1 (16)
S w e c o
Västra Varvsgatan 11 Box 50120
SE-973 24 Luleå, Sverige Telefon +46 (0)920 35500 Fax +46 (0)920 35545 www.sweco.se
S w e c o E n v i r o n m e n t A B Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm
En del av Sweco-koncernen
M a l i n S v e n s s o n Tekn. lic avfallsteknik Luleå Vatten och Miljö Telefon direkt +46 (0)920 35559 Mobil +46 (0)70 3554852 malin.svensson@sweco.se
RAPPORT
LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Stöd NWI
UPPDRAGSNUMMER 1673496000
FLÖDEN I NORRBOTTEN AV AVFALL SOM KAN UTGÖRA KONSTRUKTIONSMATERIAL
LULEÅ2012-04-10
SWECO ENVIRONMENT AB LULEÅ VATTEN OCH MILJÖ
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
2 (16)
RAPPORT 2012-
1 Bakgrund 3
1.1 Syftet 3
1.2 Avgränsning 3
2 Restprodukter 4
2.1 Massa- och pappersindustrin 4
2.2 Stålverksindustrin 4
2.3 Energianläggningar 5
2.4 Övriga avfallsslag 6
2.4.1 Bygg- och rivningsavfall 6
2.4.2 Jord- och schaktmassor 7
2.4.3 Däck 7
3 Framtida behov av konstruktionsmaterial 8
3.1 Anläggningskonstruktioner 8
3.2 Sluttäckning av deponier 8
4 Diskussion och slutsats 10
5 Slutsats 13
6 Referenser 14
Bilagor 15
Bilaga 1. Kontaktade aktörer
3 (16)
RAPPORT 2012-
1 Bakgrund
North Waste Infrastructure (NWI) är ett projekt som finansieras från EU och Bodens kommun. Syftet med NWI är att skapa en gemensam plattform för affärsutveckling inom miljöteknikområdet i regionen med särskilt fokus på nyttiggörande av restprodukter. NWI är uppdelat i fyra delprojekt, varav delprojekt 3 är inriktat på att undersöka möjligheten att nyttja olika avfallsslag som konstruktionsmaterial. Delprojektet 3 ligger i linje med EU:s avfallshierarki som har förebyggande av avfall som första prioritet följt av
återanvändning, återvinning (materialåtervinning och annan återvinning) och sist säkert omhändertagande av avfall (bortskaffande).
I Norrbotten finns en del stora industrier, främst inom massa- och pappersindustrin samt stålverksindustrin som ger upphov till stora mängder avfall/restprodukter. Dessutom finns det ett antal energianläggningar där avfall främst i form av förbränningsrester
uppkommer. Utöver detta ger även samhällsutvecklingar upphov till andra typer av avfall så som bygg- och rivningsavfall samt jord- och schaktmassor. Fler av dessa avfallstyper kan utgöra ”alternativa konstruktionsmaterial”, dvs de har egenskaper som gör att de kan vara lämpliga att nyttja som konstruktionsmaterial i olika typer av anläggningar.
Vägbyggnationer och deponisluttäckning är konstruktioner som vanligen kräver stora mängder material och massor. I dessa typer av anläggningar finns en stor potential till att nyttja alternativa konstruktionsmaterial.
För att utreda hur väl tillgången av alternativa konstruktionsmaterial täcker behovet av konstruktionsmaterial som finns i Norrbotten har en inventering av avfall som årligen uppkommer i stora mängder i Norrbotten genomförts. Behovet av konstruktionsmaterial har även uppskattats utifrån bl.a. planerade deponisluttäckningar.
1.1 Syftet
Syftet med inventeringen och sammanställningen har varit att få en överblick över hur väl tillgången av alternativa konstruktionsmaterial täcker det behov av konstruktionsmaterial som finns i Norrbotten.
1.2 Avgränsning
Inventeringen har avgränsats till att endast utgöra materialflöden i Norrbotten. Inget in- eller utflöde av avfall/restprodukter har antagits.
Vidare har endast avfall/restprodukter från massa- och pappersindustrin,
stålverksindustrin och energianläggningar samt det bygg- och rivningsavfall, jord- och schaktmassor som tas emot vid länets större avfallsanläggningar inventerats. Dessa avfallsslag har ansetts utgöra huvuddelen av det avfall som uppkommer i länet. Även däck och uppsopad gatusand har ingått i sammanställningen, då dessa har ansetts vara lämplig alternativa konstruktionsmaterial.
