Rätt klädd på fäRjan

Resande Mannens historia innehåller all önskvärd dramatik; myterier, förlisning och älskarinnor över bord. Sägner om dyrbara skatter gör inte saken sämre.

Det mytomspunna skeppet, som förliste 1660 i Stock- holms södra skärgård, har länge gäckat vrakletare.

Vraket hittades kring Landsort i maj 2012 av Micha- el Ågren och Carl During och har undersökts av ma- rinarkeologerna på Södertörns högskola tillsammans med upptäckarna. De vet nu att Resande Man, eller Resande Mannen som skeppet kallades, sannolikt är världens bäst bevarade pinass från 1600-talet. Pinass är en mindre klass av örlogsfartyg, snabbseglande och perfekt för snabba uppdrag och för att beskydda kon- vojer med handelsfartyg.

Resande Man förliste på sin väg mot Polen. Greve von Slippenbach var på väg dit för att förhandla om fred på uppdrag av kung Karl XI:s förmyndarregering.

Men det blev oväder och skeppet sjönk.

Att det tog mer än 350 år innan skeppet hittades beror delvis på en man vid namn Hans Albrecht von Treileben. Han gjorde dykningar 1661 och bärgade ka- noner och pengar. För att lura andra uppgav han san- nolikt fel djup på vrakplatsen.

Fartyget var i svensk tjänst 1658, under namnet St Johannes, och vid en transport av danska krigsfångar utbröt myteri och fångarna frigavs. St Johannes del- tog i slaget vid Öresund på dansk-holländska sidan.

Vid slaget vid Ebeltoft i Danmark återerövrades hon av svenska flottan. Tillbaka i Sverige böt man namn till Resande Mannen. Kanske en kommentar till skeppets nationella sidbyte.

Forskarna som gjort den första undersökningen av vraket är förvånade över hur mycket som finns kvar.

– Kanoner, saker från köket men även mynt ligger synliga. Ett favoritfynd är von Slippenbachs toalett, en bronstratt! Det syns att ingen, förutom von Treileben, hittat vraket. Det är helt intakt, säger Johan Rönnby, professor i marinarkeologi vid Södertörns högskola.

I Nynäshamn pågår nu en mindre utställning om Resande Man med fotografier och film. Platsen är Nynäshamns Turistbyrå i gästhamnen och utställningen pågår åtminstone året ut.

Rätt klädd på fäRjan

inteRntidning FÖR OSS SOM aRbetaR i FäRjeRedeRiet

Färjerederiets klädpolicy för personal ombord

Åtskilliga har försökt hitta det mytomspunna vraket av Resande Man i Stock- holms södra skärgård. An- ders Franzén, Vasaskeppets upptäckare letade också, men han gick bet precis som många före och efter ho- nom. Men till sist, i maj förra året, hittade Michael Ågren (på bilden) och Carl During Resande Man i skärgår- den kring Landsort i Nynäs- hamn. Foto: Peter Jademyr Posttidning b

Trafikverket Färjerederiet 185 21 Vaxholm

RESandE Man

En dRaMatISk HIStORIa

På sluttampen

juni-juli 2013nr

5-6.

Den första bilden av vraket taget med sidescan sonar.

Foto: Michael Ågren

Hallå! SJÖvägen är Färjerederiets interntidning!

BEHÖRIGHET nya regler POOLEN eget distrikt KONFLIKTHANTERING en svår konst

Tipsa redaktionen

Vi tar gärna emot tips, synpunkter och idéer.

Skriv till oss på: sjovagen@trafikverket.se

!

INNEHÅLL

nY tEknISk CHEf

bästa medarbetare, skolavslutningar, studenter, färskpotatis, jordgubbar, ja listan kan göras lång för att beskriva den fantastiska tid som vi går in i nu.

Men vi får naturligtvis inte glömma att tiden är lika hektisk som fantastisk och kräver det yttersta av en verksamhet som vår.

Rostknackning och målning bör nu lida mot sitt slut för att vi ska vara rus- tade inför säsongen, då inget får hända med det begränsade tonnage vi har.

Lätt för mig att säga, men en bedrift för er att genomföra, en tuff utmaning som jag känner att ni tar er an med

”hull och hår”.

Vi har en del utmaningar här i Vax- holm också, vi har ett nytt biljettsys- tem till Ekerö, vi har ett nybygge i Hus- qvarna som ska vara klart till hösten, vi

har påbörjat ett nybygge i Fin- land som ska vara klart till vå- ren 2014, det lå- ter ju som ocea- ner av tid med ett par blink- ningar är vi där.

Fridhems varv, just nu känns det som stiltje i försäljningen och vi får nog räkna med att sommaren och även en del av hösten får passera innan vi kom- mer vidare. Uppdraget är fortfarande att sälja och att hitta en överenskom- melse som gör att vi framgent kan ha varvet med ny ägare som en partner på ett eller annat sätt.

Vi har haft besök från Norge angå- ende Eco-driving och vi är överens om att fortsätta på ett eller annat sätt och jag ber att få återkomma hur.

Mycket ska hända på kort tid, men trots det så hoppas jag att vi också ska få möjlighet att åtnjuta lite svensk sommar, lapa lite sol och ladda batte- rierna under några lediga dagar.

Lev väl och kör försiktigt!

Nya behörighetsregler ombord.

