Kvinnors upplevelser av att genomgå klimakteriet
Nina Fagerlund Ann-Helen Snellman
2015
Sjuksköterskeexamen Sjuksköterska
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Avdelningen för omvårdnad
Kvinnors upplevelser av att genomgå klimakteriet Women´s experiences of going through menopause
Nina Fagerlund Ann-Helen Snellman
Kurs: Examensarbete 15 hp Höstterminen 2014
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Handledare: Malin Henriksson
Kvinnors upplevelser av att genomgå klimakteriet Women´s experiences of going through menopause
Avdelningen för omvårdnad Luleå tekniska universitet
Nina Fagerlund Ann-Helen Snellman
Abstrakt
Klimakteriet är något som alla kvinnor förr eller senare går igenom, och kännetecknas främst genom att menstruationerna upphör och att kvinnan slutar vara fruktsam. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att genomgå klimakteriet. Totalt valdeselva kvalitativa artiklarur databaserna Cinahl och PubMed. Dessa analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier; att uppleva okontrollerade förändringar, att kunna hantera och känna glädje över klimakteriet, att inte förstå eller bli förstådd, samt att uppleva åldrande. Kvinnorna upplevde förändringarna de genomgick på olika sätt och i olika grad. Upplevelserna kretsade kring förändringar, förluster och känsla av ålderdom, personlig utveckling och frihetskänsla. Kvinnorna kände att de saknade kunskap och var i behov av information för att bättre kunna hantera klimakteriet. Resultatet visade att sjukvården bör utvecklas genom att erbjuda bättre undervisning och visa större förståelse för kvinnor som befinner sig i klimakteriet, och här spelar sjuksköterskan en viktig roll.
Nyckelord:Klimakteriet,omvårdnad,litteraturstudie, upplevelser, kvinnor
Klimakteriet innebär enligt Wiklund (1999) att kvinnan slutar vara fruktsam.
Menstruationerna upphör genom att det sker en minskad aktivitet i äggstockarna med östrogenbrist som följd. Symtom som kan uppstå, och som förknippas med progesteron- brist och/eller lägre östrogennivåer, är bland annat blödningsrubbningar, värmevallningar, svettbyar och sköra slemhinnor i underlivet. Uttrycket menopaus innebär, enligt Hammar (2004), kvinnans sista spontana menstruationsblödning, och kan endast definieras som menopaus om blödningarna varit frånvarande i minst tolv månader. Hammar (2004) hävdar också att klimakteriet inte är ett så tydligt definierat begrepp, men det avser en tidsperiod på 5-10 år före och efter menopausen. Medianåldern för menopausen i västvärlden brukar ligga på 51-52 år. De enda symtomen som man helt säkert har kunnat förknippa med menopausen är värmevallningar, svettningar och torra slemhinnor i underlivet (Hovelius, Ekström, Esseveld, Landgren & Vinge, 2000). Nosek, Kennedy, Beyene, Taylor, Gilliss, och Lee (2010) rapporterar dock även andra symtom i samband med klimakteriet, såsom;
sömnsvårigheter, huvudvärk, glömska, yrsel, stela leder, känslan av att vara spänd eller nervös, dyster, deprimerad och irriterad.
Klimakteriet är inte en sjukdom, utan snarare ett bristtillstånd. Den minskade
östrogennivån kan medföra fysiska problem som minskad bentäthet och ökad risk för benskörhet. Faktorer som främjar livskvaliteten under klimakterieperioden och gör att kvinnan fungerar i det dagliga livet kan vara god sömn, sexuella, kognitiva samt sociala funktioner och förmågor (Wiklund, 1999).
Värmevallningar och svettningar är två av de vanligaste orsakerna till att kvinnor i klimakteriet söker medicinsk hjälp. Behandling med östrogen minskar dessa besvär betydligt och förbättrar i sin tur också nattsömnen och välbefinnandet. Östrogen gör också att man inte har lika sköra slemhinnor i underlivet och urinblåsan samt att kvinnan inte heller löper lika stor risk för benskörhet och frakturer. En nackdel med
hormonbehandlingen är de allvarliga biverkningarna som blodpropp och bröstcancer (Hammar, 2004). Wiklund (1999) och Hovelius et al. (2000) beskriver att de flesta kvinnor söker läkare på grund av att klimakteriebesvären gett en tydligt försämrad livskvalitet, och att östrogenbehandling lindrar de klimakteriella besvären samt har god effekt på
livskvaliteten. Utöver det menar Wiklund (1999) att hormonbehandlingen handlar om så mycket mer än att lindra värmevallningar och svettningar. Det blir lättare att leva med
vardagen då symtomen lindras av östrogenbehandlingen, till exempel som att utföra vardagssysslorna i hemmet och hobbys samtidigt som familjen inte påverkas lika negativt som innan. Alternativa behandlingar kan vara akupunktur och fysisk aktivitet(Wiklund, 1999). Akupunktur har exempelvis visat sig vara en mycket effektiv alternativ
behandlingsmetod (Hammar, 2004).
Människor uttrycker sin hälsa och sina känslor genom sina kroppar, och på det sätt som människan uppfattar sin egen kropp och dess funktioner är viktiga för dennes psykiska välbefinnande. Mer specifikt måste människan alltid anpassa sig till sina egna förändringar av kroppsuppfattningen, som i sin tur styrs av mognad, erfarenhet och humör. Kvinnan kan under själva medelåldern och åldrandet uppleva kroppsliga förändringar som stressande mot den egna självbilden. Samtidigt påverkar också det sociokulturella trycket på könsrollen - hur en kvinna förväntas vara och hur det är att vara kvinna, till exempel hennes föreställningar om kroppen. Detta kan leda till problem med kroppsuppfattningen och minska det psykiska välbefinnandet, men också till en känsla av skam och ett kritiskt synsätt på sin egen kropp(Pearce, Thøgersen-Ntoumani, Duda & McKenna, 2014). Price (2010) menar att många äldre kvinnor ofta värderar sina kroppar mer i form av skönhet snarare än funktion, eftersom att utseendet skyddar värdigheten. Äldre kan överlag bli bedömda som mindre tillförlitliga, svagare eller mindre anpassningsbara enbart utifrån en bedömning av deras utseende. Det som också avgör känslan av att vara gammal beror på vad upplevelsen är att kroppen tillåter en att göra(Price, 2010).Klimakteriet i sig är en övergångstid full av kris, känslomässigt lidande och kaos. Fysiska, emotionella och sociala förändringar kan ske under den tidsperioden (Banister, 2000).
Klimakteriet kan enligt Abernethy (2005) vara en svår period för många kvinnor, därför blir val av behandling också svårt. I stället för att göra kvinnan helt beroende av hälso- och sjukvåden kan hennes styrka och resurser tas fram, som också bidrar till en hälsofrämjande livsstil och ett accepterande av klimakterieförloppet. Kvinnan bör själv få bestämma över utredningar och behandlingar, men också känna ett stöd i sina beslut av vårdpersonal (Hovelius et al., 2000). Genom att sjuksköterskan motiverar patienten till konversation kan olika uppfattningar utforskas hos henne, vilket också kan avslöja patientens behov av omvårdnad (Price, 2010). Samtidigt är klimakteriet ett ämne som ständigt förändras med ny information, därför kan det bli svårt att alltid vara uppdaterad inom ämnet. En god
kunskap om menstruationscykeln är därför viktigt för att kunna förstå de förändringar som sker hos kvinnan samt hur behandlingar fungerar (Abernethy, 2005). Klimakteriesymtom kan vara mer eller mindre allvarliga och kan påverka både livsstil som relationer.