Gruvavfall har inte ingått i inventering.
4 (16)
RAPPORT 2012-
2 Restprodukter
Tillgången av restprodukter fokuserades på massa- och pappersindustrin, stålverksindustrin och energianläggningar då dessa ansågs utgöra de stora
producenterna av restprodukter i Norrbotten. Även de andra avfallstyper har inventerats, så som däck och uppsopad gatusand. Vad gäller bygg- och rivningsavfall samt jord och schaktmassor har endast de mängder som tas emot vid de större avfallsanläggningarna i Norrbotten inventerats.
2.1 Massa- och pappersindustrin
I Norrbotten finns tre stora massa- och pappersindustrier, Billerud Karlsborg AB (Kalix).
Smurfit Kappa Kraftliner och SCA Packaging Munksund AB (båda Piteå). De mest betydande restprodukter utgörs av mesa, grönlutslam, förbränningsaskor (flyg- och bottenaska) och fiber/bioslam. Årliga mängder av dessa restprodukter framgår av tabell 1.
Tabell 1. Sammanställning av restprodukter från massa- och pappersindustrier i Norrbotten (ton/år).
ton/år Billerud Karlsborg AB
Smurfit Kappa Kraftliner
SCA Packaging Munksund AB
Summa (ton/år)
Mesa 4 500 4 000 1 500 10 000
Grönlutslam 11 000 9 000 1 000 21 000
Flygaska 2 200 4 000 4 000 10 200
Bottenaska 1 400 2 500 4 500 8 400
Fiber/bioslam 2 700 16 000 6 500 25 200
Summa 21 800 35 500 17 500 74 800
Huvuddelen av grönlutslammet läggs i dagsläget på deponi. Flera försök har utförts med grönlutslam i tätskikt på deponier, ofta tillsammans med inblandning av ett
stabilitetshöjande material ex. flygaska (Pousette & Mácsik, 2000; Engström & Ulwan, 2005; Avfall Sverige, 2009; Villain, 2008; Maurice et al, 2009; Stenman, 2011). Askorna och fiber/bioslam komposteras i stor utsträckning (både internt eller externt) för
jordtillverkning. Mesa mellanlagras eller används externt, ex. till inblandning i ytskikt på grusvägar och som kalkersättningsmedel (Magnusson, 2006)
Smurfit Kappa Kraftliner hade tidigare stor avfallspost i plast- returfiberrejekt (ca 12 500 ton/år), men sedan år 2007 förbränns detta material i anläggningens biobränslepanna.
2.2 Stålverksindustrin
Vid SSAB EMEAs stålverk i Luleå uppkommer årligen stora mängder restprodukter, de största mängderna utgörs av olika typer av slagg. Enligt Magnusson (2006) är hyttsten den viktigaste restprodukten då det gäller användning i anläggningskonstruktioner.
5 (16)
RAPPORT 2012-
Årliga mängder restprodukter från stålverksindustrin i Norrbotten återfinns i tabell 2.
Tabell 2. Sammanställning av restprodukter från stålverksindustrin i Norrbotten (ton/år).
SSAB EMEA ton/år
Hyttsten 350 000
Hyttsot 45 000
Hyttslam 20 000
Filterstoft (LD sekundärt) 3 000
LD-slam (fint) 40 000
LD-slagg 160 000
Skänkslagg (omagnetisk) 20 000
Summa 638 000
Hyttsten saluförs via SSAB MEROX och BDX. Möjliga användningsområden för hyttsten är bl.a. vägbyggnad, vägunderhåll, isolering och som råvara till cementindustrin (SSAB MEROX, 2012).
Hyttslammet pumpas till bassäng för sedimentering (deponering), gasreningsstoft (hyttsot och filterstoft) och grovandelen av LD-slammet briketteras för att återförs till masugnen, medan finandelen av LD-slammet deponeras (SSAB, 2011). Vad gäller LD-slaggen återvinns grovfraktionen (5-55 mm) som slaggbildare i masugnen och finfraktionen (0- 5 mm) används till anläggningsändamål. Ca 50% av LD-slaggen utgörs av finfraktionen.
