17.3. Bilaga 2 - Årlig sammanställning och planering

(1)

TRYGGHET OCH SÄKERHET I SOLLENTUNA

ÅRLIG SAMMANSTÄLLNING OCH PLANERING TILL TRYGGHETS- OCH SÄKERHETSSTRATEGIN

2015-08-25 Elisabeth Wall

(2)

2

Innehållsförteckning

Inledning ... 3

1.1 Bakgrund ... 4

1.1 Systematiskt trygghets- och säkerhetsarbete ... 4

1.2 Trygghetskategorier ... 5

2 Brottsförebyggande verksamhet ... 6

2.1 Ungdomskriminalitet ... 6

2.2 Våldsbrott ... 7

2.3 Skadegörelse/klotter ... 7

2.4 Stöld och tillgrepp ... 7

2.5 Organiserad brottslighet ... 8

2.6 Goda krafter ... 8

3 Skydd mot olyckor ... 9

3.1 Brandsäkerhet ... 9

3.2 Trafiksäkerhet ... 9

3.3 Vattensäkerhet ... 10

3.4 Fallprevention ... 10

3.5 Riskhänsyn i fysisk planering ... 11

4 Krisberedskap ... 12

5 Trygga utemiljöer ... 13

5.1 Rent och snyggt ... 13

5.2 Ljussättning/belysning ... 13

5.3 Trygga mötesplatser ... 14

5.4 Trygg kollektivtrafik ... 14

6 Social hållbarhet ... 15

6.1 Social trygghet ... 15

6.2 Delaktighet och inflytande... 15

6.3 Ekonomisk trygghet ... 16

6.4 Utbildning och sysselsättning ... 16

7 Bilaga – målsättningar och åtaganden ... 17

(3)

Sollentuna kommun / 2015-06-25

3

Inledning

I Sollentuna bedrivs idag en mängd trygghetsskapande arbete. Nästan all verksamhet som bedrivs i kommunen syftar direkt eller indirekt till att skapa trygghet för dess invånare; skola, barnomsorg, vård och omsorgsverksamhet kan nämnas som exempel. Det dokument du nu håller i handen redogör för Sollentuna kommuns trygghets- och säkerhetsarbete för perioden 2014-2018.

Trygghet och säkerhet är två begrepp som ofta används tillsammans. Detta beror på att de är nära sammankopplade; trygghet kan enkelt beskrivas som känslan av upplevd säkerhet. Trygghet kan alltså uppnås dels genom att den faktiska säkerheten ökar, dels genom åtgärder som ökar känslan av säkerhet.

En trygg och säker kommun för samtliga medborgare vill vi beskriva som en kommun där alla känner sig inkluderade, där det sker få olyckor, där få brott begås, där kriser hanteras på ett bra sätt för att minimera störningar och där kommunens medborgare känner sig trygga i alla offentliga miljöer vid alla tidpunkter på dygnet. Vår vision är ett Sollentuna där samtliga medborgare känner sig trygga och säkra överallt i kommunen, dygnet runt.

I Sollentuna kommun uppnår vi trygghet och säkerhet genom Ett systematiskt trygghets- och säkerhetsarbete

Ökad dialog med medborgarna så att rätt insatser görs

Utbildning och information för att stärka den enskildes förmåga att bidra till en tryggare och säkrare kommun

Ett brett och samordnat förebyggande arbete mot brott, olyckor och kriser

Att bygga en god förmåga att agera vid inträffade olyckor och kriser

SOLLENTUNA SKA VARA EN KOMMUN DÄR SAMTLIGA MEDBORGARE KÄNNER SIG TRYGGA OCH SÄKRA ÖVERALLT I KOMMUNEN, DYGNET RUNT.

(4)

4

Bakgrund 1.1

Sollentuna kommun genomför en rad insatser för att öka tryggheten i kommunen. Insatserna drivs av kommunens nämnder, förvaltningar och bolag och innefattar även samarbete med polis, räddningstjänst, näringslivet, föreningslivet och en rad andra aktörer. Trygghetsmätningar visar att arbetet ger resultat och att tryggheten i kommunen har ökat, vilket är mycket positivt.

Samtidigt finns möjligheter att ytterligare öka tryggheten och säkerheten i kommunen.

Den politiska överenskommelsen för 2014-2018 fastställer att de förebyggande insatserna är viktiga inom kommunens alla verksamheter. Att förlita sig på reaktiva insatser är dyrt, både ur ett mänskligt och ekonomiskt perspektiv. Förebyggande arbete är både billigare och ger mer långtgående effekter än reaktiva insatser, eftersom de syftar till att oönskade händelser överhuvudtaget inte ska inträffa.

Genom ett fördjupat trygghets- och säkerhetsarbete kan Sollentuna befästa och stärka rollen som föregångskommun inom området. Detta ökar kommunens attraktionskraft och möjligheterna för näringsliv och medborgare att bo, verka och leva i Sollentuna.

Systematiskt trygghets- och säkerhetsarbete 1.1

Sollentuna kommun strävar efter att bedriva ett systematiskt trygghets- och säkerhetsarbete som inkluderar alla delar av kommunens förvaltningar och bolag.

Ett systematiskt trygghets- och säkerhetsarbete kännetecknas av tydliga och genomtänkta processer för att planera, genomföra, följa upp och förbättra säkerhetsarbetet. Processerna, som pågår i ett ständigt återkommande flöde i både korta och längre perspektiv, illustreras nedan genom de fyra huvudsakliga komponenterna: planering, genomförande, uppföljning och förbättring.

Vägledning för Kommunala handlingsprogram, Red. HjulströmPatrik och Sjödin Emma, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), 2011

Förbättra Planera

Genomföra Följa upp

(5)

5

Trygghetskategorier 1.2

Sollentuna kommuns arbete med trygghet och säkerhet kan delas in i fem kategorier: Brottsförebyggande verksamhet, Skydd mot olyckor, Krisberedskap, Trygga utemiljöer samt Social hållbarhet.

