MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

(1)

Sw eco

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

NYKÖPINGS KOMMUN TRAFIKVERKET

Bilaga 8 till ansökan om tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR VATTENVERKSAMHET I FORM AV TILLFÄLLIG OCH PERMANENT GRUNDVATTENBORTLEDNINGINOM FASTIGHETERNA VÄSTER 1:1, VÄSTER 1:2, VÄSTER 1:42, VÄSTER 1:43 OCH ANDERSLUND 1:27 VID OMBYGGNATION AV NYKÖPING RESECENTRUM

2020-10-08

SWECO ENVIRONMENT

ELIN NANNSTEDT PER BERGLUND SOFIA GRÖHN

(2)

MILJ ÖKONSEKVENSBESKR IVNING 2020-10-08

Icke-teknisk sammanfattning

Bakgrund och syfte

Inom ramen för projektet Ostlänken planerar Nyköpings kommun och Trafikverket att bygga om befintlig järnvägsstation i Nyköping och anlägga ett trafikslagsövergripande resecentrum. Trafikverket ansvarar för järnvägsanläggningen, plattformsangöringar med tillhörande entrébyggnader och Nyköpings kommun ansvarar för exempelvis byggnader, vägar och parkeringsplatser vid sidan av järnvägsspåren. Trafikverket har upprättat järnvägsplan och kommunen har upprättat en detaljplan för Nyköpings resecentrum.

De planerade arbetena innebär både tillfällig och permanent grundvattenbortledning för de planskilda passagerna Västra- och Centrala passagen samt för breddning och sänkning av Brunnsgatan under järnvägen. Grundvattenbortledningen och även skyddsinfiltration, som är en föreslagen skyddsåtgärd, är tillståndspliktig

vattenverksamhet enligt 11 kapitlet 9 § miljöbalken. Denna miljökonsekvensbeskrivning utgör ett underlag för tillståndsprövningen hos mark- och miljödomstolen.

Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) är att utreda projektets påverkan, effekter och konsekvenser på miljön. Aspekter som bedöms är ytvatten, grundvatten, kulturmiljö, boendemiljö och hälsa (buller) och riksintressen. MKB:n redogör också för de miljökvalitetsmål som är mål uppsatta av riksdagen och som ska vara styrande för hur till exempel kommun och länsstyrelse arbetar med tillsynen av verksamheter.

För att kunna anlägga Västra- och Centrala passagen samt Brunnsgatan kommer schakt att utföras till nivåer lägre än nuvarande grundvattennivå. För att kunna utföra arbetena i torrhet behöver grundvatten ledas bort och grundvattennivåer sänkas till en bit under schaktbotten i byggskedet. Grundvattenbortledning sker under ca 2 år per schakt och arbetena sker i etapper. Den totala arbetstiden beräknas bli 5-6 år med start 2022/2023.

För den Västra passagen kommer en liten permanent avsänkning att kvarstå under driftskedet.

Påverkan, skyddsåtgärder och kontroller

Där lerjordar förekommer inom påverkansområdet har provtagning på leran utförts för att bedöma risk för sättningar vid grundvattensänkningen. Resultatet visar att området norr om järnvägen är sättningskänslig och att sättningar pågår idag. I detta område finns ca 25 villor med känslig grundläggning som kan skadas om sättningarna blir för stora. Även sättningskänsliga ledningar bedöms finnas vilket inkluderar servisledningar som går in till byggnader från huvudledningar. Övriga områden inom påverkansområdet bedöms ej som sättningskänsliga. För att motverka sättningsskador till följd av grundvattennivåsänkning kommer vid behov skyddsåtgärder i form av infiltration att utföras under byggskedet.

Lämpliga lägen för infiltration kommer att undersökas och identifieras som en del av förberedelserna inför byggstart. På så vis är projektet väl förberett i det fall

skyddsinfiltration behöver vidtas under anläggningstiden.

(3)

Ett kontrollprogram kommer att tas fram som inkluderar grundvattennivåmätningar, sättningsmätningar och provtagning på länshållningsvattnet. Grundvattennivåmätningar har redan påbörjats och pågått sedan 2015. Sättningsmätningar kommer att starta under hösten 2020.

Före grundvattenbortledning påbörjas kommer sanering att ske av två identifierade källområden av oljeföroreningar inom påverkansområdet. De härrör från gamla oljedepåer och är ytligt avgränsade. I djupare jordlager har en bensenförorening

konstaterats med okänd utbredning, där utredning av koppling till definierade källområden pågår. Denna utgör ingen hälsorisk och behöver ej saneras för kommande

markanvändning. Risken för eventuell mobilisering av den djupt liggande

bensenföroreningen till Brunnsgatan och mot Centrala passagen under byggskedet har, mot bakgrund av den horisontellt lagrade geologin, bedömts som liten. Om

bensenförorening ändå skulle nå schakterna kommer den att hanteras och vid behov renas med länshållningsvattnet.

Det vatten som behöver pumpas ur för att hålla schakterna torra benämns länshållningsvatten. Länshållningsvattnet består av en blandning av inläckande grundvatten, nederbörd samt eventuellt processvatten från borrning m.m.

Länshållningsvattnet kommer att pumpas till en sedimenteringsanläggning med

oljeavskiljning samt eventuell övrig rening. Beredskap kommer till exempel finnas för att rena bensen. Länshållningsvattnet pumpas efter rening till dagvattennätet som mynnar i Nyköpingsån.

Samlad bedömning

Planerad verksamhet enligt beskrivning ovan är en förutsättning för att järnvägsplanen och detaljplanen för Nyköpings resecentrum ska kunna genomföras så som planerat.

Verksamheten bedöms därmed bidra med en positiv påverkan på Nyköpings

stadsutveckling då Nyköpings resecentrum har som mål att skapa en attraktiv bytespunkt, god och säker framkomlighet för kollektivtrafik och oskyddade trafikanter samt bidra till attraktiv stadsutveckling som ett led i en hållbar stadsutveckling. I byggskedet bedöms vissa negativa konsekvenser uppstå vilka alla är tidsbegränsade. Bland annat riskerar planerad verksamhet ge upphov till sättningar i närliggande byggnader som står på sättningskänslig mark. För att minska risken för sättningar vid dessa byggnader kommer skyddsåtgärder i form av skyddsinfiltration att ske vid behov samt kontrollmätningar utföras. Utöver sättningar kommer även viss bulleralstrande verksamhet uppstå i byggskedet, dock ej kopplad till vattenverksamheten. Risk för mobilisering av befintliga föroreningar bedöms som liten då sanering av två källområden kommer att utföras före byggstart. Om föroreningar trots allt når schakten kommer dessa att hantera och renas med länshållningsvattnet. Projektet bedöms inte ge upphov till någon påverkan och konsekvens av betydelse på grund- eller ytvattenkvalitén under byggskedet. Under driftskedet bedöms inga negativa konsekvenser uppstå.

(4)

Medverkande

Denna miljökonsekvensbeskrivning har sammanställts av en konsultgrupp med flera års erfarenhet av konsekvensbedömningar i liknande projekt. Författare är Sofia Gröhn och Elin Nannstedt på Sweco Environment, miljökonsulter med stor erfarenhet av

tillståndsprövningar för vattenverksamhet. Granskare har varit Per Berglund, miljökonsult på Sweco Environment.

Bilaga PM Länshållningsvatten har tagits fram av Anna Nydahl, expert på

miljökvalitetsnormer för vatten, på Sweco Environment. Texter kring föroreningar har skrivits av Annika Åberg på Sweco Environment, expert på riskbedömning och förorenade områden.

Ansvarig för den hydrogeologiska utredningen är Anna Brunsell, senior hydrogeolog på Sweco Environment. PM Hydrogeologi redovisas som en separat bilaga till ansökan men har till viss del inarbetats i följande miljökonsekvensbeskrivning.