Försök pågår med att en fortsätter recirkulera skänkslagg genom att återta den både på LD- konvertrarna och i brikettillverkningen (SSAB, 2011).
2.3 Energianläggningar
I Norrbotten finns två större avfallsförbränningsanläggningar, Kiruna värmeverk och Bodens värmeverk. Utöver dessa finns även ett antal mindre energianläggningar för förbränning av biobränslen och torv. Vid de mindre energianläggningarna redovisas ofta flyg- och bottenaskan tillsammans eftersom dessa ofta sammanblandas vid uttag eller borttransport.
Årliga mängder restprodukter från energianläggningar i Norrbotten återfinns i tabell 3.
Bottenaskan från avfallsförbränning lagras och uppbearbetas (siktning och metallseparation) innan den används till konstruktionsändamål främst inom deponiområden alt. mellanlagras askan för att vid senare tillfälle nyttjas till konstruktionsändamål. Flygaskan från avfallsförbränning exporteras till Norge för deponering. Askor från förbränning av biobränsle används ofta till
jordtillverkning/tillverkning av jordförbättringsmedel.
6 (16)
RAPPORT 2012-
Tabell 3. Sammanställning av restprodukter från energianläggningar i Norrbotten (ton/år).
ton/år Kiruna värmeverk
Bodens värmeverk
Övriga värmeverk
Summa (ton/år) Bottenaska-
avfallsförbränning 15 000 21 000 36 000
Flygaska-
avfallsförbränning 1 700 3 000 4 700
Aska-
biobränsleförbränning 600 450 7 100 8 150
Summa ca 48 850
2.4 Övriga avfallsslag
Övriga avfallsslag som har ingått i inventeringen är bygg- och rivningsavfall, jord- och schaktmassor, uppsopad gatusand samt däck.
2.4.1 Bygg- och rivningsavfall
Det bygg- och rivningsavfall som uppkommer i störst mängder i Norrbotten är asfalt, täckjord, betong och träavfall (Magnusson, 2006). Ofta sker en utseparering av bygg- och rivningsavfallet och träavfall (både osorterat och sorterat) utgör det största enskilda bygg- och rivningsavfallet (Magnusson, 2006). Allt trä går till förbränning. Återanvändning sker främst av de mineraliska massorna så som jord, betong, tegel och asfalt.
Mängden bygg- och rivningsavfall varierar från år till år till följd av samhällsutvecklingen, dessutom finns det flertalet aktörer som samlar in och tar hand om detta avfallsslag, vilket har medfört svårigheter att inventera detta avfallsslag. Endast det bygg- och rivningsavfall som har tagits emot vid länets större avfallsanläggningar har därför inventerats, vilket har medfört att de inventerade mängderna utgör de avfallsslag som inte
återanvänds/återvinns på annat sätt.
Tabell 4. Mottagna mängder bygg- och rivningsavfall år 2009-2011 vid länets större avfallsanläggningar.
Ton/år
Kommun Avfallsanläggning 2011 2010 2009
Bodens kommun Brändkläppen 294 382 303
Gällivare kommun Kavahedens avfallsupplag 972 713 956
Kalix kommun Kalix avfallsanläggning 0 i.u. i.u.
Kiruna kommun Kiruna deponi 4 999 8 258 222
Luleå kommun Sunderbyns avfallsanläggning 2 232 2 621 3 566 Piteå kommun Bredviksbergets avfallsanläggning 484 310 430 Summa 8 981 12 283 5 477
7 (16)
RAPPORT 2012-
De avfallsslag som har tagits emot vid länets avfallsanläggningar utgörs av bl.a. keramik, kakel, betongkross, tegel, asbest, isoleringering och gips. Flertalet avfallsanläggningar sammanställer inte avfallet efter avfallsslag utan benämner det endast som ”bygg- och rivningssavfall”.
2.4.2 Jord- och schaktmassor
Liksom bygg- och rivningsavfall har endast de mängder jord- och schaktmassor som har tagits emot vid länets större avfallsanläggningar inventerats, se tabell 5.
Tabell 5. Mottagna mängder jord- och schaktmassor år 2009-2011 vid länets större avfallsanläggningar.
ton/år
Kommun Avfallsanläggning 2011 2010 2009
Bodens kommun Brändkläppen 913 53 203
Gällivare kommun Kavahedens avfallsupplag 972 501 2 389
Kalix kommun Kalix avfallsanläggning 0 i.u. i.u.