Foto: Christiaan Dirksen

3 Fredrik almlöv ny chef för Teknikavdelningen 5 Sista turen för Gunnar Sundborger

6 nya behörighetsregler – STCW Manila 8 Kläderna gör sjömannen

10 Sjöloggen Tidtabelltest, Poolen eget distrikt

11 utkiken Hört sett och läst om Färjerederiet

12 Konflikter – så hanterar du dem 14 Öppet hus på Tynningöleden 15 Hej och välkomna! Möte med våra kunder

16 Resande Man – en dramatisk historia

Sommaren -hektisk och fantastisk

SjÖVägen äR tRaFiKVeRKet FäRjeRedeRietS inteRntidning

”Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt” är Färjerederiets vision. Vi är samhällsutvecklare som varje dag utvecklar och för- valtar smart infrastruktur. Vi gör det i samverkan med andra aktörer för att underlätta livet i hela Sverige. Nyskapande, lyhörda och helhetssyn är våra värderingar. Ansvarig utgivare: Ingrid Jarnryd. Redaktör: Erika Andersson. Medverkande i detta nummer:

Erika Andersson, Annica Gustafsson, Ingrid Jarnryd, Kasper Dudzik, Christiaan Dirksen, Bo Zetterlund, Peter Hansen, Mattias Bergsten, Stefan Johansson, Lars Salmi, Roger Olofsson, Ralf Sass. Design och layout: Grafisk form, Trafikverket. Tryck: E-print Omslagsbild: Lasse Hahn, foto:Christiaan Dirksen. Mejla sjovagen@trafikverket.se SJÖvägen skickas till dig som är anställd i ANDERS WERNER

REDERICHEF

”

VI I REDERIET Om motiverade medarbetare

Fredrik Almlöv

Nu går Gunnar Sundborger i pension efter 45 år till sjöss, varav 26 år på Ljusteröfärjan. Foto: Bo Zetterlund

6

Färjerederiet har fått en ny teknisk chef. Han heter Fredrik almlöv är 47 år och kommer närmast från trans- portstyrelsen.

Fredrik almlöv har precis börjat sin anställning, han kom till rederiet den 20 maj och den första tiden tänker han ägna åt att lyssna av och lära känna verksam- heten.

– Till en början vill jag bilda mig en uppfattning om hur organisationen fung-

erfarenhet i verksamheten och mitt fokus blir att stödja medarbetarna så att vi kan

lägga våra resur- ser på rätt saker.

Fredrik Alm- löv är civilingen- jör i skeppsbygg- nad, utbildad på KTH. Efter stu- dierna arbetade han på Sjöfartsinspektionen i tre år och därefter på klassningssällskapet Lloyds

dåvarande Sjöfartsverket som sederme- ra blev Transportstyrelsen. Fredrik har också arbetat ett år i Portugal som natio- nell expert på EU-myndigheten EMSA, The European Maritime Safety Agency (Europeiska sjösäkerhetsbyrån). Senaste året var Fredrik chef för sektionen för sjö- fartstillsyn på Transportstyrelsen i Norr- köping.

Vad fick dig att söka tjänsten som tek- nisk chef?

Foto: Christiaan Dirksen

”Vi ska vara rustade inför säsongen då inget får hän- da.”

5 15

”Jag ser fram emot att få ut- veckla verk- samheten inom vårt område.”

VI I REDERIET Om motiverade medarbetare

Förmånsportalen

- koll på lön, förmåner och rabatter

fredrik almlöv

Familj: fru Maria, tre pojkar, 11, 9, och 3 år, Melker, Kaspar och Jonathan.

bor: villa i Norra Ängby, Bromma.

Fritid: Skjutsa barnen till olika aktiviteter, för egen del innebandy, löpning och skid- åkning.

båt: har en segelbåt, en Scampi 27 fot.

verkade intressant och spännande. Sedan har jag arbetat länge med inspektion och besiktning så det kändes lockande med produktion och teknikutveckling.

Vad ser du för utvecklingsmöjligheter?

– Jag ser fram emot att få utveckla verksamheten inom vårt område. Det kan till exempel handla om att öka miljöeffek- tiviteten, att få ihop miljö och ekonomi mer. Vi har ju många olika miljöprojekt och om vi ska kunna visa på att det lönar sig med miljösatsningar behöver vi hitta ett systematiskt sätt att utvärdera dem.

Färjerederiet har en åldrande flotta, hur ser du på det?

– Det är något vi måste titta på, men det behöver inte vara ett problem att behål- la en högre medelålder på fartygen. Det kanske räcker att förnya maskiner och system om det visar sig att skroven hål- ler, men det krävs förstås en utvärdering.

Men om vi inte förlorar något när det gäl- ler till exempel säkerhet- och miljöaspek- ter behöver det inte vara en nackdel.

– Naturligtvis är arbetsmiljön viktig, men då kan vi till exempel uppgradera styrhytterna och det är ett arbete som pågår.

Hur är du som chef?

– Det är svårt att bedöma sig själv, men när jag slutade på mitt förra jobb fick jag ett mejl från en medarbetare som tyck- te jag var engagerande och att jag hade mycket energi.

– Jag tycker att det är viktigt med ett öppet klimat och jag tror på dialog. Min uppgift är att stödja medarbetarna och se till att vi har tydliga, konkreta mål på individnivå. Sedan finns det vissa ramar,

H

Gunnar Sundborger stänger grindar- na, lyfter den tunga landklaffen och med mjuka handledsrörelser flyttar han tusen ton färja ut från land. Han har gjort det förr. Femtio, sextio gånger per arbetsdag i 26 år. Vad blir det? Tvåhundratusen till- läggningar och avgångar, kanske. Men nu är det slut, Gunnar går i pension efter 45 år till sjöss, 26 som befälhavare på ljusteröfärjan. Under överfarten den här dagen i början av april krasar det under färjan av tjockis.

