (Stockholms läns landsting, 2017) redovisas olika scenarion för respektive kommuns långsiktiga befolkningsutveckling fram till år 2050, enligt figur 12. De scenarion som används är Låg, Bas och Hög. För Sollentuna förutspås en fortsatt positiv befolkningsutveckling inom samtliga scenarion, vilket även gäller för hela länet.

Enligt lågalternativet kommer kommunens totala befolkning år 2050 att vara cirka 94 000, vilket innebär en ökning med cirka 39 % jämfört med 2015. Enligt basalternativet kommer befolkningen att vara 105 000, vilket innebär en ökning med cirka 49 %, och enligt högalternativet kommer befolkningen att vara 114 000, vilket innebär en ökning med cirka 62 %.

Kommunens tioåriga befolkningsprognos följer i princip lågalternativet under hela prognosperioden, dvs. fram till år 2028.

Figur 13 Befolkningsframskrivningar för Sollentuna enligt RUFS 2050, samt Sollentunas befolkningsprognos för 2019-2028

18

Inventering av lokalbehov 2019

Nedan redovisas verksamhetskontorens ”Inventering av lokalbehov 2019”. Inventeringsrapporterna har antagits i respektive nämnd och överlämnats till kommunstyrelsen.

Inventering av lokalbehov redovisar verksamheternas lokalresurser, lokalnyttjande, nyckeltal, lokalprojekt, större verksamhetsförändringar och behov av lokaler.

Sofielundsskolan

19

Utbildningsnämnden

Rapporten ”Inventering av lokalbehov 2019” avseende utbildningsnämndens verksamhet antogs i sin helhet i utbildningsnämnden 2020-01-21.

Förutsättningar

Utbildningsnämnden i Sollentuna kommun ansvarar för verksamheterna inom förskola, grundskola, skolbarnsomsorg och gymnasieskola. I utbildningsnämndens inventeringsrapport framgår mer om de olika verksamheterna och regelverken.

Skolplikt och skolplikt

Skolplikten innebär att barn måste gå i skolan och att varje kommun ansvarar för att de kommuninvånare som vill kan erbjudas plats i sin hemkommun. Från och med höstterminen 2018 är förskoleklassen obligatorisk. Detta innebär att skolplikten börjar höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år.

Det fria skolvalet innebär att alla elever och vårdnadshavare har rätt att söka till den skola som de önskar. Det finns därmed ingen styrning utifrån upptagningsområden där barn tillhör en viss skola baserat på sin folkbokföringsadress. I de fall som en skola ej har tillräckligt med platser i relation till antalet sökande gäller den relativa närhetsprincipen. Vårdnadshavare kan också välja alternativ utanför kommunen.

Fristående alternativ

I enlighet med skollagen kan vårdnadshavare även välja en fristående skolenhet istället för en kommunal. I Sollentuna kommun har de fristående skolenheterna egna regler för antagning. Fristående enheter ansvarar för sin egen lokalförsörjning. Det innebär att de ansvarar för att ta fram egna behovs- och beställningsunderlag samt tecknar egna hyresavtal och tillser att verksamheten kan bära lokalkostnaderna.

Skolpeng

För varje barn och elev erhåller verksamheten en skolpeng. Det är genom skolpengen som förskolor och grundskolor finansierar sin verksamhet, däribland även lokalkostnader. Ersättningsnivåerna bestäms av varje kommun, och i Sollentuna kommun regleras ersättningen årligen via barnomsorgscheck och skolpeng.

Funktionsprogram för förskola och grundskola i Sollentuna

Under 2016 togs det fram funktionsprogram för en stor del av kommunens verksamheter. Dessa ska beskriva verksamhetens behov vid utformningen av nya lokaler i byggprojekt. Behoven uttrycks både som krav samt som råd att tänka på. För barn- och ungdomsnämndens verksamhet togs det fram ett funktionsprogram för grund- och förskolor. Samtliga funktionsprogram fastställdes i kommunstyrelsen 2016-06-07 §134. För gymnasieskola har det inte tagits fram något funktionsprogram.

Enligt funktionsprogrammet bör en ny förskola dimensioneras för minst 80-100 barn och en ny grundskola för minst 600 elever, för att uppnå en så kostnadseffektiv enhet som möjligt. Vid senare beräkningar av utbildningskontoret har det visat sig att en verksamhet enligt denna dimensionering får svårt att bära sina lokalkostnader vid nyproducerade lokaler och samtidigt kunna bedriva en god pedagogisk verksamhet och uppnå en ekonomi i balans. Därför eftersträvas en dimensionering på minst 120-140 barn i nya förskolor och 900 elever i nya grundskolor.

20 Förskola

Följande kapitel redovisar behovet av förskolelokaler utifrån en bedömd över- respektive underkapacitet. Eventuella behov av förskolelokaler redovisas i antal platser och på tre olika nivåer;

hela kommunen, planeringsområden (norra, östra och södra-centrala) samt för de olika kommundelarna. Identifierade behov finns redovisade i en planeringskarta där de olika behoven beskrivs närmare gällande tidshorisont och omfattning.

