• No results found

(TUNGELSTA) – (VÄSTERHANINGE) Kapacitetsförstärkning, dubbelspårsutbyggnad del 1 Bandel 477GI km 28+400 – 31+630 JÄRNVÄGSPLAN 2009-01-08 NYNÄSBANAN

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "(TUNGELSTA) – (VÄSTERHANINGE) Kapacitetsförstärkning, dubbelspårsutbyggnad del 1 Bandel 477GI km 28+400 – 31+630 JÄRNVÄGSPLAN 2009-01-08 NYNÄSBANAN"

Copied!
76
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Pärm 1 (2)

NYNÄSBANAN

(TUNGELSTA) – (VÄSTERHANINGE)

Kapacitetsförstärkning, dubbelspårsutbyggnad del 1 Bandel 477GI km 28+400 – 31+630

JÄRNVÄGSPLAN 2009-01-08

(2)

2731-00-006

Handläggare/upprättad av (projektör)

Katharina Nyberg

Granskad (projektör)

Henric Sandborg

Godkänd (projektör)

Ann Catrin Malmberg

Datum

2009-01-08

Handläggare namn/sign. (beställare)

Leif Axelsson

Handling förvaltningsgranskad Ansvarig f. slutgodkännande (beställare) Senaste revision nr/datum/sign.

NYNÄSBANAN

(TUNGELSTA) – (VÄSTERHANINGE)

Kapacitetsförstärkning, dubbelspårsutbyggnad del 1 Bandel 477GI Sträckan km 28+400 - 31+630

JÄRNVÄGSPLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Nr Benämning Pärm Flik

INLEDNING

1 PLANBESKRIVNING 1 1

2 KARTOR OCH RITNINGAR 2

2.1 Ritningsförteckning 2 1

2.2 Översiktskarta 2 2

2.3 Översiktsritning Plan 1:10000 2 3

2.4 Planritningar med markanspråk 1:1000 2 4

2.5 Illustrationsritningar i plan 1:1000 2 5

2.6 Profilritningar 1:1000/1:100 2 6

2.7 Tvärsektioner 1:100 2 7

3 HANDLINGSPLAN FÖR ESTETIK 1 2

Gestaltningsprogram 1 2

(3)

Nr Benämning Pärm Flik

4 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 1 3

5 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 4

6 FASTIGHETSFÖRTECKNING 1 5

7 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 1 6

8 UTSTÄLLELSEHANDLING 1 7

8.1 Järnvägsplan 1 7

8.2 MKB godkänd av länsstyrelsen 1 7

8.3 Samrådsredogörelse 1 7

Bilagor

Bilaga 1 Förstudie Nynäsbanan, Kapacitetsförstärkning på sträckan

Nynäshamn – Västerhaning Slutrapport oktober 2004 1 8

Bilaga 2 Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan 1 9 Bilaga 3 Länsstyrelsens godkännande av

miljökonsekvensbeskrivningen 1 10

(4)

2731-00-025.0

Handläggare/upprättad av (projektör)

Katharina Nyberg

Granskad (projektör)

Henric Sandborg

Godkänd (projektör)

Ann Catrin Malmberg

Datum

2009-01-08

Handläggare namn/sign. (beställare)

Leif Axelsson

Handling förvaltningsgranskad Ansvarig f. slutgodkännande (beställare) Senaste revision nr/datum/sign.

NYNÄSBANAN

(TUNGELSTA) – (VÄSTERHANINGE)

Kapacitetsförstärkning, dubbelspårsutbyggnad del 1 Bandel 477GI Sträckan km 28+400 - 31+630

JÄRNVÄGSPLAN INLEDNING

ALLMÄNNA UPPGIFTER OM JÄRNVÄGSPLANEN

Denna järnvägsplan (daterad 2009-01-08) är upprättad på uppdrag av:

Banverket

Investeringsdivisionen Box 1070

172 22 SUNDBYBERG

Besöksadress: Landsvägen 50A, Sundbyberg Telefon 08-762 2020

Järnvägsplanen är upprättad av:

Konsult: WSP Sverige AB

Frågor om järnvägsplanen besvaras av:

Leif Axelsson (Projektledare, Banverket) 08-762 3055

Katharina Nyberg (Projekteringsledare, WSP)

08-688 6882

(5)

Utställningsplatser och tider:

Järnvägsplanen finns utställd på följande platser under tiden 2009-01-12 – 2009-02-09

• Banverkets kontor, Landsvägen 50, Sundbyberg

• Kommunhuset, Haninge kommun, Rudsjöterassen 2, Haninge

• Biblioteket i Västerhaninge, Centrumvägen 7, Haninge

Synpunkter på järnvägsplanen

Synpunkter på järnvägsplanen lämnas senast 2009-02-13. Endast skrifliga synpunkter mottas.

Kuvert märks med ”Järnvägsplan Tungelsta – Västerhaninge, F07-1578/SA20” och sänds till:

Banverket Registratorn Box 1070

172 22 SUNDBYBERG

(6)

2731-00-010

Handläggare/upprättad av (projektör)

Katharina Nyberg

Granskad (projektör)

Henric Sandborg

Godkänd (projektör)

Ann Catrin Malmberg

Datum

2009-01-08

Handläggare namn/sign. (beställare)

Leif Axelsson

Handling förvaltningsgranskad (BRÖB) Ansvarig f. slutgodkännande (beställare) Senaste revision nr/datum/sign.

NYNÄSBANAN

(TUNGELSTA) – (VÄSTERHANINGE)

Kapacitetsförstärkning, dubbelspårsutbyggnad del 1 Bandel 477GI Sträckan km 28+400 - 31+630

JÄRNVÄGSPLAN

KAP 1 PLANBESKRIVNING

1 PLANBESKRIVNING... 3

1.1 Sammanfattning... 3

1.2 Bakgrundsbeskrivning och motiv för byggande... 5

1.2.1 Nuvarande förhållanden ... 5

1.2.2 Behov av förändring... 5

1.2.3 Genomförda utredningar... 6

1.2.4 Studerade alternativ i förstudien Nynäsbanan 2004 ... 7

1.2.5 Påverkan på riksintressen ... 7

1.2.6 Sammanfattning av samhällsekonomisk bedömning enligt förstudien... 7

1.2.7 Hittillsvarande planering Tungelsta - Västerhaninge... 7

1.2.8 Tillåtlighetsprövning ... 8

1.2.9 Järnvägsplan ... 8

1.2.10 Länsstyrelsens beslut om miljöpåverkan... 8

1.3 Den planerade järnvägsanläggningens utformning ... 8

1.3.1 Banstandard ... 8

1.3.2 Banöverbyggnad... 9

1.3.3 Plankorsningsåtgärder... 10

1.3.4 Omläggning av större vattendrag och ledningar ... 10

1.3.5 Konstbyggnader... 10

1.3.6 Geotekniska åtgärder ... 11

1.3.7 Planerad järnvägsanslutning till befintlig järnväg ... 12

1.3.8 Omläggning av allmänna vägar ... 13

(7)

1.4 Miljöåtgärder ... 13

1.4.1 Stadsbild ... 13

1.4.2 Kulturmiljö ... 14

1.4.3 Naturmiljö ... 14

1.4.4 Rekreation och friluftsliv... 14

1.4.5 Buller ... 14

1.4.6 Vibrationer ... 15

1.4.7 Elektromagnetiska fält ... 15

1.4.8 Ljusstörningar ... 15

1.4.9 Farligt gods ... 15

1.4.10 Skredrisk ... 15

1.4.11 Vattenresurser... 15

1.4.12 Masshantering... 15

1.4.13 Miljöåtgärder under byggtiden... 16

1.5 Markanspråk med motiv... 17

1.5.1 Permanent utnyttjande – äganderätt... 18

1.5.2 Permanent utnyttjande – servitutsrätt ... 18

1.5.3 Tillfällig nyttjanderätt ... 18

1.5.4 Inverkan på rättigheter i fastigheter ... 18

1.5.5 Avyttring av järnvägsmark ... 18

1.6 Kommunala planer och annan reglering av markanvändningen... 19

1.6.1 Järnvägsanläggningen och översiktsplanen ... 19

1.6.2 Järnvägsanläggningen och detaljplanen... 19

1.6.3 Järnvägsanläggningen och områdesbestämmelser... 19

1.6.4 Skyddsföreskrifter ... 19

1.7 Effekter av den föreslagna järnvägsanläggningen ... 19

1.7.1 Järnvägsspecifika effekter ... 19

1.7.2 Restid och resandekomfort ... 19

1.7.3 Spårkapacitet... 20

1.7.4 Överflyttad trafik... 20

1.7.5 Trafiksäkerhet ... 20

1.7.6 Effekter på fastigheter... 20

1.7.7 Markbehov med arealer och typ av mark... 20

1.7.8 Miljöstörningar och föreslagna åtgärder... 20

1.7.9 Stängning av järnvägskorsningar... 21

1.7.10 Nya vägsträckningar ... 21

1.8 Underlagsmaterial... 21

1.8.1 Bakgrundsmaterial... 21

(8)

1 PLANBESKRIVNING

1.1 Sammanfattning

Denna järnvägsplan avser ombyggnad av den befintliga Nynäsbanan från Tungelsta station fram till Västerhaninge station. Järnvägsplanen omfattar sträckan mellan km 28+400 – 31+630, dvs. ca 3,2 kilometer. Se även översiktskarta och översiktsplan.