Brottsförebyggande verksamhet

Inom brottsförebyggande verksamhet ryms all den verksamhet som sker inom kommunen i syfte att reducera intentionen, förmågan och möjligheten för förövare att begå brott. Vi har här valt att dela in den brottsförebyggande verksamheten i områdena ungdomskriminalitet, våldsbrott, skadegörelse/

klotter, stöld och tillgrepp, organiserad brottslighet och goda krafter.

Skydd mot olyckor

Skydd mot olyckor innefattar en rad frågor av preventiv karaktär, såsom brandskydds- trafiksäkerhets- och vattensäkerhetsarbete, men även den fysiska planeringen (ur ett säkerhetsperspektiv) av kommunens infrastruktur och åtgärder vid farlig verksamhet samt det kontinuerliga arbetet med riskreducerande åtgärder, såsom kommunala risk- och sårbarhetsanalyser.

Krisberedskap

Oavsett hur mycket preventivt arbete som utförs kommer vi aldrig att helt kunna skydda oss mot att allvarliga händelser inträffar. Krisberedskap handlar om att skapa en förmåga att motstå och hantera kriser när de ändå inträffar. En god krisberedskap är därför centralt för kommunens trygghetsarbete. Viktiga komponenter i krisberedskapsarbetet är till exempel krisledningsövningar och medborgarinformation om kommunens och den enskildes ansvar i kris. Inom denna del ryms även specifika räddningsinsatser och krissamverkan.

Trygga utemiljöer

Inom denna kategori ryms frågor som rör trygghet och säkerhet i vardagsmiljön, såsom trafikfrågor, parkskötsel och underhåll av infrastruktur och offentliga platser. Exempel på faktorer som ingår i denna kategori är förekomsten av (eller bristen på) övergångsställen, vintervägunderhåll, nedfallande träd etc. Genom säkerställa att det är rent och snyggt, att gångvägar och andra offentliga platser är ordentligt upplysta samt att gångvägar etc. är säkra kan tryggheten öka.

Social hållbarhet

Social hållbarhet rymmer en rad sociala frågor som är viktiga för att individer ska känna sig trygga och delaktiga i det samhälle de lever i, exempelvis deltagande, makt och inflytande samt ekonomisk och social trygghet. Andra aspekter som inryms i denna kategori är tillgång till samhällsservice såsom polis, räddningstjänst, vårdcentraler, ungdomsmottagningar, familjecentraler och psykiskt stöd samt omsorg i vårdboenden och äldreboenden.

(6)

6

2 Brottsförebyggande verksamhet

Kommunens brottsförebyggande arbete innefattar alltifrån fysiska trygghetsåtgärder på individuell och kommunalnivå, myndighetsutövning i form av brandtillsyn, serveringstillstånd etc., till arbete med barn och ungdomar.

Ungdomskriminalitet 2.1

Att motverka unga människors inträde i den kriminella världen är en prioritering för kommunen då det förebyggande arbetet inte bara minskar förekomsten av ungdomskriminalitet utan även, i ett längre perspektiv, förhindrar att ungdomarna går vidare till en vidare kriminell bana senare i livet.

Ett väl genomfört förebyggande arbete för att minska ungdomskriminaliteten leder både till att färre brott begås samt att personer som lever i riskzonen kan fångas upp och få ett meningsfullt liv istället för att hamna i kriminalitet. Att tidigt fånga upp ungdomar i riskzonen gynnar inte bara den enskilde individen utan även samhället i stort i form av minskade kostnader samt ökad trygghet och säkerhet för alla kommunens invånare.

Tabellen nedan redogör för en kraftigt stigande kostnad ju längre in i den kriminella banan personerna kommer, det vill säga ju äldre de blir. Den visar också tydligt att kommunerna är de aktörer som får bära de enskilt största kostnaderna för denna kriminalitet.

De totala samhällskostnaderna under perioden 12–24 års ålder för ettgäng, fördelat på olika samhällsaktörer.¹

1 2013:05 ”Trygghetens värde – sociala risker ur ett ekonomiskt perspektiv”

I Sollentuna motverkar vi ungdomskriminaliteten genom

Att skapa en meningsfull sysselsättning (skola, arbete och fritid) för ungdomar

Ökad samverkan inom kommunen samt med externa aktörer

(7)

7

Våldsbrott

2.2

Våldsbrott är en mycket allvarlig typ av brottslighet. Denna brottslighet drabbar ofta kvinnor och män på olika sätt. Våldsbrott på offentlig plats drabbar till exempel män i högre utsträckning än kvinnor, medan våld i nära relationer till största delen sker i den privata sfären och drabbar kvinnor.

Mörkertalet för våldsbrott tros vara stort, särskilt när det gäller våld i nära relationer.

Skadegörelse/klotter 2.3

Skadegörelse och klotter har en dubbel negativ effekt på stadsmiljön och har potential att skapa en negativ spiral, där skadegörelse föder ytterligare skadegörelse. Förutom att skadegörelse innebär att stadsmiljön förfulas och förfaller riskerar den påföljande effekten från skadegörelse att bli än allvarligare, då den skapar en otrygg miljö och grogrund för annan brottslighet.

Likt andra anläggnings- och fastighetsägare har kommunen ett ansvar att motverka skadegörelse. Kommunen även möjlighet att jobba proaktivt med dessa frågor genom skapandet av en meningsfull fritid för ungdomar, ett större socialt engagemang från vuxna och samverkan mellan olika samhällsaktörer.

Stöld och tillgrepp 2.4

Rån och stöld påverkar individen och samhället på både kort och lång sikt. På kort sikt blir individen både drabbad av en ekonomisk förlust och en ökad upplevda otrygghet. Den initiala kostnaden av att hantera det inträffade brottet riskerar därigenom att leda till större och mer djupgående kostnader där den drabbade individens ökade känsla av otrygghet leder till ett minskat förtroendekapital för samhällets förmåga att skydda individen.