(5)

Innehåll

1 Administrativa uppgifter 8

2 Inledning 1

2.1 Bakgrund och syfte 1

2.1.1 Järnvägsplan 1

2.1.2 Detaljplan 2

2.1.3 Tillstånd för vattenverksamhet 2

2.2 Lokalisering 2

2.3 Planerad vattenverksamhet 4

3 Beskrivning av samrådsprocessen 4

3.1 Samråd 4

4 Grunder för konsekvensbedömning 5

4.1 Metod för miljökonsekvensbeskrivning 5

4.2 Bedömning av miljökonsekvenser 5

4.3 Miljömål 7

4.4 Avgränsning miljöaspekter 8

4.5 Geografisk avgränsning 9

4.6 Tidsmässig avgränsning 10

4.7 Kumulativa effekter 10

5 Planerade anläggningar 12

5.1 Västra passagen 12

5.2 Centrala passagen 13

5.3 Brunnsgatan 15

5.4 Länshållningsvatten 16

5.5 Tidplan 16

6 Utredda alternativ 16

6.1 Nollalternativ 16

6.2 Alternativ 17

7 Administrativa förutsättningar 18

7.1 Planer 18

7.1.1 Översiktsplan 18

7.1.2 Pågående detaljplanearbete Nyköpings resecentrum 18

8 Områdesskydd 19

(6)

8.1 Riksintressen 19

8.2 Vattenförekomster enligt vattendirektivet 20

8.2.1 Grundvattenförekomster 20

8.2.2 Ytvattenförekomster 20

8.3 Friluftsliv och rekreation 20

8.4 Naturmiljö 20

8.5 Kulturmiljö 20

9 Områdesförutsättningar 21

9.1 Befintlig och planerad markanvändning 21

9.2 Topografi 21

9.3 Hydrologi och dagvatten 22

9.4 Geologi 22

9.4.1 Berggrund 22

9.4.2 Jordlager 22

9.5 Hydrogeologiska förhållanden 23

9.6 Föroreningar 24

9.6.1 Väster 1:43 24

9.6.2 Väster 1:42 25

9.6.3 Väster 1:2 27

9.7 Byggnader och anläggningar 29

10 Konsekvensbedömning och skyddsåtgärder 30

10.1 Grundvatten 30

10.1.1 Generella konsekvenser av grundvattenbortledning 30

10.1.2 Konsekvenser för byggnader och ledningar 31

10.1.3 Föroreningar 33

10.2 Ytvatten 34

10.3 Riksintresse Kommunikation 34

10.4 Kulturmiljö 35

10.5 Buller 35

11 Resurshantering 35

12 Miljörelaterade risker och osäkerheter 36

12.1 Osäkerheter 36

12.2 Risker 36

13 Avstämning mot miljömål 37

14 Kontroll 38

(7)

15 Samlad bedömning 39

16 Referenser 40

Bilagor

Bilaga 8.1 - Samrådsredogörelse

Bilaga 8.2 - Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Bilaga 8.3 – PM Länshållningsvatten

(8)

1 Administrativa uppgifter

Fastighet/er: Väster 1:1, Väster 1:2, Väster 1:42, Väster 1:43 samt Anderslund 1:27

Ort: Nyköping

Kommun: Nyköpings kommun

Sökande: Nyköpings kommun och Trafikverket Adress: Stadshuset, Stora torget, 611 83 Nyköping

Fastighetsägare: Nyköpings kommun (Väster 1:1, Väster 1:42, Väster 1:43 samt Anderslund 1:27) och Trafikverket (Väster 1:2) Kontakt Nyköping: Johan Dahlrot (johan.dahlrot@nykping.se, 0155-24 82 22) Kontakt Trafikverket: Rickard Huld (rickard.huld@trafikverket.se, 010-1231774) Juridiskt ombud: Maria Wååg (maria.waag@trafikverket.se , 010-123 49 52) Prövningsgrund: Tillstånd enligt 11 kap. 9 § miljöbalken

Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen i Södermanland

Prövningsmyndighet: Mark- och miljödomstolen vid Nacka Tingsrätt Kartor: Om inget annat anges kommer grundkartor från ©

Lantmäteriverket, ärende nr MS2011/02599

(9)

1(40)

2 Inledning

2.1 Bakgrund och syfte

Inom ramen för program Ostlänken planerar Nyköpings kommun och Trafikverket att bygga om befintlig järnvägsstation i Nyköping och anlägga ett trafikslagsövergripande resecentrum (Se Figur 1). Trafikverket ansvarar för järnvägsanläggningen,

plattformsangöringar med tillhörande entrébyggnader och Nyköpings kommun ansvarar för exempelvis byggnader, vägar och parkeringsplatser vid sidan av järnvägsspåren.

Trafikverket har upprättat en järnvägsplan och kommunen har upprättat en detaljplan för Nyköpings resecentrum. Järnvägsplanen är inlämnad för fastställelseprövning och detaljplanen har fastställts men är överklagad.

Figur 1. Illustrationsplan över Nyköpings resecentrum.

De planerade arbetena innebär både tillfällig och permanent grundvattenbortledning.

Grundvattenbortledningen är tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11 kapitlet 9 § miljöbalken och denna miljökonsekvensbeskrivning utgör ett underlag för

tillståndsprövningen av grundvattenbortledningen hos mark- och miljödomstolen.

2.1.1 Järnvägsplan

Järnvägsplan är en detaljerad beskrivning av hur sträckningen av järnvägen ska se ut, och hur den ska byggas. Planen innehåller även en egen miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som beskriver den totala miljöpåverkan som den planerade verksamheten med Nyköpings resecentrum kan medföra.

Brunnsgatan Centrala passagen

Västra passagen

(10)

2(40)

Järnvägsanläggningen utgörs i korthet av tre järnvägsspår med en mittplattform mellan spår 2 och 3 samt en sidoplattform längs spår 1. Två planskilda passager tillskapas under järnvägsspåren, Västra passagen i den västra delen av mittplattformen samt Centrala passagen i mitten av mittplattformen.

2.1.2 Detaljplan

Detaljplanen syftar till att säkerställa de gemensamma projektmålen att skapa en attraktiv bytespunkt, god och säker framkomlighet för kollektivtrafik och oskyddade trafikanter samt attraktiv stadsutveckling som ett led i en hållbar stadsutveckling. Ett av de konkreta målen med projektet är att möjliggöra Brunnsgatans passage under järnvägen med utgångspunkt i kommunens transportstrategi för gång-, cykel- och kollektivtrafik.

I kommunens detaljplan ingår att bredda och sänka Brunnsgatan under järnvägsspåren eftersom den idag har otillräcklig fri höjd och otillräcklig kapacitet. Ombyggnationen av Brunnsgatan samt utformningen av spåranläggningen runt plattformarna gör även att de två befintliga järnvägsbroarna över Brunnsgatan måste ersättas.

Då Brunnsgatan har stor betydelse för trafikflödet kommer den under ombyggnationen tillfälligt att ersättas av Västra passagen. Västra passagen anpassas således för

blåljustrafik, busstrafik och oskyddade trafikanter under Brunnsgatans byggskede för att sedan när Brunnsgatan är i bruk igen fungera som en gång-/cykelpassage under järnvägen.

2.1.3 Tillstånd för vattenverksamhet

Vid anläggandet av Centrala och Västra passagen och vid ombyggnationen av

korsningen Brunnsgatan/järnvägen kommer grundvattnet tillfälligt att behöva sänkas av i byggskedet. För Västra passagen kvarstår en mindre permanent grundvattenbortledning i driftskedet.

Tillstånd till vattenverksamhet söks gemensamt av Trafikverket och Nyköpings kommun.

Detta då arbeten kommer att utföras under ungefär samma tidsperiod och i anslutning till varandra.

2.2 Lokalisering

Planerad verksamhet för Brunnsgatan ligger i korsningen Brunnsgatan/järnvägen i västra Nyköping mellan järnvägsstationen och Nyköpingsån. Centrala passagen är belägen ca 100 m väster om korsningen Brunnsgatan/järnvägen och Västra passagen är belägen ca 300 väster om korsningen Brunnsgatan/järnvägen (Figur 2 och Figur 3).

(11)

3(40)

Figur 2. Översiktskarta med berört område inringat i svart.