– Sen jag började 1987 har det aldrig varit en så här tuff isvinter, säger Gun- nar Sundborger. Vi samarbetar med de stora finlandsfärjorna på vintern, de går med bara åtta knop förbi här för att inte knäcka upp isen för mycket, då förstörs vår ränna tvärs över farleden. Annars får de gå i tolv knop.

– Vi har koll på det mesta runtomkring.

Vi ser bra från bryggan, radarn är effek- tiv. Vi har radiokommunikation med tra-

passerar kör bra på sjön. Det svåraste är kanoterna som kommer smygande i skymningen. Den mest intensiva kor- sande trafik vi har är skarvarna! Det kan komma femhundra fåglar i taget förbi fönstret här!

en skärm vid kaptenens plats visar bilder från tio kameror, ombord och i land.

– Vi ser genast om det händer nåt i maskinrummet, under bryggan eller på andra ställen ombord, av säkerhetsskäl.

Det står också en kamera i vägkurvan närmast östanåläget, den visar de fordon

som är på väg ner från 276:an.

Ungefär fjorton- hundra bilar per dygn transpor- terar vi i snitt i båda riktningar- na på sommaren, så här års kanske hälften.

– Värst är det vid midsommar.

Vi kan bara köra tre färjor samtidigt. Det räcker inte alltid.

Då blir också köerna från färjan ett pro- blem. Stopplikten vid väg 626 togs bort

ombord på färjan, bilarna kom inte ens av! Nu går det lättare. Fredagskvällar på våren och hösten, och påsken, är andra stora trafikperioder.

Hur ofta sker det olyckor på och vid färjan?

– Förvånande sällan. Men det är ofta mer tur än skicklighet. På sommaren kör många ombord med barnen i knät, glass i ena handen och telefon i den andra.

TExT & FOTO: BO ZETTERluND Reportaget har tidigare publicerats i LjusteröPosten i en längre version.

Sista turen för Gunnar

”De flesta som passerar kör bra på sjön.

Det svåraste är kanoterna som kommer smy- gande i skym- ningen”

Efter otaliga tilläggningar och avgångar på Ljusterö-

medarbetare på teknikavdelningen:

Jarl Andreasson Mikael Ingmansson Truls Persson Ralf Sass Fredrik Skeppstedt Peter Sundahl Lena Utbult Per Westerholm

JUNIJonatan rosén, motorman/matros, ekerö- leden

Charlie nilsson, motorman/matros, ekerö- leden

Bengt Grundström, befälhavare fri, ekerö- leden

Seppo rätsep, befälhavare fri, ekeröleden JULIJan Johansson, distriktstekniker, norrlands- kusten

tIllSvIdaREanStällda

pEnSIOnäRER Rolf Bryngelhed

befälhavare fri, Björköleden, 30 juni Jack Kårenheim

varvschef, Fridhems varv, 30 juni Kjell Konradsson

befälhavare fri, Svanesundsleden, 31 juli Tomas Segolsson

befälhavare lin, Högsätersleden 31 juli

GRattIS!

60 år

Wimar Emanuelsson, reparatör, Fridhems varv, 30 juni

Tommy Fredriksson, inköpare, Fridhems varv, 3 augusti

Carl Gustaf Collin, motorman/matros, gräsöleden, 16 augusti

50 år

Björn Persson, distriktchef, norra Roslagen, 21 juni

Gittan riksberg, ekonomihandläggare, rederikontoret, 30 juli

och där tycker jag man ska vara tydlig med att det finns vissa regler och princi- per som gäller alla.

Kommer du åka ut och besöka färje- lederna nu?

– Det ska jag absolut göra framöver, men vi har inte spikat något schema för det än.

TExT: ERIkA ANDERSSON FOTO: ChRISTIAAN DIRkSEN

Efter 21 år i Färjerederiet och 45 år i arbetslivet går Dagny Andersson nu i pension. Hon har ar- betat de senaste åren som bemanningsplane- rare för poolen på Västkusten. Dagny avtack- ades av rederichef Anders Werner under ett möte i Stockholm. Foto: Ralf Sass

Förändring av lednings- funktionen på Hönöleden

göran utbult, distriktchef för Hönöleden, kommer att återgå till att vara befälha- vare på Hönöleden.

Arbetet med att rekrytera en ny distriktschef enligt ordinarie rutiner har inletts.

Under tiden rekryteringen pågår upprätthåller Göran Utbult löpande arbetsuppgif- ter som till exempel personaladministration, ekonomi och färjeflyttar.

– Färjerederiet riktar ett varmt tack till Göran för hans insatser för leden och rede- riet och ser fram emot ett fortsatt gott samarbete. Det är Färjerederiets och Görans önskemål att Hönöledens medarbetare ger tillträdande chef ett gott stöd, säger Staf-

OMBORD Maritimt

För att förnya en behörighet i enlighet med StCW Manila krävs:

• minst tolv månaders arbete under en femårs- period, eller minst tre månader under behörig- hetens sista sex giltighetsmånader

• läkarintyg för sjöfolk (Manila-intyg).