Detta kan i sin tur leda till ändrade rörelsemönster hos individen, vilket är mycket allvarligt sett både ur ett individperspektiv men också i bredare bemärkelse ur ett samhälleligt perspektiv. Principen att medborgare ska ha möjlighet att röra sig överallt i kommunen, när som helst på dygnet, är central för arbetet med trygghets- och säkerhetsskapande åtgärder.

I Sollentuna kommun minskar vi antalet våldsbrott genom Nolltolerans mot våld

Ökad samverkan mellan BRÅ och den politiska ledningsgruppen för förebyggande frågor

I Sollentuna minskar vi skadegörelse genom

Ett kontinuerligt arbete för att skapa en trivsam och attraktiv närmiljö Insatser för ökad samhörighet och medborgerligt ansvarstagande Förbättrad möjlighet att upptäcka och rapportera skadegörelse

(8)

8

När medborgare begränsar sina rörelsemönster riskerar även det lokala näringslivet att drabbas då näringsidkare, utöver att själva utsättas för rån och stöld i sina butiker, också kan drabbas genom att färre medborgare uppsöker butiker, restauranger etc. på grund av att rädslan att utsättas för brott.

Organiserad brottslighet 2.5

Den organiserade brottsligheten verkar mestadels i det dolda, vilket gör den svår att upptäcka och motverka. En av de stora riskerna kopplat till organiserad brottslighet är rekryteringen av ungdomar, som riskerar att leda till en livslång kriminell karriär för de rekryterade ungdomarna.

Organiserad brottslighet riskerar även att påverka den medborgerliga sammanhållningen då kriminella ofta med hot och våld påverkar medborgares vilja att anmäla brott, vittna i rättegångar eller på annat sätt säga ifrån när brott begås.

Goda krafter 2.6

Inom kommunen genomförs ett stort antal trygghets- och säkerhetsskapande insatser av olika ideella organisationer, så kallade ”goda krafter”. Dessa insatser bör uppmuntras och främjas, både ekonomiskt och genom samverkan och annat stöd. Goda krafter är väsentliga för att skapa ett samhälleligt engagemang på gräsrotsnivå i samhället.

Att genom goda krafter lyckas engagera medborgare är mycket värdefullt då det förutom att öka den nöjdheten och stoltheten hos kommunens invånare många gånger även leder till en ökad samhällelig motståndskraft mot kriminalitet.

I Sollentuna kommun når vifärre fall av stölder genom Stöldpreventivt arbete

Att utforma riktlinjer och ramverk för det förebyggande arbetet

I Sollentuna motverkar vi organiserad brottslighet genom

Att stävja rekryteringen av ungdomar till organiserad brottslighet Att försvåra etableringen av kriminella nätverk

Ökad samverkan med polisen och andra aktörer

I Sollentuna kommun stärker vi de goda krafterna genom Utökat stöd till existerande goda krafter

Samverkan med goda krafter i den ordinarie kommunala verksamheten

(9)

9

3 Skydd mot olyckor

Varje år sker omkring 1400 olyckor och bränder i Sollentuna². Förutom de mänskliga förlusterna som dessa olyckor för med sig i form av skador och dödsfall, sker årligen stora ekonomiska förluster till följd av skadad egendom och/eller skador på miljö- och kulturhistoriskt värdefulla platser. Sammantaget innebär olyckor en stor samhällelig förlust, vars kostnad vi tillsammans bär.

Lag (2003:778) om skydd mot olyckor påvisar att kommunen har en skyldighet att för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur den ska hantera olyckor. Kommunen ska enligt lagen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av dessa samt verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. Detta dokument är en del i detta arbete.

Brandsäkerhet 3.1

Varje år drabbas Sollentuna av cirka 700 bränder.³ Dessa bränder sker både i byggnader och i det fria och leder till, utöver årliga egendomsskador på många miljoner kronor, tragiska personskador och dödsfall.

Brandsäkerhetsarbetet i Sollentuna kommun kan delas upp i två delar, dels ett preventivt arbete med att förhindra bränder och dels ett hanterande arbete som bygger på att minimera skador och förluster när bränder ändå uppstår.

Trafiksäkerhet 3.2

Statistiken visar att det årligen sker ca 450 trafikolyckor i Sollentuna, där 90 % av olyckorna sker på det statliga vägnätet och där män är kraftigt överrepresenterade bland de omkomna.⁴ Att trafiken är en källa till otrygghet hos medborgare framkom i den trygghetsenkät som genomfördes hösten 2014, där 27 % av respondenterna uppgav att man upplevde otrygghet i trafiken.

För att människor ska känna sig trygga i det offentliga rummet i Sollentuna måste de kunna röra sig tryggt och obehindrat i kommunen, oavsett färdmedel.

Styrande för Sollentunas arbete med trafiksäkerhet är nollvisionen. Därför arbetar vi aktivt med att öka säkerheten på kommunens anläggningar.

2 Riskanalys 2014 Brandkåren Attunda

3 Riskanalys 2014 Brandkåren Attunda

4 En så stor andel som 96 % av de som omkommer i trafiken är män.

Sollentuna blir en mer trafiksäker kommun genom

Arbete för att öka säkerheten vid bil-, cykel- och gångvägar

Utbildnings- och informationsinsatser för förändrade attityder i trafiken I Sollentuna kommun stärker vi brandsäkerheten genom att

Hela kommunen ska involveras i det systematiska brandskyddsarbetet Utbildnings- och informationsinsatser med särskilt fokus på brandutsatta

områden

(10)

10

Vattensäkerhet 3.3

Antalet vattenaktivitetsrelaterade olyckor som inträffar beror till stor del på sommarvädret, där varmare väder vanligtvis innebär fler olyckor. Men det förekommer även olyckor vintertid då människor vistas på isbelagda vattendrag. Både kommunen och den enskilde kan arbeta för att höja vattensäkerheten.