Allvårdpersonal kommer någon gång att komma i kontakt med kvinnor i klimakteriet.
Därför bör de kunna känna igen symtomen och erbjuda stöd och råd om hormon- och alternativa behandlingar (Holloway, 2011). Att sjuksköterskorna använder uppdaterad och evidensbaserad information är av betydelse, och det finns alltid en gräns för hur mycket information en patient kan ta till sig. Det blir därför viktigt att muntlig information kompletteras med skriftlig samt att den är individanpassad (Holloway, 2008).
Denna litteraturstudie kan ge vårdpersonal en bättre förståelse för kvinnor i klimakteriet, vilket är viktigt då detta är en livsprocess kvinnor omöjligen kan undvika. Många instanser inom vården möter dessa kvinnor, och för att ge dem ett bra bemötande är det viktigt att personalen är påläst om hur de upplever sin livssituation. Det är viktigt att personalen ska kunna ge dem informationen de behöver för att göra klimakteriet och menopausen så behagligt som möjligt, vilket i sin tur även höjer livskvaliteten och tillgodoser deras behov.
Syftet med denna litteraturstudie var därför att beskriva kvinnors upplevelser av att genomgå klimakteriet.
Metod
I denna studie var syftet att beskriva kvinnors egna upplevelser av att genomgå
klimakteriet, därav gjordes sökningar av kvalitativa artiklar med ett inifrånperspektiv. En induktiv metod användes vilket innebär att arbetssättet var förutsättningslöst och
slutsatserna drogs utifrån kvinnornas erfarenheter.
Litteratursökning
Litteratursökningen inleddes med en pilotsökning, dvs. en första sökning som enligt Willman, Stoltz ochBahtsevani (2011, s. 61) görs för att säkerställa att relevant material i form av vetenskapliga artiklar finns publicerat motsvarande studiens syfte. Den
systematiska litteratursökningen skedde i databaserna Cinahl och PubMed och redovisas i Tabell 1. Valet av databaser grundades på att det i pilotsökningen framkom en
tillfredsställande mängd material. Sökorden som användes var climacteric, menopause, experiences, personal experiences samt symtoms, och dessa kombineras med den booleska söktermen AND. En förtydning gällande begreppet menopaus är att den svenska
betydelsen av menopaus innebär den sista blödningen man får och är en del av klimakteriet. På engelska används ofta ordet menopause istället för climacteric.
Inklusionskriteriet var att artiklarna skulle vara skrivna på engelska så att författarna förstår. Tidsintervallen för publicering av artiklarna kändes i detta fall oväsentligt, då kvinnornas personliga upplevelser uppfattades som lika relevanta och betydelsefulla i både nyare och äldre studier. Artiklarna som valdes ut är publicerade mellan år 2000 och 2014.
Under sökningen valdes först artiklar ut efter titlarna, vilket blev totalt 27 artiklar. Vidare gjordes en andra gallring genom att abstrakten lästes igenom för att hitta vilka artiklar som var relevanta för just denna studie. Av dessa valdes 11 artiklar bort då de inte motsvarade syftet. Artiklarna som blev kvar lästes noggrant igenom, och därefter gjordes en tredje gallring genom att ytterligare 7 artiklar togs bortsom inte stämde överens med syftet.
Under analysen ansågs inte samtliga kategorier uppnå datamättnad, därav gjordes en ny sökning i PubMed där 2 artiklar tillkom. Slutligen blev det totalt 11 artiklar som ingår i studien och som genomgick vidare kvalitetsgranskning.
Tabell 1. Litteratursökning i databaserna Cinahl och PubMed
Syftet med sökningen var att beskriva kvinnors upplevelser av att genomgå klimakteriet.
Söknr *) Söktermer Limiters Antal
träffar Antal
lästaabstrakt Antal valda artiklar CINAHL 2014 09 14
1 CH Climacteric 649
2 CH Menopause 6,130
3 FT Experiences 57,071
4 FT Personal
experiences 1,572
5 #1 AND #3 39
6 #2 AND #3 English
language, Peer Rewieved
242 18 6
7 #2 AND #4 English
language, Peer Rewieved
7
1 1
Söknr *) Söktermer Limiters Antal
träffar Antal lästa
abstrakt Antal valda artiklar PubMed 2014 09 14
1 MSH Menopause 55,636
2 FT Symptoms 8,912,138
3 FT Experiences 126,725
4 #1 AND #2 AND
#3
239 6 2
PubMed2014 10 12
1 #1 AND #2 AND
#3 239 2 2
Totalt 27 11
*MSH- Mesh termer i databaserna PubMed, CH- CINAHL headingsidatabasen CINAHL, FT- fritextsökning
Kvalitetsgranskning
För att säkerställa att artiklarna var av tillfredsställande kvalitet, gjordes en granskning av dessa utefter Willman, Stoltzoch Bathsvanis (2011, s. 175-176) protokoll bilaga H, som är ett verktyg som används vid kvalitetsbedömning av artiklar skrivna med kvalitativ metod. I protokollet gjordes en studiebeskrivning genom att fylla i 14 punkter med svarsalternativen
“Ja”, “Nej” samt “Vet ej”. Samtliga rutor ikryssade med “Ja” gav ett poäng vardera, medan rutorna ikryssade med “Nej” och “Vet ej” gav noll poäng. Den totala poängen omvandlades sedan till procent, och baserat på denna procentsats bedömdes våra utvalda artiklar ha en låg (60-69 %), medel (70-79%) eller hög kvalitet (80-100%). Dessa redovisas i Tabell 2.
Då samtliga elva artiklar bedömdes ha medel eller hög kvalitet var det ingen som togs bort.