Från station Tungelsta, som har en befintlig mittplattform, anläggs nytt dubbelspår fram till Västerhaninge station. Det nya spåret läggs på vänster sida om befintligt spår till Krigslida därefter på höger sida, se översiktskarta samt illustrationsritningar.

Ny mittplattform anläggs vid Krigslida, km 29+560 – 29+780.

Planskild korsning för fordonstrafik anläggs på bro över spåren vid Hammarberget och vid Mulstavägen. Gång- och cykelvägar över spåren anläggs på bro vid Håga i

Västerhaninge. Vid Krigslida station anordnas en bomreglerad övergång i den södra änden.

Bullerskyddsåtgärder kommer att vidtas utifrån gällande riktvärden.

Banverket kommer att ta mark i anspråk både permanent för det tillkommande spåret och tillfälligt under byggnadstiden. Det tillfälliga markbehovet avser exempelvis byggvägar, etablerings- och upplagsytor.

Utbyggnaden är kostnadsberäknad till 488 Mkr i prisnivå 2008-07.

Byggnadsarbetena avses starta år 2010 och pågå i ca 2 år.

Mer information om projektet finns på Banverkets hemsida:

www.banverket.se/sv/Amnen/Aktuella-projekt/Projekt/1871/Nynasbanan

(9)

1.2

(10)

1.2 Bakgrundsbeskrivning och motiv för byggande

1.2.1 Nuvarande förhållanden Anläggning

På sträckan Västerhaninge – Tungelsta är det idag ett enkelspår, upprustat i början av 1990-talet. På sträckan finns en station, Krigslida. Största tillåtna hastighet på sträckan är idag 140 km/h för samtliga tågtyper.

På sträckan finns fyra plankorsningar; en gångväg strax norr om Tungelsta, Stavsvägens och Mulstavägens korsningar samt gång- och cykelväg vid Håga industriområde i Västerhaninge.

Befintligt spår från bergskärningen norr om Tungelsta till Västerhaninge går till stor del i marknivå eller på låg bank med max 2 m höjd. Inga förstärkningsåtgärder bedöms ha utförts för befintlig järnvägsbank. Spårområdet är delvis inhägnat med stängsel.

Trafikering

Enkelspåret mellan Västerhaninge och Tungelsta trafikeras idag av 136 persontåg per dygn. Det partiella dubbelspåret kommer inte att medföra ökad trafik på kort sikt.

Däremot kan trafiken öka i framtiden om fler kapacitetshöjande åtgärder genomförs på sträckan Tungelsta – Nynäshamn samt om Norviks hamn kommer att byggas ut.

Framförallt kan godstrafiken komma att öka enligt Banverkets prognoser.

Miljöstörningar

Klagomål på vibrationsstörningar förekommer. Vid de mätningar som gjorts har den högsta uppmätta komfortvibrationen varit 0.068 mm/s, vägt värde, vilket är lägre än känseltröskeln på ca 0.16 mm/s.

Flera bostadsfastigheter utefter den aktuella sträckan är idag utsatta för höga bullernivåer.

Tågbullermätningar har gjorts på två punkter utefter sträckan varvid maxljudnivåer uppmätts mellan 69 och 85 dB(A) Fast.

Marken där dubbelspårsutbyggnaden är planerad är sannolikt inte förorenad förutom historiska utsläpp till mark och vatten från järnvägen som bör ha varit begränsat till spill av t.ex. smörjoljor från lok och vagnar samt föroreningar från impregnerade träslipers.

1.2.2 Behov av förändring

Antalet resenärer på Nynäsbanan mellan Älvsjö och Nynäshamn har ökat kraftigt under senare år.

Banverket rustar nu upp Nynäsbanan för att öka punktligheten och förkorta restiden.

Plattformarna söder om Västerhaninge förlängs och i Hemfosa och Segersäng byggs

(11)

mötesspår. Dessutom planeras för en dubbelspårsutbyggnad som i huvudsak blir planskild mellan väg och järnväg på sträckan Västerhaninge till Tungelsta.

Utbyggnaden görs i första hand för att förstärka pendeltågstrafiken. Banan ska trafikeras med 215 meter långa tåg, två X60-enheter eller åttavagnars tåg av modell X1 eller X10, i dagsläget har SL en trafikering med 30-minuterstrafik hela dagen, med en till två extra snabbpendeltåg i rusningstrafik.

Servicevägar till teknikbyggnader och tillfarter till plattformar, via ramper och tillfartsvägar, anordnas för att möjliggöra underhåll.

Arbetena sker i två utbyggnadsetapper. Denna järnvägsplan avser den första delen av etapp två, delsträckan Tungelsta – Västerhaninge.

1.2.3 Genomförda utredningar

Följande utredningar har föregått systemhandling (2711) för projektet:

• Nynäsbanan delen Nynäshamn – Västerhaninge, fördjupad idéstudie, SL 2002

• Nynäsbanan, 30-minuters trafik till Nynäshamn, SL 2002

• Buller- och vibrationsutredning Nynäsbanan söder om Västerhaninge inom Haninge kommun, Banverket Östra Banregionen 2001

• Buller- och vibrationsutredning Nynäsbanan söder om Västerhaninge inom Nynäshamns kommun, Banverket Östra Banregionen 2001

• Idéstudie utökad kapacitet på Nynäsbanan Västerhaninge – Nynäshamn, BRÖT PM Banverket Östra Banregionen 2000

• Nynäsbanan i framtiden, Nynäsbanans roll i det framtida järnvägsnätet i Mälardalen, TRANSEK på uppdrag av Nynäshamns kommun 1995

• Förstudie Nynäsbanan, kapacitetsförstärkning på sträckan Nynäshamn - Västerhaninge, Slutrapport oktober 2004, Banverket Östra Banregionen.

• Kapacitetsanalys av Nynäsbanan sträckan Nynäshamn – Västerhaninge, Slutrapport oktober 2004, Banverket Östra Banregionen.

• Kapacitetsanalys av Nynäsbanan sträckan Nynäshamn – Västerhaninge, 2005-06-14, KTH

• PM Plattformsförlängning Västerhaninge – Nynäshamn, inkl kalkyl, kommer att ingå i systemkrav, BRÖT

• Spårteknisk förstudie plattformsförlängningar Nynäshamn – Västerhaninge, 2006-

03-31, WSP

(12)

1.2.4 Studerade alternativ i förstudien Nynäsbanan 2004

I förstudien redovisades ett jämförelsealternativ och elva utredningsalternativ (UA).

Jämförelsealternativet innebär fortsatt användning av befintlig bana.

Utredningsalternativ 1-6 utgjordes av utbyggnad till dubbelspår på sex olika

enkelspårssträckor. I utredningsalternativ 8-11 studerades olika kombinationer av hela eller delar av UA1-6, t ex utgjordes UA8 av UA3, UA4 och UA 6 tillsammans.

Utbyggnaden av befintligt enkelspår till dubbelspår förutsattes ske genom att lägga det nya spåret bredvid det befintliga. I samtliga utredningsalternativ var plattformarna 250 meter långa.

Denna järnvägsplan bygger på UA 1 Dubbelspår Tungelsta – Västerhaninge.

1.2.5 Påverkan på riksintressen

Nynäsbanan är enligt berörda kommuners översiktplaner ett område av riksintresse för kommunikationer

Inga andra områden av riksintresse är direkt berörda av projektet. Genom att projektet ger förutsättningar för utökad tågtrafik till Nynäshamn kan Ösmo tätort, som utgör ett område av riksintresse för kulturmiljövården enligt miljöbalkens tredje kapitel 7 §, beröras

indirekt av projektet.

1.2.6 Sammanfattning av samhällsekonomisk bedömning enligt

förstudien

I samtliga alternativ överstiger den samhällsekonomiska anläggningskostnaden de samlade effekterna under 60 år. Effekterna för UA 10 täcker 91 % av den

samhällsekonomiska byggkostnaden, medan inget av de övriga alternativen har nyttor som motiverar mer än 39 % av kostnaden. I UA 1, 2 samt 4-6 är effekterna negativa d.v.s.

de samlade beräkningsbara effekterna, anläggningskostnaderna oräknade, är negativa jämfört med om ingen utbyggnad görs. I kalkylen ingår dock inte de effekter som kan tillgodoräknas i form av förbättrad återhämtningsförmåga och att godståg kan trafikera Nynäsbanan. Detta förbättras främst i UA 8-11.