Den enskilt viktigaste faktorn för att minska vattenrelaterade olyckor är att höja simkunnigheten bland medborgarna. Utöver detta placerar kommunen ut livräddningsutrustning vid badplatser och andra vattendrag för att möjliggöra räddningsinsatser när olyckan är framme.

För den enskilde kan vattensäkerheten höjas genom ett antal enkla men viktiga åtgärder. Nykterhet till sjöss och användandet av adekvat skyddsutrustning, såsom flytvästar, ispiggar och hjälmar, är exempel på åtgärder som den enskilde bör beakta vid vattenaktiviteter.

Fallprevention 3.4

Enligt MSB omkom år 2005 mer än 1500 personer i Sverige efter fallolyckor, och nära 75 000 personer skadades så svårt att de var i behov av vård.⁵ Utöver de stora konsekvenserna för den enskilde innebär fallolyckor kostnader för samhället, både i form av direkta vårdinsatser men även genom de (ofta långvariga) rehabiliteringsinsatser som krävs för att ge stöd till den enskilde att återfå en god hälsa efter en olycka.⁶

Med utgångspunkt i de personliga och samhälleliga kostnader som fallolyckor innebär har kommunen valt att aktivt arbeta med fallprevention i all offentlig miljö. Med ett förebyggande perspektiv och en anpassning av offentliga miljöer är ambitionen att minska fallolyckorna i kommunen.

5 Källa: ”Samhällets kostnader för fallolyckor”, MSB 0197-10

6 Den totala samhällskostnaden för fallolyckor i Sverige uppgick 2005 till 22 miljarder kronor.

Källa: ”Samhällets kostnader för fallolyckor”, MSB 0197-10 I Sollentuna kommun förebygger vi fallolyckor genom

Förebyggande insatser i t.ex. äldreboenden och servicehus Halkbekämpning i offentliga miljöer

Anpassning av offentliga miljöer för synskadade och funktionsnedsatta Genomförande av särskild riskanalys för fallolyckor

Sollentuna kommun blir en mer vattensäker kommun genom att Förbättra säkerheten i samband med aktiviteter vid vatten samt vid

vistelse på is

Öka simkunnigheten bland kommunens invånare Utbildningsinsatser i livräddning

(11)

Riskhänsyn i fysisk planering 3.5

Plan- och bygglagen (2010:900) ålägger alla kommuner att ta hänsyn till olika typer av risker vid planläggningen av mark, vatten och byggande. Risker kopplade till dessa områden identifieras i kommunens risk- och sårbarhetsarbete och inkluderar även anpassningar till klimatförändringar. I Sollentuna kommun är det Miljö- och byggnadskontoret som dagligdags arbetar med kontroll av regelefterlevnad och uppföljning av risker i den fysiska planeringen.

Sollentuna kommun tar hänsyn till risker i den fysiska planeringen genom Att i ett tidigt skede bedöma behovet av säkerhets- och

brottsförebyggande åtgärder i projektering och byggande Genomförande av särskilda riskanalyser vid kommunala projekt

(12)

12

4 Krisberedskap

Det svenska krisberedskapssystemet är uppbyggt för att skydda människors liv och hälsa, värna om samhällets funktionalitet och upprätthålla grundläggande värderingar såsom demokrati, rättssäkerhet samt mänskliga fri- och rättigheter.

Ansvaret för krisberedskap tydliggörs i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, där det anmodas att alla kommuner och landsting inför varje mandatperiod ska fastställa en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras.

Det svenska krisberedskapssystemet bygger på de tre övergripande principerna ansvarsprincipen, närhetsprincipen och likhetsprincipen.

Ovanstående principer innebär att de allra flesta kriser, åtminstone initialt, behandlas av kommunen. Detta ställer stora krav på Sollentunas krisberedskapsförmåga då kommunen ansvarar både för hanterandet av sårbarheter, upprätthållandet av grundläggande samhällsservice samt samordning av frågor inom kommunens geografiska område.

I Sollentuna kommun uppnår vi en hög krisberedskap genom Att säkerställa att samtliga bolag och förvaltningar har god insikt i

krisberedskapsarbetet

Stärkt förmåga till samverkan kring krishantering (före, under och efter en oönskad händelse).

Ansvarsprincipen

Den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden gör det också vid en kris. I ansvaret ligger även att samverka och samordna sig med andra aktörer för att samhällets samlade resurser ska kunna tillvaratas och användas effektivt i händelse av kris.

Närhetsprincipen

En kris hanteras där den inträffar, av de närmast berörda och ansvariga.

Likhetsprincipen

Under en kris bör organisation och arbetssätt så långt möjligt bygga på det som gäller under normala förhållanden.

(13)

13

5 Trygga utemiljöer

Trygghet skapas inte enbart genom förbättringar i den sociala miljön; även den fysiska miljön är av stor vikt för det trygghetsskapande arbetet. Med hjälp av relativt enkla medel, såsom säkerställandet av rena och upplysta utemiljöer, kan tryggheten på offentliga platser höjas.

I den medborgarenkät för trygghet och säkerhet som Sollentuna kommun genomförde hösten 2014 identifierades ett antal platser där medborgarna upplever otrygghet. Ett arbete har därefter inletts för att med olika medel höja den upplevda tryggheten på dessa platser.

Rent och snyggt 5.1

Ansvaret för att säkerställa en ren och trivsam kommun är gemensamt och skapar mervärde på en rad områden. En ren och snygg miljö ökar tryggheten samtidigt som steget till att skräpa ned är längre där det redan är rent och städat. Genom att hålla Sollentuna rent och snyggt kan tryggheten i kommunen öka samtidigt som vi bygger en stolthet och samhörighet till kommunen.

Människors attityd till nedskräpning är den enskilt viktigaste pusselbiten för en ren och snygg kommun, men kommunen kan underlätta detta arbete genom att städa när och där det behövs samt genom att underlätta för medborgarna att hålla rent, med hjälp av papperskorgar, återvinningsstationer etc.