Antal barn och barnunderlag

Befolkningsprognosen redovisar antalet barn i förskoleålder, dvs. 1-5 år. Behovet av lokaler utgår dock ifrån barnunderlaget, som är en procentuell beräkning på antalet 1-5 åringar. Barnunderlaget är beräknat utifrån hur många barn som är inskrivna i förskola under ett helår.

Barnunderlaget i Sollentuna är beräknat till 91 % av antalet 1-5 åringar. Det är högre än den inskrivningsgrad som redovisas i Kolada, som är 87 %. Det beror på att uppgifterna i Kolada bygger på en observation den 15 oktober, dvs. på hösten när förskolorna i regel har ett mindre antal inskrivna barn jämfört med vad de har under våren.

Bedömd kapacitet

Kapaciteten som redovisas i rapporten bygger på antalet platser under 2019/20 samt beslutade förändringar under de kommande tio åren. Det innebär att projekt som är under pågående produktion eller där det finns ett beslut om genomförande, i enlighet med kommunens regler för lokalanskaffning, ingår i den totala kapaciteten. I kapaciteten ingår såväl kommunala som fristående enheter.

Lokaler som har tidsbegränsade bygglov är medräknade i kapaciteten så länge som det tidsbegränsade bygglovet gäller, alternativt till att lokalerna har ersatts av en permanent lösning och därför inte längre behöver nyttjas.

21 Kapacitet 2019/2020

I Sollentuna finns det till hösten 2019 totalt 73 förskolor, varav 21 är kommunala och 52 fristående.

Den totala kapaciteten är bedömd till 4 353 platser. Av dessa är cirka 38 % i kommunala enheter och 61 % i fristående. De kommunala enheterna är större sett till antal barn per enhet, med 82 platser per enhet i genomsnitt jämfört med 52 platser i de fristående.

Figur 14 Förskolor i Sollentuna 2019/20

I södra-centrala och östra Sollentuna är fördelningen mellan platser i fristående och kommunala enheter relativt jämn. I norra Sollentuna utgör de fristående enheterna däremot en klar majoritet, där endast en av tio platser är i en kommunal enhet.

I norra Sollentuna är enheterna generellt sett mindre jämfört med i östra och södra-centrala Sollentuna.

I norra är det genomsnittliga antalet platser per enhet 54. I östra och södra-centrala Sollentuna är den genomsnittliga storleken 66 respektive 62 platser per enhet.

22 Tidigare kapacitetsförändringar

Fram till våren 2019 har kapaciteten höjts i kommunen genom att nya förskolor har byggts, samt att fristående enheter har etablerat sig. Under 2018 färdigställdes tre förskolor med kommunal verksamhet; Ebbas förskola i Rotebro, Bygatans förskola i Tureberg (tidigare Töjnaskolans förskola) och Skälbyskolans förskola i Häggvik (tidigare Trummans förskola). När Skälbyskolans förskola) lämnade sina gamla lokaler övertogs dessa av en fristående aktör som startade en ny förskolenhet, Klax Abakus. I Edsberg har Norlandia etablerat en ny förskola. Dessa förändringar har inneburit en tillkommande kapacitet på cirka 240 platser.

De senaste åren har tre fristående enheter avvecklat sin verksamhet; förskolan Delfinen i Rotebro, Silverskogens förskola i Helenelund och Bergendals förskola i Sjöberg. De avvecklade enheterna hade tillsammans en kapacitet på cirka 110 platser.

Kommande kapacitetsförändringar

Kapaciteten inom förskola kommer att förändras under de kommande åren. I inventeringen av lokalbehov ingår följande kapacitetsförändringar:

Klax Labyrinten, Edsberg

Fristående förskola med tre avdelningar. Verksamheten flyttar tillbaka till den ursprungliga platsen i centrala Edsberg, efter att ha varit evakuerade i tillfälliga lokaler intill Edsbergsskolan. De nya lokalerna kommer att färdigställas under hösten 2019 och innebär en kapacitetshöjning på cirka 10 platser i Edsberg.

Mallas förskola, Edsberg

Kommunal förskola med fem avdelningar. Verksamheten har hittills varit lokaliserad i paviljongerna vid Malla Silverstolpes väg intill Rudbecks gymnasium. Förskolan kommer att flytta in i den nybyggda Gärdesskolan till sommaren 2020, vilket innebär en kapacitetshöjning på 44 platser i Edsberg

Runbacka förskola, Viby

Kommunal förskola med två avdelningar, som efter beslut i utbildningsnämnden, 2019-03-19, kommer att avveckla sin verksamhet efter sommaren 2020, vilket innebär en kapacitetsminskning på 28 platser i Viby

Silverbäckens förskola, Helenelund

Silverbäckens förskola bedriver sin verksamhet i lokaler som har ett tidsbegränsat bygglov. Det innebär att den kapaciteten på 52 platser endast är medräknad så länge som det tidsbegränsade bygglovet gäller.

I samband med att nya Tegelhagens skola är färdigställd så kommer Vildmarkens förskola att flytta från tillfälliga lokaler in i nya lokaler i skolbyggnaden. Det kommer dock inte att innebära någon kapacitetshöjning i inventeringen, eftersom verksamheten även fortsättningsvis kommer att vara en förskola med 120 platser.