Tabell 2. Översikt av valda artiklar ingående i analysen (n=11)
Författare/År/Land Metod
Datainsamling/Analys Deltagare Huvudfynd Kvalitets-
bedömning Carolan/2000/ Irland Kvalitativa intervjuer/
fenomenologisk analysmetod
6 -En känsla av lättnad -En naturlig händelse - Känsla av tillfredställelse
Medel (76%)
Delanoë, Hajri, Bachelot, MahfoudhDraoui, Hassoun,
Marsicano&Ringa / 2012/
Tunisien&Frankrike
Kvalitativa
djupintervjuer/ kvalitativ innehållsanalys
75 -Klimakteriet som fysisk smärta, uthärda ödet, början på ålderdom och förlust av socialt värde bland tunisiska kvinnor
-Klimakteriet som estetisk förlust, sexuell förlust, förlust av socialt värde och risk för
ålderdom bland tunisiska kvinnor i Frankrike
-Klimakteriet som en minimal
Hög (82 %)
Författare/År/Land Metod
Datainsamling/Analys
Deltagare Huvudfynd Kvalitets-
bedömning händelse
George /2002/ USA Semistrukturerade intervjuer/hermeneutisk analysmetod
15 - Förväntningar och genomförande - Sortera ut saker - En ny livsfas
Hög (88%)
Hvas /2005/ Danmark Kvalitativa intervjuer och frågeformulär/
fenomenologisk analysmetod
24 -Positiva aspekter av att bli äldre - Att bli mer erfaren och kompetent
- Att stå upp för sig själv och att våga hålla fast vid egna åsikter - Mer frihet
- Negativa aspekter av att bli äldre
- Negativa förväntningar - Negativa upplevelser - Ambivalens
Hög (86%)
Im, Lee &Chee /2010/
USA
Online-baserad diskussionsforum/
tematisk analysmetod
20 - Upphöjas för att vara stark - Acceptera ett naturligt åldrande - Tyst och utan kunskap - Våra egna erfarenheter
Medel (76%)
Im, Liu, Dormire&Chee
/2008/ USA Online-baserad
diskussionsforum/Deskri ptiv och tematisk innehållsanalys
23 - Att omvärdera sig själv - Att skratta åt lidande - Skillnader i likheten - Prata med väggen
Hög (84%)
Jurgenson, Jones, Haynes, Green
&Thompson /2014/
Australien
Kvalitativa intervjuer och fokusgrupper/
tematisk analysmetod
25 -Klimakteriet i livets skeden - Attityder mot klimakteriet - Upplevda symptom - Männens roll - Brist på förståelse
- Tillskrivelse av klimakteriet som
“något annat”
- Hantering och behandlingsmetoder
Hög (84 %)
Mackey, Teo, Dramusic, Lee &Boughton/2014/
Kvalitativa intervjuer/
tematisk analysmetod
58 - Kunskap (källor till information) Hög (82%)
Australien - Attityder (Acceptans, rädsla, åldrande, att dela erfarenheter) - Åtgärder eller beteenden (självkontroll, mediciner och kosttillskott, att se doktorn, religion och bön, diet, motion) Mahadeen, Halabi,
&Callister /2008/
Jordanien
Kvalitativa intervjuer/
tematisk analysmetod
25 -Ett slut på reproducerande förpliktelser
- En tid att klara av perimenopausala symtom - Tid att bli en vis kvinna och acceptera åldrandet
Medel (76%)
Price, Storey& Lake. /
2008/ Kanada Kvalitativa intervjuer/
tematisk innehållsanalys 25 - Intensiteten i kvinnors erfarenheter
- Deras strävan efter att förstå - Det lidande de fått utstå - Betydelsen av sociala stödnätverk.
Hög (82%)
Författare/År/Land Metod
Datainsamling/Analys
Deltagare Huvudfynd Kvalitets-
bedömning Rubinstein
&Foster/2013/
Storbritannien
Kvalitativa intervjuer/
tematisk innehållsanalys och statistiska analyser
12 - Förlust av fertilitet - Förlust av attraktion - Att “bli osynlig”
Hög (82%)
Dataanalys
Analysen började med att de utvalda artiklarna lästes igenom upprepade gånger, detta för att författarna skulle få ett tydligt sammanhang och en förståelse för artiklarnas innehåll (Polit& Beck, 2012, s. 577). Valet av analysmetod var en manifest kvalitativ
innehållsanalys. Denna metod innebär att den väsentliga och rika datan väljs ut och beskrivs utan att textens innehåll påverkas, tolkas eller rentav går förlorad (Graneheim&
Lundman, 2004). Tillvägagångssättet var att relevant data plockades ut ur artiklarnas resultatdelar, alltså kvinnornas åsikter, tankar och upplevelser av klimakteriet. Datan delades sedan upp i mindre sektioner, textenheter. Efter att författarna plockat ur textenheterna ur lika många artiklar var byttes artiklarna sinsemellan författarna för att reducera risken att någonting viktigt hade missats. Därefter översattes texten till svenska och en kondensering av textenheterna gjordes. Att kondensera innebär en förkortning av texten utan att något innehåll tappas. Nästa steg var att fraser, ord och områden som var återkommande i textenheterna identifierades. På detta vis kunde sortering och
kategorisering av den insamlade informationen börja. Textenheterna kategoriserades i fem steg och resulterade i fyraslutkategorier som i enlighet medPolit och Beck (2012, s. 564) namngavs efter textenheternas innehåll.
Resultat
Analysen resulterade i fyra kategorier som redovisas i Tabell 3. Resultatet presenteras i löpande text där även citat är uttagna ur studierna. Kvinnorna som i de elva utvalda studierna upplevde klimakteriet benämns här som kvinna/kvinnor, och samtliga beskrivningar av kvinnornas upplevelser är tagna ur studierna.
Tabell 3. Översikt av kategorier (n=4)
Kategorier
Att uppleva okontrollerade förändringar
Att kunna hantera och känna glädje över klimakteriet Att inte förstå eller bli förstådd
Att uppleva åldrande
Att uppleva okontrollerade förändringar
Fysiska förändringar som rapporterades av Price, Storey och Lake (2008) och Jurgenson, Jones, Haynes, Green och Thompson (2014) var bland annat ledvärk och smärtor,
viktökning och hjärtrelaterade symtom. En studie (Delanoë, Hajri, Bachelot,
MahfoudhDraoui, Hassoun, Marsicano& Ringa, 2012) visade smärta och trötthet efter menopausen, men också förändringar som vallningar och feber dagen innan mensen skulle ha kommit.Det framkom även upplevelser om kroppsliga förändringar som exempelvis viktökning, vilket kunde uttryckas som att ”klumpar av fett” samlades på olika ställen av kroppen(Delanoë et al., 2012).
Kvinnornablev ofta överraskade eller osäkra över den snabba intensiteten av symtom och upplevelser (Im, Liu, Dormire&Chee, 2008; Price et al., 2008).Värmevallningar upplevdes
som besvärande, irriterande, obekväma och störande för sömnen, och känslor av att
”hjärnan kokar” och att inte kunna svalka sig uttrycktes av kvinnorna (Carolan, 2000;
George, 2002;Jurgenson et al., 2014; Price et al., 2008).
I think I´m going mad, I´m going hot, I´m sweatingand not putting up with anybody.(Jurgenson et al., 2014, s. 5)
Menstruationerna i sin tur upplevdes mer oregelbundna och tyngre, och var för vissa den mest besvärande delen av klimakteriet (Carolan, 2000; George,
2002).Symtomsomklimakterietmedförde beskrevs överlag som både svåra och outhärdliga (Im et al., 2008; Price et al., 2008).
Klimakteriet kunde även upplevas som störande och skrämmande, och känslor av oro och rädsla uppstod i samband med det (Mackey, Teo, Dramusic, Lee &Boughton, 2014;Price et al., 2008). Torr hud, svaga ben och humörsvängningar upplevdes skrämmande (Mackey et al., 2014; Price et al., 2008). Att uppleva glömska var en oroande faktor som också gav frustration (George, 2002; Im et al., 2008), och en osäkerhet uppstod om minnet någonsin skulle komma tillbaka (Price et al., 2008). Oro och rädsla uppstod även över att ha drabbats av andra sjukdomar, då klimakteriets symtom ofta kan likna symtom som uppstår vid andra sjukdomstillstånd (Im et al., 2008; Price et al., 2008).Detta sågs speciellt då kvinnor upplevde brist på kunskap om klimakteriet (Jurgenson et al., 2014). En kvinna oroade sig specifikt över att förlora östrogenet, vad som skulle hända och att inget kunde ersätta det (Mackey et al., 2014). Oro och rädsla uttrycktes även över andra kroppsliga förändringar i samband med klimakteriet och åldrandet, såsom kroppsform, rynkor och grått hår, och känslor av förlorad ungdom uttrycktes (Delanoë et al., 2012;Im et al., 2008;Jurgensonet al., 2014; Mackey et al., 2014; Rubinstein & Foster, 2013).
I could usually attract people and whatever [as a youngster] and then suddenly you virtually wake up and you are old and ugly.