Figur 3. Översikt planerade områden för schakt.

(12)

4(40)

2.3 Planerad vattenverksamhet

Planerat arbete innebär följande vattenverksamheter:

 Temporär bortledning av grundvatten från schakt för Brunnsgatan. Avsänkning av grundvattnet till en genomsnittlig nivå på ca +6 m under ca 2 år.

 Temporär bortledning av grundvatten från schakt för Centrala passagen.

Avsänkning av grundvattnet till en genomsnittlig nivå på ca +7,5 m under ca 2 år.

 Temporär bortledning av grundvatten från schakt för Västra passagen.

Avsänkning av grundvattnet till en genomsnittlig nivå på ca +7,7 m under ca 2 år.

 Permanent bortledning av grundvatten vid Västra passagen. Avsänkning sker till +9,3, ca 0,5 m under medelgrundvattennivån.

 Skyddsinfiltration

Höjdsystemet angivet ovan och i resterande delar av miljökonsekvensbeskrivningen är RH2000.

3 Beskrivning av samrådsprocessen

3.1 Samråd

Nyköpings kommun och Trafikverket har genomfört samråd inför tillståndsansökan enligt miljöbalken för planerade verksamheter på fastigheterna Väster 1:1, Väster 1:2, Väster 1:42, Väster 1:43, Anderslund 1:27 i Nyköpings kommun under perioden 2017-09-25 – 2017-10-22. Samråd utfördes enligt då gällande miljöbalk.

Samrådsmöte enligt 6 kap. 4 § miljöbalken hölls med Länsstyrelsen i Södermanlands län 11 september 2017. Kungörelse för samråd gick ut i Södermanlands Nyheter den 25 september 2017. Samrådsunderlaget hölls tillgängligt dels på Nyköping kommuns hemsida under hela perioden och dels som utskrivet exemplar i Nyköpings stadshus under hela samrådsperioden. Inbjudan om samråd gick ut via brevutskick till 66 fastighetsägare inom berört område för grundvattenpåverkan. Inbjudan och

samrådsunderlag gick även ut via mail till berörda myndigheter och organisationer.

Utifrån genomförda samråd har en samrådsredogörelse upprättats och insänts till Länsstyrelsen i Södermanlands län den 12 januari 2018. Länsstyrelsen beslutade den 12 juni 2018 att vattenverksamheten vid Nyköpings resecentrum kan antas medföra

betydande miljöpåverkan. Samrådsredogörelsen och beslutet om betydande miljöpåverkan bifogas i Bilagorna 8.1 och 8.2.

(13)

5(40)

4 Grunder för konsekvensbedömning

4.1 Metod för miljökonsekvensbeskrivning

Arbetet med bedömningar av miljöpåverkan och miljökonsekvenser har skett parallellt med järnvägsplan- och detaljplan samt med tekniska utredningar för Nyköpings

resecentrum. Arbetssättet integrerar på ett konstruktivt sätt miljöfrågorna i projekteringen och medför att negativa miljökonsekvenser i möjligaste mån tidigt har kunnat undvikas eller förebyggas.

MKB:n baseras på underlag från projektering och övriga närbelägna projekt, databaser över kända värden, fältarbete, inventeringar och undersökningar samt samråd med myndigheter, organisationer och allmänhet.

Syftet med en MKB är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten kan medföra på bland annat människor, växter, djur, mark, vatten och luft. I MKB:n används begreppen påverkan, effekt, konsekvens och åtgärder:

 Påverkan är en fysisk förändring, till exempel att mark tas i anspråk för att anlägga en infart i berget för en arbetstunnel eller att utsläpp ökar.

 Effekten är den förändring påverkan medför, till exempel att byggtrafik medför ökade ljudnivåer vid närliggande bostäder eller att halten av föroreningar ökar i miljön. Effekten beskrivs utan att värderas, till exempel som ändrad ljudnivå.

 Konsekvens är en värdering av effekten, till exempel hur boende påverkas av trafikbuller, hur möjligheten att klara gällande miljökvalitetsnormer förändras eller hur vattenlevande organismer svarar på verksamhetens påverkan.

Konsekvensen graderas i storlek från liten/försumbar till mycket stor (se Avsnitt 4.2 Bedömning av miljökonsekvenser) och relateras till bedömningsgrunder av olika slag.

 Skyddsåtgärder kan vidtas under bygg- och driftskede för att minska konsekvenserna. I konsekvensbedömningen är åtgärder invägda.

För att avgöra graden av konsekvensen sker en sammanvägning av vilket värde som påverkas och hur omfattande påverkan/effekten är. För att avgöra vilket värde olika aspekter har, används bedömningsgrunder av olika slag. Som exempel kan nämnas att Natura 2000-områden, riksintressen och byggnadsminnen bedöms ha högst värde, medan regionalt och lokalt intressanta objekt och objekt som inte omfattas av särskilda juridiska skydd bedöms ha lägre värde.

Information från samråd med berörda parter kan också påverka vilket värde en miljö tillskrivs. Detta kan exempelvis vara aktuellt om det vid samråd visar sig att en mycket stor del av närboende använder en skog för rekreation.

4.2 Bedömning av miljökonsekvenser

Varje miljöaspekt bedöms utifrån om påverkan kan anses vara lokal, regional eller nationell. Påverkan på exempelvis riksintressen bedöms ge påverkan som är nationell.

(14)

6(40)

MILJ ÖKONSEKVENSB ESKRIVNING 2020-10-08

Regional påverkan kan ges till miljöaspekter som har effekt på större kommunala eller regionala intressen som områden eller värden med utpekade regionala/länstäckande planer, program eller inventeringar. Lokal påverkan ges miljöaspekter som är begränsade till effekter inom kommunen eller ett område inom kommunen, exempelvis påverkan på biologisk mångfald inom ett begränsat område utan effekt på en arts population på regional eller nationell nivå eller påverkan på vattenflöden inom ett delavrinningsområde utan påverkan på vattenflöden inom regionen.

Utefter gällande förutsättningar och de åtgärder som planeras, bedöms påverkan på aspekten, alltså omfattningen av störningen, som den planerade exploateringen innebär.

Påverkan kan vara stor, måttlig respektive liten positiv eller negativ, eller ingen. En stor påverkan är till exempel en stor och varaktig störning, en som motverkar nationella mål på ett betydande sätt eller leder till att områden med särskilda/utpekade kvaliteter skadas, försvinner eller förändras drastiskt. En måttlig påverkan är till exempel måttlig och

varaktig påverkan, stor och tillfällig eller en som motverkar regionala mål på ett

betydande sätt. En liten påverkan kan vara till exempel en liten och varaktig störning, en måttlig och tillfällig påverkan eller en som motverkar lokala mål i viss utsträckning.

Genom att utgå från omfattning och påverkan så fås en preliminär konsekvensbedömning med hjälp av bedömningsskalan. Sist vägs planerade skyddsåtgärder in och en

bedömning görs av huruvida dessa kan leda till att påverkan på en aspekt reduceras.

Skulle så vara fallet, justeras den preliminära bedömningen och man får en slutlig konsekvensbedömning.

I Tabell 1 presenteras den skala som har använts för att bedöma konsekvenserna av den planerade verksamheten. Skalan bygger på den ovan beskrivna metoden.

Bedömningsskalan ska främst betraktas som en vägledning. Avsikten är att kunna redogöra för miljökonsekvenserna för verksamheten på ett sakligt och tydligt sätt, så att motiven till konsekvensbedömningarna ska gå att följa och därmed kunna ligga till grund för övriga bedömningar.

(15)

7(40)

Tabell 1. Bedömningsskala för positiva och negativa konsekvenser. Samtliga bedömningar utgör en risk för negativa respektive en potential till positiva konsekvenser.