• Förnyade certifikat

Sjömän som vill erhålla behörighet som sjö- kapten eller fartygsbefäl klass VII – II måste visa giltiga certifikat för:

• grundläggande säkerhetsutbildning

• räddningsfarkoster och beredskapsbåtar Sedan den 1 januari 2012 gäller nya reg-

ler för utbildningskrav för sjömän, enligt STCW-konventionen med Manilaänd- ringarna. De nya reglerna handlar bland annat om krav på utbildning, läkarintyg och möjligheter till förnyelse av behörig- heter. Nyheterna berör redan utbildade och behöriga sjömän och de som tänker utbilda sig i yrket. Reglerna införs under en övergångsperiod fram till 31 decem- ber 2016.

I dag giltiga behörigheter, certifikat eller intyg gäller till och med 31 decem-

nya regler för

behörigheter ombord

På bilderna: sidan 6: Lena Edholm, personalavdelningen, bilden ovan till vänster Hans Carlsson, Högsäterleden, överst till höger: Magnus Gislason, Vinöleden.

läs mer:

www.transportstyrelsen.se/

sv/Sjofart/Ombordanstallda/

StCW-Manila

konverterade i enlighet med STCW Mani- la-kraven. För den som inte konverterar återstår endast att ansöka om inre farts behörigheter. Konverteringen kan vänta tills det är dags att förnya nu gällande

behörighet, men bör göras i god tid då det kan finnas behov av att komplette- ra med utbildningar. Transportstyrelsen kommer att skicka ut information om vil- ka utbildningar som kan behövas till alla

relsen utreder även möjligheten till fort- bildningskurser där fem dagars utbild- ning ska räcka för att förnya samtliga fyra certifikat. Certifikat för utbildning får en giltighetstid på fem år och måste sedan förnyas.

För att ha kvar sin berörighet, fartygsbe- fäl klass VII – II samt sjökapten, krävs utbildning. Precis som i dag krävs minst tolv månaders arbete under en femårspe- riod, men nu finns ytterligare en möjlig- het att förnya behörigheten genom att

tens sista sex giltighetsmånader. Dess- utom krävs ett Manila-intyg, ett läkarin- tyg för sjöfolk där det framgår att kraven i STCW Manila uppfylls. Nytt är skärpta synkrav, bland annat gällande färg-, dub- bel- och mörkerseende samt utökad möj- lighet till specialistutlåtande vid tvek- samhet om uppfyllande av synkrav.

nya krav kommer också för manskaps- behörigheterna lättmatros och matros.

För att få matrosbehörigheten krävs arbe- te i 18 månader med lättmatrosbehörig- het. Detta påverkar framför allt de som studerar och som efter avslutad utbild- ning kommer att få ut lättmatrosbehörig- heten. Lättmatros ger samma rättighe- ter som dagens matros för tjänstgöring ombord, men inte behörighet för högre utbildningar.

Om man inte läser på sjömansskola finns möjligheten att få behörighet som lättmatros genom minst sex månaders däcktjänstgöring. Denna tjänstgöring

”konverteringen bör göras i god tid.”

Fakta StCW

n STCW - The International Convention on Standards of Training, Certification and Watchkeeping for Seafarers.

n STCW fastställs av IMO, International Ma- ritime Organization, ett FN-organ i London.

n Den första STCW-konventionen fastställ- des 1978 med 155 länder som skrev under.

n STCW-Manila är den tredje revisionen och togs fram för att stärka utbildning och

kompetens hos sjömän, då det befaras att närmare 80 procent av tillbud och olyckor till sjöss kan bero på den mänskliga faktorn.

n Manilaändringarna antogs vid en konfe- rens i Manilla, Filippinerna, i juni 2010.

ska ha bestått i arbetsuppgifter som har samband med vakthållning på bryggan och ska ha övervakats av handledare med relevanta kunskaper.

en övergångsbestämmelse möjliggör för de som redan arbetar som matros att få behörigheten förnyad. Sjömannen ska då ha tjänstgjort minst 12 månaders som matros genomförda från 1 januari 2012 och som längst fem år tillbaka i tiden.

För de behörigheter som utfärdas enligt nuvarande bestämmelser kan ett särskilt läkarintyg, ett Icke-Manilaintyg, utfärdas som längst till den sista decem- ber 2016. Vid inre fart kan även sjöman- nens möjlighet till tjänstgöring bedömas av specialist för utfärdande av dispens av Transportstyrelsen. Lista över läkare som kan utfärda intyg finns på Trans- portstyrelsens webbplats. Alla läkare kan utfärda Manilaintyg, bara de har anmält sig till Transportstyrelsen.

PETER hANSEN OCh MATTIAS BERgSTEN

• avancerad brandbekämpning

• grundläggande sjukvårdsutbildning.

Olika möjligheter att förnya sin nautiska behörighet:

• enligt dagens kravbild men då blir 31 december 2016 sista giltighetsdag

• om komplettering med nödvändiga certifikat gjorts i god tid utfärdas nya behö- righeter enligt STCW-Manila med giltighets- tid på fem år

• ansöka om inre farts behörighet som gäl- ler även efter 31 december 2016, begränsar tjänstgöringen till endast inre fart.

Foto: Christiaan Dirksen Foto: Kasper Dudzikq

Färjerederiets klädpolicy

Anställda i Trafikverket Färjerederiet ska använda följande arbetskläder ur vårt sortiment vid tjänst- göring ombord:

befälhavare Galoner Blåa byxor Vit skjorta Blå tröja

Vid vistelse på däck samt på väg till och från färjan Skyddsskor

Varselkläder

Vid arbete i maskinrum Överdragskläder, overall

Privata kläder eller andra persedlar, som mössor eller kepsar, får inte användas vid tjänstgöring.