1.2.7 Hittillsvarande planering Tungelsta - Västerhaninge

En förstudie för Nynäsbanan genomfördes under 2002 – 2004. I förstudien studerades

tänkbara lösningar för att se vilka som är genomförbara med rimliga konsekvenser

beträffande funktion, ekonomi och miljö. Under förstudien genomfördes tidigt samråd

enligt miljöbalkens bestämmelser med bl.a. två offentliga möten, den 26 och 27 augusti

2002. Den 28 augusti 2002 genomfördes ett möte med representanter för myndigheter,

kommuner och föreningar.

(13)

För sträckan Tungelsta-Västerhaninge har ingen järnvägsutredning utförts, eftersom det framkom i förstudien att det inte fanns flera sträckningsalternativ som behövdes vidare.

Inte heller behövdes järnvägsutredningen som underlag för regeringens tillåtlighetsprövning.

1.2.8 Tillåtlighetsprövning

Regeringen beslöt 2006-03-02, efter ansökan från Banverket att avstå från att pröva tillåtligheten av planerad utbyggnad av järnvägen från enkelspår till dubbelspår längs befintlig bansträcka, delen Västerhaninge – Hemfosa i Haninge kommun.

1.2.9 Järnvägsplan

Det pågående arbetet med att ta fram en järnvägsplan inleddes år 2007, vilket är det sista skedet i den lagreglerade planeringsprocessen. En järnvägsplan beskriver i detalj hur ett projekt ska utföras samt vilka konsekvenser som det kan få för olika aspekter, bl a markbehovet. Järnvägsplanen kommer slutligen att fastställas av Banverket.

Fastställelsen kan överklagas till regeringen av sakägare och av vissa ideella föreningar.

1.2.10 Länsstyrelsens beslut om miljöpåverkan

Länsstyrelsen i Stockholms län har med anledning av förstudien 2003-07-10 beslutat att projektet – kapacitetsförstärkning på Nynäsbanan Nynäshamn – Västerhaninge, kan antas medföra betydande miljöpåverkan.

Länsstyrelsens beslut, motivering och rekommendation till fortsatt arbete redovisas i bilaga 1 till Förstudie.

1.3 Den planerade järnvägsanläggningens utformning

1.3.1 Banstandard

Utbyggnad till dubbelspår på sträckan Tungelsta – Västerhaninge sker genom att ett nytt spår byggs bredvid det befintliga spåret på sträckan. Spåret dimensioneras för en största hastighet av 160 km/h för lokdragna tåg. Banans befintliga hastighet, 140 km/h, kommer inte att höjas i detta skede.

Växlar mellan huvudspåren i Västerhaninge samt i Tungelsta dimensioneras till 100 km/h i grenspåren.

De tillkommande spåren dimensioneras för en största axellast (STAX) på 25 ton. De

spåravsnitt i dubbelspåret som tidigare var befintligt enkelspår kommer att bibehålla

standarden 22,5 ton.

(14)

1.3.2 Banöverbyggnad Spår och plattformar

Befintligt enkelspår på sträckan Tungelsta – Västerhaninge kompletteras med ett spår med helsvetsade UIC60-räler på betongslipers med pandrolbefästningar och läggs i makadamballast klass 1. Avstånd mellan sliprarna är 600 mm.

I norra änden av Tungelsta kommer ett komplett växelkryss med friliggande spårkorsning att byggas. Växel 101 som byggts i tidigare etapp utgör en del i det kompletta krysset.

Söder om Västerhaninge behålls växel 132 i det nordvästra spåret, uppspåret och en ny växel tillkommer på det ombyggda sydöstra sidospåret som blir nedspår.

Ny mittplattform byggs i Krigslida. Plattformslängd är 240 m, höjd 0.73 m och bredd vid plattformsuppgång är 8.80 m respektive 5.40 m vid plattformsänden mot Västerhaninge.

Mittplattformen kommer att förbindas via en ny plankorsning för gång- och cykeltrafik.

Mark och Kanalisation

Från station Tungelsta, som har en befintlig mittplattform, anläggs nytt dubbelspår fram till Västerhaninge station. Det nya spåret läggs omväxlande på höger respektive vänster sida om befintligt spår, se översiktsplan. Anläggningen omfattar sträckan mellan km 28+400 – 31+630.

Ny mittplattform anläggs vid Krigslida, km 29+560 – 29+780. Nuvarande sidoplattform rivs. Ny plankorsning för gång- och cykeltrafik över spåren byggs, km 29+535, och förses med bomanläggning.

Planskild korsning för fordonstrafik anläggs på bro över spåren vid Hammarberget och i Mulsta. Gång- och cykelvägar över spåren anläggs vid Håga i Västerhaninge.

Övriga befintliga plankorsningar för gång- och fordonstrafik kommer att rivas.

Längsgående kanalisation för kablar kommer att utföras av kabelrännor av betong på båda sidor om spåren.

Elanläggning

Befintlig transformatorkiosk i Västerhaninges södra bangårdsände måste flyttas längre från befintligt spår så att nytt spår skall få plats. I Tungelsta demonteras befintligt reservelverk och ett nytt högspänningsställverk samt transformator monteras i befintlig byggnad.

Befintlig kraftförsörjningskabel från signalkiosk i Tungelsta till skåp i Krigslida avvecklas. Ny försörjning förläggs i kanalisationen.

Bangårdsbelysningen förbättras i alla de tre stationsområdena.

(15)

Signalanläggning

Befintliga signalställverk (modell 85) behålls i Tungelsta och Västerhaninge men

anpassas till nya signaler och växlar som tillkommer genom det nya spåret. Signaleringen kommer att medge en hastighet på maximalt 160 km/h för alla tågkategorier.

Befintliga blocksträckor behålls på sträckan Västerhaninge – Tungelsta, anpassningar görs för tillkommande nedspår.

Fyra vägskydd på sträckan kommer att tas bort i samband med att plankorsningarna gång- och cykelväg Allévägen/Älvvägen, Länsväg Stavsvägen, gång- och cykelväg

Västerhaninge samt Mulstavägen tas bort. Nytt vägskydd för plankorsning tillkommer för gång- och cykelväg vid Krigslida station.

Teleanläggning

Plattformar i Krigslida kommer att förses med diodskyltar, högtalare och monitorer.

Mellanortskabeln före Tungelsta kommer att hamna under det nya spåret varför mellanortskabeln kommer att bytas ut och förläggas i befintlig eller ny betongränna.

Befintliga optokablar skall identifieras och dess läge fastställas. Ny optokabel tillkommer vid vissa avsnitt och kommer att läggas i ny betongränna.

1.3.3 Plankorsningsåtgärder

De tre plankorsningarna gång- och cykelvägen vid Allévägen/Älvvägen och vid Håga industriområde samt vägkorsningen vid Mulstavägen, kommer att ersättas med planskildheter. De nya förbindelserna beskrivs i avsnitt 1.3.5.

1.3.4 Omläggning av större vattendrag och ledningar

Befintlig rörtrumma under järnvägen vid Hågaån kommer att läggas om och förlängas.

Åtgärden kräver anmälan till länsstyrelsen enligt 11 kap Miljöbalken.

Ett erosionsskydd kommer att anläggas i Rocklösaån i slingan som flyter närmast järnvägen vid Krigslida station. Erosionsskyddets yta har preliminärt beräknats vara under 500 m² stort. Åtgärden kräver därmed en anmälan till länsstyrelsen enligt 11 kap Miljöbalken.

Anläggning av uppsamlingsbrunnar längs den östra sidan av spåret mellan Mulstavägen och Krigslida station, kan kräva anmälan till länsstyrelsen enligt 11 kap Miljöbalken.

1.3.5 Konstbyggnader

Tre stycken planskildheter byggs på sträckan, en enbart för gång- och cykeltrafik och två

stycken även för lokal vägtrafik. Alla broar byggs med minst 6.0 m fri höjd över RÖK

(räls överkant).

(16)

På stora delar av sträckan byggs det bullerskärmar med varierande höjd och

grundläggning på båda sidor av dubbelspåret. Se ritning översiktskarta samt illustrations- och profilritningar.

Gång- och cykelbroar

En ny gång- och cykelvägsbro byggs vid Håga i Västerhaninge, km 31+217. Bron är ca 236 m lång och har ett 42 m långt bågspann över järnvägsspåren och de parallella industrispåren. På södra sidan om spåren byggs en trappa ner mot befintlig gångväg som kan nyttjas som en genväg till rampsystemet. Bron föreslås utförd som fackverksbro i stål, typ Knisslingebro, eller ett alternativ i trä med upp till 30 m spännvidd.