Påverkan/

effekt

Lokal Regional Nationell

Stor positiv Märkbara konsekvenser Märkbara-Stora konsekvenser

Stora konsekvenser

Måttlig positiv

Små-Märkbara konsekvenser

Märkbara konsekvenser Märkbara-Stora konsekvenser Liten positiv Små konsekvenser Små-Märkbara

konsekvenser

Märkbara konsekvenser Ingen Oförändrade/obetydliga

konsekvenser

Oförändrade/obetydliga konsekvenser

Oförändrade/

obetydliga konsekvenser Liten negativ Små konsekvenser Små-Märkbara

konsekvenser

Märkbara konsekvenser Måttlig

negativ

Små-Märkbara konsekvenser

Märkbara konsekvenser Märkbara-Stora konsekvenser Stor negativ Märkbara konsekvenser Märkbara-Stora

konsekvenser

Stora konsekvenser

4.3 Miljömål

Miljöbalkens övergripande mål är att främja hållbar utveckling. De komplexa helhetsbedömningar som miljöbalken syftar till medför behov av vägledning för domstolarnas och myndigheternas tillämpning av lagstiftningen. De nationella miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt är avsedda att fylla en sådan funktion.

Miljömålen och miljökvalitetsmålen är antagna av riksdagen. Miljömålen är en grund- läggande utgångspunkt för miljöarbetet på nationell, regional och lokal nivå, men de är inte juridiskt bindande. Av de sexton miljökvalitetsmålen bedöms följande vara aktuella för den planerade verksamheten:

 Grundvatten av god kvalitet - "Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag."



(16)

8(40)

God bebyggd miljö - "Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas."

 Giftfri miljö - "Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna."

4.4 Avgränsning miljöaspekter

Miljökonsekvensbeskrivningen avser bedöma vilka konsekvenser som den planerade verksamheten kommer ha på miljön och människors hälsa. Utifrån de samrådsynpunkter som inkommit samt utifrån förväntade miljökonsekvenser av planerad vattenverksamhet, har en avgränsning av MKB:ns innehåll gjorts.

Endast de aspekter som anses beröras direkt eller indirekt av vattenverksamheten och dess följdverksamheter konsekvensbedöms. Dessa är:

 Grundvatten

 Ytvatten

 Riksintressen

 Kulturmiljö

 Boendemiljö och hälsa (buller)

För övriga miljökonsekvenser kopplade till anläggande av resecentrum samt

ombyggnation av spår, exempelvis naturmiljövärden, hänvisas till MKB för detaljplan respektive järnvägsplan och tas inte upp närmare i denna MKB. Största delen av berört område är stadsbebyggelse.

Risk och säkerhet samt resurshantering konsekvensbedöms inte, utan redovisas bara utifrån projektets förutsättningar. Detta eftersom hantering av risk och säkerhet, samt materialval som påverkar resurshantering, kommer behandlas i senare skeden i projektet.

Att utföra en konsekvensbedömning av dessa miljöaspekter i denna MKB bedöms därför vara för osäkert.

(17)

9(40)

4.5 Geografisk avgränsning

Den geografiska avgränsningen av denna MKB utgörs av det påverkansområde som grundvattensänkningen kan ge upphov till under byggskedet (Figur 4), se Bilaga 7 till ansökan – PM Hydrogeologi. Under driftskedet påverkas bara området runt Västra passagen och påverkansområdet är då betydligt mindre än för byggskedet (Figur 5).

Påverkansområdet är definierat som en gräns för det område inom vilket det kan

uppkomma grundvattennivåpåverkan till följd av grundvattenbortledning vid schakterna, i en sådan omfattning att skador kan uppkomma. Områdets utbredning är bedömt utan infiltration eller andra skyddsåtgärder. Med skyddsåtgärder kommer påverkansområdet att bli mindre. Inventering av byggnader, identifiering av samrådskrets m.m. har utförts inom ett utredningsområde som är något större än påverkansområdet.

Figur 4. Påverkansområde för planerad grundvattensänkning under byggskedet vid Västra passagen, Centrala passagen och Brunnsgatan.

(18)

10(40)

Figur 5. Påverkansområde för grundvattensänkning vid Västra passagen under driftskedet.

4.6 Tidsmässig avgränsning

När ombyggnationen av berörda områden är genomförd och den grundvattenbortledande verksamheten kan avslutas bedöms ingen ytterligare omgivningspåverkan ske för

Centrala passagen och Brunnsgatan. För Västra passagen kommer en permanent grundvattensänkning ske, dock mindre än den som sker under byggskedet. Under driftskedet bedöms det inte föreligga risk för skada och därför fokuserar

konsekvensbedömningen främst på verksamhetens påverkan under byggskedet.

4.7 Kumulativa effekter

Miljökonsekvensbeskrivningen ska behandla projektets kumulativa effekter. De visar hur projektet förändrar den befintliga miljön tillsammans med andra pågående, tidigare och framtida verksamheter och åtgärder. Här är inte fokus på den miljöpåverkan projektet medför utan på hur befintliga och framtida miljökvaliteter förändras av både projektet och annan verksamhet.

Följande projekt har identifierats ske i närheten och i samtid med Nyköpings resecentrum:

 Trafikverket planerar att bygga om järnvägen genom Nyköping inom projekt Ostlänken. Ostlänken är en planerad 150 km lång dubbelspårig järnväg för snabb persontrafik mellan Södertälje och Linköping som

(19)

11(40)

också utgör en del av ny stambana. Järnvägen genom Nyköping är en bibana (t.ex. för regional tågtrafik) tillhörande den nya stambanan och stationen i Nyköping placeras i en av de korridorer som regeringen gett tillåtlighet till i sitt beslut i juni 2018 (Regeringen, 2018). När

Trafikverket bygger om Nyköpingsbanan (Södra stambanan) och arbetar med en järnvägsplan planerar också Nyköpings kommun att utveckla staden, och som ett steg i detta, skapa ett resecentrum för att effektivt kunna byta färdmedel och utveckla staden (Sweco, 2016).

 I närheten av Nyköpings resecentrum, i anslutning till den Västra passagen, sker under hösten 2020 antagande av detaljplan Nöthagen, fastigheterna Raspen 1-3. Inom denna detaljplan omvandlas området från industriområde till ny stadsdel med bostäder, handel,

verksamheter och skola/förskola Totalt möjliggör planen ca 1500 bostäder och verksamheter. Nya torg och en stor offentlig park ingår i planområdet.

 Norr om Brunnsgatan planeras ett arbete för utveckling kring

Nyköpings lasarett och området runtomkring. Arbetet med ombyggnad och utbyggnad av Nyköpings lasarett pågår och beräknas färdigt år 2024. Arbetet drivs av Region Sörmland. Det gemensamma planarbetet för utveckling av området kring Nyköpings lasarett har dock tillfälligt stoppas då Nyköpings kommun och Region Sörmland ser över hur det ska löpa vidare framöver.

 Del av fastighet Väster 1:4 (Figur 3, Västra kyrkogården) omfattas av järnvägsplan Nyköpings resecentrum. Marken är idag planlagd för begravningsändamål. Inga begravningsplatser finns på ytan som berörs. ”

 Under 2021-2022 ska efterbehandling, termisk behandling, ske av källområdet på Väster 1:42 inklusive del av Väster 1.2 (se kap. 9.6).

Källområdet innehåller en kraftig och komplex petroleumförorening med förekomst av fri fas ovanpå grundvattenytan.

 Marksanering av oljeföroreningar vid källområde planeras inom Väster 1:43 före grundvattenbortledning sker (se kap 9.6). Troligtvis kommer detta att ske som en schaktsanering.

Som tidigare beskrivits sker ett samarbete mellan arbete med Ostlänken och

detaljplanearbetet för Nyköpings resecentrum då Nyköpings kommun och Trafikverket gemensamt lämnar in en ansökan om vattenverksamhet.

Inom varken Nöthagen, Västra kyrkogården eller utbyggnad av Nyköpings lasarettet kommer grundvatten att pumpas så inga kumulativa effekter på grund av

(20)

12(40)

grundvattenbortledning förväntas. Kumulativa effekter kan dock lokalt förväntas i form av byggtrafik och bullerstörningar om alla projekt sker i samtid.