Med ovanstående förändringar kommer den totala kapaciteten i kommunen att öka med cirka 100 platser mellan 2017-2020. I Edsberg kommer kapaciteten att öka med cirka 200 platser mellan 2018- 2020. I Helenelund kommer kapaciteten minska med cirka 100 platser.

23 Över- respektive underkapacitet

Enligt befolkningsprognosen så kommer det finnas en överkapacitet i hela kommunen fram till 2025, se figur 15. Överkapaciteten förväntas vara som störst under de kommande tre åren, dvs. i samband med att kapaciteten kommer att öka. Som mest förväntas överkapaciteten överstiga 300 platser. Från år 2022 förväntas barnunderlaget att öka och år 2028 kommer det enligt befolkningsprognosen att finnas en underkapacitet på cirka 180 platser.

Figur 15 Total kapacitet och barnunderlag i Sollentuna, 2018-2028

Figur 16 Över- respektive underkapacitet per kommundel, planeringsområde samt för hela kommunen, 2018-2028

De kommande årens förväntade överkapacitet är relativt jämnt fördelad över de olika kommundelarna, enligt figur 16. Undantaget är i Tureberg där det förväntas en underkapacitet under hela befolkningsprognosens tidshorisont. Den underkapaciteten vägs upp av en stor överkapacitet i

Över-/underkapacitet 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028

Helenelund 183 184 194 146 132 120 101 93 75 70 50

Tureberg

Häggvik 29 14 2 1

Södra-centrala 134 114 110 38 22

Vaxmora 39 46 52 51 36 22 7

Edsberg

8 18 12 16

Sjöberg 85 71 75 71 51 51 42 41 40 34 34

Östra

126 145 134 102 70 43 22 13

Norrviken 45 44 55 65 58 54 54 53 52 52 51

Viby 29 51 31 40 44 37 30 28 26 24 23

Rotebro 26 36 37 27 23 15 8

Norra 99 131 124 132 125 105 92 80 60 54 43

Totalt Sollentuna 230 369 375 298 243 161 71 5

24 Helenelund. Från år 2024 förväntas en underkapacitet i södra-centrala Sollentuna, som framförallt gäller i Tureberg och Häggvik. År 2028 förväntas underkapaciteten uppgå till cirka 190 platser.

I östra Sollentuna kommer det enligt befolkningsprognosen att finnas en stor överkapacitet de kommande åren. Den största delen gäller dock främst i Sjöberg, som ligger mer avsides jämfört med Vaxmora och Edsberg. Exkluderas Sjöberg så finns det en överkapacitet fram till år 2023, framförallt i Vaxmora. År 2028 förväntas en underkapacitet på cirka 70 platser i Edsberg och Vaxmora. Det ökande barnunderlaget i Edsberg och Vaxmora beror till störst del på utbyggnaden av den nya stadsdelen Väsjön.

I norra Sollentuna förväntas en överkapacitet under hela befolkningsprognosens tioårshorisont, med undantag för Rotebro där det förväntas uppstå en viss underkapacitet från 2026.

Den överkapacitet som framgår under 2018 och 2019 är inte detsamma som antalet lediga platser i kommunen. Detta eftersom att ett flertal förskolor kan ha minskat antalet avdelningar i och med att barnunderlaget har minskat.

25 Identifierade behov

Av kartan nedan (figur 17) framgår olika behovsområden i kommunen. Kartan visar även nya förskolor som är under produktion, planerade förskolor samt förskolor där kapaciteten kommer eller riskerar att minska. Planerade förskolor är förskolor som ingår i föregående års lokalförsörjningsplan, 2020-2024, men där det ännu ej beslutats om genomförande. Det kan exempelvis vara förskoleprojekt som befinner sig i förstudieskede, enligt kommunens regler för lokalanskaffning, eller det pågår detaljplanearbete för att möjliggöra för en förskola.

Figur 17 Planeringskarta med identifierade behov 2019-2028, samt pågående och planerade förskolor

1. Väsjön/Södersätra

Behovet av en ny förskola i Väsjön är identifierat vid tidigare behovsinventeringar. Det pågår ett projekt avseende en ny förskola i delområdet Södersätra. Kommunen har genom ett fastighetsförvärv

26 kunnat utöka den avsedda tomten och därmed möjliggöra för en större förskola och med större utemiljö. Projektet är i förstudieskede och förskolan kommer att dimensioneras för 160 platser.

Tidshorisonten för behovet styrs av bostadsbyggandet och befolkningsutvecklingen i Väsjön. Enligt befolkningsprognosen kommer det att uppstå en underkapacitet i Edsberg och Vaxmora från år 2025.

Det finns dock en del osäkerheter kring befolkningsprognosen. I befolkningsprognosens bostadsantagande ingår ett flertal bostäder i delområdena Väsjö torg, Södra Väsjön och Norra Väsjön.

Dessa bostäder kommer med största sannolikhet att genomföras senare än vad som ursprungligen var tänkt, vilket innebär att en del av den förväntade ökningen av barnunderlaget även kommer att förskjutas i tid. Samtidigt byggs det och planeras för ett flertal småhus i Södersätra. I dessa flyttar det ofta in ett stort antal barn i lägre åldrar. Preliminärt kan Södersätra förskola vara färdigställd tidigast under 2021.