Ljussättning/belysning 5.2

Sollentuna kommun arbetar med att förbättra och utöka belysningen på en rad platser. En väl planerad belysning kan skapa en positiv spiral, där ökad trygghet garanterar att människor vågar röra sig ute på gator och torg. Detta kan i sin tur öka tryggheten eftersom just befolkade platser i sig verkar trygghetshöjande.

En väl planerad utomhusbelysning kan således ha en positiv effekt både på det brottsförebyggande och på det trygghetsskapande arbetet. Vidare signalerar en god utomhusbelysning att området är omhändertaget, vilket ökar stoltheten och känslan av tillhörighet i sitt närområde.

Vi håller Sollentuna kommun ren och snygg genom

Att engagera alla delar av samhället i arbetet mot nedskräpningen Utbildnings- och informationsinsatser för att öka medvetenheten om

nedskräpningens kostnader och effekter på miljön

I Sollentuna kommun arbetar vi med ljussättning/belysning genom Förbättrad belysning på allmän plats för ökad trygghet

Tillvaratagande av förslag från medborgarenkät (2014) Ljussättning utifrån det brottsförebyggande perspektivet

(14)

14

Trygga mötesplatser 5.3

Att kunna känna sig trygg när man rör sig i kommunen ska vara en självklarhet, oavsett var eller när man befinner sig. Precis som för belysningen kan trygga mötesplatser skapa en positiv spiral med fler personer som vistas i de offentliga miljöerna vilket ytterligare stärker den upplevda trygghetskänslan.

I Sollentuna kommun pågår ett arbete med att identifiera och åtgärda otrygga platser. Ambitionen är både att höja tryggheten vid befintliga mötesplatser samt att vid behov skapa nya platser där människor kan mötas och vara.

Trygg kollektivtrafik 5.4

Sollentuna ska vara en tillgänglig kommun både dagtid och på natten.

Trafikanter ska känna sig trygga med att använda sig av kollektivtrafiken då detta även påverkar miljön. Då Sollentuna är en växande kommun är kollektivtrafiken av stor betydelse för dess tillväxt. Därför måste kollektivtrafiken vara ett attraktivt alternativ för alla medborgare.

I Sollentuna kommun skapar vi trygga mötesplatser genom Att utveckla kommunens parker och naturområden Stimulerande och inspirerande lekparker

Förbättra utemiljöerna i våra verksamhetsfastigheter

I Sollentuna kommun gör vi kollektivtrafiken tryggare genom Närvaro av vakter och/eller trygghetsvärdar

Upplysta och säkra hållplatser

(15)

15

6 Social hållbarhet

Att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för medborgare är centralt för trygghetsarbetet i kommunen. Social hållbarhet rymmer en rad samhälleliga insatser som har identifierats som särskilt viktiga för Sollentunas långsiktiga och förebyggande trygg- och säkerhetsarbete.

Social trygghet 6.1

Social trygghet är en grundpelare i trygghets- och säkerhetsarbetet. Det handlar bland annat om att fånga upp de som behöver olika former av hjälp för att skapa trygghet för sitt eget och andras (t.ex. familjers) liv och välmående.

Genom ett gediget arbete med social trygghet kan även problem kopplat till socialt utanförskap undvikas, vilket gynnar både de enskilda individerna och kommunen som helhet. Prioriterat i detta arbete är jämlikhet, likabehandling och folkhälsa.

Delaktighet och inflytande 6.2

I Sollentuna ska alla medborgare ha samma möjligheter till delaktighet och inflytande. Sollentuna kommun genomför en rad insatser för att öka delaktigheten och det medborgerliga inflytandet i kommunen. Till exempel genomförs ett aktivt arbete med att stärka dialogen med medborgarna samt att genomföra utbildnings- och informationskampanjer för att öka röstdeltagandet.

Känslan av delaktighet är en kugge i detta arbete, varför kommunen genom medborgarenkäter och särskilda trygghetsråd låter medborgare komma till tals.

I Sollentuna kommun uppnår vi ökad delaktighet och inflytande genom Att öka den kommunala verksamhetens tillgänglighet

Att möjliggöra bättre dialog med invånarna

Utbildnings- och informationskampanjer för att tydliggöra invånarnas möjlighet att påverka den kommunala verksamheten samt för att öka röstdeltagandet

Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling

I Sollentuna kommun uppnår vi social trygghet genom

Ökad samverkan inom kommunen samt med externa aktörer i förebyggande frågor

Psykosocialt arbete

Arbete för minskat missbruk av alkohol, narkotika och doping Att trygga barns uppväxt

(16)

16

Ekonomisk trygghet 6.3

Ekonomisk trygghet är en viktig byggsten i skapandet av ett tryggare Sollentuna. Att motverka ekonomiskt utanförskap är centralt för att minimera grogrunden för kriminalitet och sociala problem. Att stärka den ekonomiska och tryggheten i kommunen är således en investering för framtiden.

Arbetet med ekonomisk trygghet är ett sätt att proaktivt angripa trygghetsrelaterade problem, då det möjliggör för individer att i större utsträckning påverka sina liv.

Utbildning och sysselsättning 6.4

Utbildning är en viktig komponent i arbetet med trygghetsrelaterade samhällsfrågor. Utbildning ger möjlighet till bl.a. större konkurrenskraft på arbetsmarknaden, högre lön och levnadsvillkor, samt större kunskap om samhället och därigenom delaktighet och inflytande.

Centralt för kommunen är att skapa förutsättningar för att samtliga medborgare ska komma i arbete eller få en relevant utbildning för att stärka möjligheterna för framtida jobb. För barn och unga är det viktigt att insatser görs för att säkerställa att alla barn ska klara skolan och att alla som behöver särskilt stöd får detta utan dröjsmål.