Samordning kommer att ske mellan Nyköpings resecentrum och Nöthagen där

utnyttjande av mark under byggtiden tillfälligt ska samordnas. Allmän platsmark kommer sedan att angränsa mellan de båda detaljplanerna.

Utredning pågår av den djupa bensenföroreningens utbredning på Väster 1:2 och dess koppling till definierat källområde på Väster 1:42. Utfallet av utredningen kommer att påverka ev. åtgärd och åtgärdsmetodik

5 Planerade anläggningar

Nedan följer en sammanfattning av utformning, konstruktion och arbetsmoment för Västra- och Centrala passagen samt för Brunnsgatan. För den tillståndspliktiga vattenverksamheten är schakterna och länshållning av inläckande grundvatten och nederbörd/ytvatten det centrala. Detta sker under byggskedet av de olika

anläggningarna. För utförlig beskrivning hänvisas till Teknisk Beskrivning, Bilaga 6 till ansökan.

5.1 Västra passagen

Den Västra passagen ska permanent användas som gång- och cykelpassage under spåren samt tillfart till stationens plattformar. Under ombyggnation av Brunnsgatan, då trafiken på Brunnsgatan är avstängd, ska passagen även användas som tillfällig passage för fordonstrafik, ambulanstransport, polisbilar, oskyddade trafikanter och bussar (Figur 6). Västra passagen blir därför viktig även under byggskedet. När Brunnsgatan är klar färdigställs passagen till gång- och cykeltunnel.

(21)

13(40)

Figur 6. Visualisering Västra passagen med tillfälliga ramper.

För att grundlägga Västra passagen krävs en schakt med uppskattad längd på ca 60 m och genomsnittlig bredd på ca 8,5 m. Schaktdjupet blir ca 6,7 m. Schakt under

grundvattennivån kommer att ske och nivån på schaktbotten blir omkring ca 1,6 m under rådande grundvattennivå. För att arbetena ska kunna ske i torrhet kommer bortledning av inläckande yt- och grundvatten att krävas under byggskedet. Grundvattensänkning kommer därför temporärt (under ca 2 år) att ske till ca 0,5 meter under schaktbottennivå (nivå +7,7 m) och ca 2,1 m under medelgrundvattennivå.

Schakten utförs med öppna slänter anpassade för rådande geologiska förhållanden eller temporär stödkonstruktion i form av spont. I en del av schakten måste berg sprängas bort ned till grundläggningsnivå.

Preliminärt sker byggnationen i två etapper, parallellt med byggnationen av den Centrala passagen. Etappindelningen krävs för att järnvägstrafiken ska kunna fortgå på ett av spåren under byggtiden. I den första etappen färdigställs den ena delen (norra eller södra) av passagen. I etapp två färdigställs den andra (norra eller södra) delen av passagen.

Under driftskede kommer Västra passagen vara anlagd med lägsta dräneringsnivå ca 0,5 m under medelgrundvattennivån (nivå +9,3), vilket innebär en permanent

grundvattensänkning.

5.2 Centrala passagen

Centrala passagen ska användas som gångpassage under spåren samt ge åtkomst till stationens perronger (se Figur 7).

(22)

14(40)

Figur 7. Visualisering av Centrala passagen.

För att grundlägga Centrala passagen krävs en schakt med uppskattad längd på ca 65 m och genomsnittlig bredd på ca 8,5 m. Schaktdjupet blir ca 6 m. Schakt under

grundvattennivån kommer att ske och nivån på schaktbotten hamnar omkring ca 1,7 m under rådande grundvattennivå. För att arbetena ska kunna ske i torrhet kommer bortledning av inläckande yt- och grundvatten att krävas under byggskedet.

Grundvattensänkning kommer därför temporärt (under ca 2 år) att ske till ca 0,5 meter under schaktbottennivå (nivå +7,5) och ca 2,2 m under medelgrundvattennivå.

Schakten utförs med öppna slänter anpassade för rådande geologiska förhållanden eller temporär stödkonstruktion i form av spont.

Preliminärt sker byggnationen i två etapper, parallellt med byggnationen av den Västra passagen. Etappindelningen krävs för att järnvägstrafiken ska kunna fortgå på ett av spåren under byggtiden. I den första etappen färdigställs den ena delen (norra eller södra) av passagen. I etapp två färdigställs den andra (norra eller södra) delen av passagen.

(23)

15(40)

5.3 Brunnsgatan

För att permanent öka den fria höjden under järnvägen kommer Brunnsgatan att sänkas från sitt befintliga läge (Figur 8). Då vägpassagen kommer gå under rådande

grundvattennivåer förläggs passagen som ett vattentätt tråg.

Figur 8. Illustration Brunnsgatan med korsande järnvägsbro. Vy från sydväster.

För grundläggningen av tråget inkl. brostöd för järnvägen behöver marken schaktas ur (både jord och berg) till en nivå ca 3 m under medelgrundvattenytan. Schaktens längd uppskattas till ca 127 m och den genomsnittliga bredden på schakten uppskattas till mellan 14 m och 17 m. I trågets lägsta punkt anläggs dagvattenbrunnar. För att leda bort dagvattnet från brunnarna under driftskedet leds ledningarna till en pumpstation norr om järnvägen.

Schakten utförs troligtvis i etapper med öppna slänter anpassade för rådande geologiska förhållanden eller temporär stödkonstruktion i form av spont. Sponternas utformning och djup kommer att bestämmas i kommande detaljprojektering men förutsätts inte vara vattentäta. Grundvatten kommer att läcka in och behöva länshållas under ca 2 år till 0,5 m under schaktbotten (nivå +6), d.v.s. ca 3 m under medelgrundvattennivån. I en del av schakten kommer berg att sprängas bort ned till grundläggningsnivå.

Det permanenta tråget kommer vara vattentätt och gjutas i betong. Gjutningsarbeten görs på fyllningsbädd med en mäktighet på minst ca 0,5 m. Bottenplattans tjocklek på tråget blir ca 0,70 cm och sidoväggarnas tjocklek ca 40 cm. Tråget dimensioneras för

hydrauliskt upptryck.

25,5m

(24)

16(40)

5.4 Länshållningsvatten

Inläckage av grundvatten kommer att ske till schakterna i Västra- och Centrala passagen samt Brunnsgatan. Inläckande grundvatten kommer därför att länshållas tillsammans med nederbörd/ytvatten och processvatten (från borrningar/sprängningsarbeten).

Länshållning kommer i första hand ske i grävda pumpgropar med dränkbara pumpar, placerade i den lägsta punkten i den del av schakten som är öppen, men även andra alternativ såsom pumpbrunnar kan bli aktuella.

Länshållningsvattnet kommer att renas lokalt och därefter släppas till lämpliga brunnar på dagvattennätet. Dagvattnet mynnar sen ut i Nyköpingsån. Den lokala behandlingen kommer att innehålla ett inledande sedimentationssteg med oljeavskiljning eventuellt följt av ytterligare behandlingssteg. Beslut om den exakta utformningen av

reningsanläggningen kan ske efter provtagning av det faktiska länshållningsvattnet.

Funktionen hos reningsanläggningen kommer att kontrolleras, utgående halter analyseras och justering av reningsanläggningen kommer att utföras i byggskedet, i enlighet med det kontrollprogram som kommer att tas fram. Se även PM

Länshållningsvatten - Bilaga 8.3.

5.5 Tidplan

Byggstart för Nyköpings resecentrum är planerat till 2022/2023. Arbetet med Västra- och Centrala passagen och Brunnsgatan utförs i etapper och den totala produktionstiden bedöms bli 5-6 år.

Den preliminära arbetsgången är att de södra delarna av Västra- och Centrala passagen byggs först. Därefter byggs de norra delarna av passagerna och sist Brunnsgatan.

Grundvattenbortledning kommer således att ske i etapper under produktionstiden. Den totala tiden för grundvattenbortledning bedöms vara ca 2 år för Västra- och Centrala passagen och ca 2 år för Brunnsgatan.