Vägbroar

Den nya vägbron över Hammarberget vid Tungelsta, km 28+520, föreslås utförd i betong. Även samverkansstålbro kan övervägas då de ger fördel vid byggande över befintligt spår. Bron föreslås få två spann med spännvidden 17 m på grund av den pressade profilhöjden. Bron ligger där spåret går i skärning och förbereds för eventuell anslutning av SLs entrébyggnad med väntutrymme, trappor och hiss ner till

mittplattformen.

Ytterliggare en bro byggs längre söderut på Hammarbergsvägen över Rocklösaån, men ingår ej i järnvägsplanen.

Bron för Mulstavägen, km 30+310, föreslås byggas som är en 169 m lång balkbro i betong med två balkar och en fri brobredd av 10,5 m inklusive 3,0 m gångbana. Även

samverkansstålbro kan övervägas då de ger fördel vid byggande över befintligt spår.

Järnvägsbroar

Inga järnvägsbroar planeras att byggas på sträckan.

1.3.6 Geotekniska åtgärder Banunderbyggnad

Den nya spårprofilen blir motsvarande den befintliga, dvs. spåret går till stor del i

markytan eller på låg bank. Inga förstärkningsåtgärder bedöms erfordras annat än mindre tryckbankar på sträckorna 30+100-30+240 höger sida, 30+580-30+720 höger sida, 30+940-30+980 höger och vänster sida. Av stabilitetsskäl krävs dike mellan 29+600- 29+920.

Av stabilitetsskäl skall schakt för planerad banunderbyggnad intill befintlig järnväg i ler

och siltjord utföras etappvis. Anledningen är att det finns risk för jordflyttningar om

schakten blir för stora i kombination med högt grundvattenstånd.

(17)

Bullerskärmar och kontaktledningsfundament.

Bullerskärmar anläggs på stora delar av sträckan. Grundläggning för bullerskärmarna sker i lös undergrund med vingfundament intill befintligt spår och när schakt görs för nytt spår pålas fundamenten.

Nya kontaktledningsstolpar anläggs på båda sidor om dubbelspåret längs aktuell sträckning. Fundamenten pålas med undantag av fundament i fastmarksområden enligt ovan.

Ledningar

Korsande nya trummor eller ledningar som byts alternativt läggs om finns vid km 28+914, 29+950, 31+210 och 31+680. Ledningsarbeten förutsätts kunna genomföras under tågfri tid utan temporära förstärkningsåtgärder.

Station Krigslida

Nya plattformsfundament anläggs för Krigslida station. Plattformen kompensationsgrundläggs genom att lättfyllning läggs under denna.

Planfria korsningar

I samband med dubbelspårsutbyggnaden planeras tre planskilda korsningar att anläggas på sträckan.

28+520 Hammarbergsvägens bro över Nynäsbanan

Bron över järnvägen grundläggs på platta på avsprängt berg. Mittstödet grundläggs på dragförankrade stålkärnepålar för att kunna ta upp påkörningslast från tåg.

Underbyggnaden på den södra sidan från km 0+380 förstärks med kalkcementpelare.

30+305 Mulstavägens bro över Nynäsbanan

På den södra sidan görs en tidig utläggning av anslutningsbanken med en ca 1 m överlast.

Närmast bron, ca 10 m, läggs efter liggtiden även lättfyllning i banken mot ett par rader bankpålar. De norra och södra landfästena samt mellanliggande stöd pålas med slagna betongpålar. Den norra anslutningsbanken utläggs utanförstärkningsåtgärder.

31+220 Gång- och cykelbro över Nynäsbanan vid Håga i Västerhaninge

Samtliga brostöd pålas med slagna betongpålar. Vid det södra landfästet slås två rader med bankpålar.

1.3.7 Planerad järnvägsanslutning till befintlig järnväg

Befintligt enkelspår på sträckan Tungelsta – Västerhaninge kompletteras med ett spår och sträckan får dubbelspår. Nytt spår, uppspår, byggs väster om befintligt spår från

Tungelsta förbi befintlig sidoplattform i Krigslida, vilken byggs om till en ny

(18)

mittplattform. Det nya uppspåret ansluter sedan till befintligt enkelspår, mot Västerhaninge, vid ca km 30+000.

Norr om Tungelsta, på sträckan ca km 28+800 – 29+200, görs en mindre kurvrätning på befintligt enkelspår, vilket blir det sydöstra spåret, nedspår, för det nya dubbelspåret. Från ca km 29+200 flyttas befintligt spår österut för att bredda upp för den nya mittplattformen i Krigslida. Spåret leder sedan in i det nya nedspåret som byggs öster om befintligt

enkelspår från ca km 30+000 mot Västerhaninge. Spåravstånd mellan upp- och nedspår är på denna sträcka 6 m fram till Västerhaninge.

I Västerhaninge, söder om befintliga uppställningspår, byggs befintlig nedspårsanslutning till enkelspåret om till en växelförbindelse mellan upp- och nedspår. Befintlig växel behålls och en ny växel läggs in i nedspåret. Den nya växelns stamspår leder till det nya nedspåret, mot Tungelsta.

Se även Översiktskarta samt Illustrationsritningar.

1.3.8 Omläggning av allmänna vägar

En ny väg anläggs strax norr om Tungelsta station vid km 28+520. Vägen ansluter till Allévägen i väster, korsar järnvägen planskilt på bro och fortsätter österut över

Rocklösaån och vidare fram till nytt vägsystem som kommunen planerar.

Från bron kan en anslutning till plattformen vid Tungelsta station utföras. Om så sker anordnas busshållplatser i anslutning till bron.

Mulstavägens planskildhet byggs i nytt läge norr om befintligt vid km 30+305.

Förbindelsen ansluts till vägnät på båda sidor om järnvägen.

En ny gång- och cykelvägsförbindelse anläggs strax söder om Krigslida station vid km 29+535. GC-vägen anläggs från Åvägens vändplan och leds parallellt med spåren norrut.

GC-vägen korsar spårområdet i plan i anslutning till ramp mot ny mittplattform och fortsätter fram till Björkallén.

1.4 Miljöåtgärder

I järnvägsplanen ingår en av länsstyrelsen godkänd miljökonsekvensbeskrivning (MKB).

Samtliga åtgärder som anges i MKB är planerade att genomföras. Nedan listas åtgärderna i korthet. För utförligare beskrivning se järnvägsplanens kapitel 5 MKB. Genomförandet ska garanteras genom att åtgärderna inarbetas i beställarens miljörapport och i

entreprenörers och konsulters miljöplaner.

1.4.1 Stadsbild

Järnvägsanläggningen ska utföras i enlighet med järnvägsplanens kapitel 3

Gestaltningsprogram.

(19)

1.4.2 Kulturmiljö

De fornlämningar som finns utefter järnvägen och på platser där man tillfälligt behöver använda mark för upplag, maskinuppställningar m.m. riskerar att skadas. Projektet kommer att ansöka hos länsstyrelsen om arkeologiska förundersökningar. Det är länsstyrelsen som sedan beslutar om hur omfattande undersökningar och utgrävningar som behöver göras efter förundersökningarna. Detta ligger sedan till grund för eventuella skyddsåtgärder.

1.4.3 Naturmiljö

Dispens kommer att sökas hos länsstyrelsen för avverkning av ett par värdefulla träd i allén vid Hammars gård.

Särskilda skyddsåtgärder samt försiktighetsmått är av stor betydelse för att skydda Rocklösaåns naturmiljöer och arter. Ett erosionsskydd ska anläggas cirka 60 meter längs med Rocklösaån där ån är belägen närmast järnvägsspåret vid Krigslida station. Om det är möjligt ska så mycket vegetation som möjligt sparas, eftersom vegetationen bl.a.

fungerar som ett naturligt erosionsskydd. Vid arbeten vid vattendrag där det förekommer öring och flodnejonöga, vilket det gör i Rocklösaån, är det viktigt att det grumlande arbetet inte utförs under oktober till och med maj.

1.4.4 Rekreation och friluftsliv

Inga åtgärder kommer att vidtas då inga särskilda värden berörs.

1.4.5 Buller

Bullerskydd kommer att anläggas i enlighet med vad som redovisas i bilaga 1

Bullerutredning Rapport TR2006-139 R03, 2008 WSP. Efter projektets genomförande ska kontrollmätningar genomföras vid de fastigheter som kan befaras bli utsatta för bullernivåer nära eller över gällande riktvärden. Se även MKB kapitel 5.

Bullerskärmarnas utbredning och höjd över RÖK (räls överkant) planeras utföras enligt nedan:

Km 28+590 – 28+800 1,5 m Västra sidan om spåren ca 200 m.

Km 28+800 – 28+950 2,0 m Västra sidan om spåren, ca 150 m.