I Sollentuna kommun uppnår vi ekonomisk trygghet genom Att säkerställa att medborgare vid behov har tillgång till

försörjningsstöd

Fortsatt strävan efter jämlik tillgång till räddningstjänst, polis, vårdcentraler och samhällsservice för kommunens alla medborgare

I Sollentuna kommun uppnår vi god utbildning och sysselsättning genom

Arbete för att alla barn ska klara skolan

Arbete för att alla elever ska känna sig trygga i skolan Att underlätta etableringen i arbetslivet och öka deltagandet i

utbildningar

Att öka sysselsättningsgraden, särskilt bland de unga och utrikesfödda som idag har svag anknytning till arbetsmarknaden

Aktivt samarbete med näringslivet

(17)

7 Bilaga – målsättningar och åtaganden

Årligt utdrag ur nämndernas verksamhetsplaner samt gemensam planering och samverkan mellan kommun, bolagen, Brandkåren Attunda och lokalpolisområde nord. Revideras årligen.

Övergripande åtgärder för ökad trygghet och säkerhet 7.1

Målsättning Beskrivning av projekt (åtagande/utvecklingsområde) eller löpande verksamhet

Ansvarig Medverkande Uppföljning

Ett systematiskt trygghets- och säkerhetsarbete

Systematiskt säkerhetsarbete (löpande verksamhet)

Kommunlednings- kontorets säkerhetsenhet

Samtliga förvaltningar och bolag

Ökad dialog med medborgarna så att rätt insatser görs

Instifta ett Trygghetsråd, där medborgare bjuds in att delta i diskussionen om hur vi kan göra Sollentuna tryggare (åtagande)

Utbildning och

information för att stärka den enskildes förmåga att bidra till en tryggare och säkrare kommun

Fokus Sollentuna (åtagande) Kommunlednings- kontorets säkerhetsenhet

Samtliga förvaltningar

Ett brett och samordnat förebyggande arbete mot brott, olyckor och kriser

Ökad samverkan med externa aktörer, t.ex. myndigheter, organisationer, näringsliv (utvecklingsområde)

Samtliga förvaltningar och bolag inom kommunen Ökad intern samverkan mellan

förvaltningarna (utvecklingsområde)

Respektive förvaltning/bolag

Samtliga förvaltningar Att bygga en god förmåga

att agera vid inträffade olyckor och kriser

Årliga krisövningar, centralt och på förvaltningsnivå (åtagande)

Utveckling av krisplaner (åtagande) Respektive förvaltning/bolag

Genomförande av riskanalyser för kärnverksamheten (åtagande)

Respektive förvaltning/bolag

(18)

18

Brottsförebyggande verksamhet 7.2

7.2.1 Ungdomskriminalitet

Skapa en meningsfull sysselsättning (skola, arbete och fritid) för ungdomar

Arrangera fritids- och kulturaktiviteter för ungdomar, ge stöd och bidrag till ungdomars egna initiativ,

föreningsbidrag m.m. (löpande verksamhet)

Kultur- och fritidskontoret

Starta Teater Satellitens dagliga verksamhet (åtagande)

Kultur-och fritidskontoret

Satelliten

Ökad tillgång till anläggningar för föreningar med ungdomsverksamhet,

”öppen” verksamhet, ”öppna hallar”, spontanidrottsplatser, gruppverksamhet/

samverkan med studieförbund, simundervisning, läger/kollon, feriepraktik/sommarprao, tempererade badanläggningar (utvecklingsområde)

Satsa på ungdoms- och fritidsgårdskoordinatorer (utvecklingsområde)

Kultur-och fritidskontoret Barn- och utbildnings- kontoret Genomför utvärdering/ genomlysning

av kommunens fritidsgårdsverksamhet (ej idrottshallar för föreningsliv och skolor) utifrån ungdomar, politiker och tjänstemannaperspektiv. (åtagande)

Kultur-och fritidskontoret Barn- och utbildnings- kontoret Ökad samverkan inom

kommunen samt med externa aktörer

Genomför utsättningsmöten helger, skicka ut veckoinformationsbrev och lovbrev (åtagande)

Kultur-och fritidskontoret Barn- och utbildnings- kontoret Tidiga insatser vid tecken på

kriminalitet, bl.a. med hjälp av sociala insatsgrupper (löpande arbete)

Socialkontoret Polisen

Kommunlednings kontorets säkerhetsenhet Fältteamets arbetsområde, orossamtal

etc. (löpande verksamhet)

Socialkontoret

Undersök möjligheterna att utveckla gemensamma team för personer med

Socialkontoret Socialkontoret

(19)

19 samsjuklighet (psykisk ohälsa och missbruksproblematik) (åtagande)

Beroende- mottagningen Arbeta för minskat missbruk av

alkohol, narkotika och doping (utvecklingsområde)

Socialkontoret Barn- och utbildnings- kontoret Utbildning- och arbetsmarknads- kontoret

7.2.2 Våldsbrott

Nolltolerans mot våld Utveckla våldsförebyggande arbete (utvecklingsområde)

Socialkontoret (samordnar)

Kultur- och fritidskontoret Socialkontoret Barn- och utbildnings- kontoret Tjejjouren

7.2.3 Skadegörelse/klotter

Kontinuerligt arbete för att skapa en trivsam och attraktiv närmiljö

Håll rent och snyggt (löpande verksamhet)

Trafik- och fastighetskontoret

Tvätta bort klotter omedelbart efter att det upptäcks, för att minska

incitamenten att klottra (utvecklingsområde)

Utbildnings- och arbetsmarknads- kontoret (arbetscenter)

Insatser för ökad samhörighet och medborgerligt ansvarstagande

Satsningar på fritidsaktiviteter (utvecklingsområde)

Kultur- och fritidskontoret Barn och

utbildningskontoret k

Utbildnings- och arbetsmarknads- kontoret

Informationsinsatser på skolor om samhällskostnaderna från klotter och skadegörelse (åtagande)