6 Utredda alternativ

6.1 Nollalternativ

Enligt 6 kap. 7 § miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning redovisa

konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd. Detta kallas för nollalternativet. Nollalternativet beskriver nuvarande miljöförhållanden och en sannolik utveckling av miljön om grundvattenavsänkningen inte genomföras i samband med ombyggnationen av Nyköpings resecentrum.

(25)

17(40)

Nollalternativet innebär att inget tråg kan anläggas vid Brunnsgatan samt att planerad byggnation av Västra och Centrala passagen inte kan genomföras. Det leder till att planerad detaljplan för Nyköpings resecentrum ej kan genomföras. Nollalternativet innebär således att dagens situation där järnvägsstationen och busstationen i Nyköping är placerade på ca 750 meters avstånd från varandra kommer att kvarstå. Vidare kommer planområdet som idag är nästintill obebyggt och kan upplevas som en barriär samt otryggt vissa timmar på dygnet förbli oförändrat. Otillräckliga funktioner samt kopplingar över spåret gör att väldigt få människor rör sig i området och orienterbarheten mot stadens centrum och omgivande delar uppfattas som svag.

Att tillgodose Nyköpings kommun starka befolkningstillväxt, i synnerhet i Nyköpings tätort men även landsbygden och omkringliggande orter kommer att bli svårare. Tillväxten och den starka arbetsmarknadsregionen kräver utveckling av hållbara kommunikationer.

6.2 Alternativ

Alternativa lokaliseringar av Brunnsgatan finns inte då det på platsen redan idag finns en befintlig underfart under järnvägen som ska fördjupas och breddas. Lokalisering av Västra- och Centrala passagen är bästa läge för att knyta ihop Nyköpings resecentrum och ansluta till befintliga vägar. Placeringen är bestämd utifrån dagens förutsättningar där lokaliseringen måste vara knuten till spåret och stationens placering.

Alternativ till grundvattensänkning finns inte då Västra- och Centrala passagen och tråget i Brunnsgatan måste anläggas tillräckligt djupt för att skapa fri höjd till ovanliggande järnvägsspår.

Alternativ teknik, för att minska omgivningspåverkan, är att anlägga täta sponter runt hela schakten som ansluter tätt mot underliggande berg och på så sätt minska mängden inläckande grundvatten till schakterna. För att få effekt kan täta sponter även behöva kombineras med jetinjektering vid övergång mellan spont och berg samt injektering av berget. Dessa metoder är tidskrävande och dyra och effekten av en sådan tätskärm är svår att säkerställa. Då grundvattenbortledningen är temporär och andra åtgärder i form av skyddsinfiltration och uppdelning av schakt i etapper är möjlig, har detta alternativ valts bort som en förutsättning för ansökan. Dessa åtgärder kan dock ändå bli aktuella att vidta om kommande projektering visar att det är lämpligt. Sponter kommer att anläggas i första hand i syfte för att klara stabiliteten i schakten.

(26)

18(40)

7 Administrativa förutsättningar

7.1 Planer

7.1.1 Översiktsplan

Översiktsplanen för Nyköpings kommun antogs av kommunfullmäktige i november 2013.

Översiktsplanen omfattar hela kommunens yta och utöver denna finns ett antal fördjupade översiktsplaner. I december 2013 antogs en fördjupad översiktsplan för Nyköpings tätort och Skavsta, i vilken det aktuella detaljplaneområdet för Nyköpings resecentrum var utpekat som framtida utredningsområde för resecentrumfunktion (Nyköpings kommun, 2013a).

I den fördjupade översiktsplanen anges att det krävs en robust planering för trafiksituationen liksom tydlig prioritering av färdslag (Nyköpings kommun, 2013b).

I dagsläget är järnvägsstationen och busstationen i Nyköping placerade på cirka en kilometers avstånd från varandra (tågstationen inom aktuellt detaljplaneområde och busstationen vid Teaterparken).

7.1.2 Pågående detaljplanearbete Nyköpings resecentrum

Detaljplanen för Nyköpings resecentrum är antagen av Kommunfullmäktige men överklagad. För beskrivning av detaljplanen se kap.2.

(27)

19(40)

Figur 9. Översikt fastigheter inom vilka grundvattenbortledning kommer att ske.

8 Områdesskydd

8.1 Riksintressen

Nyköpings innerstad är av riksintresse för kulturminnesvården. Staden är en residensstad som har utgjort ett viktigt politiskt maktcentrum sedan medeltiden och har en välbevarad stadsmiljö. Riksintresset innefattar bland annat Nyköpings slott, de medeltida kyrkorna samt den rätvinkliga stadsplanen från 1600-talet (Länsstyrelsen i Södermanlands län, 2016).

Både TGOJ-banan¹ och Södra stambanan med Nyköpings station är av riksintresse för kommunikationer. Detta gäller också området för den planerade Ostlänken.

Nyköpingsån, ca 200 m öster om Brunnsgatan, är utpekat riksintresse för naturvården och för friluftslivet. Riksintresset gäller både själva ån och dess stränder (Länsstyrelsens WebbGIS, 2017).

Figur 10. Utbredning av aktuella riksintressen. (Länsstyrelsens webbGIS, 2020).

1Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds Järnvägar

(28)

20(40)

8.2 Vattenförekomster enligt vattendirektivet 8.2.1 Grundvattenförekomster

Ingen grundvattenförekomst finns i anslutning till planerad verksamhet. Närmsta grundvattenförekomst Larslundsmalmen-Nyköping ligger ca 250 m söder om påverkansområdet.

8.2.2 Ytvattenförekomster

Nyköpingsån ligger ca 200 m öster om planerad verksamhet (Figur 3). Det är

Södermanlands största vattendrag och det mynnar i Stadsfjärden. Ån innehåller ett stort antal fiskarter samt rödlistade musselarter. Den är också viktig för fågellivet samt har särskilt goda förutsättningar för fritidsfiske, kanoting och andra naturupplevelser.

Vattenförekomsten har måttlig ekologisk status på grund av höga halter näringsämnen och dålig konnektivitet. Målsättningen är att Nyköpingsån ska ha miljökvalitetsnormen god ekologisk status senast år 2027. Den kemiska statusen är klassad till god utan de överallt överskridande ämnena kvicksilverföroreningar och bromerad difenyleter (VISS, Vatteninformationsystem Sverige, 2020). I PM Länshållningsvatten – Bilaga 8.3 redovisas aktuell status i Nyköpingsån för de kvalitetsfaktorer och parametrar som är relevanta vid hantering av länshållningsvattnet.

8.3 Friluftsliv och rekreation

Stationsområdet används idag inte för friluftsliv och rekreation. Nyköpingsån används för fiske och kanot.

8.4 Naturmiljö

Största delen av berört område är stadsbebyggelse. Naturmiljövärden som finns inom stationsområdet hanteras i detaljplanen och tas inte upp närmare i denna MKB.

8.5 Kulturmiljö

På stationsområdet finns det gamla byggnader av kulturhistoriskt värde. En av dessa kommer dock rivas och en kommer att flyttas inom ramen för detaljplanen för Nyköpings resecentrum och tas inte upp närmare i denna MKB.

Idrottsplatsen Folkungavallen nordost om järnvägens korsning med Brunnsgatan med byggnader från 1920-talet är klassade som kulturhistoriskt värdefulla av Nyköpings kommun. Även en byggnad i kv. Konduktören 19 som ligger i sydöstra hörnet av påverkansområdet är av kommunen klassad som kulturhistoriskt särskilt värdefull.

(29)

21(40)

9 Områdesförutsättningar

9.1 Befintlig och planerad markanvändning

Järnvägen korsar området centralt och kommer vara i drift med reducerad trafik under byggskedet.

I nordvästra hörnet, nära den planerade Västra passagen finns ett företagshus. På andra sidan spåret ligger stationsbyggnaden för befintlig Nyköpings centralstation.

Vid Bangårdsområdet söder om spåren ska området i sin helhet byggas om. Ytan kommer att domineras av den nya bussterminalen, men även park- och torgytor, bostäder, kontor och andra funktioner ska anordnas här. Den äldre träbyggnad, sk.

lokomotorstall som idag ligger i södra delen av bangårdsområdet mot Södra

Bangårdsgatan kommer rivas, medan den befintliga magasinsbyggnaden intill kommer kortas av men delvis bevaras.