Km 28+950 – 29+700 1,5 m Västra sidan om spåren, ca 750 m.

Km 29+700 – 30+300 2,0 m Västra sidan om spåren, ca 600 m.

Km 31+575 – 32+000 2,5 m Västra sidan om spåren, ca 425 m.

Km 28+560 – 28+900 3,0 m Östra sidan om spåren, ca 350 m.

(20)

Km 28+900 – 29+250 2,0 m Östra sidan om spåren, ca 50 m Km 29+250 – 29+450 2,5 m Östra sidan om spåren, ca 200 m.

Km 30+920 – 32+000 2,5 m Östra sidan om spåren, ca 1025 m.

Se även översiktskarta, illustrationsritningar och profilritningar.

1.4.6 Vibrationer

Vibrationsstörningarna utefter banan behöver utredas ytterligare. Efter genomförda utredningar får ställning tas till om åtgärder bör vidtas.

1.4.7 Elektromagnetiska fält Inga åtgärder kommer att vidtas.

1.4.8 Ljusstörningar

Inga åtgärder kommer att vidtas utöver att bullerskydd byggs utefter banan.

1.4.9 Farligt gods

Inga åtgärder kommer att vidtas i detta läge. Frågan om risker i samband med

godstransporter kommer att utredas, och behovet av åtgärder kommer att klarläggas i samband med den järnvägsplan som upprättas för anslutningsspåret till Norviks hamn.

1.4.10 Skredrisk

Erosionsskydd kommer att anläggas vid Rocklösaåns kant mot järnvägsanläggningen, se avsnitt 1.3.4.

Zonschakt kan komma att behövas på delar av sträckan under utbyggnadstiden, se avsnitt 1.3.6.

1.4.11 Vattenresurser Inga vattentäkter berörs av projektet.

1.4.12 Masshantering

Se avsnitt 1.4.13.

(21)

1.4.13 Miljöåtgärder under byggtiden Vatten

Skydd för förorening av Rocklösaån och Hågaån ska anläggas och vederbörliga

försiktighetsmått vidtas. Entreprenörer ska vidta de åtgärder som krävs för att eventuella maskinhaverier eller andra olyckor inte tillåts påverka Rocklösaåns eller Hågaåns stränder och vatten. Nattuppställning av arbetsmaskiner ska inte tillåtas inom etableringsområden i åarnas närhet eller där andra omständigheter gör att eventuella läckage kan nå vattendragen.

Utformning och placering av uppställningsytor för fordon och arbetsmaskiner beslutas i bygghandlingsskedet i samråd med beställare, kommun och eventuellt länsstyrelse.

Detsamma gäller lokalisering och utformning av maskin- och fordonstvätt, lagring av drivmedel, service, tankning och reparationer.

Specifika krav på skyddsåtgärder och försiktighetsmått kommer att ställas i samband med myndigheternas prövning av dispens från strandskyddsbestämmelser och anmälan om vattenverksamhet om att få bygga det planerade erosionsskyddet i Rocklösaån, alternativt tillstånd från miljödomstolens för denna vattenverksamhet, respektive anmälan om omläggning av Hågaåns rörtrumma under järnvägen. Verksamheter som riskerar att grumla vattnet får inte vidtas under perioden september till maj.

Den nya Stavsvägens bro över Rocklösaån kommer att byggas med Haninge kommun som beställare. Dess effekter och konsekvenser behandlas därför i första hand i den miljökonsekvensbeskrivning som upprättas för detaljplanen som reglerar vägens tillkomst. Att bygga bron kommer även att kräva tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalkens 11 kap. Miljödomstolen kommer då att behandla frågan om nödvändiga villkor.

På markområden som ianspråktas som tillfällig etableringsyta ska, efter eventuell avverkning, en mjuk geotextil utläggas och ovanpå denna en armerad geotextil innan etableringsytan hårdgörs på lämpligt sätt med grus/makadam. Efter färdigställd järnväg ska etableringsområdena rivas och markområdena återställs till så nära ursprungligt skick som möjligt, eller på annat sätt som avtalats med berörda fastighetsägare.

Naturmiljö

Vid omläggning av Allévägen, sträckan förbi Hammars Gård ska de träd som inte måste avverkas, skyddas mot påkörnings- och andra skador från byggverksamheten. Dispens enligt Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. krävs för borttagning av träd i allén vid Hammars Gård.

Träd och annan vegetationen längs med Rocklösaån ska skyddas mot påkörnings- och andra skador från byggverksamheten.

Barriärer och friluftsliv

Inga åtgärder kommer att vidtas.

(22)

Buller

Gällande riktvärden för byggbuller ska innehållas. För de sträckor där så är

byggnadstekniskt möjligt ska de permanenta bullerskydden anläggas innan bullrande byggverksamhet påbörjas. För att klara riktvärden vid näraliggande bebyggelse kan det bli aktuellt att anlägga tillfälliga bulleravskärmningar. Bullerkrav på entreprenörens maskinpark och byggmetoder ska ställas vid upphandling.

Vibrationer

Riktvärden enligt följande svenska standarder ska innehållas:

- SS 460 48 66 Vibration och stöt – Riktvärden för spränginducerade vibrationer i byggnader och

- SS 02 52 11 Vibration och stöt – Riktvärden och mätmetoder för vibrationer i byggnader orsakade av pålning, spontning, schaktning och packning

Vid bedömning av risk för störning samt beräkning, besiktning och dokumentation av vibrationer ska även de övriga standarder följas som anges i Banverkets generella miljökrav för entreprenader, FU 2000.

Masshantering

Val av transportvägar och tidsmässiga begränsningar ska regleras i entreprenörens miljöplan. Transporter längs Nederstavägen/Klockargatan bör undvikas vid tider då många människor rör sig till och från pendeltåg och bussar, och då barn tar sig till och från skolorna. Likaså skall byggtransporter på Mulstavägen väster om järnvägen undvikas på grund av vägens nuvarande standard.

Så långt möjligt bör in- och uttransporter av massor till byggarbetsplatsen samordnas så att antalet transportrörelser minimeras. Möjligheten att använda järnvägen för transporter av material, ballast, tyngre arbetsfordon m.m. bör beaktas.

1.5 Markanspråk med motiv

Utförandet av den nya järnvägsanläggningen medför bland annat att mark utanför

befintligt järnvägsområde måste tas i anspråk för framtiden som permanent järnvägsmark eller tillfälligt nyttjande under byggtiden. Markanspråken redovisas på planritningarna samt i fastighetsförteckningen.

Den mark som för framtiden avses utgöra permanent järnvägsmark (järnvägsfastigheten)

överensstämmer till omfattning och gränser med de nya detaljplaner som parallellt

upprättas av kommunen. De områden som tas i anspråk som tillfälligt nyttjande under

byggtiden avses inte bli järnvägsmark utan återgår efter byggtiden till nuvarande

markanvändning.

(23)

1.5.1 Permanent utnyttjande – äganderätt

Den nya järnvägsanläggningen kommer i huvudsak att utföras inom eller i anslutning till nuvarande järnvägsmark. Några markområden behöver tas i anspråk permanent och kommer förvärvas med äganderätt.

För järnvägsmark tas ca 33 000 m² i anspråk, fördelat på ca 35 fastigheter.

Områdenas läge och omfattning framgår närmare av planritningarna. Fastigheter som berörs framgår av fastighetsförteckningen.

1.5.2 Permanent utnyttjande – servitutsrätt

Ett antal markområden behöver tas i anspråk permanent med servitutsrätt för

järnvägsanläggningen. Detta rör ex. dräneringsledningar. Ytor för ianspråktagande med permanent servitutsrätt för järnvägen utgör ca 700 m². På motsvarande sätt skapas servitut för broar över järnvägen. Ytor för ianspråktagande med permanent servitutsrätt för broar och vägar utgör ca 1100 m².

Områdenas läge och omfattningar framgår närmare av planritningarna. Fastigheter som berörs framgår av fastighetsförteckningen.

1.5.3 Tillfällig nyttjanderätt

Utöver den mark som behöver tas i anspråk permanent för framtiden erfordras under byggtiden tillgång till mark för arbets- och etableringsområden. Arbetsområdena behövs för transporter av maskiner och material fram till den mark inom vilken

järnvägsanläggningen byggs.

Områdena avses tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt under hela byggtiden. Efter nyttjandet återställes områdena till det skick som överenskommes med markägaren.

Ytor för ianspråktagande med tillfällig nyttjanderätt utgörs av ca 88 000 m².

Områdenas läge och omfattning framgår närmare av planritningarna. Fastigheterna som berörs framgår av fastighetsförteckningen.

1.5.4 Inverkan på rättigheter i fastigheter

Rättigheter för ledningar inom järnvägsfastigheten framgår av fastighetsförteckningen.

