• No results found

STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2002

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2002"

Copied!
13
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

STYRELSENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2002

FRÅN STYRELSEN

ÅRET SOM GICK – 2002

År 2002 präglades av att det var valår och landets galopperande ohälsotal var ett av huvudnumren i debatten inför valet. I analysen av orsakerna till de stigande ohälsotalen fanns det lika många

förklaringar som debattörer och situationen blev sedan närmast helt låst, eftersom valresultatet innebar en kraftig försening av beslutsmöjligheterna kring det då lagda Jan Rydhs förslag HPH och när man väl hade ordnat leden inom regeringen, så tillsattes en trepartsdelegation där parterna skulle försöka

förhandla sig fram till ett förslag under överinseende av Kenth Pettersson. När det började bränna till i de här förhandlingarna lämnade Svenskt Näringsliv trepartssamtalen och det uppstod ett visst vakuum när det gäller arbetsmiljö- och ohälsofrågorna. Företagshälsovården var till en början kraftigt i fokus, särskilt under inledande delen där Jan Rydh och HPH hade stort inflytande. Sedan övergick debatten till att mer koncentrera sig på mer repressiva frågor som fuskdebatt, svekdebatt, attitydförändringar o.s.v. och där andra aktörer skulle kunna var mer aktiva för att kunna påverka ohälsan.

Svenska Företagsläkarföreningen har fått arbeta under de här förhållandena och under den inledande delen av året arbetade vi väldigt hårt med att involvera och påverka HPH-utredningen och de olika aktörerna inom Svenskt Näringsliv, politiska partier, media, egna led, Läkarförbundet, Föreningen Svensk Företagshälsovård, lokalföreningar m.fl.

Efter valutgången blev läget mera osäkert och det blev svårare också för oss att hitta de rätta faserna för lobbyarbete. Dock har det uppstått mycket goda förhållanden och samarbetspartner inom treparts- samtalen, inom Riksförsäkringsverket, Läkarförbundet, de flesta politiska partierna och en rad olika organisationer.

Detta har gjort att vi har kunnat fortsatt arbeta och det har åter resulterat i att företagshälsovården verkligen är i centrum och det vi skrev förra året gäller fortfarande – nu gäller det att ändra fokus från att synas till att infria förväntningarna. De sedan förra året igångsatta aktiviteterna med bl.a.:

1. Att utveckla specialiteten tillsammans med specialiteten Yrkes- och miljömedicin har

fortskridit och vid den specialistrevision som nu har varit har man godtagit den nya specialiteten kallad Arbets- och Miljömedicin.

2. Det påbörjade handledningsarbetet är nu startat och det har åter varit en ny handledarkurs och de planeras ytterligare en. Handledningsarbetet har kommit igång och börjar få en mycket god struktur.

3. Skapat möjlighet att fördubbla företagsläkarkursen. Så har skett i såväl Stockholm på Arbetslivsinstitutet (ALI), men också påbörjats en regionalisering med en ny kurs under något annorlunda former i Göteborg. Den kursen beräknas också förnyas liksom att behålla

fördubblingen på ALI.

(2)

4. Metod- och forskningsutveckling inom FHV – Kvalitetssäkring ”Best practise” har satts igång. Arbetet sker i samråd med Föreningen Svensk Företagshälsovård och ALI:s

utbildningsråd.

5. Den tidigare studien av Hälsa och Livskraft har emanerat i en nu färdig utbildningsmanual på 20 poäng inom området organisation och hälsa, numera kallad Organisations- och

hälsovetenskap. Kursen kommer att bedrivas med hjälp av ALI och vara en pilot som startar hösten 2003 för att sedan kunna permanentas, om allt fungerar som det är tänkt.

6. Förhandlingar med Landstingsförbundet och ”Riksvårdsavtal” har stagnerat. Det politiska läget i slutet av året gjorde att det var omöjligt att komma vidare. Frågan hålls dock vid liv och lobbyarbete – förhandlingsarbete fortgår.