De mindre flerfamiljshus som finns på södra sidan av Södra Bangårdsgatan ligger strax utanför resecentrumets utvecklingsområde.

På sydöstra sidan av Brunnsgatan ligger några äldre stenhus samt Västra kyrkogården.

Nära spårområdet finns där ett begravningskapell och två träbyggnader som används av kyrkogårdens driftspersonal.

Direkt norr om järnvägen, intill Norra Bangårdsgatan, finns idag en cirka 30 m bred remsa med växtlighet. I öster mot Brunnsgatan avslutas denna remsa av en tomt med tre byggnader som används som motorverkstäder. Hela detta område ska byggas om och ytorna kommer bl.a. upptas av busshållplatser och parkering. Norra Bangårdsgatan, som idag kurvar norrut till Lasarettsvägen, kommer i samband med ombyggnaden förlängas till Brunnsgatan.

På norra sidan Norra Bangårdsgatan finns villabebyggelse som inte berörs av planerna för nya det resecentrum.

Nordost om Brunnsgatans korsning med järnvägen ligger idrottsplatsen Folkungavallen med träbyggnader från 1920-talet. Området mellan idrottsplatsen och järnvägen består av träd och växtlighet fram till strax före Nyköpingsån, där en gång- och cykelväg följer längs vattnet.

Områden som beskrivs ovan redovisas i Figur 3.

9.2 Topografi

Markytan är generellt relativt flack, undantag är slänter från Folkungavallen upp till spårområdet och ner mot Nyköpingsån, samt vid Brunnsgatans skärning. Brunnsgatan varierar idag i höjd från att vara i nivå med omgivande mark i korsningen med Södra Bangårdsgatan (ca +13,5 m), till att slutta relativt brant ner till lågpunkten under järnvägen

(30)

22(40)

(ca +10,6 m) och sedan stiga lika brant upp mot rondellen vid Blommenhovsvägen (ca +13 m). På var sida av den nedsänkta gatan under järnvägen finns stödmurar och slänter upp till omgivande mark.

Folkungavallen ligger i en sänka på nivå +12 m och markytan stiger svagt längs järnvägen mot nivåer kring +15 m vid den Västra passagen. Vid den Västra passagen ändras markytans lutning till att slutta svagt mot sydost.

9.3 Hydrologi och dagvatten

Öster om Brunnsgatan ligger Nyköpingsån som rinner från sjön Långhalsen i nordväst till Stadsfjärden söder om Nyköping. Vattennivån under järnvägsbron ligger kring +9 m. Det finns inga andra ytvattendrag eller diken i området.

Norr om järnvägsspåren avvattnas marken mot dagvattenledningsnät i Norra

Bangårdsgatan. Även delar av Brunnsgatan, inklusive lågpunkten, avvattnas till detta nät som mynnar i Nyköpingsån öster om Brunnsgatan. De hårdgjorda ytor som finns öster och söder om stationsbyggnaden avvattnas idag mot dagvattenledningar i Borgaregatan och Järnvägsgatan.

9.4 Geologi 9.4.1 Berggrund

Berggrunden inom påverkansområdet är av kristallin metamorf typ, enligt

Berggrundskartan (SGU) bestående av gnejsisk granodiorit. Denna typ av berggrund har generellt låg hydraulisk konduktivitet, då sprickorna är få. Det finns inga kända

deformationszoner såsom större sprickor, krosszoner eller förkastningar nära järnvägen.

9.4.2 Jordlager

Jordlagerföljden inom utredningsområdet är varierande och domineras av fyllning i markytan därunder finkorniga glaciala varviga sediment bestående av lera, silt och finsand (kohesionsjord) på morän och berg.

Norr om järnvägen förekommer lera med en mäktighet som avtar söderut då bergnivån stiger (Figur 11). Utförda undersökningar indikerar att leran norr om järnvägen är sättningskänslig vid en grundvattensänkning.

Söder om järnvägen är marken inom påverkansområdet uppfylld. Under denna fyllning förekommer finsediment. Förekommande lera söder om järnvägen bedöms inte vara sättningskänslig vid en grundvattenbortledning.

(31)

23(40)

Figur 11. Jordartskarta från SGU.

9.5 Hydrogeologiska förhållanden

I det aktuella området förekommer grundvatten i jorden i ett grundvattenmagasin som utgörs av silt, finsand och underliggande morän. Det saknas observationer som tyder på att grundvatten förekommer i ett övre magasin i fyllningen som är skilt från grundvattnet i underliggande silt och sand. Observerad trycknivå för grundvattnet ligger cirka 3-5 m under markytan, således under fyllningsjorden.

Grundvattenmagasinet bedöms vara sammanhängande inom påverkansområdet. Norr om järnvägen, där lerjordar breder ut sig, betraktas grundvattenmagasinet i de undre friktionsjordarna som slutet vilket sedan övergår till ett öppet, söder om järnvägen där friktionsjordarna kommer i dagen och det täta lerlagret saknas till största del. Lokalt kan lerlinser påträffas, men kontakten mellan jordlagren bedöms vara utbredd. Den

övergripande grundvattenströmningen sker mot Folkungavallen och vidare till Nyköpingsån.

Utförligare beskrivning av geologi och hydrogeologiska förhållande finns i PM Hydrogeologi – Bilaga 7 till ansökan.

(32)

24(40)

9.6 Föroreningar

Inom påverkansområdet, fastigheterna Väster 1:2, Väster 1:42 och Väster 1:43, förekommer det föroreningar från tidigare oljedepåer. Figur 12 redovisar läget på fastigheterna samt områdena med påträffad förorening.

Figur 12. Översikt över områden med påträffade föroreningar (källområden) inom påverkansområdet. Lägena är inringade med blått.

Sanering av områdena planeras genomföras före grundvattenbortledning påbörjas. En beskrivning av föroreningssituationen och planerade åtgärder inom de olika fastigheterna redovisas nedan.

9.6.1 Väster 1:43

Inom Väster 1:43 (se Figur 12 och 13) har ett område konstaterats vara förorenat av oljeföroreningar, alifatiska kolväten (alifater) och aromatiska kolväten (aromater), troligen härrörande från den oljedepå som tidigare låg på fastigheten. Föroreningen är avgränsad och områdena med de högsta föroreningshalterna (källområdena) är identifierade (förutom under byggnader och cisternplatta). Ingen mätbar förorening har påträffats i uttagna grundvattenprover av analyserade ämnen. Den lilla tillgången på grundvatten indikerar att massorna på området är täta och spridningen liten (Ramböll, 2018).

(33)

25(40)

Oljeföroreningen har identifierats på öppna ytor vid gamla cisternlägen inom Väster 1:43 och volymen förorenade massor anses vara avgränsad till en volym om 650–1300 m³ (djup 1-3 m under markytan). Mängd okänd förorening under byggnader uppskattas till 800 m³.

Ingen spridning utanför fastighetsgräns har kunnat påvisas i gjorda undersökningar.

Planerade åtgärder

Området inom Väster 1:43 ska exploateras och föroreningen i jord kommer saneras, troligtvis med metoden schaktsanering, d.v.s. att den förorenade jorden schaktas bort och ersätts med rena massor.

Figur 13. Resultat genomförd markmiljöprovtagning inom fastighet Väster 1:43

9.6.2 Väster 1:42

Större delarna av fastigheten Väster 1:42 (se Figur 12) har använts för SJ:s verksamhet.

Ett lok- och motorstall har varit beläget i den västra delen och den stora byggnaden har använts som godsmagasin. I fastighetens har det även legat en bränsleomlastningsplats.

Utförda undersökningar (Kemakta, 2009) visar förekomst av oljeförorening i det sydöstra hörnet av fastigheten (Figur 14). Även förorening i fri fas har konstaterats. Ytan där föroreningar förekommer i fri fas uppskattas till 1 300 m² och volymen fri produkt till 6–13

(34)

26(40)

m³. I den mest förorenade delen har föroreningen trängt ner under grundvattenytan. Även mycket hög blyhalt har här påträffats i ett grundvattenprov.