Trafik- och fastighetskontoret

(20)

20

Barn och utbildnings- kontoret Utbildnings- och arbetsmarknads- kontoret Förbättrad möjlighet att

upptäcka och rapportera skadegörelse

Ökad samverkan mellan Trafik- och fastighetskontoret och berörda aktörer (utvecklingsområde)

Polis

Räddningstjänst Föreningar Skolor Näringslivet SL

Samverkan med externa aktörer, t.ex.

kollektivtrafiken (löpande verksamhet)

SL

7.2.4 Stöld och tillgrepp

Stöldpreventivt arbete Utbildning och information till allmänheten gällande den enskildes ansvar (utvecklingsområde)

BRÅ

Kommunlednings- kontorets säkerhetsenhet Polis

Bevakning i stöldutsatta områden (utvecklingsområde)

Minskad kontanthantering (utvecklingsområde)

Information till grupper/områden där bedrägerier och stölder är vanligt förekommande om hur man kan skydda sig (utvecklingsområde)

Polis Kommunlednings

kontorets säkerhetsenhet Samtliga förvaltningar/

kommunikation Utforma riktlinjer och

ramverk för det förebyggande arbetet

BRÅ Kommunlednings

kontorets säkerhetsenhet

(21)

21

7.2.5 Organiserad brottslighet

Stävja rekryteringen av ungdomar till organiserad brottslighet

Främja de sociala insatsgruppernas arbete (utvecklingsområde)

Socialkontoret Polis

Öka kunskapen hos ungdomar genom informations- och

utbildningskampanjer i skolor (utvecklingsområde)

Polis Kommunlednings

kontorets säkerhetsenhet

Försvåra etableringen av kriminella nätverk

Kunskapslyft bland tjänstemän i berörda förvaltningar kring kriminella nätverks arbetssätt

(utvecklingsområde)

Sollentuna hem Fastighetsbolag

Aktivt motarbeta kriminella

organisationers köp eller förhyrning av fastigheter (löpande verksamhet) Ökad samverkan med

polisen och andra aktörer

Förebygga bidrags- och bedrägeribrott genom att utbilda kommunens handläggare inom socialtjänst samt vård och omsorg i hur kriminella nätverk agerar (utvecklingsområde)

Kommunlednings- kontorets säkerhetsenhet Polis

Socialkontoret Vård- och omsorgskontoret Trafik- och fastighetskontoret

7.2.6 Goda krafter

Utökat stöd till

existerande goda krafter

Utbildning och kunskapsseminarier (åtagande)

Kommunlednings- kontorets säkerhetsenhet Samverkan med goda

krafter i den ordinarie kommunala

verksamheten

Ökad samverkan mot brott genom synlighet, informationsmöten, utbildning, skapande av nätverk i kommundelarna (utvecklingsområde)

Utöka grannsamverkan genom synlighet, uppsökande, samverkande med kommunens alla aktörer (utvecklingsområde)

Polis

(22)

22 Utveckla samarbetet med

civilsamhället (utvecklingsområde)

Utbildnings- och arbetsmarknads- kontoret

Socialkontoret Kultur- och fritidskontoret

Skydd mot olyckor 7.3

7.3.1 Brandsäkerhet

Hela kommunen ska involveras i det systematiska brandskyddsarbetet

Riktlinjer och rutiner tillgängliga på Solsidan (åtagande)

Kontinuerlig brandutbildning av alla kommunanställda (löpande verksamhet)

Kommunlednings- kontorets säkerhetsenhet Utrusta kommunens samtliga

fastigheter med automatiskt brandlarm kopplat till larmcentral (åtagande)

Kommunlednings kontorets säkerhetsenhet

Utbildnings- och informationsinsatser med särskilt fokus på

brandutsatta områden

Räddningstjänsten Hela kommunen Sollentuna Energi Sollentuna Hem Fastighetsägare

7.3.2 Trafiksäkerhet

Arbete för att öka säkerheten vid bil-, cykel- och gångvägar

Genomför cykelplanen enligt beslutade handlingsplaner (åtagande)

Trafik- och naturavdelningen

Indikatorer angivna i planen Ta fram en parkeringsplan (åtagande) Trafik- och

fastighetskontoret

Uppföljningsk riterier arbetas fram

God skötsel av gång och cykelvägar (löpande verksamhet)

Inkomna felanmälninga r, NRI Förbättrad sikt, exempelvis genom

borttagande av träd, buskage och andra

Uppföljning efter nya

(23)

23 skymmande föremål

(utvecklingsområden)

riktlinjer

Utbildnings- och informations-insatser för förändrade attityder i trafiken

Trafiksäkerhet i dialog med boende, 30-direktivet (utvecklingsområde)

Egna mätningar, inkomna synpunkter

7.3.3 Vattensäkerhet

Förbättra säkerheten i samband med aktiviteter vid vatten samt vid vistelse på is

Ta fram rutinbeskrivningar för pedagogisk personal och

omsorgspersonal vid vistelse på is, t.ex. vid pimpling/skridskoåkning (åtagande)

Kultur och fritid Trafik- och fastighetskontoret Kommunlednings kontorets säkerhetsenhet Räddningstjänsten Aktualisera vikten av kunskap,

utrustning och sällskap vid vistelse på naturis (utvecklingsområde)

Tillhandahåll och underhålla livräddningsutrustning på kommunal mark (löpande verksamhet)

Tillhandahåll flytvästar och säkerhetspaket för is för lån/

korttidsuthyrning (löpande verksamhet)

Öka simkunnigheten bland kommunens invånare

Simundervisning för alla elever så att de kan nå simkunnighetsmålen i läroplanen (löpande verksamhet)

Barn- och

utbildnings-kontoret

Simundervisning för barn i de tidiga skolåren (löpande verksamhet)

Barn- och

utbildnings-kontoret

Utökad undervisning för vuxna som saknar simkunskaper

Utbildningsinsatser i livräddning

Kommun- övergripande Kommunlednings kontorets säkerhetsenhet Räddningstjänst

(24)