Hela styrelsen har varit starkt involverad i detta arbete. Styrelsearbetet har förändrats något sedan tidigare då styrelsemedlemmarna har fått specialområden att bevaka, för att på sätt både kunna fördjupa sig och därigenom underlätta hela styrelsearbetet. Förutom arbetet som pågår inom specialistsamman- slagningen med regelbundna möten har det också krävts en hel del kraft för att få handlednings- utbildningen att fungera på ett bra sätt. Sedan tillkommer styrelsearbetet i föreningen och det till- sammans med Föreningen Svensk Företagshälsovård och Programrådet, vilket är en viktig länk mellan professionerna och mellan Svenska Företagsläkarföreningen, FSF och ALI. Nytt för året har också varit en rad olika aktiviteter ute hos lokalföreningarna. Ett 40-tal föredrag och sammankomster har

förekommit för att stärka företagshälsovårdens roll och ge ny inspiration och kunskap, inte minst inom området som har med organisation och hälsa att göra samt det promotiva arbetet inom företagshälso- vården. Sammantaget kan vi räkna ihop till 86 möten i den verksamhet som styrelsen har varit invol- verad i.

Arbetsmarknaden inom arbetsmiljöområdet i allmänhet och för företagsläkare i synnerhet ser mycket bra ut. Ett stort bekymmer ligger framför oss och det är generationsskiftet samt att kunna rekrytera tillräckligt många företagsläkare, f.f.a. blivande företagsläkare, för att klara av det ökande behovet som vi anar framöver. Kritiska framgångsfaktorer är kompetensutveckling, utbildningskapacitet, omgiv- ningens förtroende för företagshälsovårdens kompetens, att förmedla sambandet mellan hälsa, effek- tivitet, lönsamhet samt att kunna rekrytera nyckelpersoner i tillräcklig mängd och kvalitet för framtida företagshälsovårdsarbete.

Inför de år som kommer har det dykt upp ett bekymmer när det gäller vår möjlighet att exponera våra tankar, såväl externt som internt. Det tryckeri som har hjälpt oss med att trycka vår tidning har sagt upp sitt avtal, i huvudsak av ekonomiska skäl och här pågår nu en diskussion om att skaffa en ny leverantör eller att samverka med andra producenter. Det är viktigt för vår ”visibility ”– synbarhet, att vi har en tidskrift där vi kan ha debatt och intern information. Vi skulle också behöva en mer livfull hemsida och f.f.a. skulle vi behöva många fler av företagsläkarna ute i debatten i såväl press som andra arenor. Det blir en stor utmaning inför framtiden.

UTBILDNING/HANDLEDARUTBILDNING

För att möta behovet av företagshälsovård framöver har staten tillsatt pengar som skall användas till att öka utbildningsinsatserna. När det gäller företagsläkare startade en extra kurs på ALI 2002 plus att man startade en kurs i Göteborg. Under 2003 kommer två kurser att starta, en i Stockholm och en i Göteborg. Detta medför att vi så småningom betar av den kö som sedan länge har funnits till utbild-

(3)

ningen. Framöver gäller det således att stimulera kollegor att bli företagsläkare så att vi blir tillräckligt många för att möta de framtida behoven. Det är viktigt att fylla upp kurserna framöver.

Fram till att samutbildningen med yrkes- och miljömedicinarna kommer igång fortsätter de nuvarande kraven för att få ut specialistintyget. Nämligen, specialistkompetens i patientintensiv specialitet, genomgången teoretisk kurs för företagsläkare samt två års handledd praktiktjänstgöring.

En viktig del i den nuvarande utbildningen är således praktiktjänstgöringen på två år. Under denna period skall man ha kontakt med en handledare enligt ett visst schema. ALI och Företagsläkar- föreningen har utbildat va 70 handledare vid tre olika tillfällen. Denna tvådagars kurs kommer vi att upprepa åtminstone ytterligare en gång för att nå upp till ca 100 handledare fördelade över hela landet.

Utöver nämnda utbildningar har en grupp med C.G. Sandberg i spetsen utarbetat ett program för en 20- poängskurs i organisations- och hälsovetenskap. Detaljerna kring kursens innehåll och ett lämpligt universitet för utbildningen diskuteras f.n. av berörda parter. Förhoppningsvis kan starten ske till höst- terminen 2003.

LÄKARFÖRBUNDETS UTBILDNINGS- OCH FORSKNINGSDELEGATION (UFO)

SFLF har en adjungerad plats med närvarorätt i UFO.