Inom behovsområdet planeras det för ett flertal ytterligare förskolor, bl.a. en tillfällig förskola i den nya Väsjöskolan (Väsjö torg) samt en förskola längs Edsbergs allé (Södra Väsjön). Den tillfälliga förskolan i Väsjöskolan kan tidigast vara färdigställd till 2023. Förskolan på Edsbergs allé saknar tidsplan i dagsläget.

2. Sydvästra Tureberg

Behovet identifierades i föregående års inventering av lokalbehov och under 2019 har en behovs- och lokaliseringsutredning genomförts. I den har ett flertal tomter undersöks gällande lämplighet för en förskola samt realiserbarhet. Det alternativ som har bedömts vara det mest lämpliga och realiserbara är att förskolan uppförs på Takstolen 17:1. I projektets kommande skeden kommer det att behöva tas fram en ny detaljplan som medger förskola.

Tidshorisonten för behovet styrs av den förväntade ökningen av barnunderlaget. Enligt befolkningsprognosen behöver förskolan preliminärt vara färdigställd till 2024-2025.

Dimensioneringen av den nya förskolan är beräknad till 120 platser.

Inom behovsområdet planeras det även för en ny förskola för cirka 100 barn i ett flerbostadshus inom detaljplanen på gamla mässområdet. Den förskolan är planerad för att möta det tillkommande behovet som uppstår i det nya bostadsområdet. Tidplanen för förskolan styrs därmed av i vilken takt som bostäderna på mässområdet uppförs.

3. Södra Häggvik-Knista

Behovet är identifierat i tidigare inventeringar av lokalbehov och förväntas uppstå i och med utbyggnaden av den nya stadsdelen i södra Häggvik samt den delen som ligger i norra Tureberg. Inom hela den nya stadsdelen kommer det på lång sikt uppstå ett behov av ett flertal nya förskolor. Inom behovsområdet planeras det för en ny förskola med 100 barn i ett flerbostadshus på Städet 9-10.

Tidshorisonten för behovet styrs av i vilken takt som bostadsproduktionen sker i den nya stadsdelen.

Enligt befolkningsprognosen uppstår det ett behov av en ny förskola i slutet av den tioåriga tidshorisonten. Om bostadsproduktionen i södra Häggvik sker snabbare än planerat kan behovet uppstå tidigare.

4. Rotebro/Norra Sollentuna

Behovet har identifierats i tidigare inventeringar av lokalbehov och bygger på en förväntad bostadsproduktion i Rotebro. Enligt befolkningsprognosen så kommer det inte att finnas ett tillräckligt barnunderlag för en ny förskola enligt önskad dimensionering under de kommande tio åren. Eftersom den kommunala kapaciteten är begränsad i norra Sollentuna behöver det finns möjligheter att den kan öka. Därför behöver en lämplig plats identifieras för en framtida kommunal enhet. I lokalförsörjningsplanen för 2020-2024 återfinns ett projekt avsett för det ändamålet.

27 Grundskola

Följande kapitel redovisar behovet av skollokaler utifrån en bedömd över- respektive underkapacitet.

Behoven redovisas både för enstaka årskurser och indelat i olika stadier, t.ex. åk F-6 och åk 7-9.

Behoven redovisas dessutom på tre olika nivåer; hela kommunen, planeringsområden (norra, östra och södra-centrala) samt för de olika kommundelarna. Identifierade behov finns redovisade i en planeringskarta där de olika behoven beskrivs närmare gällande tidshorisont och omfattning.

Pendling

Med pendling avses den rörelse av elever som sker över kommunens gränser.

Inpendling är elever som är folkbokförda i en annan kommun och som är inskrivna i antingen en kommunal eller fristående grundskola i Sollentuna. Utpendling är de elever som är folkbokförda i Sollentuna och som är inskrivna på en kommunal eller fristående grundskola i en annan kommun.

Antalet utpendlande elever har ökat med cirka 200 elever sedan år 2014, enligt figur 18. Av de utpendlande eleverna går 70 % på en fristående grundskola och 30 % på en kommunal grundskola i en annan kommun.

Utpendlingen sker i första hand till skolor som har en språkprofil, men även till skolor med en särskild inriktning som estetik eller musik. De skolor som tar emot flest elever från Sollentuna ligger i angränsande kommuner. Utpendling sker inom alla åldersgrupper, även om det är vanligare att vårdnadshavare och elever väljer en skola i en annan kommun högre upp i åldrarna. Av antalet sexåringar är det knappt 3 % som pendlar till en annan kommun. I låg- och mellanstadiet är det cirka 5 % och i högstadiet är det cirka 9 % som pendlar till en annan kommun.

Även antalet inpendlande elever har ökat de senaste åren, enligt figur 18 och 19. Den stora ökningen från 2016 kan förklaras med att den fristående skolan Stockholm International Academy (Mubarak) flyttade

från en annan kommun till nya lokaler i Häggvik till läsåret 2016/17. Sedan 2008 har antalet elever som pendlat till kommunala skolor i Sollentuna legat mellan cirka 350-400 elever. De kommunala enheter som tagit emot flest elever från andra kommuner är Sollentuna International School (SIS) och Silverdalsskolan.