Kiruna kommun Kiruna deponi 41 607 15 047 587
Luleå kommun Sunderbyns avfallsanläggning i.u. i.u. i.u.
Piteå kommun Bredviksbergets avfallsanläggning i.u. i.u. i.u.
Summa 43 493 15 601 3 179
Jord- och schaktmassor består av både förorenade och icke-förorenade massor.
Förorenade massor genomgår ofta behandling innan de återanvänds. De jord- och schaktmassor som tas emot vid avfallsanläggningarna används främst till täckning av deponier eller andra anläggningsändamål.
Förutom jord- och schaktmassor genereras även upp mot 6 000-7 000 ton uppsopad gatusand varje år runt om i Norrbottens kommuner. Uppsopad gatusand används till övervägande del som fyllningsmassor, skyddsfyllning och till kabelgravar samt VA- ledningsgravar. Det är endast Luleå kommun som renar den uppsopade gatusand innan återanvändning.
2.4.3 Däck
Enligt förordningen om producentansvar för däck (1994:1236) är den som tillverkar, säljer eller för in bildäck i landet skyldig även att ta hand om uttjänta däck.
Producentansvaret omfattar alla uttjänta däck som inte är cykeldäck eller större
entreprenaddäck. Svensk Däckåtervinning bildades av däckproducenterna för att hantera producentansvaret.
Sammanställning av insamlade mängder (antal) däck sker på verksstadsnivå. 8 kg däck/invånare är ett nyckeltal som ger en bra uppfattning om vilka mängder däck som samlas in Sverige.
8 (16)
RAPPORT 2012-
I Norrbottens län uppgick befolkningsmängden till 248 545 invånare vid årsskiftet
2011/2012 (SCB, 2012). Vid nyttjande av nyckeltalet 8 kg däck/invånare medför detta att ca 2 000 ton bildäck samlas in årligen i Norrbotten.
3 Framtida behov av konstruktionsmaterial 3.1 Anläggningskonstruktioner
Det har varit svårt att uppskatta efterfrågan på material till anläggningskonstruktioner genom att inventera planerade anläggningsprojekt. Efterfrågan av material till anläggningskonstruktioner har därför uppskattas via produktion av traditionella
konstruktionsmaterial så som krossberg, morän och naturgrus. Vid antagande av att alla anläggningskonstruktioner (väg, järväg, industrier, kommunala anläggningar) som utförs i Norrbotten idag använder endast traditionella konstruktionsmaterial kan efterfrågan (grovt) samställas med produktionen av naturmaterial.
Mellan åren 1999-2009 har produktionen av traditionella naturmaterial uppgått i medeltal till ca 3,8 Mton (SGU, 2010). En grov uppskattning är då att efterfrågan av material till anläggningskonstruktioner uppgår till 3,8 Mton/år.
I den regionala länstransportplanen för Norrbottens län 2010-2021 återfinns
väginvesteringar och trafiksäkerhetsåtgärder på länets statliga vägnät (exkl. E4, E10 och E45) (Länsstyrelsen, 2010). De utpekade investeringsobjekten i länsplanen är främst objekt i trafikintensiva pendlingsstråk (väg 97 Luleå-Boden), men även åtgärder på gång- och cykelvägar samt åtgärder på befintlig järnväg. Vilket materialbehov dessa
väginvesteringar kräver har varit svårt att uppskatta. Magnusson (2006) uppskattade att år 2004 var behovet ca 2,6 Mton/år. Närmare uppskattning än så har ej genomförts i denna sammanställning.
3.2 Sluttäckning av deponier
Sluttäckning av deponier kräver stora mängder material. I Norrbottens län finns 6 större avfallsanläggningar där deponering av annat än inert avfall har förekommit/förekommer.
Deponeringen vid både Sunderby avfallsanläggning och Kalix avfallsanläggning har avslutats, vid Sunderbyn upphörde deponeringen vid årsskiftet 2011/2012 och vid Kalix vid årsskiftet 2008/2009. Vid Sunderby avfallsanläggning är sluttäckningen påbörjad. Vid den ”gamla” hushållsdeponin vid Kiruna deponi påbörjades sluttäckningsarbeten år 2009.