Socialstyrelsens specialitetsutredning är den fråga som varit mest betydelsefull för SFLF att bevaka under 2002.

SPECIALITETEN FÖRETAGSHÄLSOVÅRD

Kön till företagsläkarutbildning minskade betydligt under året. Två nya kurser startade under hösten.

Ett extra tillskott av utbildningspengar gjorde det möjligt för Yrkes- och Miljömedicinska institutionen i Göteborg att starta en kurs och samtidigt började en ny kurs vid Arbetslivsinstitutet.

SFLF och Yrkes- och Miljömedicinska föreningen har under året fortsatt arbetet med utformningen av vår gemensamma nya specialitet – arbets- och miljömedicin. En mycket väsentlig del ar arbetet har varit att informera Socialstyrelsens specialitetsutredare Gudmar Lundqvist om arbetet. Det har resulterat i att arbets- och miljömedicin finns med som en enskild basspecialitet i de arbetsmaterial som presenterats hittills och inget tyder på att en ändring sker inför det slutförslag utredaren lämnar till Socialstyrelsen.

Förslag till utbildningsbok är klart när det gäller de övergripande målbeskrivningarna och övergripande utbildningsplan. Vår stora utmaning nu är att fe till stånd en dialog med bl.a. Landtingsförbundet om finansiering och inrättande av ST-tjänster

LÄKARFÖRBUNDETS FÖRHANDLINGSDELEGATION (FD)

Företagsläkarföreningen har endast en adjungerad plats i FD (fn Bengt Lindén). Föreningen delges Alla handlingar, men vi förväntas inte närvara annat än på särskild kallelse.

.

(4)

LÖNEFÖRHANDLINGAR

Enligt statistik för år 2002 har lönerna för företagsläkare inom den privata sektorn (inbyggd

företagshälsovård, företagshälsovårdscentraler, branschhälsovård samt AB Previa) höjts med i genomsnitt 3,5 procentenheter räknat på medianlönen.

Lönerna för offentligt anställda företagsläkare har under år 2002 höjts med 4,5 procentenheter.

Lönerna för skolläkare har under år 2002 höjts med i genomsnitt 4 procentenheter. Liksom föregående år har löneenkäten behandlats separat för skolläkare.

Kollektivavtalet med Föreningen Vårdföretagarna, sektion D (företagshälsovård) gällde fram till 2002- 12-31. Nytt avtal träffades 2003-02-05 som gäller fr.o.m. 2003-01-01 och tillsvidare. Dessutom har ett statistikavtal träffats.

Kollektivavtalet med Vårdföretagarna, sektion E & F (vård och behandling) gäller fr.o.m. 2002-01-01 tillsvidare.

Kännetecknande för dessa bägge avtal är att lönebildningen sker lokalt på företagen och att

läkarförbundet har lokal konflikträtt, det senare unikt på den svenska arbetsmarknaden när avtalet först tecknades.

Kollektivavtal med Kooperationens Arbetsgivarförbund (KFO) samt med Arbetsgivaralliansen gäller tillsvidare.

Sveriges läkarförbund har ansökt om medlemskap i Privattjänstemannakartellen, PTK.

(5)

FÖRENINGENS EKONOMI

Betr föreningens ekonomi hänvisas till kassaförvaltarens berättelse.

2003-03-15

Johnny Johnsson Kerstin Marinko Jan Settergren

Ordförande v Ordförande Sekreterare

Mats Berg Bengt Lindén Bo G. Andersson

Kassaförvaltare Ledamot Ledamot

Kjersti Sleman Ledamot

(6)

REMISSER OCH YTTRANDE

Nedanstående remisser har under verksamhetsåret 2002 besvarats av föreningen:

¾ Reviderade läkarregler – förslag till nya etiska regler (Sv läkarförbund)

¾ Remiss: Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet (SOU 2002:5)

¾ Remiss: Utnyttja företagshälsovården bättre (SOU 2002:29)

¾ Remiss: Stöd till AT- och ST-läkare som riskerar att ej få sin tjänstgöring godkänd

¾ Remiss: I forskningens utmarker – ett handlingsprogram om den medicinska forsningen utanför universitetssjukhusen

¾ Remiss: Betänkandet personlig integritet i arbetslivet (SOU 2002:18)