1.5.5 Avyttring av järnvägsmark

Ingen avyttring kommer att ske.

(24)

1.6 Kommunala planer och annan reglering av markanvändningen

1.6.1 Järnvägsanläggningen och översiktsplanen

Haninge kommun har en översiktsplan som antogs 2005. Enligt översiktsplanen ska kommunen på kort sikt verka för kapacitetsförstärkningar av Nynäsbanan och på längre sikt dubbelspår mellan Västerhaninge och Tungelsta.

1.6.2 Järnvägsanläggningen och detaljplanen

Ett antal detaljplaner är berörda av utbyggnaden till dubbelspår och främst med hänsyn till de fyra planskildheterna och vägar kring dessa. Parallellt med järnvägsplanen uppdateras de berörda detaljplanerna i Haninge kommun.

De detaljplaner som påverkas av järnvägsplanen och där delar upphävs är B18, B35, D71, B23, B76, S32, S33, S34. Dessutom påverkas detaljplan D14 men den behålls i sin

helhet.

1.6.3 Järnvägsanläggningen och områdesbestämmelser

Vid Krigslida station passerar järnvägen nära Rocklösaån som har 300 m strandskydd.

Tillstånd för erosionsskydd kommer att krävas.

Tillstånd för eventuella borttagningar av fornlämningar kommer att behövas.

1.6.4 Skyddsföreskrifter Det finns inga skyddsföreskrifter inom området.

1.7 Effekter av den föreslagna järnvägsanläggningen

1.7.1 Järnvägsspecifika effekter

Tåghastigheterna är idag 140 km/h. Se även 1.3.1. Det är möjligt att i framtiden höja hastigheten till 160 km/h då både spårgeometrin och signalanläggningen på denna del är dimensionerad för detta.

1.7.2 Restid och resandekomfort

Byggandet av det partiella dubbelspåret, dvs. dubbelspår på sträckan Tungelsta –

Västerhaninge, kommer inte att medföra en kortare restid lokalt. Däremot kan det i

kombination med andra åtgärder längs sträckan Västerhaninge – Nynäshamn bidra till att

förkorta restiden.

(25)

1.7.3 Spårkapacitet

Byggandet av det partiella dubbelspåret kommer att medföra att punktligheten kommer att öka på sträckan Västerhaninge – Nynäshamn.

1.7.4 Överflyttad trafik

Bättre punktlighet för pendeltågen kommer att generera fler resenärer. En del av dessa resenärer antas ha använt sig av biltransporter. Överflyttningen av persontransporter från väg till tåg innebär mindre utsläpp av luftföroreningar och koldioxid samt färre

bilolyckor.

1.7.5 Trafiksäkerhet

Ombyggnationen av tre plankorsningar, en för gående och två för fordon och gc-trafik, innebär en högre säkerhet för resenärer och eliminering av störningskällor i

järnvägsanläggningen.

Planskildheten vid stationen Tungelsta (Hammarbergsvägen) samt i Mulsta innebär en ökad säkerhet för fordon.

Planskildheten i Västerhaninge innebär en ökad säkerhet för gc-trafiken.

En ny plankorsning med bomanläggning för gång- och cykeltrafik anläggs i Krigslida.

1.7.6 Effekter på fastigheter

Järnvägsplanen innebär markintrång på ett antal fastigheter, se avsnitt 1.5.

1.7.7 Markbehov med arealer och typ av mark

Utbyggnaden från Tungelsta och norrut till Västerhaninge kommer att ske delvis utanför nuvarande järnvägsområdet.

Mark som tas i anspråk består dels av allmän platsmark, dels av kvartersmark och även icke detaljplanerad åkermark.

1.7.8 Miljöstörningar och föreslagna åtgärder Buller

I samband med dubbelspårsutbyggnaden kommer bullerskärmar att uppföras. Exakt

omfattning och metod för eventuella övriga åtgärder kan fastställas först efter uppföljande

bullermätningar efter utbyggnaden.

(26)

Vibrationer

Dubbelspårsutbyggnaden bedöms inte medföra en sådan ökning av vibrationerna att riktvärdet för måttlig störning överskrids.

1.7.9 Stängning av järnvägskorsningar

Två vägkorsningar och en gång/cykelövergång kommer att slopas och ersättas med vägbroar respektive gång- och cykelbro. De nya förbindelserna är utförligare beskrivna i avsnitt 1.3.5.

1.7.10 Nya vägsträckningar

De nya planskilda vägkorsningarna kommer att medföra en förändring av vägnätet kring dessa varav den nya Stavsvägen kommer att ge en bättrad framkomlighet för bilister.

1.8 Underlagsmaterial

1.8.1 Bakgrundsmaterial

Följande underlagsmaterial finns tillgängligt på Banverket Investeringsdivisionen, Box 1070, 172 22 Sundbyberg.

- Förstudie Nynäsbanan slutrapport, BRÖ 02-1868/SA20.

- Systemhandling Kapacitetsförstärkning, dubbelspårsutbyggnad del 1,

- F07-1230/BY10. I systemhandlingen ingår bl.a. följande tekniska beskrivningar:

- Miljöutredning - Rapport Buller - Rapport Vibrationer - Teknisk beskrivning mark - Teknisk beskrivning Geoteknik - Teknisk beskrivning Konstbyggnader - Teknisk beskrivning Spåranläggningar - Teknisk beskrivning Elanläggningar

- Teknisk beskrivning Kontaktledningsanläggningar - Teknisk beskrivning Signalanläggningar

- Teknisk beskrivning Teleanläggningar

- Teknisk beskrivning Kabelkanalisation

(27)

2731-00-081

Handläggare/upprättad av (projektör)

Katharina Nyberg

Granskad (projektör)

Henric Sandborg

Godkänd (projektör)

Ann Catrin Malmberg

Datum

2009-01-08

Handläggare namn/sign. (beställare)

Leif Axelsson

Handling förvaltningsgranskad Ansvarig f. slutgodkännande (beställare) Senaste revision nr/datum/sign.

NYNÄSBANAN

(TUNGELSTA) – (VÄSTERHANINGE)

Kapacitetsförstärkning, dubbelspårsutbyggnad del 1 Bandel 477GI Sträckan km 28+400 - 31+630

JÄRNVÄGSPLAN

KAP 2 GESTALTNINGSPROGRAM

1 GESTALTNINGSPROGRAM

I närheten till denna pärm finns Gestaltningsprogrammet som separat rapport. Nedan

visas första sidan på gestaltningsprogrammet som är i formatet liggande A3.

(28)

2731-00-025.4

Handläggare/upprättad av (projektör)

Katharina Nyberg

Granskad (projektör)

Henric Sandborg

Godkänd (projektör)

Ann Catrin Malmberg

Datum

2009-01-08

Handläggare namn/sign. (beställare)

Leif Axelsson

Handling förvaltningsgranskad Ansvarig f. slutgodkännande (beställare) Senaste revision nr/datum/sign.

NYNÄSBANAN

(TUNGELSTA) – (VÄSTERHANINGE)

Kapacitetsförstärkning, dubbelspårsutbyggnad del 1 Bandel 477GI Sträckan km 28+400 - 31+630

JÄRNVÄGSPLAN

KAP 4 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ... 3

1.1 Sammanfattning... 3

1.2 Lämplig utformning ... 3

1.2.1 Tider ... 3

1.2.2 Förarbeten ... 3

1.2.3 Projektering ... 3

1.2.4 Byggande ... 3

2 ORGANISATORISKA FRÅGOR ... 5

3 TEKNISKA FRÅGOR ... 5

4 EKONOMISKA FRÅGOR ... 5

5 TILLSTÅND ... 6

6 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR ... 6

6.1 Järnvägsplanen ger rätt att lösa in mark ... 6

(29)

6.2 Mark som behövs permanent för järnvägen... 6

6.3 Mark som behövs tillfälligt för järnvägen ... 7

6.4 Tillträde... 8

6.5 Övrigt ... 9

6.5.1 Trädsäkring... 9

6.5.2 Dikningsåtgärder... 9

6.5.3 Kommunala detaljplaner ... 9

6.5.4 Ersättningsvägar... 9

6.5.5 Plankorsningar... 9

6.5.6 Flyttning av ledningar... 10

6.5.7 Servitutsupplåtelse för vägbroar ... 10

(30)

1 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

1.1 Sammanfattning

Projektering pågår och byggstart kan ske tidigast hösten 2009. Förarbeten omfattar förberedande järnvägsarbeten, som flyttning av befintliga kablar.

Anläggningsarbetena påbörjas med bro och vägarbetena över Hammarberget..

Längs järnvägen kommer tillfälliga vägar att byggas. Järnvägsarbetena kommer att utföras etappvis med start i Västerhaninge 2010. Avstängning av järnvägen på 1-2 månader kommer att behövas såväl sommaren 2010 som 2011.