Kläderna gör sjömannen

I Färjerederiet har det funnits en uttalad klädpolicy i några år. Vid tjänstgöring ska medarbetarna ha vit skjorta, blåa byxor och blå tröja. Befälhavarna ska ha galoner. Nu finns klädpolicyn även som ett officiellt beslut.

Syftet med klädpolicyn är att alla som arbetar ombord ska vara enhetligt klädda så pas- sagerare kan se vem som tillhör besättningen. Kläderna är även ett personligt skydd för medarbetaren.

Alla som arbetar ombord ska följa klädpolicyn och det är inte tillåtet att ha egna plagg privata plagg, som till exempel kepsar, vid tjänstgöring. Det finns även arbetskläder, bland annat jackor och mössor, för kallare årstider. Arbetskläderna beställs genom distriktens klädansvariga. Färjerederiets klädpolicy finns även i Verksamhetssystemet (VHS)

Motorman/maskinist Blåa byxor

Vit skjorta Blå tröja

I Färjerederiets sortiment finns även arbetskläder för kallare årstider. Arbets- kläder beställs genom distriktens klädansvariga. Foto: Christiaan Dirksen

Vid arbete på däck och på väg till och från färjan ska varselkläder och skyddsskor användas.

Foto: Christiaan Dirksen

Modeller är Lena Edholm, personal- avdelningen, och Lasse Hahn, befälhavare, pool Roslagen.

Färjerederiet är först ut i Trafikverket att få Office 2013 installerat i våra datorer.

Rederiets IT-avdelning reser runt och hjälper färjelederna med installationen.

– Några leder har redan fått Office 2013.

Vi fortsätter vår turné och installerar fram till semestrarna, därefter gör vi ett uppe- håll och kör igång i höst igen, säger Michael Lindqvist.

Det finns snabbstartsguider på svens- ka i PDF-format för programmen i Office 2013-paketet. Guiderna innehåller praktiska tips, tangentbordsgenvägar och skärmbilder där man får hjälp att hitta rätt och snabbt komma igång med dom vanligaste funktio- nerna.

– De som behöver hjälp med Office 2013

ska ringa till Färjerederiets IT stöd, inte till Trafikverkets användarstöd, poängterar Mi- chael Lindqvist.

Användarstöd IT Färja telefon: 010-123 29 29

e-post: it-stod-farja@trafikverket.se

Snabbstartsguiderna finns i Office 2013-paketet och på IT Självhjälp på intranätet

https://support.comaround.se tidigare i vår presenterades resul-

tatet av medarbetarundersökningen för Trafikverket totalt. Nu är även Fär- jerederiets MMI (motiverad medarbe- tarindex) klart. Generellt sett ser det bra ut, rederiet totalt ligger kvar på ett MMI på 63, samma som förra gång- en, 2011, däremot har svarsfrekvensen sjunkit betydligt.

– Senast var svarsfrekvensen 80 procent, nu är den nere på 60 pro- cent. En bidragande orsak kan vara att undersökningen var webbaserad för första gången, tidigare har vi haft pap- persenkäter, säger Åsa Skantz, Färje- rederiets personalspecialist.

Medarbetarundersökningen görs bland annat för att få en bild av hur motiverade medarbe- tarna känner sig och hur de upplever arbetsgivaren.

– Det är glädjande att så många svarat att samarbetet i gruppen fung- erar bra, säger Åsa Skantz.

Färjerederiets medarbetare ska ha få en genomgång av resultatet för sin arbetsgrupp på nästkommande ar- betsplatsträff.

– Sedan börjar arbetet lokalt med att ta fram handlingsplaner och att tillsammans komma fram till vad be- höver förbättras. Planerna ska fram- tagna till i december i år, säger Åsa Skantz.

– Det är viktigt att gruppen disku- terar och tar fram några prioriterade områden. Helst ska det vara aktivite- ter, konkreta åtgärder, som kan föl- jas upp.

En längre artikel om Färjerederiets arbete kring MMI kommer i SJÖvägen i höst.

”Det är glädjande att så många svarat att sam- arbetet i gruppen fungerar bra”

SJöLOggen UTKIKEN

Från och med 1 september blir Pool Ros- lagen och Pool Mälaren/Mellansverige ett eget distrikt. Chef för det nya distriktet blir Carl Cederlund som även är bemanningspla- nerare på rederikontoret i Vaxholm.

Poolen hjälper färjelederna med beman- ning vid sjukdom och ledighet som inte kan lösas direkt i distriktet. Som poolchef har Carl Cederlund samma befogenheter och åtagande som en distriktchef, till exempel när det gäller lönesättning och utvecklings- samtal.

Dagny Andersson som arbetat med be- manning för poolen på Västkusten i många år kommer att gå i pension. Kontoret i Gö- teborg stängs därmed och Carina Nordlund

tar över arbetet med personalplanering i Pool Väst. En ny bemanningsplanerare kom- mer att rekryteras till personalavdelningen.

Carl Cederlund är 42 år och utbildad sjö- kapten. Han har arbetat som befälhavare i skärgårdstrafiken och har varit beman- nings- och arbetsmiljöansvarig samt DP på Strömma Turism och Sjöfart AB. Sedan 2008 har Carl varit anställd i Färjerederi- et och arbetat som befälhavare på Ekeröle- den och i Pool Roslagen. Det senaste året har Carl jobbat med bemanningsfrågor på personalavdelningen.

Se även reportaget om rederiets pooler i SJÖvägen nr 1-2013

bra MMi-resultat

nu kommer Office 2013

”nu rinner kornet

För att komma till gården på Norderön måste man åka färja en kort bit, något som möjligen gjorde dagen ännu bättre.