¾ Remiss: Tid – för arbete och ledighet (SOU 2002:58)

¾ Remiss: Förebyggande patientsäkerhet – Förslag till ny hanteringsordning av patientkritik- /anmälningar och avvikelserapporter

¾ Remiss: Betänkande (SOU 2002:80) Koncentrerad arbetsskadehandläggning för likformighet och rättvisa

(7)

ANTAL LOKALAVDELNINGAR

Antal med- Antal full-

lemmar 011201 mäktigemandat

371 Stockholm 234 8

373 Östergötland 40 3

374 Småland 47 3

376 Skåne 100 4

377 Västsvenska 178 6

378 Värmland-Närke 41 3

379 Mälardalen 69 3

380 Gävle-Dala 43 3

381 Mellersta Norrland 31 3

382 Övre Norrland 32 3

815 39

(8)

STYRELSEN OCH ÖVRIGA FUNKTIONÄRER UNDER VERKSAMHETSÅRET

020101-0204-18 020418-021231 Mandat-

period

Ordförande

Johnny Johnsson Johnny Johnsson -2003

Vice ordförande

Kerstin Marinko Kerstin Marinko -2004

Sekreterare

Jan Settergren Jan Settergren -2004

Kassaförvaltare

Mats Berg Mats Berg -2003

Ordinarie styrelseledamöter

Bengt Lindén Bengt Lindén -2004

Bo G. Andersson Bo G. Andersson -2004 Kjersti Sleman Kjersti Sleman -2003

Adjungerad Eva Garén 2003 ledamot

Styrelsens arbetsutskott

Johnny Johnsson Johnny Johnsson Kerstin Marinko Kerstin Marinko Jan Settergren Jan Settergren

Utbildningsutskottet

Mats Berg Mats Berg

Kerstin Marinko Kerstin Marinko

Revisorer

Kerstin Stenberg Kerstin Stenberg Birger Rexed Birger Rexed

Revisorssuppleanter

Jan Parke Jan Parke

Peter Fonyad Peter Fonyad

(9)

Fullmäktige i Sveriges läkarförbund Johnny Johnsson Johnny Johnsson Bengt Lindén Bengt Lindén

Fullmäktigesuppleanter

Mats Berg Mats Berg

Kerstin Marinko Kerstin Marinko

Valberedningen

Jan Parke Jan Parke

Håkan Sterlind Håkan Sterlind Anna-Clara Snygg Anita Stenberg Ted Strömwall Ted Strömwall Åke Hagstad Åke Hagstad

(10)

EKONOMIRAPPORT

FÖRENINGENS EKONOMI

SFLF:s intäkter består i huvudsak av medlemsavgifter. Dessutom kan föreningens kapital ge ränte- intäkter och/eller värdestegring respektive värdeminskning i den del som är placerad i aktiefonder.

Vissa år kan fullmäktigemötet generera ett visst överskott oftast beroende på oväntat god sponsring från utställare medan det blir tydligt att t.ex. styrelsens närvaro vid årsmötet till allt större del måste finansieras av föreningen.

Föreningens utgifter domineras av kostnader för vårt kansli på Läkarförbundet, av de kostnader (fr.a.

reskostnader) som generas vid styrelsemöten, vårt fullmäktigemöte samt kostnader för medlemsbladet.

BOKSLUT 2002

2002 hade vi under andra halvåret 817 betalande medlemmar inkl adjungerade och 210 pensionärer (som betalar 50%-ig årsavgift). Årsavgiften var 850 kronor (där dock endast 825 kr uttaxerades av Läkarförbundet). Medlemsintäkten blev därmed 561 094 kr (budget 606 tkr) efter förbundets schablonavdrag för obetalda avgifter. Årsmötet gav ett överskott på 57 564 kr (budget 0).

Kapitalintäkten blev 2002 45 692 kr.

Fondplacerat kapital hade vid årsskiftet deklarationsvärdet 972 696 kr (1 214 594 kr). P g a fortsatt börsnedgång har dessa tillgångar nedskrivits med 284 978 kr i bokslutet.

Kostnader för styrelsen, fullmäktige samt styrelsens kontakter med övriga organisationer och

föreningar var 265 tkr (budget 300 tkr) jämfört med 175 tkr 2001. Ökningen beror på att styrelsen haft osedvanligt mycket arbete under året 2002 fr a med anledning av samhällets utredningar avseende ohälsan och pga det pågående utredningsarbetet avseende ny arbets- och miljömedicinsk specialitet.