(Rubinstein & Foster, 2013, s. 301)
Många kvinnor fokuserade ofta på specifika symtom som de förknippade med klimakteriet, och hade ofta förväntningar på att få dessa symtom själva. Stort fokus när det gällde förväntningar på symtom var oregelbundna menstruationer och framförallt
värmevallningar (George, 2002). Kvinnornas gensvar på symtomen berodde ofta på vilka förväntningar de hade haft innan. Om de förväntade symtomen varierade eller inte
existerade skapade det i stället förvirring. En del kvinnor var i efterhand osäkra på vilka förändringar de hade förväntat sig, som skulle signalera uppkomsten av klimakteriet (George, 2002). Delanoë et al. (2012) beskriver att kvinnors fokus ofta låg på fysisk smärta, men också en känsla av att inte längre vara kvinna. Kvinnorna kände även en förlust av kontroll över vad som hände med deras kroppar (Price et al., 2008), och Rubinstein och Foster (2013) beskriver vidare att ångest och oro över att känna sig äldreoch mindre attraktiv i andras ögon fanns hos de flesta deltagande kvinnorna.Det var vanligt att kvinnor inte kände igen sig själva, och saker och ting upplevdes annorlunda (George, 2002;Im et al., 2008; Price et al., 2008).Tvärtom upplevde vissa kvinnor att klimakteriet inte alls fick dem att minska i värde, och en kvinna förklarade specifikt att hon inte kände sig mindre kvinnlig bara för att hon inte längre hade sina menstruationer
(Delanoë et al., 2012). En del kvinnor kände dock en förlust av sin menstruation,och det ansågs att kroppen inte kunde eliminera orenheter när menstruationerna upphörde. En kvinna uttryckte sin avsaknad av menstruationen som att hon skulle ”döda för en till menstruation”. Förlusten av fertilitet och kvinnlighet sörjdes av många(Jurgenson et al., 2014; Rubinstein & Foster, 2013).
En känsla av förlust, oro och saknad av erotiskt och sexuellt värde återfanns hos flera kvinnor (Delanoë et al., 2012; Price et al., 2008), och det var ofta svårt för kvinnan att tolerera intim beröring av partnern, och ofta fick inte partnern röra vid henne alls (Price et al., 2008).Kvinnor upplevde även förlorad sexlust (Jurgenson et al., 2014), och en kvinna beskrev det som en känsla av att hennes sexlust ”bara sjönk som en sten” (Price et al., 2008).
The main thing for me was loss of sexual desire and that was sudden and caused a few problems in my relationship. (Jurgenson et al., 2014, s. 5)
En rädsla för att partnern skulle tråna efter en yngre kvinna var väldigt påtaglig (Delanoë et al., 2012). Det fanns också kvinnor som funnit en frihetskänsla i deras sexliv i samband med klimakteriet (Callister, Halabi&Mahadeen, 2008), och andra accepterade nu sin sexualitet som fullt berättigad (Delanoë et al., 2012).Känslomässiga förändringar och humörsvängningar beskrevs av flertalet kvinnor, och uttrycktes i form av känslomässig instabilitet, toppar och dalar ellerkänslomässig berg- och dalbana. Det fanns även en spontan gråtmildhet fast där inte fanns någon direkt orsak. Då menstruationerna blev längre upplevdes även intensiteten av känslor öka, och känslomässiga förändringar upplevdes ha ett samband med klimakteriet (George, 2002). Studien av Im et al. (2008) visade att en kvinna upplevde sina humörsvängningar som en otrolig förändring från att först vara en “logisk och resonabel” person till en “stereotypisk och hysterisk”. Price et al.
(2008) visade en liknande beskrivning där kvinnor talade om att vara ”den finaste personen i världen en minut” och i nästa stund vara ”som någon från helvetet”. Det upplevdes även en överkänslighet över att ha människor omkring sig(Price et al., 2008). Depression, förändringar i humöret och nervositet upplevdes i början av klimakteriet, men livet ansågs bli lättare vartefter tiden gick (Callister et al., 2008). Klimakteriesymtomen upplevdes bli värre om kvinnan blev deprimerad eller stressad (George, 2002; Im et al., 2008), och stress var ett fenomen som var svårt att hantera i samband med klimakteriet (George, 2002).
Att kunna hantera och att känna glädje över klimakteriet
Kvinnorna såg det som en utmaning att försöka kontrollera humörsvängningarna de drabbades av, och uttryckte även en önskan att kunna kontrollera sina känslor, speciellt ilskan (Mackey, Teo, Dramusic, Lee&Boughton, 2014; Price, Storey& Lake, 2008). En del av kvinnorna varken hade tid eller lät sig bli särskilt påverkade av klimakteriet, utan hade viktigare saker i livet som krävde deras tid och energi (Carolan, 2000; Im, Lee &Chee, 2010).Det var många som upplevde att de kunde hantera klimakteriet bättre när de fick kraft och stöd utifrån. Mackey et al. (2014) beskriver att många kvinnor fick hjälp av sin tro på Gud, och att vetskapen om att Gud fanns där för dem när de fick problem gav dem tröst och minskade deras ångest.En kvinna upplevde att kulturen hon tillhörde påverkade hanteringen, och det att hon blivit uppfostrad av starka, svarta kvinnor (Im et al., 2010).
Behovet av att dela sina upplevelser med andra var en aspekt många kvinnor talade om
(Price et al., 2008). Att utbyta erfarenheter, gärna med andra kvinnor, gjorde att de kände sig mer normala, stöttade och tröstade, och att dela information med vänner och familj gjorde hanteringen lättare (Mackey et al., 2014; Price et al., 2008). Kvinnor förklarade att det bara är en annan kvinna som kan förstå vad man går igenom, och ofta uttryckte
kvinnorna en önskan att få vård av kvinnliga vårdgivare. Det var av stor vikt att hålla ihop och få stöd från andra kvinnor som genomgick samma sak (Jurgenson et al., 2014; Price et al., 2014). En svart kvinna uttryckte att endast andra svarta kvinnor kunde förstå vad hon gick igenom (Im et al., 2010). De försökte genom humor och skratt att bygga upp sin inre styrka för att motivera sig när klimakteriet kändes svårt, och genom humorn skapade kvinnorna band mellan varandra(Im, Liu, Dormire&Chee, 2008). Humorn hjälpte även kvinnorna att må bättre och att bevara den mentala hälsan (Price et al., 2008). Att slippa vara ensam i sin förvirring och ångest var en tröst, och man var gärna ute och umgicks med vänner för att befrias från jobbiga tankar (Mackey et al., 2014; Price et al., 2008).
Klimakteriet kunde även upplevas som ett personligt problem, vilket gjorde att kvinnorna inte alltid ville dela sina erfarenheter med andra, utan hellre hålla dem för sig själva (Callister et al., 2008; Mackey et al., 2014). Vissa kvinnor föredrog att undvika människor och isolera sig, då de upplevde vissa symtom som pinsamma och stressande (Jurgenson et al., 2014).Därför valde även många kvinnor att inte diskutera klimakteriet med andra (Im et al., 2010).