Mellan år 2008-2015 hade Sollentuna en nettoinpendling på knappt 200 elever. Från 2016 har kommunen haft en nettoinpendling på över 450 elever.

Figur 18 In- och utpendlande elever, 2008-2018 (Källa: Skolverket)

Figur 19 Inpendling till kommunal respektive fristående skola, 2008- 2018 (Källa: Skolverket)

28 Antal barn och elevunderlag

Befolkningsprognosen redovisar antalet barn i grundskoleålder, dvs. 6-12 respektive 13-15 år. Behovet av lokaler utgår dock ifrån elevunderlaget, som är en procentuell beräkning baserat på olika inskrivningsgrader. Inskrivningsgraden utgår från hur stor del av antalet barn som är folkbokförda och inskrivna på en grundskola i kommunen. Hänsyn har tagits till in- och utpendling samt den andel som är inskrivna på specialenheter eller grundsärskola. Elevunderlaget i Sollentuna är beräknat till 99 % i förskoleklass och 97 % över hela åk F-6. I åk 7-9 är elevunderlaget beräknat till 96 %. Det finns därmed utrymme för en fortsatt inpendling till kommunala enheter.

I figur 20 illustreras hur elevunderlaget har beräknats vid inventeringen av lokalbehov, och därmed vilken kapacitet som krävs för att möte behoven. Elevunderlaget är de gula pilarna och utgörs av samtliga barn 6-15 år som är inskrivna på en grundskola i kommunen, samt de barn från andra kommuner som pendlar till en kommunal grundskola. Den bedömda kapaciteten som ingår i inventeringen är samtlig kommunal kapacitet samt den andel av de fristående enheterna som förväntas nyttjas av elever folkbokförda i Sollentuna.

Figur 20 Illustration över planerad kapacitet vid inventeringen baserat på barn folkbokförda i kommunen samt inpendlande elever

Bedömd kapacitet

Kapaciteten som redovisas i rapporten bygger på antalet platser för läsåret 2019/20 samt beslutade förändringar under de kommande tio åren. Det innebär att projekt som är under pågående produktion eller där det finns ett beslut om genomförande, i enlighet med kommunens regler för lokalanskaffning, ingår i den bedömda kapaciteten.

Inom den bedömda kapaciteten ingår såväl kommunala som fristående enheter. De fristående enheterna kan ha egna regler för antagning. Beroende på verksamhet och eventuell profil så kan de ha en större andel elever som kommer från andra kommuner. Den andel av de fristående enheterna som förväntas utgöras av inpendlande elever har därför räknats bort från kapaciteten vid inventeringen.

Andelen är beräknad utifrån hur många elever folkbokförda i Sollentuna som är inskrivna på respektive enhet.

29 Kapacitet 2019/2020

I Sollentuna finns det till läsåret 2019/20 totalt 32 enheter i grundskola, varav 17 är kommunala och 15 fristående. Totalt bedöms det finnas 11 602 platser på dessa enheter. I de kommunala enheterna finns 72 % av platserna och i de fristående finns 28 % av platserna. De kommunala enheterna är i regel större och har i genomsnitt 494 platser per enhet, medan de fristående har cirka 220 platser.

Vid inventeringen av lokalbehov har kapaciteten bedömts till 10 761 platser. Detta eftersom den del av de fristående enheternas kapacitet som förväntas upptas av inpendlande elever har räknats bort.

Figur 21 Grundskolor i Sollentuna 2019/20

Skolenheterna är i regel större i södra-centrala och östra Sollentuna än vad de är i norra Sollentuna.

Andelen kommunala platser är dessutom högre i södra-centrala Sollentuna och östra Sollentuna jämfört med vad den är i norra Sollentuna.

30 Kapacitetsförändringar

Till ht 2018 färdigställdes den nya Skälbyskolan i Häggvik. Skälbyskolan är en tvåparallellig åk F-3 skola med 240 platser. Förändringen innebar att kapaciteten ökade med cirka 80 platser till föregående läsår.

I inventeringen av lokalbehov ingår följande kapacitetsförändringar:

Töjnaskolan, Tureberg

Töjnaskolan var läsåret 2011/2012 en tvåparallellig åk F-5 skola med cirka 300 elever. Därefter har verksamheten utökats med en parallell och åk 6, vilket har möjliggjorts genom att paviljonger har etablerats på skolgården. Sedan läsåret 2018/2019 är verksamheten evakuerad i paviljonger i Fågelsångsparken och den aktuella kapaciteten bedöms vara cirka 570 platser.

Efter beslut i kommunstyrelsen, 2018-10-15, kommer Töjnaskolan att utöka sin verksamhet från åk F- 6 till åk F-9 i samband med färdigställandet av den nya Töjnaskolan, som är planerat till ht 2020.

Töjnaskolan kommer då att vara en treparallellig åk F-9 skola med 900 platser. Utökningen av verksamheten har möjliggjorts genom en omställning av lokalernas funktion. Den planerade förskolan har utgått ur byggprojektet och istället ersatts av lokaler för åk 7-9. Förändringen innebär framförallt att kapaciteten ökar med 270 platser i åk 7-9.