Vem blir inte som barn på nytt av färjor?

I dag fotade jag harv och stenplock och till veckan återvänder jag för att föreviga själva sådden.”

Bloggen Enjoy the Ride 1 juni

”Följ med på en rundtur i den nya Visingsöfärjan

Bygget av den nya Visingsöfärjan Brahe- borg pågår för fullt. När den är klar i slu- tet av året blir det den största färjan som har trafikerat Vättern.

– Den kommer göra livet som öbo enk- lare eftersom det blir lite enklare att ta sig till och från fastlandet, säger Jonny Ödeén på Trafikverket Färjerederiet.”

Jnytt.se 14 maj

”Cykelsöndag Årets hittills bästa dag.

Ut ur stan. Ut på landet.

Landsväg.

Färja. Sunderbyn - Avan.

En tur på ca 6 minuter.

Färjan alltså. Över älven.”

Bloggen Mitt i mitt liv. Jill 12 maj

”Svanesundsfärjan inställd tills vidare Det kan bli trångt på Tjörnbron denna morgon eftersom all färjetrafik mellan Svanesund och Kolhättan är inställd tills vidare. Ordinarie färja Venus är på ser- vice och ersättningsfärjan måste tillbaka till Hönö eftersom en av deras färjor ha- vererat. Tills dess att man hittar en an- nan färja till linjen Svanesund - Kolhättan är all färjetrafik inställd, dessutom bidrar ett vägarbete på länsväg 160 vid Tjörn- bron till försvårad framkomlighet.”

Nyheter P4 Göteborg 14 maj

”Storsjöns isar nu och då

Tiden tickar och går. Förr tog man vägen över isen till kvarnen. Det var gott om vägar på sjön då. Gösta Olsson blickar ut över Storsjön, där is just nu förvandlas till vatten. Isvägarna förkortar vägen för bilister vintertid. Man kan fråga sig hur man skötte isvägarna förr, före plogbilar- nas tid? Hur tog sig invånarna på Nord- erön sig i land när det varken bar eller brast och ingen färja fanns?”

Östersunds-Posten 12 maj Ett nytt biljettsystem lanseras på Ekeröleden.

Systemet är elektroniskt och biljetterna knyts till fordonens registreringsskyltar. Resenärerna kan som tidigare köpa klippkort och periodkort i biljettautomaterna i färjelägena. Nyheten är att biljetterna måste vara lösta före ombordkörning.

Biljettkontrollen görs maskinellt, en avläsare kontrollerar om betalning är gjord för fordonets registreringsnummer. Manuella stickprovskon- troller kommer genomföras regelbundet, och det kostar att göra fel, ogiltig biljett debiteras med en kontrollavgift på 1200 kronor.

Transport av mobilkranar och dispenstrafik kommer att hanteras utanför det nya biljettsys- temet

Foto: Kasper Dudzik

Carl Cederlund.

Foto: Christiaan Dirksen

nytt biljettsystem införs på ekeröleden

Poolen blir eget distrikt

Vinöleden testar fast sommartidtabell

Trafikanterna på Vinöleden har önskat en fast turlista för förstärkningsfärjan på leden och under sommaren 2013 testar rederiet det- ta. Tidtabellen finns i tryckt form i färjeläget och pdf-fil på ledens webbplats. Till hösten kommer försöket att utvärderas och sedan fat- tar Trafikverket beslut om framtidens som- martrafik på Vinöleden.

Resenärerna kan lämna synpunkter på tid- tabellen fram till och med den 31 augusti. An- tingen via ett formulär på webben eller brev- ledes.

Här finns formuläret:

www.trafikverket.se/vinoleden

25 468

897 av dem gällde Färjerederiet.

pauS I bYGGaRbEtEt på vISInGSölEdEn

Nu i sommar, under juli och delar av augusti, blir det ett uppehåll i bygget av nya färjelägen i Gränna hamn och på Vi- singsö. Därmed störs inte färjetrafiken av byggjobb under den viktiga turistsäsong- en på Visingsöleden.

De nya färjelägena byggs för att ta emot den nya vägfärjan Braheborg. Ar- betet beräknas pågå till och med hösten 2013.

– Enligt ursprunglig plan skulle bygget ha varit klart redan inför sommarsäsong- en. Problem med grundläggningsarbe- tena har gjort att vi har blivit försena- de, säger Lena Utbult, rederiingenjör för landanläggningar, Teknikavdelningen.

lön 25 juni i år

I år kommer junilönen att utbe- talas tisdag den 25 juni, alltså ef- ter midsommar. Enligt vårt avtal får lön inte betalas ut tidigare än den 21 i varje månad. I år infaller midsom- marafton den 21 juni och det innebär att det är först tisdag 25 juni som lö- nen betalas

PÅ FÄRJElEDEN Om nöjda kunder

under sommarhalvåret är trycket stort på våra färjeleder och en del resenärer är ovana och känner sig osäkra vid last- ning och lossning. På vår webbplats finns nu som en liten hjälp på traven några goda råd om att resa med vägfärja. Råden handlar bland annat om hur vägfärjor- na lastas och hur man ska agera på fär- jan, till exempel stå nära framförvarande fordon, stänga motorn och släcka lyset.

Råden har tagits fram utifrån tips och förslag från personal ombord.