Att acceptera klimakteriet som en naturlig och normal del av livet var en gemensam nämnare hos många (Carolan, 2000;Im et al., 2010), och beskrevs bland annat som”nästa skede i livet”, och”en process som inte går att stoppa” (Im et al., 2008; Jurgenson et al., 2014). Det fanns en syn på klimakteriet som något att leva och anpassa sig till, som en fas som alla kvinnor går igenom och som ingen kommer undan (Callister et al., 2008; Mackey et al., 2014). Klimakteriet var något kvinnan var tvungen att ta itu med och uthärda för att sedan kunna gå vidare i livet (Im et al., 2008; Jurgenson et al., 2014). Att gå in i
klimakteriet var något som många kvinnor mådde bra av. Känslor av att bli född på nytt och att känna sig ren och äkta upplevdes bland kvinnorna, och många var trötta på att ha mens (Callister et al., 2008; George, 2002; Im et al., 2008). Klimakteriet sågs även som en period att känna hopp, inte förtvivlan, och flera kvinnor var kritiska till negativa bilder av klimakteriet (Callister et al., 2008; Delanoë et al., 2012). Klimakteriet välkomnades även
med en känsla av lättnad (Callister et al., 2008; Carolan, 2000; George, 2002), och en kvinna beskrev det som ett äventyr man bara själv kan gå igenom (George, 2002). En del av kvinnorna oroade sig inte över kroppsliga förändringar som medföljde åldrandet, att bli gammal var något som accepterades av många eftersom de äldre kvinnorna oftast var respekterade och hedrade i deras kultur. Istället kände kvinnorna glädje över att ha levt länge nog för att uppleva klimakteriet (Im et al., 2010). Det fanns en glädje och lättnad över att vara förbi barnafödande ålder, graviditeter och menstruationer (Callister et al., 2008; George, 2002; Jurgenson et al., 2014). Att gå in i klimakteriet medförde även att kvinnorna både behövde och tog mer tid för sig själva (Im et al., 2008; 2010). De såg fram emot att gå vidare till ett lugnare skede, med mer egentid och mer tid till att reflektera över livet (Carolan, 2000; Im et al., 2008). Många upplevde en känsla av frihet, och att vara mindre upptagna än tidigare. De såg fram emot att gå in i en ny, lugnare fas i livet (Callister et al., 2008;Carolan, 2000; George, 2002).
Menopause was a critical point in the women’s lives that made them to re-think their life and redefine themselves. (Im et al., 2008, s. 545)
Att inte förstå eller bli förstådd
Klimakteriet märktes inte av för alla kvinnor eller var till något större bekymmer, och vissa var osäkra på om de verkligen var i klimakteriet då de inte upplevde några ”irriterande symtom” (Callister et al., 2008; Carolan, 2000; George, 2002). En del kände inte alls igen sina värmevallningar, medan andra bara insåg sina vallningar i efterhand (George, 2002), och så fanns det kvinnor som inte kunde minnas om det var humörsvängningar eller depressioner de upplevt (Carolan, 2000). Vissa kvinnor trodde att menstruationen helt enkelt skulle upphöra, utan att veta om eventuella förändringar i menstruationsflödet eller oregelbundenhet som klimakteriet brukar medföra (George, 2002). Kvinnorna i en studie (Price et al., 2008) kämpade för att försöka förstå och acceptera alla de fysiska och känslomässiga förändringar de upplevde, och en kvinna trodde inte att hon någon gång skulle komma att förstå klimakteriet. Im et al. (2010) beskriver i sin studie att information och kunskap om klimakteriet var otillräcklig hos kvinnorna och att de ofta blev förvirrade över att inte förstå symtomen de upplevde.
A lot of them get frightened…if you don’t get told aboutsomething [menopause] you think you are sick. (Jurgenson et al., 2014, s. 4)
Price et al. (2008) menar att trovärdig information från trovärdiga människor var ett behov, och kvinnor kunde känna oro och rädsla om informationen var otillräcklig. Upplevelsen var även att internet var för komplicerat för att kunna användas som informationskälla (Price et al., 2008). De kunde känna sig besvikna över bristen på det medicinska och formella stödet (Price et al., 2008), och läkemedelsinterventioner var en aspekt av klimakteriet som skapade orimligt mycket förvirring (George, 2002). Öppen dialog om klimakteriet saknades många gånger (Callister et al., 2008).Ett flertal kvinnor upplevde att de inte ägde förmågan att hantera klimakteriet och symtomen (Im et al., 2010; Price et al., 2008). En känsla av att vara oförberedd inför symtomen och upplevelserna var i vissa fall uppenbara (George, 2002;Mackey et al., 2014; Price et al., 2008). En osäkerhet kunde uppstå om symtomen berodde på klimakteriet eller något annat (George, 2002; Price et al., 2008).
The fear being that ‘it’s so easy to rush and think that (the symptoms) are all menopause and it may not be a menopausal symptom so that’s a little bit scary.(Price et al., 2008, s. 506)
I studien av Im et al. (2010) framkom att klimakteriesymtomen inte alltid kunde förstås av andra, speciellt inte av män och yngre kvinnor som inte tog klimakteriet eller symtomen på allvar, utan endast visade brist på empati och såg symtomen som ett skämt. Kvinnorna var, enligt Price et al. (2008), rädda för att inte kunna förmedla behovet av den förståelse och stöd de behövde, och var oroliga över att manliga läkare inte skulle förstå dem. Rubinstein och Foster (2013) beskriver att kvinnorna i deras studie upplevde sig som osynliga, vilket var både obehagligt och problematiskt. Det kunde handla om att bli osynlig för
allmänheten, uppleva svårigheter med att inte längre vara sedd eller beundrad, att andra människor antingen såg annorlunda på en eller inte såg en alls. Kvinnan kunde enligt Delanoë et al. (2012) också uppleva sig värdelös om hon berättade för sin man om
klimakteriet, och symtomatiska förändringar som klimakteriet medförde kunde också göra att den sociala statusen blev värdelös. En kvinna förmedlade att hon inte riktigt visste om hon hade något syfte längre (George, 2002).
Att uppleva åldrande
I studierna av Delanoë et al. (2012), Jurgenson et al. (2014) samtRubinstein et al. (2013) beskrevs känslan av att bli värdelös och gammal i klimakteriet. Kvinnor ansåg att
klimakteriet markerade övergången till att bli mormor/farmor, och upplevelsen av att bli en äldre människa och att ha uppnått “pensionärs-stadiet” uttrycktes (Jurgenson et al., 2014;
Mackey et al., 2014). Hvas(2005) lyfter fram att kvinnor kände en rädsla över att bli gamla och förlora sina jobb, och att därefter inte kunna skaffa ett nytt. De uttryckte även rädsla för sjukdom, immobilitet och hjälplöshet till följd av åldrandet.
Menopausal thing comes with you know you’re getting old kinda thing…and nobody wants to feel like they’re getting old.(Jurgenson et al., 2014)
Kvinnorna beskrev att de kände sig gamla på grund av att de inte längre hade sina
menstruationer (Delanoë et al., 2012; Rubenstein et al., 2013). Klimakteriet och symtomen som upplevdes sågs som en del av åldringsprocessen, och förknippades med ett naturligt åldrande (Callister et al., 2008; Im et al., 2010). Ett återkommande fenomen i kvinnornas redogörelser var en tvetydighet huruvida man såg på åldrandet som något positivt eller negativt (Hvas, 2005). Några av kvinnorna såg inte klimakteriet som en tid när man åldras, utan snarare som en symbol för hög ålder (Rubinstein et al., 2013). De aboriginska
kvinnorna i Jurgensons et al., (2014) studie beskrev klimakteriet som en markering av åldrande, men även en tid då kvinnorna fick mer respekt i samhället. Vissa förkastade bilden av klimakteriet som en inkörsport till hög ålder, och såg sig inte alls som gamla. En av dem beskrev sig själv som ”att snarare vara en vis kvinna än en gammal kvinna” (Im et al., 2008). Åldrandet relaterades även till utveckling av nya förmågor, kvaliteter, mognad och självförtroende (Callister et al., 2008; George, 2000;Hvas, 2005;Im et al., 2008), och tankar om förändringar, mål, förväntningar och att se fram emot framtiden uttrycktes. De såg fram emot positiva förändringar i nästa skede av deras liv (George, 2002).