Eriksbergsskolan, Helenelund

Eriksbergsskolans nuvarande verksamhet kommer efter beslut i kommunstyrelsen, 2019-11-11, att samlokaliseras med Helenelundsskolan. För att möjliggöra detta kommer paviljonger att etableras på Helenelundsskolan eller i dess närhet. Paviljongerna kommer att vara etablerade under den period som Helenelundsskolans organisation kommer att vara utökad med en ytterligare parallell, enligt plan fram till sommaren 2026. Förändringen innebär att kapaciteten minskar med 200 platser fram till år 2025 och ytterligare 150 platser från år 2026.

Tegelhagens skola och Gärdesskolan kommer enligt plan att flytta in i nya skolbyggnader till sommaren 2020. Eftersom verksamheten redan innan det har utökats efter de nya lokalernas dimensionering, så innebär det ingen kapacitetsökning i inventeringen. Jämfört med de gamla skolbyggnadernas ursprungliga kapacitet så innebär dock de nya lokalerna en avsevärd kapacitetshöjning. När de tillfälliga lokalerna ersätts kommer den permanenta kapaciteten i kommunen att öka med cirka 900 platser från ht 2020.

31 Över- respektive underkapacitet

Elevunderlaget i åk F-6 förväntas minska under de kommande fem åren sett över hela kommunen, enligt figur 22. Samtidigt kommer kapaciteten att minska i och med att Eriksbergsskolan kommer att samlokaliseras med Helenelundsskolan.

Elevunderlaget i åk 7-9 förväntas att öka fram till år 2023, därefter förväntas en minskning.

Kapaciteten i åk 7-9 kommer att öka i och med att Töjnaskolan utökar sin verksamhet från åk F-6 till åk F-9 i den nya skolbyggnaden.

Figur 22 Kapacitet och elevunderlag i åk F-6 respektive 7-9 i hela Sollentuna, 2018-2028

Att räkna samman åk F-6 respektive 7-9 ger en begränsad bild av den totala kapaciteten och elevunderlaget. Det som inte framgår är de olika årskullarnas storlek och om det under vissa år finns särskilt stora utmaningar. Därför beräknas även över- respektive underkapacitet för de åldrar som särskilt berörs av skolvalen, dvs. sexåringar (åk F), tioåringar (åk 4) och trettonåringar (åk 7).

Förskoleklass

I figur 23 framgår över- respektive underkapacitet i förskoleklass i respektive kommundel, planeringsområde samt för hela kommunen. Totalt sett bedöms det finnas en överkapacitet i hela kommunen, som motsvarar 2-3 klasser fram till år 2024. Därefter förväntas överkapaciteten att minska.

I södra-centrala Sollentuna kommer det enligt befolkningsprognosen att finnas en överkapacitet fram till år 2025. I Tureberg och Häggvik kommer det dock att finnas en underkapacitet de kommande tio åren, men som balanseras med den överkapacitet som förväntas i Helenelund.

I östra Sollentuna kommer det enligt befolkningsprognosen att uppstå en viss underkapacitet redan 2022, och år 2028 uppgår den till 30 platser. Om Sjöberg exkluderas förväntas det uppstå en viss underkapacitet i Edsberg och Vaxmora år 2021.

I norra Sollentuna kommer det enligt befolkningsprognosen att finnas en överkapacitet under de kommande tio åren. I Rotebro uppstår det dock en viss underkapacitet från 2026.

32 Figur 23 Över- respektive underkapacitet i förskoleklass per kommundel, planeringsområde samt för hela kommunen, 2018-2028

Årskurs 4

I figur 24 framgår över- respektive underkapacitet i åk 4. Totalt sett bedöms det finnas en överkapacitet i hela kommunen, som motsvarar 2-3 klasser från år 2021.

I södra-centrala och östra Sollentuna finns det inga skolenheter som slutar i åk 3. Därför bedöms det inte uppstå något behov i åk 4 inom dessa planeringsområden. Skälbyskolan är en F-3 skola, men eftersom den är organiserad med Häggviksskolan så räknas de tillsammans som en F-9 skola. I Häggvik finns Sollentuna musikklasser, som är en tvåparallellig åk 4-9 skola med musikprofil.

Antagning till musikklasserna sker via en särskild ansökan och skolan har därför elever från hela kommunen. Kapaciteten i åk 4 är därför överdimensionerad i Häggvik, eftersom ett stort antal elever förväntas komma från övriga kommundelar.