Det nya dubbelspåret kommer att tas i drift hösten 2011. Krigslida station kommer efter ombyggnad att vara färdigställd först till årsskiftet 2011/2012.

1.2 Lämplig utformning

1.2.1 Tider

Arbeten med projektering och upphandling av entreprenör har påbörjats under hösten 2008 och pågå fram till hösten 2009. Förberedande entreprenadarbeten kommer att påbörjas under hösten 2009. De stora mark och anläggnings entreprenader har en start planerad till senare under hösten 2009 och pågå fram till årsskiftet 2011/2012.

Järnvägsarbeten kommer att börja under våren 2010 och pågå fram till årsskiftet 2011/2012.

1.2.2 Förarbeten

Förarbetena omfattar främst järnvägsarbeten och kanalisation inom stationsområdena.

Arbetena syftar till att säkra driftsatt anläggning för markarbeten i spårområdet, och kommer att påbörjas under hösten 2009 och fortsätta under våren och sommaren 2010.

1.2.3 Projektering

Projekteringen kommer att till stora delar handlas upp till fast pris där man kommer att dela upp uppdragen i ett par olika upphandlingar. Arbetet med förfrågningsunderlag kommer att starta hösten 2008. Bro- och markprojekteringen ligger först med färdigt förfrågningsunderlag till början av 2009.

BEST- projekteringen ligger något släpande men ska påbörjas under senare delen av hösten 2008.

1.2.4 Byggande

(31)

Etapplaner

Två längre avstängningar är planerade med den första under sommaren 2010 som är en månad. Förberedande järnvägsarbeten kommer att utföras under denna tid.

Den andra är under sommaren 2011 som är två månader. Då ska bla. Hammarbergets bro och bron över Rocklösaån vara färdigställd med anslutande vägar för att kunna ta

plankorsningen över Stavsvägen ur drift. Då kommer rivning av spår och ombyggnad av järnvägsanläggningen och byggande av den nya Krigslida station att påbörjas. Det nya dubbelspåret kommer att tas i drift under hösten 2011 medan stationen kommer att vara färdigställd först till årsskiftet 2011/2012.

Mark

En ny järnvägsbank ska anläggas parallellt med den befintliga. Urgrävningar och ett antal tryckbankar kommer att anläggas på sträckan. Dränering grävs ned på östra sidan av järnvägen. Järnvägsbanken vid Krigslida station kommer att förstärkas med KC-pelare och ett erosionsskydd kommer att anläggas i Rocklösaån. Erosionsskyddet läggs ut från land med skopa. Bullerskärmar kommer att anläggas på sträckan med en pålad

grundläggning och det gäller även nya fundament för kontaktledningen. Bullerskärmarna är av trä med ljudabsorbent.

Provisoriska arbetsvägar och etableringsytor kommer att anläggas efter sträckan för transporter och byggande. För markarbetena råder det underskott på grusmaterial och överskott på jord vilket innebär att jordschaktmassor ska transporteras bort och nytt grus- och krossmaterial ska in. Transporterna sker på provisorisk väg längs järnvägen.

Bro och Väg

Arbetena kommer att inledas med bro och väg över Hammarberget. Bronbalkar ska lanseras över järnvägen med en grundläggning på berg. Brobanan gjuts på plats. Vägbron över Rocklösa ån är av betong och grundlagd på pelare med en bankpålad vägbank på ömse sidor om ån. Ett brostöd beräknas man grundläggas inom område för högsta högvatten.

Stavsvägens nya sträckning över fälten från Rocklösaån och öster ut innebär förstärkningsarbeten för vägbanken.

Mulstavägen kommer att ersättas med en ny bro norr om det nuvarande läget för

planskildheten. Bron har får en pålad grundläggning med längre bank på den västra sidan, den östra sidan har en kortare vägbank. Bron är en samverkansbro med pelare och

överbyggnad av betong och balkar av stål. Betongen gjuts på plats.

Gångbron vid Håga industriområde är fackverksbroar av stål. Stöden har en pålad grundläggning med bottenplatta och pelare av betong.

Etableringsområden

Längs järnvägen byggs en provisorisk väg på västra sidan av järnvägen från Hammar 1:70 till Krigslida station. På den östra sidan byggs en provisorisk väg från Stavsvägen till Krigslida station. Etableringsområden är planerade i Tungelsta vid Allévägen och vid Åvägen. Ett etableringsområde blir vid korsningen med Mulstavägen och ett vid

Nederstavägen invid GC-brons läge. Etableringarna sker på avgrusad yta lagd på

marktextil för att skydda underlaget. Transporter till och från etableringsområdena

kommer att ske på det allmänna vägnätet. Det innebär att Stavsvägen, Mulstavägen och

Nederstavägen kommer att få en ökning av transporter under byggtiden.

(32)

Ban-, El-, Signal-, och Telearbeten

Järnvägsarbetena kommer att byggas ut etappvis med start i Västerhaninge under våren 2010. Förberedande järnvägsarbeten innebärande flytt av teknikutrymmen, omläggningar av kabel, byggnation av en ny spårväxel för anslutning av nytt spår, samt

kontaktledningsobyggnad, utförs under våren och sommaravstängningen 2010.

Järnvägsanläggning som inte är trafikpåverkande byggs under perioden fram till sommaravstängningen 2011, då resterande trafikpåverkande arbeten utförs. Ett nytt spårväxelkryss byggs i norra delen av Tungelsta, nytt spår samt ombyggnad av delar av befintligt spår, byggs på sträckan Tungelsta – Västerhaninge för anslutning till tidigare byggd växel. Ny kontaktledning byggs för nybyggt spår samt för ombyggt befintligt.

Banan förses med hjälpkraft och reservelkraftverket i Tungelsta ersätts med

transformator. Signalsystemet anpassas för nytt spårsystem och ställverkena i Tungelsta och Ösmo uppdateras för att hantera ny anläggning. I signalarbetena ingår slopning av vägskydd för plankorsningar. Teleförbindelser säkras för redundant drift av nätet.

Inkoppling och ibruktagning av om - och nybyggd järnvägsanläggning beräknas ske hösten 2011.

2 ORGANISATORISKA FRÅGOR

Projektet utförs av Banverkets Investeringsdivison projektdistrikt Mitt. För projektet finns projektorganisation med projekteringsledning tillsatt. Systemhandling är upprättad och bygghandling påbörjad för såväl järnvägsarbeten, som anläggningsarbeten, som broar och vägar. Upphandling kommer att ske av byggentreprenörer för järnväg,

anläggningsarbeten och broar under 2009.

Broarna över järnvägen med tillhörande vägar kommer att ägas av kommunen men kommer att utföras av Banverket. Genomförandeavtal kommer att upprättas mellan Haninge kommun, SL och Banverket.

3 TEKNISKA FRÅGOR

Byggandet av järnvägsanläggningen består av anlägganingsarbeten för ny banvall och byggande av nytt spår befintligt. Från Krigslida till Tungelsta måste det befintliga spåret flyttas några meter i sidled för att ge plats för det tillkommande spåret.

Järnvägsanläggningen innehåller nya växelskryss, ny kontaktledning och signalanläggning mm enligt pkt 1.2.4.5.

Broarna utformning framgår av pkt 1.2.4.3. För gång- och cykelbron vid Håga kommer alternativ utformning av trä att övervägas. På grund av de geologiska förutsättningarna med djup lera kommer pålning att erfordras för konstbyggnaderna.

4 EKONOMISKA FRÅGOR

Den totala kostnaden för projektet är 488 Mkr i prisnivå 2008 juli.

Kostnaderna för delar sig:

Projektorganisation mm 43 Mkr

Projektering 53 Mkr

Fastighetsförvärv 11 Mkr

Miljöåtgärder 35 Mkr

Anläggningsarbeten 251 Mkr

(33)

Järnvägsarbeten 72 Mkr

Överlämnande och Avslut 4 Mkr

Generella osäkerheter 38 Mkr

Extern finansiering - 22 Mkr

5 TILLSTÅND

Förslag till järnvägsplan är framtagen för utställning i januari 2009.

Bygglov kommer att sökas för Bullerplank och teknikbyggnader.

Kommunen upprättar detaljplaner för Stavsvägens nya sträckning över Hammarberget och för ny vägbro för Mulstavägen.

Kommunen har ändrat åtta detaljplaner längs järnvägsområdet.

Banverket söket dispens för strandskydd för Rocklösaån hos länsstyrelsen.

Banverket söker dispens för avverkning av ekar vid Allévägen.

Banverket gör anmälan om påverkan på grundvatten.

Kommunen söker vattendom för bro över Rocklösaån.

Banverket söker förundersökning för arkeologi i Västerhaninge och Krigslida.

Banverket ansöker om stängning av plankorsningar.