Klimakteriet definierades även som en väckarklocka och som en livsförändring. I studien av Rubinstein och Foster (2013) framkom att förlusten av fertilitet gav en påminnelse om att en fas i livet nu var över, och att klimakteriet förknippades med ålderdom gjorde att
några kvinnor plötsligt upplevde att framtiden kändes begränsad, och blev medvetna om sin dödlighet (Price et al., 2008). En kvinna i 50-årsåldern som befann sig i klimakteriet kände att åldrandet var sorgsamt, då hon troligtvis inte ens hade halva livet kvar att leva (Hvas, 2005). Några upplevde även att de kom närmare döden genom klimakteriet
(Mackey et al., 2014). Generella funderingar kring döden beskrevs, men även mer precisa tankar, som att känna rädsla över att bli oförmögen att arbeta, att bli döende, och till sist dö (Price et al., 2008).
Diskussion
Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att genomgå klimakteriet.
Denna litteraturstudie resulterade i fyra huvudkategorier; att uppleva okontrollerade förändringar, att kunna hantera och känna glädje över klimakteriet, att inte förstå eller bli förstådd samt att uppleva åldrande. Klimakteriet upplevdes på många olika sätt av
kvinnorna som genomgick den. Dessa upplevelser handlade främst om olika förändringar, förluster, en känsla av ålderdom, personlig utveckling och en frihetskänsla. Kvinnorna upplevde också en brist på kunskap om klimakteriet.
Resultatet i denna litteraturstudie visade att information och kunskap om klimakteriet var otillräcklig och att kvinnorna som upplevde detta ofta blev förvirrade av att inte förstå symtomen de upplevde. Trovärdig information från en trovärdig informationskälla var ett starkt behov enligt dem. Detta är ett problem som togs upp redan för 15 år sedan. I Clinkingbeard, Minton, Davis och McDermotts (1999) studie framkom att kvinnors allra vanligaste informationskälla när det gällde klimakteriet var damtidningar. Andra vanligt förekommande källor kunde vara vårdgivare, vänner, TV och deras mödrar. Idag, 15 år senare, är internet och media med stor sannolikhet välanvända informationskällor.
Tiihonen, Saarela, Saarinen, Ahonen och Heikkinen (2011) styrker detta påstående då det i deras studie framkom att den vanligaste informationskällan till hormonbehandling under klimakteriet och dess fördelar, var läkare, medan den vanligaste källan till information om biverkningar med behandlingen var media. Tiihonen et al. (2011) kom också fram till att kvinnor i klimakteriet behöver mer information om risker och biverkningar av
behandlingar från sina läkare, eftersom att det inte är möjligt att kontrollera kvaliteten på informationen de får från media eller internet.Om klimakteriet diskuterades med en
vårdgivare så handlade diskussionerna främst om hormonbehandling och andra behandlingsalternativ samt om allmänna symtom, och nästan hälften av kvinnorna uttryckte att de inte fått svar på sina frågor angående klimakteriet (Clinkingbeard et al., 1999). Detta stämmer överens med resultatet i den här litteraturstudien där kvinnorna uttryckte en brist på information. Största delen av kvinnorna trodde att det fanns en högre risk för hälsoproblem under klimakteriet, och då de blev tillfrågade om vilka problem de förknippade med klimakteriet var de flest förekommande svaren; benskörhet,
värmevallningar, vaginal torrhet, nattliga svettningar och hjärtsjukdomar (Clinkingbeard et al., 1999). I Phillips och Brooks (1998) studie blev kvinnor tillfrågade om de tilltalat sjukvårdspersonal angående klimakteriet. Ungefär hälften av kvinnorna svarade ja, och av dessa hade endast ett fåtal diskuterat detta med en sjuksköterska. De flesta av kvinnorna uppgav att de ville ha mer information om klimakteriet och hormonbehandling, vilket även styrks i denna litteraturstudie där många kvinnor kämpade för att försöka förstå
klimakteriet och sina symtomupplevelser. De ville få informationen från sin läkare, men många utav kvinnorna föredrog också att en grupp kvinnor skulle ledas av en
sjuksköterskaoch på det sättet diskutera klimakteriet och få svar på frågor. Det framkom också att sjuksköterskans närvaro uppskattades, speciellt av de äldre kvinnorna och i samband med olika kvinnofrågor (Phillips & Brooks, 1998). Koeniger-Donohue (2007) studerade sjuksköterskans enskilda möte med patienten, och det framkom att ett
patientfokuserat besök bevisade att stödet till patienten ökade jämfört med om
sjuksköterskan bara fokuserade på att ge information om det aktuella tillståndet. Även mer uppmärksamhet riktades mot de psykosociala problemen. Viss specifik information kunde utvinnas av sjuksköterskan, vilket värderades högt av patienterna. Det upplevdes givande och förstärkte vårdbesöket utifrån patientens synvinkel. I resultatet i denna litteraturstudie belyste kvinnorna hur viktigt det var med andra kvinnors stöd, att endast kvinnor kunde förstå vad de gick igenom. Ofta uttrycktes en önskan om att få vård av just kvinnliga vårdgivare. Det upplevdes också att manliga läkare inte kunde förstå deras situation.
Denna litteraturstudie visade att det under klimakteriet var vanligt att kvinnan bar på en känsla av ångest och oro över att känna sig äldre och mindre attraktiv i andras ögon.
Fraser, Maticka-Tyndale och Smylie (2004) menar att många aspekter kunde påverka sexualiteten och dess funktion, som bland annat stress, fysisk och psykisk hälsa,
förändringar i relationen samt kvinnans känslor gentemot sin partner. Dessa faktorer kunde
även ses under resultatet i den här litteraturstudien.Om kvinnan fick sina psykologiska behov tillgodosedda,till exempel känna sig värdefull, produktiv, älskad, accepterad,
förstådd, attraktiv, oberoende och att ha inre resurser, så fick hon också positiva känslor om sitt utseende och kände en tillfredsställelse med sitt sexliv (Fraser et al., 2004). Intressant var att hormonbehandling med östrogen inte visade någon synlig påverkan på den sexuella aktiviteten det senaste året(Fraser et al., 2004). I Binfa, Robertson och Ransjö-Arvidsons (2009) studie kom forskarna fram till att kvinnor i medelåldern ansåg att den sexuella delen av relationen var obligatorisk, de accepterade den för att undvika problem eller för att inte behöva vara rädd för att förlora sin partner. Samma aspekter belyses i denna
litteraturstudies resultat där kvinnan kunde oroa sig för att partnern skulle se efter andra kvinnor, och samtidigt som sexlusten försvann skapades också problem i förhållandet. Å andra sidan, enligt Binfa et al. (2009), kunde vissa kvinnor ha ett bättre sexliv i
medelåldern än tidigare. De uttryckte att de lättare kunde prata om sina egna känslor på grund av ett starkare självförtroende. Detta visar ett exempel på hur kvinnor kan hantera sexuella förändringar i medelåldern. De sexuella förändringarna visade sig tvärtom vara svåra att hantera för kvinnor i klimakteriet i denna litteraturstudie. Det uppstod bland annat en känsla av förlust av erotiskt och sexuellt värde, och det var svårt att tillåta intim
beröring av sin partner.