Figur 24 Över- respektive underkapacitet i åk 4 per kommundel, planeringsområde samt för hela kommunen, 2018-2028

Förskoleklass 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028

Helenelund 88 107 77 76 98 88 98 89 84 81 76

Tureberg -64 -72 -67 -48 -72 -58 -67 -66 -69 -70 -72

Häggvik 1 -1 1 -10 -12 -8 -13 -12 -14 -16 -19

Södra-centrala 25 35 11 18 15 22 18 11 1 -6 -14

Vaxmora 21 12 15 22 17 17 13 12 9 7 5

Edsberg 3 -25 -4 -26 -33 -26 -27 -32 -32 -36 -38

Sjöberg 25 7 11 8 19 9 11 10 9 7 7

Östra 50 -6 23 5 3 0 -4 -10 -15 -22 -25

Norrviken 24 30 16 18 34 30 26 27 27 27 26

Viby 13 9 16 14 17 29 27 23 23 22 21

Rotebro 2 -4 0 2 3 7 5 1 -2 -3 -5

Norra 39 35 32 34 54 66 59 52 48 46 43

Totalt Sollentuna 114 65 66 56 72 88 74 52 34 18 3

Åk 4 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028

Helenelund 54 70 65 65 73 81 97 72 87 80 86

Tureberg -64 -75 -63 -61 -62 -69 -73 -60 -77 -66 -73

Häggvik 49 52 53 58 56 54 56 46 44 48 44

Södra-centrala 39 47 54 61 66 66 80 59 54 62 58

Vaxmora 12 13 11 15 17 8 9 13 9 10 7

Edsberg 0 -11 -21 -18 -6 -23 -9 -23 -30 -27 -29

Sjöberg 24 3 3 13 18 4 6 4 15 4 7

Östra 37 5 -7 11 30 -10 6 -6 -7 -13 -15

Norrviken -6 -22 -4 -5 -5 2 -10 -9 4 1 -3

Viby -15 -1 -2 6 10 7 12 11 12 22 20

Rotebro -4 -6 -10 7 6 0 3 3 4 7 5

Norra -26 -29 -16 8 11 9 5 4 20 30 23

Totalt Sollentuna 50 24 31 80 107 64 91 57 67 78 66

33 I norra Sollentuna finns ett flertal åk F-3 skolor. Enligt befolkningsprognosen finns det en underkapacitet där mellan 2018-2020. Det beror på att årskullarna födda 2008-2010 börjar i åk 4 de åren. I norra Sollentuna utgör de fristående enheterna en stor del av kapaciteten, och i Norrviken finns enbart fristående skolenheter. Eftersom kapaciteten i de fristående enheterna är beräknad utifrån den andel som förväntas utgöras av Sollentunabor, så finns det egentligen fler platser än vad som framgår i behovsinventeringen.

Årskurs 7

I figur 25 framgår över- respektive underkapacitet i åk 7. Totalt sett bedöms det finnas en viss överkapacitet i kommunen de kommande tio åren, med undantag för år 2022.

Det är endast i östra Sollentuna som det finns skolenheter som slutar i åk 6. Det är dessutom endast i Edsberg som det finns en renodlad åk 7-9 skola, Edsbergsskolan. I Vaxmora och Sjöberg finns det ingen verksamhet i åk 7-9. Enligt befolkningsprognosen kommer det att finnas en underkapacitet i östra Sollentuna under de kommande tio åren, med undantag för några enstaka år. När det gäller skolenheterna i östra Sollentuna är antalet inskrivna elever folkbokförda i kommunen dock lägre än vad det beräknade elevunderlaget är. Det beror sannolikt på att ett stort antal elever i östra Sollentuna är inskrivna i en grundskola som ligger i en annan kommundel alternativt i en annan kommun.

I norra Sollentuna finns en F-5 skola i Viby. När eleverna i den skolan har behövt söka till åk 6 har Vibyskolan och Runbackaskolan oftast kunnat ta emot dem. De år som det inte är möjligt kommer de eleverna att behöva söka sig till skolor i närliggande kommundelar.

Figur 25 Över- respektive underkapacitet i åk 7 per kommundel, planeringsområde samt för hela kommunen, 2018-2028

Åk 7 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028

Helenelund 86 74 39 43 52 70 71 54 58 72 70

Tureberg -39 -73 -59 -66 -74 -64 -63 -63 -70 -70 -60

Häggvik 65 59 63 49 52 51 56 53 52 54 47

Södra-centrala 113 61 43 26 29 57 64 45 40 56 56

Vaxmora -42 -59 -49 -42 -43 -46 -43 -41 -49 -48 -43

Edsberg 90 97 96 110 105 96 99 109 96 105 94

Sjöberg -68 -56 -65 -51 -70 -69 -60 -55 -67 -65 -67

Östra -20 -18 -17 17 -8 -18 -4 12 -19 -8 -17

Norrviken -15 -1 0 -6 -19 -5 -6 -5 1 -10 -9

Viby -4 -24 -16 -23 -10 -12 -5 -2 -5 -1 -2

Rotebro 18 7 15 0 -4 -5 9 6 0 2 2

Norra -1 -18 -1 -29 -34 -22 -2 -2 -5 -8 -10

Totalt Sollentuna 91 25 25 14 -12 17 58 56 16 39 30

34 Identifierade behov

Av kartan nedan (figur 26) framgår olika behovsområden i kommunen. Kartan visar även de grundskolor som är under produktion eller som är planerade, samt grundskolor där kapaciteten kommer att minska. Planerade grundskolor är de som ingår i föregående års lokalförsörjningsplan, 2020-2024, men där det ännu ej beslutats om genomförande. Det kan exempelvis vara projekt som befinner sig i förstudieskede, enligt kommunens regler för lokalanskaffning, eller där det pågår detaljplanearbete för att möjliggöra för en ny grundskola.