Sluttäckningsbehovet för dessa 6 avfallsanläggningar framgår av tabell 6.
9 (16)
RAPPORT 2012-
Tabell 6. Sluttäckningsbehov vid länets större avfallsanläggningar (ha).
Kommun Avfallsanläggning Sluttäckningsbehov (ha)
Bodens kommun Brändkläppen 0,2
Gällivare kommun Kavahedens avfallsupplag 0,7
Kalix kommun Kalix avfallsanläggning 5
Kiruna kommun Kiruna deponi* 9
Luleå kommun Sunderbyns avfallsanläggning 20 Piteå kommun Bredviksbergets avfallsanläggning 20
Summa 54,9 ha
*Avser ”gamla hushållsdeponin” på Kiruna deponi.
Vid antagande att sluttäckning uppförs med växtetableringsskikt, skyddsskikt, dräneringsskikt, tätskikt och avjämningsskikt med mäktigheter enligt tabell 7, uppgår materialbehovet till totalt drygt 2,6 Mton, fördelat över en 5-årsperiod uppgår
materialbehovet till ca 525 000 ton/år (tabell 7). Den mest materialkrävande delen av en sluttäckning utgörs av skyddsskiktet.
Tabell 7. Materialbehov vid sluttäckning av länets 6 större avfallsanläggningar motsvarade yta på 54,9 ha, totalt (m3) och fördelat över en 5-årsperiod (m3/år).
Skikt Mäktighet Materialbehov totalt Materialbehov (över 5 år)
(m) m3 ton* ton/år
Växtetableringsskikt 0,3 162 600 130 080 26 016
Skyddsskikt 1,8 988 200 1 284 660 256 932
Dräneringsskikt 0,4 219 600 263 520 52 704
Tätskikt 0,8 439 200 614 880 122 976
Avjämningsskikt 0,5 274 500 329 400 65 880
Summa 2 084 100 2 622 540 524 508
*Antagen densitet: Växtetableringsskikt 0,8 ton/m3, skyddsskikt 1,3 ton/m3, dräneringsskikt 1,2 ton/m3, tätskikt 1,4 ton/m3, avjämningsskikt 1,2 ton/m3
10 (16)
RAPPORT 2012-
4 Diskussion och slutsats
Denna genomförda inventering visar på att upp mot 762 000 ton restprodukter genereras årligen vid de större industrierna och energianläggningarna i Norrbottens län, se tabell 8.
Dessutom uppkommer även stora mängder bygg- och rivningsavfall samt jord- och schaktmassor, år 2011 togs ca 9 000 ton bygg- och rivningsavfall och ca 43 500 ton jord- och schaktmassor emot vid länets större avfallsanläggningar. Även ca 2 000 ton däck och 6 000-7 0000 ton uppsopad gatusand samlas årligen in i Norrbotten.
Tabell 8. Sammanställning avfallsmängder från massa- och pappersindustrin, stålverksindustrin samt energianläggningar i Norrbottens län (ton/år).
Producent Mängd (ton/år)
Massa- och pappersindustrin 74 800
Stålverksindustrin 638 000
Energianläggningar 48 850
Summa ca 762 000
Vad gäller bygg- och rivningsavfall fanns det stora svårigheter att inventera uppkomna mängder, vilket medför att det finns ett stort mörkertal vad gäller dessa avfallsslag.
Mängder bygg- och rivningsavfall varierar stort även med tiden. Det finns även flertalet aktörer inom denna avfallsmarknad och det upplevdes som en stor ovilja att lämna ut uppgifter kring de hanterade mängderna. Inventeringen avgränsades därför till att endast utgöra det bygg- och rivningsavfall som har tagits emot vid länets större
avfallsanläggningar under 2009-2011. Således omfattar det inventerade bygg- och rivningsavfallet de avfallsslag som inte omhändertas genom återanvändning/återvinning utan omfattar keramik, kakel, betongkross, tegel, asbest, isoleringering, gips etc, dvs avfallsslag som har deponerats. Eftersom även flertalet avfallsanläggningar inte sammanställer sitt bygg- och rivningsavfall efter avfallsslag utan benämner det endast som ”bygg- och rivningssavfall” har det ej heller varit möjligt att kunna specificera dessa avfall närmare. Magnusson (2006) genomförde en inventering av avfallsmängder år 2006 i Norrbottens län och rapporterade då ca 8 000 ton krossad betong, ca 11 000 ton armerad betong, ca 14 000 ton asfalt och ca 3 400 ton restavfall till deponi. De av Magnusson (2006) rapporterade mängderna restavfall till deponi år 2006 uppgår till drygt en tredjedel av de deponerade mängderna bygg- och rivningsavfall år 2011, vilket visar på att mängderna bygg- och rivningsavfall varierar med tiden.