I denna litteraturstudie var det totalt 308 kvinnor som var deltagare i de elva artiklarna som analyserades och som ingick i resultatet. Studierna utfördes i nio olika länder utspridda i fyra olika världsdelar; Oceanien, Nordamerika, Europa och Asien. Denna geografiska spridning av kvinnornas kulturella bakgrunder kan ha en bidragande orsak till att resultatet som framkom var så brett och varierande. Kvinnors erfarenheter och upplevelser av klimakteriet influeras av både biologiska, kulturella, socioekonomiska
ochlivsstilsrelaterade faktorer (Hall, Callister, Berry &Matsumura, 2007; Jones,
Jurgenson,Katzenellenbogen& Thompson, 2012). De kulturella och etniska skillnaderna kan handla om vilka symtom som upplevs och hur de upplevs, attityder gentemot klimakteriet och hur kvinnorna ser på åldrandet. I en studie av Dillaway, Byrnes, Miller och Rehan (2008) rapporterar afroamerikanska kvinnor att de anser sig ha en bättre attityd gentemot klimakteriet jämfört med vita, amerikanska kvinnor, att de gnäller mindre och är mer positiva. Författarna till studien tror att pga. att de olika etniska grupperna tidigare har behandlats olika i samhället, kan de vita kvinnorna känna ett större förtroende för
sjukvården då de slipper oroa sig för rasistiska uttryck. Detta innebär att de svarta kvinnorna upplever sig ha en mindre möjlighet att uttrycka sig om klimakteriet hos till exempel vårdpersonal. Hypotesen om attitydsskillnader mellan olika kulturer stärks även av Kowalcek, Rotte, Banz och Diedrich (2004) som gör en jämförelse mellan kvinnor från Tyskland och Papua Nya Guinea angående deras attityder gentemot klimakteriet. 95,2 % av kvinnorna från Papua Nya Guinea såg på klimakteriet med tillhörande infertilitet som något positivt, medan endast 24,5 % av de tyska kvinnorna var av samma åsikt. Papua Nya Guinea är ett av Asiens minst utvecklade länder, där kvinnorna år 2010 födde i genomsnitt 4 barn, medan kvinnorna i Tyskland i genomsnitt födde 1,6 barn samma år. En parallell som kan dras av detta är att kvinnor som föder fler barn kanske ser klimakteriet som en befrielse från graviditet och barnafödande i större utsträckning än kvinnor som föder färre barn. Att kvinnor i vissa ursprungsbefolkningar får en högre status och mer inflytande ju äldre de blir kan också vara en påverkan av ett positivt synsätt. Samtidigt så visade resultatet att kvinnor kunde känna en oro över att bli mindre värda då de blev infertila.
Detta förekommer enligt Hall et al., (2007) oftast på landsbygden i länder där stora familjer är högt värderade och där samhället domineras av männen.
Resultatet visade en bred variation av hur och vilka symtom kvinnorna upplevde som medföljde klimakteriet. Enligt Jones et al., (2012) är det endast vasomotoriska symtom som direkt kan associeras tillklimakteriet, såsomvärmevallningar, vaginal torrhet och sömnlöshet. Prevalensen av dessa symtom har genom flertalet studier visats vara lägst bland japanska och kinesiska kvinnor, högre bland europeiska kvinnor, och högst prevalens fann man hos afroamerikanska kvinnor (Freeman&Sherif, 2007; Jones et al., 2012).
Kowalcek et al. (2005) rapporterar att ingen av Maya-kvinnorna i Mexiko som ingick i deras studie upplevde värmevallningar. En orsak till denna spridning av rapporterade symtom kan vara att länder i Europa och västvärlden ser mer på klimakteriet som ett medicinskt tillstånd än en naturlig transition, och att det är därför västerländska kvinnor i högre grad söker hjälp för sina symtom. Freeman och Sherif (2007) fann att kvinnor som hade en negativ inställning till klimakteriet tenderade att rapportera om symtom i större utsträckning än kvinnor som hade en positiv syn. I mindre utvecklade länder kan bristande kunskap och tillgång till information om klimakteriet bidra till att kvinnorna inte
rapporterar sina symtom, eller så kan deras kultur vara en bakomliggande orsak. Jones et al. (2012) skriver att hos vissa ursprungsbefolkningar är ”kvinnoaffärer” såsom
klimakteriet och menstruationer ingenting man pratar högt om, utan det ska kvinnorna hålla för sig själva. Dillaway et al. (2008) hävdar också att symtomen i sig har distinkta kulturella betydelser. Detta innebär att en situation som upplevs besvärlig för kvinnor i en del av världen, kan upplevas som helt naturlig och normal i en annan del, där en annan kultur råder.
Eftersom denna litteraturstudie visar att kvinnorna som upplevde klimakteriet kände en brist på information om vad de gick igenom, är just information som
omvårdnadsintervention någonting som borde utvecklas inom hälso- och sjukvården. Ett behov av att kunna förstå och hantera klimakteriet är stort, och ien studie av
Theroux(2010) rapporterade kvinnor i klimakteriet ett behov av stöd bland annat under deras beslutsfattande om behandling, och de ansåg att det borde vara tillgängligt för alla kvinnor. Några kvinnor ville ha en individanpassad rådgivning, och samtliga kvinnor ansåg att information om olika förändringar under klimakteriet borde diskuteras före
klimakteriet. Dessutom ansågs information vara en förutsättning för att kunna besluta sig för alternativa behandlingar. Kvinnor ville hellre ha skriftlig information i stället för att använda internet som informationskälla, då det skriftliga materialet kunde tas hem och granskas hemma. Att generellt öka kunskapen om klimakteriet bland kvinnor skulle minska onödig förvirring och oro kring vad som händer med kroppen och varför. Att erbjuda informations- eller stödgrupper ledda av en sjuksköterska eller barnmorska skulle kunna vara ett bra alternativ där kvinnor i liknande situation kan diskutera exempelvis
symtomupplevelser, behandlingsmetoder eller övriga frågor tillsammans. Lika viktigt är det att kunna erbjuda individuellt stöd och rådgivning till kvinnor som föredrar det. Det är då extra viktigt att sjuksköterskan har den kompetens som krävs för att kunna erbjuda ett bra stöd. Studien av Theroux (2010) visade att kvinnor uppskattade information och beslutsstöd de fick av sjuksköterskan, och upplevde detta samråd som vårdande och stärkande.Att som sjuksköterska möta kvinnor i klimakteriet kräver ett holistisk synsätt och en förståelse för att alla upplever denna fas individuellt utifrån sin egna livssituation.
Förutom kunskap om klimakteriefasen och behandlingsmetoder, krävs även kunskap kring sociala och kulturella skillnader som påverkar kvinnornas upplevelser och synsätt.
Metoddiskussion
Vid kvalitativa studier är begreppen tillförlitlighet, pålitlighet, överförbarhet och
bekräftbarhetcentrala för att kunna påvisa en trovärdighet (Holloway & Wheeler, 2002, s.