I den västra delen av fastigheten har inga föroreningshalter överskridande riktvärdena för känslig markanvändning påträffats i jorden. Grundvattnet har påvisats vara påverkad av oljeförorening, men halterna är låga (Kemakta, 2009).

En eventuell spridning av föroreningarna österut mot Brunnsgatan och Nyköpings ån (Väster 1:1) har utretts (Ramböll, 2011). Utförd undersökning visar att halterna för alifater och aromater låg över mindre känslig markanvändning (MKM). Grundvattnet i

provpunkten visade på något förhöjda halter av analyserade ämnen men inga halter låg över riktvärdet för miljörisker i ytvatten.

Planerade åtgärder

Under 2020–2022 ska Jernhusen sanera området inom Väster 1:42. Detta planeras att ske med en termisk behandling av källområdet som innehåller en kraftig och komplex petroleumförorening med förekomst av fri fas ovanpå grundvattenytan (Sweco, 2019).

Den termiska tekniken bygger på att föroreningar i mark och grundvatten förångas genom kraftig uppvärmning.

(35)

27(40)

Figur 14. Översikt föroreningssituationen inom Väster 1:42 (Hifab, 2012).

9.6.3 Väster 1:2

På den östra delen av Väster 1:2 (Figur 12) som vetter mot Brunnsgatan har SJ bedrivit verksamhet med lastning och lossning av bl.a. petroleumprodukter från järnvägspår.

Verksamheten är kopplad till de två kända källområden med petroleumförorening på fastigheterna Väster 1:42 och Väster 1:43 som beskrivs ovan.

(36)

28(40)

I kommunens riskbedömning för detaljplanen (Nyköpings resecentrum) identifierades en djupt liggande bensenförorening i grundvattnet inom Väster 1:2 (Figur 15).

Kompletterande undersökningar gjordes våren 2020 för att knyta bensenföroreningen till ett av källområdena på Väster 1:42 eller Väster 1:43. I en av de nya provpunkterna hittades förhöjda halter bensen i ytligt grundvatten som ligger i direkt anslutning till källområdet på Väster 1:42. Punkten innehöll också mycket höga halter alifater/aromater.

Slutsats är att källområdet på Väster 1:42 sträcker sig in mot Väster 1:2.

Troligtvis härstammar således bensenföroreningen från angränsande källområde.

Eftersom det djupa grundvattnet är syrefritt är slutsatsen att den naturliga nedbrytningen av bensen är långsam, vilket också kan vara orsaken till att plymen faktiskt existerar.

I figur 15 redovisas uppmätta miljöriskkvoter för bensen. En miljöriskkvoterna är kvoten mellan uppmätt halt och analysens detektionsgräns. Metoden utgår från att

petroelumrelaterade föroreningar inte förekommer naturligt och de detekteras bara om det finns en lokal föroreningskälla. Ju högre kvot, desto större är påverkan från källan.

En utförligare beskrivning av bensenföroreningen finns i PM Hydrogeologi – Bilaga 7 till ansökan.

De kompletterande grundvattenundersökningarna kunde inte påvisa förekomst av PFAS eller klorerade lösningsmedel. Fyllnadsmassorna innehöll också låga föroreningshalter även om det finns förhöjda halter.

Figur 15. Miljöriskkvoter för bensen.

(37)

29(40)

Möjliga åtgärdsalternativ

Den ytliga grundvattenföroreningen inom Väster 1:2 kommer att ingå i den planerade saneringsåtgärden på Väster 1:42 (beskriven ovan).

Saneringsförberedande undersökningar pågår för att avgränsa plymen och avgöra ev.

ytterligare saneringsbehov inom Väster 1:2.

9.7 Byggnader och anläggningar

En grundläggningsinventering har utförts inom utredningsområdet. Syftet med

inventeringen är att identifiera de byggnader som har sättningskänslig grundläggning och som kan påverkas av en grundvattensänkning. Inventeringen har delats in i känslig, ej känslig och okänd grundläggning (information saknas) och dessa redovisas i Figur 16.

Med känslig menas att grundläggningen kan skadas om sättningar uppkommer i marken under byggnaden.

Figur 16. Resultat från grundläggningsinventering inom utredningsområdet

Energibrunnar har inte inventerats då grundvattenpåverkan är så begränsade i tid och djup att någon negativ påverkan på energiförsörjning inte kan förväntas uppstå.

(38)

30(40)

10 Konsekvensbedömning och skyddsåtgärder

Planerad verksamhet bedöms inte innebära en risk för påverkan för följande aspekter och de tas därför inte närmare upp i konsekvensbedömningen:

Aspekt Kommentar

Riksintresse Kulturmiljövård Grundvattenbortledningen berör ej värdena i riksintresset.

Riksintresse Naturmiljövård Grundvattenbortledningen berör ej värdena i riksintresset.

Riksintresse Friluftsliv Grundvattenbortledningen berör ej värdena i riksintresset.

Friluftsliv och rekreation Området inom vilket

grundvattenbortledningen kommer att ske används idag inte för friluftsliv och

rekreation och påverkan kopplat till arbeten avseende

grundvattenbortledningen bedöms därmed inte påverka aspekten friluftsliv och rekreation.

Kvalité Grundvatten Närmsta grundvattenförekomst

Larslundsmalmen-Nyköping ligger ca 250 m bort och det förekommer ingen risk att den påverkas av planerad verksamhet.

10.1 Grundvatten

10.1.1 Generella konsekvenser av grundvattenbortledning

Grundvattenbortledning från schakterna vid arbete med Västra- och Centrala passagen samt Brunnsgatan kommer att innebära en påverkan på grundvattennivåerna. Påverkan blir störst nära schakt och minskar med avståndet. En grundvattennivåsänkning kan medföra att ovanliggande lera, i de områden lera förekommer, dräneras. När lera

dräneras minskar dess volym och risk för marksättningar finns, vilket kan medföra skador på byggnader och infrastruktur. En sättning kan exempelvis ge sprickor i väggar eller kärvande dörrar. Även ledningar kan påverkas och i värsta fall gå sönder. Risk för grundvattenpåverkan och marksättningar finns för Nyköpings resecentrum enbart under byggskedet. När Centrala Passagen och Brunnsgatan är färdigbyggda och ingen

grundvattenbortledning sker bedöms att grundvattennivån inom en kort tidsperiod återgår till samma nivå som innan byggnationen påbörjades. Under driftskedet av Västra

passagen kommer en viss permanent grundvattenavsänkning bestå men den bedöms

(39)

31(40)

MILJ ÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2020-10-08

inte ge några sättningsskador p.g.a. avsaknad av sättningskänslig lera inom påverkansområdet för driftskedet.

10.1.2 Konsekvenser för byggnader och ledningar

Provtagning på leran har utförts för att kunna bedöma risk för sättningar inom

påverkansområdet. Resultatet visar att område med störst sättningsrisk finns norr om Brunnsgatan (figur 17). I detta område finns ca 25 byggnader med känslig grundläggning, grundlagda på lerjord. Byggnader inom IP Folkungavallen bedöms också vara känsliga.

Även sättningskändliga ledningar bedöms finnas vilket inkluderar servisledningar som går in till byggnader från huvudledningar.

Figur 17. Sättningskänsliga byggnader inom påverkansområdet.

För att motverka sättningsskador till följd av grundvattennivåsänkning kommer skyddsåtgärder i form av infiltration att vid behov utföras under byggskedet. Lämpliga lägen för infiltration kommer att undersökas och identifieras som en del av

förberedelserna inför byggstart. På så vis är projektet väl förberett i det fall

skyddsinfiltration behöver installeras och tas i drift under anläggningstiden. Bedömningen är att skyddsinfiltration kommer att behövas på fastigheterna Anderslund 1:27 och/eller 1:43. I figur 18 redovisas de områden där tillstånd för infiltration kommer att sökas, vilket är fler än vad som bedöms användas.

IP Folkungavallen