24

7.3.4 Fallprevention

Förebyggande insatser i t.ex. äldreboenden och servicehus

MBS program för äldres säkerhet, peppar peppar och bättre balans.

www.msb.se/sv/forebyggande/aldres- sakerhet

Vård- och omsorgskontoret

Halkbekämpning i offentliga miljöer

Trafik- och fastighetskontoret Anpassning av offentliga

miljöer för synskadade och funktionsnedsatta

Genomförande av särskild riskanalys för fallolyckor

KLK:s säkerhetsenhet

7.3.5 Riskhänsyn i fysisk planering

I ett tidigt skede bedöma behovet av säkerhets- och brottsförebyggande i projektering och byggande

Ta fram riktlinje och ramverk i upphandlingsprocessen (åtagande)

Kommunlednings- kontoret

Stadsbyggnadsavd elningen Kommunlednings kontorets säkerhetsenhet Genomförande av

särskilda riskanalyser vid kommunala projekt

Kommunledningsko ntorets stads- byggnadsavdelning

Kommunlednings kontorets säkerhetsenhet

Krisberedskap 7.4

Samtliga bolag och förvaltningar ska ha god insikt i krisberedskaps- arbetet

Kontinuerligt krisberedskapsarbete, utbildning och övning (löpande verksamhet)

Kommunledningsko ntorets

säkerhetsenhet

Stärkt förmåga till samverkan kring

krishantering (före, under och efter en oönskad

Öka förmågan hos förvaltningar och bolag att samverka i kris samt att koordinera de egna insatserna med övriga verksamheter

Kommunledningsko ntorets

säkerhetsenhet

(25)

25

händelse) (utvecklingsområde)

Trygga utemiljöer 7.5

7.5.1 Rent och snyggt

Engagera alla delar av samhället i arbetet mot nedskräpningen

Engagera skolor och förskolor i ”Håll Sverige Rent” (åtagande)

Barn- och utbildnings- kontoret Utbildnings- och arbetsmarknads- kontoret Utbildnings- och

informationsinsatser för att öka medvetenheten om nedskräpningens kostnader och effekter på miljön

Synliggör det befintliga

renhållningsarbetet; städa när och där folk ser det (utvecklingsområde)

7.5.2 Ljussättning/belysning

Förbättrad belysning på allmän plats för ökad trygghet

Förbättra belysningen på cykel- och gångvägar samt i tunnlar och parker (utvecklingsområde)

Sollentuna Energi Kommunlednings kontorets säkerhetsenhet Stadsbyggnads- avdelningen

Trygghets- enkät, NRI

Tillvaratagande av förslag från medborgarenkät (2014)

Medverka i Trygghetsrådet (åtagande) Kommunledningsko ntorets

säkerhetsenhet

Trafik- och fastighetskontoret Stadsbyggnads- kontoret Ljussättning utifrån det

brottsförebyggande perspektivet

Belysningsdirektivet Trafik- och fastighetskontoret Kommunledningsko ntoret

Stadsbyggnads- avdelningen

Kommunlednings kontorets säkerhetsenhet Brottsförebyggan de rådet

(26)

26

7.5.3 Trygga mötesplatser

Utveckla kommunens parker och naturområden

Trafik- och fastighetskontoret Kommunledningsko ntoret

Stadsbyggnadsavdel ningen

Stimulerande och inspirerande lekparker

Trafik- och fastighetskontoret Kommunledningsko ntoret

Stadsbyggnadsavdel ningen

Förbättra utemiljöerna i verksamhetsfastigheter

Trygga och säkra idrottsplatser (löpande verksamhet)

Trafik- och fastighetskontoret Kultur- och fritidskontoret Trygg och säker miljö i förskola och

skola (löpande verksamhet)

Barn- och utbildnings- kontoret

7.5.4 Trygg kollektivtrafik

Närvaro av vakter och/eller trygghetsvärdar

Öka närvaron av polis, vakter, trygghetsvärdar etc.

SL Polis

Kommunlednings kontorets säkerhetsenhet Upplysta och säkra

hållplatser

Arbeta med situationella åtgärder med fokus på information, tydlighet, social kontroll och belysning

SL Trafik- och

fastighetskontoret

Underlätta felanmälan av trasig belysning etc., samt säkerställ att fel åtgärdas snabbt. (utvecklingsområde)

SL Trafik- och

fastighetskontoret

(27)

27

Social hållbarhet 7.6

7.6.1 Social trygghet

Ökad samverkan inom kommunen samt med externa aktörer i förebyggande frågor

Etablera programgrupper och utöka samverkan kring motverkande av gängbildning och social oro, utifrån gemensam checklista

Socialkontoret, Kommunledningsko ntorets

säkerhetsenhet

Samtliga

förvaltningar Årsvis RSA

Samordning och arbete i den politiska ledningsgruppen i förebyggande frågor (löpande verksamhet)

Socialkontoret (samordning)

Socialkontoret Barn- och utbildnings- kontoret Utbildnings- och arbetsmarknads- kontoret Kultur- och fritidskontoret Vård- och omsorgskontoret Lokala BRÅ Tidig samverkan – involvera

familjecentralerna (löpande verksamhet)

Socialkontoret MBC BVC

Öppna förskolan Socialkontoret Samverkan med förskolor Socialkontoret

Samverkan för barn och unga i behov av särskilt stöd (enligt BUS-avtalet) (löpande verksamhet)

Roterande ordförandeskap, socialkontoret samordnar Genomför samordnade insatser till

utsatta områden (utvecklingsområde)

Socialkontoret BRÅ

Utveckla arbetet med samordnade individuella planer för barn och ungdomar (utvecklingsområde)

Socialkontoret Socialkontoret (ihop med Landstinget) Barn- och utbildnings- kontoret Utbildnings- och arbetsmarknads- kontoret Andra aktörer