254). Tillförlitlighet innebär enligt ovanstående författare att resultatet stämmer överens med verkligheten. Detta efterföljdes genom varsam urplockning av textenheter som alla motsvarade syftet, och likaså noggrann översättning och kondensering. När man analyserar enligt Graneheim och Lundman (2004) som har gjorts i denna studie, är det enligt dem dock omöjligt att inte göra egna tolkningar av materialet. Författarna har även kontrollerat varandras material för att minska risken för feltolkning eller missad data. Vidare så stärktes tillförlitligheten genom upprepade resonemang vid opponering och handledning samt kontinuerliga jämförelser mellan textenhet och originalkälla. Vissa delar av resultatet är även styrkta med citat.
Pålitlighet innebär att vald metod, tillvägagångssätt vid sökning av data och analys ska vara noggrant utförd och beskriven så att läsaren enkelt kan följa med i processen. Sökning och analys finns införd i översiktstabeller. Författarna vill dock understryka tre
självkritiska punkter. Vid artikelgranskningen användes Willmans et al., (2011) protokoll H för att bedöma artiklarnas kvalitet,och då alla bedömningspunkter i protokollet ger lika många poäng oavsett vad de innefattar,exempelvis ett tydligt formulerat syfte, etiskt resonemang, rådande datamättnad etc., fann författarna det svårt att värdera tyngden i det vetenskapliga underlaget och i kvalitetsgranskningen överlag. I denna studie användes en manifest innehållsanalys i enlighet med Graneheim och Lundman (2004), dock uteslöts momentet där kodning av textenheterna skulle skett, pga. att författarna gjorde en
feltolkning av metoden. Detta orsakade möjligtvis att kategoriseringen försvårades något, men förändrar inte resultatet då samma material använts. Den systematiska sökningen skedde i två omgångar, då komplettering av mer data krävdes under analysens gång. Den första sökningen i PubMed resulterade i 239 artiklar varav två valdes ut. Dock lästes inte alla 239 abstrakt igenom, då författarna ansåg att det snabbt uppkom entillfredställande mängd data. Detta är anledningen till att samma sökord användes till den andra sökningen där ytterligare två artiklar valdes ut. Risken med att alla abstrakt inte lästes igenom är att ytterligare relevant data kan ha missats, men författarna upplevde dock att datamättnad uppnåddes under analysen.
Överförbarhet betyder att resultatet kan överföras på liknande deltagare (Holloway &
Wheeler, 2002, s. 255;Graneheim& Lundman, 2004). I denna litteraturstudie anser vi att resultatet är delvis överförbart, då deltagarna hade mycket gemensamma åsikter och upplevelser kring klimakteriet, och även då studiens urval representerade en blandad grupp kvinnor gällande etnicitetoch samhällsklass. De deltagande kvinnornas upplevelser kan dock inte representera vad alla andra kvinnor upplever, utan klimakteriet är en subjektiv erfarenhet som är mer eller mindre unik för alla individer.
Bekräftbarhet innebär enligt Holloway och Wheeler (2002, s. 255) att studiens syfte besvaras i resultatet, och att man ska kunna spåra all fakta som använts till originalkällan.
Under arbetets gång numrerade vi både artiklar och textenheter för att lätt kunna återgå till källan och kontrollera att vi inte frångick kvinnornas verkligheter med egna tolkningar.
Studiens syfte har bevarats genom noggrann kontroll av att artiklarna som valdes ut motsvarade studiens syfte.
Slutsats
Kvinnorna i denna litteraturstudie upplevde sin klimakterieperiod mycket olika. Den kulturella synen på klimakteriet hade en stor påverkan på hur kvinnan skulle hantera klimakteriet. Det som också hade väldigt stor betydelse för hanteringen var om kvinnan var tillräckligt informerad om sin situation, och vilka resurser hon själv ägde som person.
Även omgivningen visade sig ha stor betydelse för att klara av klimakteriet, såsom vänner och familj. Viktigt var att det fanns ett stöd så att kvinnan lättare skulle kunna acceptera sina symtom och förändringar. Klimakteriet innebar även att kvinnan blev äldre. Åldrandet i sig medförde många blandade känslor, och det var ofta svårt att acceptera sig själv som åldrande. Att bli äldre sågs inte alltid som något negativt, många positiva erfarenheter och tankar uppkom i samband med åldrandet, bland annat en egen personlig utveckling, mer tid för sig själv och sina reflektioner.
Det framkom även i den här studien att många kvinnor ofta upplevde brist på information, och det var ett utav de allra tydligaste behoven kvinnor upplevde. Den här litteraturstudien kan därför ge vårdpersonal en bättre förståelse för hur de kan ge kvinnor som genomgår klimakteriet ett bra bemötande, bland annat genom att ta del av information om hur de
upplever sin situation, men också delge information om klimakteriet till dem. Detta är en kunskap som är viktig att ta del av inom vård och omsorg, eftersom att personalen ofta möter kvinnor i sådana eller liknande situationer. Vid bemötande av dessa kvinnor kan vårdpersonal ibland sakna kunskapen om klimakteriet och det kvinnan genomgår. Många gånger kan det vara så att vårdpersonalen inte tänker på att kvinnan befinner sig mitt i en besvärliglivsfas, och ser inte hennes totala situation. Samtidigt är det bra att vårdpersonalen får en bred synvinkel på klimakteriet, då upplevelsen är individuell, inte minst när det gäller kulturella skillnader. På grund av detta behövs även ytterligare forskning kring ämnet som eventuellt fokuserarmer på särskilda aspekter kring klimakteriet, exempelvisatt forskare lägger mer fokuspå specifika symtom av klimakteriet och på det sättet får ett djupare och mer avsmalnat resultat som inte är lika brett som i denna studie,eller att forskaren inkluderar en mindre bred population, exempelvis endast från en viss kultur.
Referenser
*Artiklar som ingår i analysen
Abernethy, K. (2005). Guiding women through the menopause - the role of the nurse.Nurse2Nurse, 4, (11), 36.
Banister, E. (2000). Women's midlife confusion: "why am I feeling this way?"Issues in Mental Health Nursing, 21,(8), 745-764.
Binfa, L., Robertson, E., &Ransjö-Arvidson, A. (2009).Chilean women's reflections about womanhood and sexuality during midlife in a Swedish or Chilean context.Health Care for Women International, 30, (12), 1093-1110. doi:10.1080/07399330903276777
*Carolan, M. (2000). Menopause: Irish women's voices. Journal of Obstetric, Gynecologic
& Neonatal Nursing, 29,(4),397-404.
Clinkingbeard, C., Minton, B., Davis, J., & McDermott, K. (1999). Women's knowledge about menopause, hormone replacement therapy (HRT), and interactions with healthcare providers: an exploratory study. Journal of Women's Health & Gender-Based Medicine, 8, (8), 1097-1102.
*Delanoë, D., Hajri, S., Bachelot, A., MahfoudhDraoui, D., Hassoun, D., Marsicano, E.,
&Ringa, V. (2012). Class, gender and culture in the experience of menopause.A
comparative survey in Tunisia and France.Social Science & Medicine, 75, (2), 401-409.
doi:10.1016/j.socscimed.2012.02.051
Dillaway, H., Byrnes, M., Miller, S., &Rehan, S. (2008). Talking "among us": how women from different racial-ethnic groups define and discuss menopause. Health Care for Women International, 29, (7), 766-781.
Fraser, J., Maticka-Tyndale, E., &Smylie, L. (2004).Sexuality of Canadian women at midlife.Canadian Journal of Human Sexuality,13, (3-4), 171-187.