– inga webbtexter eller trycksaker i värl- den kan förstås ändra på behovet av råd från personalen ombord på färjan. Men om vi kan nå dem som söker information via webben, så får färjeresenären kan- ske svar på någon fundering. Dessutom kan texten vara ett stöd till dig som jobbar ombord – det här är sådant som folk vill veta mer om! säger Ingrid Jarnryd, Färje-

lite hjälp och goda råd på vägen

Konsten att hantera konflikter - inte alltid så lätt

P

jan växer i värmen och någon får ett utbrott – vad

gör man då?

Missnöjda resenärer på däck, arga kunder i telefonluren och sura

mejl. Åsikter och synpunkter kommer

till oss på olika sätt.

Men finns det något jättebra sätt att bemöta miss- nöjda och arga människor?

Nej, någon universallös- ning finns nog inte, men några bra strategier: lyssna och försök komma till kär- nan, vad är det som är pro-

Den som googlar på ”konflikthante- ring” eller ”besvärliga människor” får hundratusentals träffar. Det finns massor av kurser och böcker om vilka besvärliga människotyper som finns och hur man

bemöter dem.

Men med eller utan utbildning i konfliktlösning i bagaget står du där en dag, det är varmt och kvavt och du har jobbat 11 timmar, ska snart gå hem när en ursin- nig bilist börjar skälla ut dig. Vad kan man göra då?

På Trafikverkets kundtjänst har man stor erfarenhet av att bemöta klagomål och synpunkter. Louise Erbén är sek- tionschef där.

– Det beror förstås på vilken kund som ringer, men det gäller att lyssna och för- söka förstå och bena ut vad som är proble-

met. De flesta som ringer till oss är trev- Vår och sommar är mycket trafik på våra färjeleder. Yrkestrafik, vana pendlare och turister ska samsas.

väldigt upprörda och skäller och då kan vi ibland bryta in och fråga ”vad kan jag hjälpa dig med?”. Det är viktigt att inte brusa upp utan fortsätta och vara lugn, och ibland kommer det fram att vi inte kan hjälpa till med något, ilskan berodde på något helt annat, säger Louise Erbén.

trafikverkets kundtjänst tar emot frå- gor, synpunkter och klagomål via telefon, e-post och Facebook. Drygt 30 personer arbetar här och de är placerade i Sol- na, Härnösand och Borlänge. I Härnö- sand finns dygnet runt-bemanning och här finns två personer som har särskilda kunskaper om Färjerederiets verksam- het. Medarbetarna i Kundtjänst är bland annat utbildade i samtalsteknik.

– Men det finns inga generella regler hur människor ska bemötas, vi lär av egen erfarenhet och av varandra. Om någon haft ett jobbigt ärende pratar vi om det så vi inte tar med oss den känslan in i nästa

”Försök komma till kärnan, vad är problemet”

tips!

när Kundtjänst inte har svar hamnar ibland frågan hos rederiets kommunikations-

chef Ingrid Jarnryd. Här är några av hennes tips i korthet.

lyssna, svara kortfattat, lova inget, undvik att debattera, var lösnings-

orienterad, försök få kunden att se egna lösningar på problemet, allt kan inte

lösas på en gång.

någon patentlösning på hur missnöjda resenärer ska bemötas, det handlar om att lyssna.

– Vi försöker att agera anpassat till situa- tionen och ge rätt svar i stunden, säger Erik Olsson.

På ljusteröleden där Henry Salomonsson är motorman/maskinist är det ganska få klagomål.

– När det händer så är de oftast förban- nade på allt annat än mig. De behöver en pysventil helt enkelt, säger Henry.

– En del har ju aldrig åkt färja förut och kanske bara är rädda och skärrade. Det är massor av information, skyltar och ljus- signaler och bilar nära, det ska man inte glömma bort.

Henry Salomonsson har jobbat på Ljus- teröleden i snart 25 år och för det mesta är det frid och fröjd och få som är miss- nöjda.

– Men något har hänt under de här åren, attityden i samhället har blivit hårdare.

Många människor har fått det bättre, fär- jan är superfin, men vissa är superstres- sade och om de inte får plats på färjan och får vänta så blir de förbannade.

Henrys metod är att lyssna, vara lugn

och trevlig och ibland att hålla med. Och det händer att han bjuder på en kopp kaffe i styrhytten.

– De flesta lugnar sig om man förklarar att färjan är full och att det handlar om säker- het. Men det finns vissa som klagar jämt och på allt. Då bjuder vi upp dem i styrhyt- ten och låter dem åka med några turer och se hur vi har det och det brukar hjälpa.

ERIkA ANDERSSON Personerna på bilderna har ingen anknytning till artikeln. Foto: Mostphotos.com

Blir det extra svårt att bemöta kunder man inte ser?

– Kroppsspråket syns inte i telefon och det kan leda till missförstånd, men kun- den kan faktiskt höra om vi ler, säger Louise Erbén.

På distrikt Orust har distriktchef Jörgen Sandström målet att kundklagomålen ska vara noll.

– Vi pratar om kundbemötande på våra möten och att vi ska försöka omvända missnöjda resenärer. Konflikthantering handlar mycket om självbehärskning, att inte gå i klinch med kunden, men visst det är inte alltid så lätt,

säger Jörgen Sand- ström.

På Fårösunds- leden är trycket väldigt högt sommar- halvåret.

Distrikt- chef Erik Olsson säger sig inte ha

näSta nuMMER:

Kommer i slutet av augusti

du är konsult och hjälper Färjerederiet med kartläggningen av våra processer.

Vad är en process?

– En process kan ses som en väg. Det bör- jar i ett behov och avslutas i ett tillfred- ställt behov. Processer har en tydlig bör- jan och slut, samt en kund, intern eller extern, som den skapar ett värde till. Pro- cesser rör sig över funktionsgränser.