Kansli- och kontorskostnaderna var 291 tkr (budget 250 tkr) jämfört med 245 tkr 2001. Tidningen genererade pga att den bara kunde utges i 2 nummer en kostnad på 40 tkr (budget 55tkr) jämfört med 95 tkr 2001.

PROGNOS 2003

Budgeten för 2003 visar på nollresultat. Prognosen för utfallet 2003 är att medlemsintäkterna blir något lägre än budget p.gr.a. fortsatt långsam nedgång i antal betalande medlemmar till ca 800 (varav drygt 200 pensionärer med 50%-ig årsavgift. Styrelsens omkostnader kommer sannolikt inte att minska jämfört med år 2002. Sannolikt kommer 2003 års resultat att visa en måttlig förlust (i enlighet med år 2002 lagd budget) om inte årsmötet i Västerås genererar ett överskott.

Budgetförslag 2004

Vid planering av budget för 2004 utgår vi från ett oförändrat antal betalande medlemmar jämfört med år 2003 (600 samt 200 pensionärer med 50%-ig avgift). Ytterligare begränsningar av kostnader för styrelsens möten (reskostnader och ersättning för utebliven lön) kan sannolikt inte ske jämfört med år 2002. Kanslikostnaderna (bla lönekostnader) kan beräknas stiga ytterligare. En oförändrad årsavgift på 850 kronor beräknas ge underskott år 2004 vid oförändrad styrelseaktivitet. Styrelsen föreslår

årsavgiften oförändrad 2004 (850 kronor) med 50%-ig avgift för pensionärer.

(11)

Budgetöversikt år 2002 – 2004

Resultat –02 Budget –02 Budget –03 Förslag –04

Tkr Tkr Tkr Tkr

INTÄKTER

Medlemsavg. 561,1 606 562 562 (850kr x 600 +

200 pens x425 - 5,5%)

Övriga intäkter 6,1 0 0 0

Summa intäkter 567,2 606 562 562

KOSTNADER

Styrelsen 265,1 300 200 270

Fullmäktige 0 80 80 0

Tidningen 40,2 55 90 50

Allmän verks. 291,0 250 250 300

Finansiella int -45,5 -35 -35 -35

Skatter 14,0 12 12 14

Nedskrivning 285,0

Summa kostnader 849,8 662 597 599

RESULTAT -282,6 -56 -35 -37

(12)
(13)

SFLFs VALBEREDNING 2002-2003 Mandattid 3 år

Namn Till Styrelsens förslag

Jan Parke 2003 Omval

Sammankallande

Åke Hagstad 2005

Anita Stenberg 2004 Torkel Hjelmqvist 2005 Håkan Sterlind 2004

References

Related documents

Förekomsten av mycket hygroskopiska föreningar i aerosoler kan påskynda processen för bildandet molndroppar, medan närvaron av mindre hygroskopiska ämnen kan förlänga den tid som

Det är således angeläget att undersöka vilket stöd personalen är i behov av, och på vilket sätt stöd, till personal med fokus på palliativ vård till äldre personer vid vård-

Subject D, for example, spends most of the time (54%) reading with both index fingers in parallel, 24% reading with the left index finger only, and 11% with the right

En uppräkning av kompensationsnivån för förändring i antal barn och unga föreslås också vilket stärker resurserna både i kommuner med ökande och i kommuner med minskande

Den demografiska ökningen och konsekvens för efterfrågad välfärd kommer att ställa stora krav på modellen för kostnadsutjämningen framöver.. Med bakgrund av detta är

Når det gjeld den internasjonale orienteringa, merkjer og John Lindow seg positivt ut med å ha oversyn også over den russiskspråklege litteraturen, der det

prioritering av de grupper med komplexa och sammansatta vårdbehov för vilka dessa har ett gemensamt ansvar. Snarare tycks dessa grupper ha sämre tillgång till vård och omsorg än

För både deltagarna inom projektet och för konsulterna så florerar olika svårigheter kopplade till det vi har valt att kalla för “yttre faktorer”.. En faktor som fyra