De materialtekniska (funktion) och miljömässiga egenskaperna är avgörande för ett avfallmaterials lämplighet att nyttjas i olika anläggningskonstruktioner. Potentiella avfallsslag till vägkonstruktion och vid sluttäckning av deponier framgår av tabell 9, tillsammans med tillgång av dessa material och uppskattat materialbehov över en 5- årsperiod. Materialbehovet till vägbyggnad har ej gått att uppskatta inom ramen för denna
11 (16)
RAPPORT 2012-
inventering, däremot har materialbehovet för Norrbottens totala anläggningskonstruktioner grovt uppskattats till ca 3,8 Mton/år.
12 (16)
RAPPORT 2012-
Tabell 9. Tillgång av potentiella avfallsslag att nyttja till vägkonstruktion och sluttäckning av deponier, samt materialbehovet för dessa konstruktioner fördelat över en 5-årsperiod.
Användning Lämpliga material Tillgång (ton/år)
Behov (ton/år) Vägbyggnad Hyttsten, bottenaska,
gummiklipp, asfalt
388 000 ej uppskattat
Sluttäckning Växtetableringsskikt Jord, askor
(biobränsleförbränning), fiberslam
76 850 26 016
Skyddsskikt Jord, bottenaska (finfraktion), askor (biobränsleförbränning), gatusand
94 150 256 932
Dräneringsskikt Slaggrus, däckklipp, bottenaska
(biobränsleförbränning), glaskross, betongkross
54 150 52 704
Tätskikt Flygaska, bottenaska (biobränsle), grönlutslam, LD-slagg, LD- och hyttstenslam, fiberslam
194 350 122 976
Avjämningssikt Slaggrus, bottenaska, schaktmassor
87 650 65 880
Materialmässigt sett finns det möjligheter att i stor utsträckning kunna nyttja avfallsslag vid sluttäckning av deponier då tillgången på potentiellt lämpliga avfallsmaterial
överskrider materialbehovet. Det är endast materialbehovet till skyddsskiktet överskrider tillgången av potentiella avfallsmaterial. Även materialbehovet till
anläggningskonstruktioner är stort och det bör således även finnas möjligheter till att nyttja olika typer av avfallsslag till sådana konstruktioner.
Det bör påpekas att föreliggande sammanställning utgör en översiktlig bild över tillgång av potentiellt lämpliga avfallsslag till konstruktionsändamål så som anläggningar (vägkonstruktioner) och sluttäckning av deponier. Innan ett ev. nyttjande av dessa avfallsmaterial måste deras egenskaper (materialtekniska och miljömässiga) undersökas för att säkerställa deras lämplighet i den planerade konstruktionen.
13 (16)
RAPPORT 2012-
5 Slutsats
Genomförd inventering visar på att upp mot 762 000 ton restprodukter genereras årligen vid de större industrierna och energianläggningarna i Norrbottens län, utöver detta uppkommer även stora mängder bygg- och rivningsavfall samt jord- och schaktmassor, samt däck och uppsopade gatusand. Materialbehovet för anläggningskonstruktioner så som deponisluttäckning och vägar, järnväg, industrier och kommunala anläggningar är stort. Upp mot 525 000 ton/år material kommer att behövas till sluttäckning av deponier och behovet av material till andra anläggningskonstruktioner uppgår till ca 3,8 Mton/år.
Materialmässigt sett finns det möjligheter att i stor utsträckning kunna nyttja avfallsslag till olika anläggningskonstruktioner. Vad gäller deponitäckning överskrider tillgången av potentiellt lämplig avfallsmaterial behovet till de olika skikten, med undantag för skyddsskitet där behovet är större än tillgången. Innan ett avfallsmaterial används i en anläggningskonstruktion behöver dock materialets lämplighet, både vad gäller
materialtekniska aspekter så väl som miljömässiga, säkerställas.