Figur 26 Planeringskarta med behovsområden för grundskola 2020-2028

1. Väsjön

Behovet av att öka kapaciteten i Edsberg och Väsjön är en följd av den förväntade utbyggnaden av den nya stadsdelen. Det gäller framförallt till en början i lägre åldrarna, dvs. i åk F-3. Från att det uppstår ett behov av att utöka kapaciteten kommer det att dröja innan det bedöms finnas ett tillräckligt

35 elevunderlag för att fylla en grundskola. Därför har den planerade Väsjöskolan delats in i två etapper där den första etappen är en åk F-3 skola med en tillfällig förskola, efter beslut i kommunstyrelsen 2018-12-03. Samtidigt beslutades att skolan ska dimensioneras för 900 elever när båda etapperna är genomförda.

Tidshorisonten för behovet styrs av i vilken takt bostadsbyggandet sker. Enligt befolkningsprognosen finns det ett behov av att öka kapaciteten i Edsberg och Vaxmora från 2022. Det finns dock en hel del osäkerheter kring befolkningsprognosen. Detta eftersom en stor del av de kommande årens bostadsplaner utgörs av småhus, där det av erfarenhet ofta finns ett stort antal barn. Samtidigt är marknaden för nyproducerade bostäder mer svårbedömd i dagsläget.

Väsjöskolan kan vara färdigställd tidigast till läsåret 2023/24. Innan Väsjöskolan har färdigställts kan förskoleklassverksamhet startas upp i Södersätra förskola, förutsatt att den är färdigställd tidigare.

2. Södra Häggvik

Behovet är en följd av den planerade stadsdelsutvecklingen i Södra Häggvik, där det på lång sikt planeras för cirka 4 500 bostäder. I det program som har tagits fram för Stinsen 2 ingår en grundskola för 900 elever i åk F-9.

Tidshorisonten för behovet styrs helt av i vilken takt bostadsproduktionen och inflyttningen i Södra Häggvik sker. I Häggvik och Tureberg förväntas en underkapacitet under de kommande åren.

Samtidigt finns det en överkapacitet i Helenelund och Norrviken. Preliminärt kan kapaciteten i Södra Häggvik behöva ökas i slutet av befolkningsprognosens tidshorisont. Det kommer sannolikt att dröja innan det finns ett tillräckligt elevunderlag för att fylla ut en skola för 900 elever. Eventuellt kan tillfälliga lokaler behöva etableras för att möta ett tidigt behov, innan en fullstor grundskola är färdigställd.

3. Norra Sollentuna

Sett till det totala antalet platser i norra Sollentuna så är kapaciteten egentligen tillräcklig för att kunna tillgodose behoven under de kommande tio åren. Det förutsätter dock att vårdnadshavare även fortsättningsvis söker till fristående enheter i stor utsträckning, eftersom de utgör en majoritet av kapaciteten. De senaste åren har vissa enheter haft ett minskat antal sökande. Därmed har det uppstått ett behov av att utreda om den kommunala kapaciteten bör utökas. Det gäller särskilt från åk 4 eftersom det finns flera enheter i norra Sollentuna som slutar efter åk 3, och där det finns osäkerheter kring sökmönster och antagning till de fristående enheterna.

Enligt befolkningsprognosen förväntas inga demografiska förändringar som föranleder ett långsiktigt behov av att öka kapaciteten. Däremot finns det några årskullar som är större än andra. Det är barn födda 2008-2010, dvs. de elever som har börjat åk 4 till ht 2018 och ht 2019 och som kommer att börja i åk 4 till ht 2020. Vid skolvalen mellan 2017-2019 har det varit 5-12 elever i åk 4 som kommunen ej kunnat placera på något av deras val. Dessa elever har istället fått placering på den närmsta kommunala enheten.

Gillbo-Gröndalsskolan bedöms ha bäst förutsättningar för att utöka sin kapacitet, förutsatt att det finns ett behov för det. Genom ett ändrat lokalnyttjande skulle skolan kunna utöka sin verksamhet med 1-2 klasser från åk 4, utan särskilda lokalanpassningar. Om kapaciteten i åk 4-9 ska ökas permanent så har det mest lämpliga alternativet bedömts vara att Gröndalsskolan byggs ut så att åk 3 även kan inrymmas i lokalerna. Samtidigt behöver Gillboskolan sannolikt bygga ut kapaciteten i matsal och kök samt eventuellt med elevytor för åk 7-9.Eftersom en skolenhet behöver ha en ekonomi i balans är det viktigt att inte dra på sig ökade lokalkostnader, utan att det finns ett tillräckligt elevunderlag. Annars är det stor risk att det blir på bekostnad av den pedagogiska verksamheten. Därför bör en analys av nästkommande skolval göras innan nästa skede i projektet påbörjas.

I norra Sollentuna finns det även ett behov av att genomföra en behovsutredning avseende Brageskolan. Det som bör analyseras är om det kan finnas vinster i att verksamhetens dimensionering ändras eller om verksamheten kan organiseras på ett annat sätt.