• No results found

Den “illegale” antropologen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Den “illegale” antropologen"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

26 Fjärde Världen 2–3/2013

R e c e n s i o n e r

Shahram Khosravi rycker till. Vad hände nu? Han fal- ler blödande ihop utanför Stockholms Universitet. En gevärskula har just gått in i kinden, splittrats i hans mun och trasat sönder käke, tänder och nerver i hans ansikte.

Shahram Khosravi var en av de cirka tio personer Lasermannen, John Au- sonius, sköt i början av 1990-talet. Ett av offren dog, andra skadades mycket svårt. Shahram Khosravi överlevde kulan, men skadades för livet. Ner- verna i högra delen av hans ansikte är för alltid skadade.

Shahram Khosravi var när detta hände en ung student som några år tidigare kommit från Iran via Pakis- tan till Sverige. Att han i tillhör mi- noriteten bakhtiyari-folket som finns i Iran, var ett av de skäl som gjorde att han började studera socialantro- pologi när han kom till Stockholm. I en intervju har han sagt om sitt mi- noritetsfolks läge i Iran:

–Vi representerades alltid av andra, genom majoritetens bild. Det blev en drivkraft att själv få beskriva sin om- värld. Den inföddes revansch.

Gränser – platser för trots Han har beskrivit sin egen resa från Iran till Europa som ”ille- gal” flykting och sina teorier om den ”världens apartheid” vi lever i.

Shahram Khosravi kritiserar hur vi tänker om gränser och migration.

Han anser att vi, baserat på ett kapi- talistiskt orienterat och rasdiskrimi- nerande sätt att tänka, sätter gränser som reglerar människors rörelser.

Men gränser kan också vara platser för trots och motstånd.

Globaliseringen innebär för de flesta människor högre stängsel och mindre rörlighet över gränserna.

Hans mest kända skrift, boken ”Il- legal” traveller, an auto– ethno- graphy of borders” (160 sido, Pal- grave Macmillan 2011) är en själv- etnografi om illegal gränspassering.

Här ger han en bild baserad på hans egen resa från Iran till Sverige och hans informanters berättelser om gränspassering. Khosravi låter in- vandrare själva beskriva upplevelsen av migrerande olaglighet.

I september 1986 försökte Shah- ram Khosravi lämna Iran ”olagligt”

för första gången. Han hade då precis avslutat gymnasiet och blev inkallad att göra militärtjänst under det på- gående fruktansvärda kriget mellan Iran och Irak. Att inte komma till- baka levande från fronten var en risk han inte ville ta.

Människosmuggling Det blev en lång resa via Afghanis- tan, Pakistan och Indien för Shahram Khosravi. Han hamnade i Sverige via människosmugglare. De räddade honom till livet. Människosmuggling är enligt honom felaktigt beskrivet av media och politiker som enbart

Den “illegale” antropologen

en maffiaföreteelse. Han verkar sna- rare mena att hans smugglare gjorde vad FN:s flyktingorgan, UNHCR, är tänkt att göra.

När han skulle passera gränskon- trollen i Bristol för några år sedan sa gränkontrollanten att om han inte uppgav sina föräldrars namn med mera skulle han tas i förvar enligt anti-terrorlagar. När Khosravi ifråga- satte detta svarar kontrollanten:

– Ni vill ju döda oss. Vi måste skydda oss själva.

Henrik Persson Shahram Khosravi

Khosravi kritiserar hur vi, baserat på ett kapitalistiskt orienterat och rasdiskriminerande sätt att tänka, sätter gränser som reglerar människors rörelser. Men gränser kan också vara platser för motstånd.

References

Related documents

Lärare C, D, E och G menade att målet är att eleverna ska kunna hantera sina egna konflikter och behöver verktyg för att klara detta, vilket de får genom att

konsultation gäller för statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter och syftar till att ge samerna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem. Förvaltningsmyndigheter som

Länsstyrelsen i Dalarnas län samråder löpande med Idre nya sameby i frågor av särskild betydelse för samerna, främst inom.. Avdelningen för naturvård och Avdelningen för

Det behöver därför göras en grundläggande analys av vilka resurser samebyarna, de samiska organisationerna, Sametinget och övriga berörda myndigheter har och/eller behöver för

Länsstyrelsen i Norrbottens län menar att nuvarande förslag inte på ett reellt sätt bidrar till att lösa den faktiska problembilden gällande inflytande för den samiska.

Det kan komma att krävas kompetenshöjande insatser på hela myndigheten för att öka kunskapen om samiska förhållanden och näringar för att säkerställa att ingen

MPRT tillstyrker förslagen i utkastet till lagrådsremiss i de delar som rör myndighetens verksamhetsområde med följande kommentar.. I författningskommentaren (sidan 108)

Naturvårdsverket anser att det är olyckligt att utkastet till lagrådsremiss inte innehåller siffersatta bedömningar över de kostnadsökningar som den föreslagna reformen