Vad är det för mening med att kartlägga processer?

– Genom att beskriva verksamheten i pro- cesser blir det enklare att se hur helheten samverkar, och få ordning och reda i orga- nisationen.

du har arbetat med processkartläggning i många företag och organisationer, skil- jer Färjerederiet ut sig på något sätt?

– I de workshopar som jag har hållit hos Färjerederiet har jag märkt ett stort enga- gemang hos personalen. Större än hos an- dra organisationer jag arbetat med. Man är mottagliga för att göra en förändring.

Vad händer sedan när processkartlägg- ningen är klar?

– Att arbeta i processer är ett ständigt pågående förbättringsarbete. Nästa steg hos Färjerederiet blir att identifiera rol- ler i processerna samt ta fram processbe- skrivningar.

tänker du själv alltid i processer, även i privatlivet?

– Inte så mycket som jag borde, brukar all- tid misslyckas med baket på grund av att jag glatt blandar ihop allt utan att läsa re- ceptet först.

SNABBA

5

till Malin Möller

Goodpoint

de kom, fikade och frågade. Många intresserade passade på att stanna till i färjeläget på tynningö när Färjerederiet bjöd in till öppet hus den 23 maj. det bjöds bland annat på kaffe och bulle till tonerna av Åke Hellmans dragspelsmusik.

Ett liknande evenemang var planerat redan vid årsskiftet, då rederiet tog över trafiken på leden, men då satte vädrets makter stopp. Denna majdag var makter- na dock på bättre humör och bjöd på både värme och solsken.

– Evenemanget var jättelyckat och ett bra sätt för oss att träffa folk och få syn- punkter direkt på plats. Överlag var det bra stämning och nöjda, glada resenärer.

Personalen på Tynningöleden har gjort

Öppet hus på Tynningöleden

De är väldigt engagerade i sin färjeled, säger distriktchef Ted Thulin, distrikt Stockholm.

Medarbetare från leden, rederikontoret och Trafikverkets region fanns på plats för att prata med resenärerna och ta emot

synpunkter. Fär- jerederiets styrel- se besökte också evenemanget.

Totalt sett var antalet besöka- re inte stort, men engagemang- et och intresset var desto stör- re hos de som kom. Många synpunkter handlade om

Hej och välkomna!

PÅ FÄRJElEDEN Om nöjda kunder

– Det finns en oro för hur det ska bli i sommar med fler resande. Ett önskemål som många hade var tätare turer och en färja med större kapacitet, men jag sva- rade att vi har en sommartidtabell som vi kör efter och efter sommaren utvärderar vi hur det fungerade, säger Ted Thulin.

Ingrid Jarnryd, Färjerederiets kommu- nikationschef, är också nöjd med dagen.

– Detta var ett kontaktskapande evene- mang i största enkelhet. Att bjuda på kaffe och bullar och finnas på plats för att ta emot synpunkter och besvara frågor bru- kar vara uppskattat, säger Ingrid Jarnryd.

Resande och kringboende hade bjudits in med affischer och anslag i färjelägena och en notis på ledens webbplats.

ERIkA ANDERSSON

Det är förstås inte bara Tynningöleden som bjudit in sina resenärer att hälsa på, som- marsäsongen är lite av högsäsong för öppet hus, ledens och färjans dag och liknande evenemang där rederiet presenterar sig för allmänheten. Avanleden, Fårösundsleden och Bolmsöleden är bara några exempel från den senaste tiden.

alla tre färjelederna i Norrbotten; Avan- leden, Bohedenleden och Röduppleden hade öppet hus den 30 maj. Lokalradion rapporterade från Avanleden i progammet Förmiddag i P4 Norrbotten och reportern Roger Kvarnström intervjuade bland andra befälhavaren Robert Backlund. Dragspela- ren Per Stenelund stod för den musikaliska inramningen. Foto: Roger Olofsson

en fläkt från förr. När Bolmsöleden hade öppet hus den 1 juni välkomnade Rune Gunnarsson, tidigare anställd vid Vägverket, och Sune Larsson besökarna i huvudbonader från gångna tider. Drygt 50 personer tog tillfället i akt att besöka leden och intresserade fick ta en närma- re titt på färjan och den nya ledstugan.

I en fotoutställning med bilder från förr kunde besökarna följa Bolmsöledens ut- veckling genom åren. Foto: Lars Salmi

i början av maj deltog Erik Olsson, distrikt- chef Norra Östersjön, i Nordexpo, en mässa där företag, folkhögskolan och andra intres- senter som verkar på norra Gotland ställde ut tillsammans. Mässan arrangerades av Fårö Fårösund Företagareförening.

– Jag hade en hel del besökare som frågade

om färjan och färjetrafiken, vilket var riktigt kul. Färjerederiets almanacka gick åt som smör i solsken, av en ren tillfällighet hade jag augusti uppslaget, med färjeläget på Fårö, säger Erik Ols- son. Foto: Stefan Johansson

Till Vänster: Lars Wennerqvist och Nora, ett av Tynningös 52 barn. Överst till höger: Tynningöborna Rainer Lind och Tom Lindgren passade på att fika och prata lite. Hunden Billo fick stanna i släpet. Nederst till höger: Dragspelaren Åke Hellman underhöll besökarna med sin musik. Foto: Christiaan Dirksen

”Evenemanget var jättelyckat och ett bra sätt för oss att träf- fa folk och få synpunkter di- rekt på plats.”