14 (16)
RAPPORT 2012-
6 Referenser
Avfall Sverige (2009) Alternativa konstruktionsmaterial på deponier, Vägledning RAPPORT U2009:08, ISSN 1103-4092
Engström, H. och Ulwan, Å. (2005) Sluttäckning av avfallsdeponier ur ett nationellt perspektiv. Traditionella material eller restprodukter- miljömässiga och ekonomiska konsekvenser, Exa-mensarbete 20 p, teknisk- naturvetenskaplig fakultet, UTH-enheten, Uppsala universitet.
Länsstyrelsen (2010) Länstransportplan för Norrbottens län 2010-2021, kortversion, Länsstyrelsen i Norrbotten.
Magnusson, L. (2006) Miljösystemanalys av regional materialförsörjning, En
undersökning av bärighetsåtgärder med restprodukter i Norrbottens län, examensarbete 20p, UTH-enheten, Teknisk- och naturvetenskaplig fakultet, Uppsala universitet.
Maurice, C., Villain, L. & Hargelius, K. (2009) Green liquor dregs for the remediation of abando-ned mine tailings: opportunities and limitations, 8th International Conference on Acid Rock Drai-nage (ICARD) andSecuring the Future: Mining, Metals & the Environment in a Sustainable Socie-ty 2009. Red Hook, NY: Curran 6 s
Pousette, K. & Mácsik, J. (2000) Material- och miljöteknisk undersökning av grönlutslam, mesa, kalkgrus, flyg- och bottenaska från AssiDomäns fem svenska bruk, slutrapport, institutionen för Väg- och Vattenbyggnad, avd. för Geoteknik, Luleå tekniska universitet.
SCB (2012) Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2011 och befolkningsförändringar 2011, dat. 2012-03-22, URL http://scb.se
SGU (2010) Grus, sand och krossberg 2009, periodiska publikationer 2010:2, Sveriges geologiska undersökning
SSAB (2011) Miljörapport 2010, SSAB Tunnplåt AB, Luleå.
SSAB MEROX (2012) Handbok hyttsten typ L, Väg- och anläggningsarbeten, En materialguide från SSAB Merox AB & BDX Företagen AB.
Stenman, D. (2011) Restprodukter i tätskikt för deponier med anrikningssand -
Utvärdering av grönlutslam blandat med flygaska/anrikningssand, Civilingenjörsexamen, Väg- och vattenbygg-nadsteknik, Luleå tekniska universitet, Institutionen för
samhällsbyggnad och naturresurser
Villain, L. (2008) Pulping wastes and abandoned mine remediation : application of green liquor dregs and other pulping by-products to the solidification/stabilisation of copper mine tailings, D-uppsats, Kemi, Luleå tekniska universitet.
15 (16)
RAPPORT 2012-
7 Bilaga 1
8 Kontaktade aktörer
Energianläggningar Arjeplog
Arvidsjaur Energi AB Bodens energi AB Gällivare energi
Haparanda värmeverk AB (Vattenfall) Jokkmokks värmeverk AB
Vattenfall Kalix fjärrvärme AB Kiruna värmeverk
Vittangi värmeverk Pajala värmeverk AB AB PiteEnergi
Älvsbyns fjärrvärme AB Överkalix värmeverk AB
Övertorneå värmeverk AB (Vattenfall)
Massa- och pappersindustri Smurfit Kappa Kraftliner, Piteå SCA Packaging Munksund AB Billerud Karlsborg AB
Avfallsanläggningar Kommentar
Bodens kommun Brändkläppen
Gällivare kommun Kavahedens avfallsupplag Kalix kommun Kalix avfallsanläggning
Kiruna kommun Kiruna deponi endast miljörapporter
16 (16)
RAPPORT 2012-
Luleå kommun Sunderbyns avfallsanläggning
Piteå kommun Bredviksbergets
avfallsanläggning
8.1.1
Övriga
BDX Miljö, Gällivare Ragn-Sells, Boden Svensk däckåtervinning Partek Nordkalk AB Haparanda renhållning Renhållningen i Luleå
Kommuner Kommentar Arjeplog
Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda
Jokkmokk ej nått
Kalix ej nått
Kiruna Luleå
Pajala ej nått
Piteå ej nått
Älvsbyn Överkalix Övertorneå