6 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR

6.1 Järnvägsplanen ger rätt att lösa in mark

En fastställelse av järnvägsplanen ger Banverket rätt att bygga ut Nynäsbanan med ett ytterligare spår mellan Tungelsta och Västerhaninge. För att genomföra utbyggnaden måste järnvägsområdet breddas och mark tas i anspråk. I planbeskrivningens kap 1.5 beskrivs Banverkets markanspråk med motiv. Av planritningen framgår vilka

markområden som Banverket behöver ta i anspråk permanent och vilka som bara behövs tillfälligt. I fastighetsförteckningen, kap 6, finns motsvarande information angiven med en ungefärlig areal för var och en av de berörda fastigheterna.

En fastställd järnvägsplan innebär att Banverket får rätt att lösa mark som behövs permanent för järnvägen. Inlösen kan ske genom begäran om lantmäteriförrättning alternativt genom att väcka talan i fastighetsdomstolen. Banverket får även rätt att tillfälligt ta mark i anspråk under byggtiden.

6.2 Mark som behövs permanent för järnvägen

Inom projekt Nynäsbanan dubbelspårsutbyggnad Tungelsta-Västerhaninge avser

Banverket att så långt det är möjligt träffa frivilliga överenskommelser med berörda

(34)

fastighetsägare. Med de överenskommelserna som grund kommer Banverket att ansöka om lantmäteriförrättning för att lösa in den mark och erhålla de servitut som behövs permanent för järnvägen. Mark som löses in kommer att föras till järnvägsfastigheten.

Arrenden och nyttjanderätter som belastar mark som löses in måste i regel upphöra.

Värdering av marken sker med utgångspunkt i expropriationslagens ersättningsprinciper.

I enstaka mer komplicerade fall där exempelvis rörelsefastigheter berörs kan särskilda värderingar komma att inhämtas som underlag till diskussioner om ersättningar mm.

Värderingar beställs i de flesta fall av Banverket och utförs av en auktoriserad opartisk värderingsman.

I de fall en frivillig överenskommelse inte kan träffas med en berörd markägare kan frågan om tvångsvis inlösen av mark eller upplåtelse av servitut prövas och avgöras av Lantmäterimyndigheten genom beslut utifrån reglerna i fastighetsbildningslagen.

Lantmäterimyndigheten låter då värdera intrånget på den aktuella fastigheten.

Värderingen ligger sedan till grund för Lantmäterimyndighetens ersättningsbeslut.

Den mark som enligt järnvägsplanen ska tas i anspråk med äganderätt omfattar järnvägskonstruktionen med tillhörande bankar, skärningar, slänter, diken, bullerskyddsåtgärder, staket, servicevägar, teknikhus mm.

6.3 Mark som behövs tillfälligt för järnvägen

Vissa markområden kommer att behöva nyttjas tillfälligt för arbetsområden under järnvägens byggskede; Utrymme för anläggningsarbeten erfordras utmed järnvägen och vid diken. Etableringsområden erfordras för uppställning av arbetsbodar och fordon respektive tillfälliga upplag av material och massor. Det finns behov av byggvägar för transporter av fordon och materiel fram till att järnvägsanläggningen. Vilka ytor som tillfälligt kommer att tas i anspråk redovisas i planritningen.

Banverket avser att träffa särskilda avtal med berörda fastighetsägare

(nyttjanderättsavtal). Tillfällig nyttjanderätt kan även erhållas genom beslut av Länsstyrelsen.

Tillfälliga upplag och etableringsytor har i järnvägsplanen huvudsakligen lokaliserats till mark som ägs av Haninge kommun. Ett par mindre områden berör enskild mark (se fastighetsförteckningen). Särskilt markavtal kommer att träffas mellan Haninge kommun och Banverket som reglerar såväl permanenta intrång som tillfälligt nyttjande av mark.

Om inget annat avtalas ska ytorna återställas till skick motsvarande det ursprungliga skicket.

Arrenden och nyttjanderätter som belastar mark som löses in måste i regel tillfälligt

inskränkas. Banverket kommer att kontakta arrendatorer och andra med särskild rätt för

att försöka minimera påverkan av arbetena.

(35)

Tillfällig nyttjanderätt bedöms behövas till dess arbetena har avslutats, men längst 2,5 år efter byggstart.

6.4 Tillträde

Tillträde till mark- eller rättighetsområde sker enligt överenskommelse med berörda fastighetsägare.

Det formella tillträdet sker efter beslut av lantmäterimyndighet i lantmäteriförrättning

eller, om det gäller tillträde till område som upplåts med tillfällig nyttjanderätt, efter

beslut av länsstyrelsen.

(36)

6.5 Övrigt

6.5.1 Trädsäkring

Träd som står för nära järnvägen kan falla och skada kontaktledningen och/eller blockera spåret. För att säkerställa att inga träd faller över järnvägsanläggningen avser Banverket att avverka ett fåtal träd som står nära järnvägen. Inom detaljplanelagt område och vid hävdad tomtmark utanför detaljplan bildas inga servitut för trädsäkring. Banverket diskuterar i dessa fall lämpliga åtgärder med berörda fastighetsägare.

6.5.2 Dikningsåtgärder

Längs järnvägens nya spår läggs dränering under järnvägsbanken. Mark för

dräneringsledningar, diken mm kommer i de flesta fall att ingå i järnvägsfastigheten. På vissa sträckor kommer mark för dränering istället att tas i anspråk med servitut.

Banverket ansöker då om lantmäteriförrättning för att erhålla en servitutsrätt till dikningsområdet.

6.5.3 Kommunala detaljplaner

Dubbelspårsutbyggnaden kräver en anpassning av kommunens detaljplaner. I planbeskrivningens kap 1.6 beskrivs hur arbetet med järnvägsplanen påverkar andra detaljplaner som delvis upphävs där de överlappar järnvägsplanen.

6.5.4 Ersättningsvägar

Parallellt med framtagande av järnvägsplanen arbetar kommunen med detaljplanelägg- ning av anslutande vägar vid järnvägens korsning med Mulstavägen och den nya vägbron över Hammarberget. Ytterligare en detaljplan arbetas fram för Stavsvägens nya

sträckning.

Problematiken kring trafikflöden, lämpliga vägsträckningar mm hanteras inom detaljplanearbetet. Allmänheten ges vid samråd och utställning av detaljplanerna möjlighet att lämna synpunkter på de planerade ersättningsvägarna.

Kommunen kommer att vara huvudman för ersättningsvägarna.

6.5.5 Plankorsningar

Banverket kommer att ansöka om lantmäteriförrättning för att med stöd av

järnvägsplanen upphäva rätten att korsa järnvägen vid Stavsvägen respektive

Mulstavägens nuvarande övergångar.

(37)

6.5.6 Flyttning av ledningar

I den mån någon ledning behöver flyttas kommer rätten anlägga och bibehålla ledningen i sitt nya läge upplåtas i järnvägsfastigheten efter prövning i lantmäteriförrättning (servitut eller ledningsrätt). Banverket avser att kontakta ledningsägarna för att klara ut hur undanflyttningen skall hanteras. För tillkommande ledningar upprättas

ledningskorsningsavtal mellan Banverket och ledningsägaren.

6.5.7 Servitutsupplåtelse för vägbroar

Servitut skall bildas till förmån för kommunens fastighet för ändamålet nya planskilda

vägbroar/gc-bro över järnvägen vid Hammarberget, Mulsta och Håga.

References

Related documents

Trafikverket planerar att bygga ett mötesspår i Nynäsgård, vilket kommer att få stor betydelse för att trafiken ska kunna flyta effektivt även på den sträckan.. Byggstart

För att beskriva och värdera de förändringar som järnvägsprojektet medför för olika miljökvaliteter används olika juridiska, eller på annat sätt vedertagna, mål, riktlinjer

Stationsmiljöerna har olika karaktär. Västerhaninge representerar en modern tätort med en station som är ombyggd på 1990-talet och har en planskild angöring till

I samband med att E4 byggs om till motorväg kommer ett antal broar att anpassas för att göra det lättare för djur att passera vägen. Bron över Lagan kommer exempelvis att

Genom att se till att drift, funktion och effektivitet är bra, både för enskilda delar och systemet som helhet, kan du spara både energi och pengar. Målet är att uppnå såväl

Kopplat till museet bedrivs också forskning med fokus på farty- get och dess kontext liksom hur Vasa ska kunna bevaras på bästa sätt för framtiden.. Sedan bärgningen 1961 har mer

Förvaltningen prognostiserar en ökning av antalet personer som kommer att beviljas särskilt boende LSS i framtiden.. Detta

Vi som arbetar här vill att Ros-Anders Gård skall vara ett boende i toppklass – det boendet vi skulle välja till oss själva eller till våra närmaste anhöriga.. Thory