Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Dela Lika 2.5 Sverige licens. För att se en kopia av denna licens, besök
http://creativecommons.org/licenses/by-nc-sa/2.5/se/. Verket har publicerats i www.globalarkivet.se.
Missnöje med Mbeki gynnar Zuma
Krisen i det sydafrikanska regeringspartiet växer. Sprickan i ANC är nu så djup att vissa politiska uttolkare varnar för att den nationella stabiliteten är i fara.
Landsorganisationen Cosatus ordförande Zwelinzima Vavi går ett steg längre; Han tycker sig kunna skönja hur en diktatur tar form i Sydafrika.
Utspelet har blivit hårt kritiserat. Många förstår inte ens vad han pratar om: Sydafrika har ju världens mest progressiva konstitution och de två senaste valen har varit prickfria.
Fast Vavi står på sig. En politisk diktatur skapas inte över en natt, den kommer krypande i tystnad. Han får stöd från kommunistpartiet SACP som avfärdar ANC:s ledning som en klubb för regeringsministrar och
affärspampar. Under sin tid som president har Thabo Mbeki centraliserat makten och i praktiken har både parlamentet, ANC och gräsrötterna gjorts överflödiga.
Så vad är det så som händer? Det är allmänt känt att Mbeki inte drar jämt med partiets vice ordförande Jacob Zuma, och nu när denne har friats från misstankar om våldtäkt vädrar konspirationsteoretikerna morgonluft. I synnerhet är det vänstern inom ANC som hävdar att Zuma är utsatt för en politisk komplott. För dem är han en given favorit i slaget om vem som ska leda Sydafrika efter Mbeki. Zuma är nämligen allt som Mbeki inte är,
menar de. Medan presidenten tycks bli allt mer världsfrånvänd och känslokall passar Jacob Zuma på att stämma upp sin sång ”Ge mig mitt maskingevär” som en föga subtil påminnelse om att kampen inte är över.
Trots den katastrofala bristen på omdöme i privatlivet har Zuma kommit att bli folkets man i Sydafrika, en grabb som du och jag. En man som förstår och bryr sig om de fattiga massorna – och allt ska som sagt ses i ett anti-Mbekiperspektiv.
Den sydafrikanska journalisten Alister Sparks antyder att den senaste utvecklingen egentligen inte handlar om ett massivt stöd för Zuma utan snarare om ett massivt missnöje med Thabo Mbeki. Folk känner inte längre igen sitt ANC och organisationens förre president Oliver Tambo nämns ofta i nostalgiska tillbakablickar på den tid då ”man slogs för frihet, inte pengar och positioner”.
Annika F Langa, Johannesburg
