1990 i korthet

Innehåll

1990 i korthet ... . Koncernchefens kommentarer ... ..

Energibranschen ... . Vattenfallkoncernen ... , ... . Förvaltningsberättelse ... . Vattenfalls marknader, koncernresultat och investeringar .... ..

Utveckling och miljö ... . Personal ... . Databehandling ... . Elens väg till kunden/Vad elen räcker till ... ~~. .. ... . Affärsområde Energimarknad ... . Affärsområde El produktion ... . Affärsområde Transrmssion ... ..

Affärsområde Energiteknik ... . Trollhätte kanalverk ... . Ekonomtsk översikt och analys ... ..

Resultaträkningar ... , ... . Balansräkningar ... ..

Finansieringsanalyser ... . Bokslutskommentarer ... . Resultat-och balansräkningar fOr Vattenfalls affärsområden ... ..

Förslag till resultatdisposition ... ..

Revisionsberättelse ... . l

2 4

8 10 10 12 14 15 16 18 24 28 30

35 37 41 42 44 45 54 56 56 Vattenfalls dotterföretag och andra företag .... :.:.: ... : ... : .. 58-59 Organisatlon ... : ... ~ ... ~.... 60 Femårsöversikt ... 64

..

1990 ⁱ korthet

Försäljning av el Störst ökning av till- fälliga leveranser.

De fasta leveranserna ökade med 2 %.

Produktion Vattenkraft K.ämkraft

Rekordstor vattenkraft-

l produktlon - 20 % över normalårsproduktionen.

81,8TWh

38,5TWh 37,3 TWh

Omsättning 19462 Mkr

lesultat efter

.,...iinansiella poster och minoritetens andel Räntabilitet på justerat eget kapital

Den reala avkastningen blev 3,2 %. l det egna kapi- talet inräknas härvid dolda reserver i anläggnings- beståndet.

3581 Mkr

10,4%

Investeringar 3 756 Mkr Forsknings- ocb

utveckUngsinsatser (FUD) 371 Mkr Medeltal anställda

•

1toncemen 10 230

+ 5,6%

+8,8%

+ 10,5%

+ 40,4%

- 21%

+ 25%

- 1,5%

i

Koncernens omsättning -Mkri

'

198& 1987 1989

Viktiga händelser uncltn 1990

1990

• Förslag att Vattenfall mblidas •~u aktiebolag

20000

18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000

2000

o

• Likströmsförbindelser med Finland, FennoSkan, invigd

• Avtal träffat m:ed IIru~rotn Voimn. Oy om bUdande av elproduktionsbola

• Avtal träffat om nor-4 elkraft till Svertge åren 1995-2000

_ Koncernchefens kommentarer ~

I början av 1991 fick den svenska energipolitiken en ny inriktning genom trepartiöverenskommelsen.

I den understryks att tillgången till alternativ, som lever upp till de politiska målen om ekonomi, sysselsättning. välfärd och miljö, avgör när kärnkraftavvecklingen kan inledas. Den tidigarelagda kärnkraftavvecklingen är ej längre aktuell till mitten av 1990-talet.

Detta leder till en mera långsiktig utveckling av alternativ för el- produktion liksom möjligheterna till ökad energihushållning. Då vattenkraft och kärnkraft i allt väsentligt kommer att täcka efter- frågan på el under 1990-talet räknar jag med en lugn elpris- utveckling.

För industrins del innebär det att de svenska elpriserna bör för- bli konkurrenskraftiga i jämförel- se med övriga Europa.

För kraftindustrins del innebär överenskommelsen bättre plane- ringsförutsättningar.

Energiöverenskommelsen har en tydlig miljöprofil och betonar miljöfrågornas koppling till de internationella sammanhangen, inte minst när det gäller europa- perspektivet.

Hittills har det ej varit möjligt att påvisa elproduktionsalterna- tiv till kärnkraften som ej ökar utsläppen av s k växthusgaser och samtidigt producerar el till rimliga kostnader. Inom Vatten- fall görs en långsiktig satsning på elproduktion med biobränslen som, vad gäller växthuseffekten, har goda miljöegenskaper. Det kräver bl a utveckling av avan- cerad förbränningsteknik.

Möjligheterna till elhushåll- ning har kartlagts av Vattenfalls projekt för rationell energian- vändning, Uppdrag 2000. Med utgångspunkt från projektets re- sultat har Vattenfall under 1990 inlett en kommersiell tillämpning genom att erbjuda hushållnings- åtgärder som effektiviserar elan- vändningen, minskar kostnaderna men behåller nyttan och bekväm- ligheten med el.

2

Inom EG pågår utvecklingen mot en friare elmarknad. Kraft- utbyten över gränserna har sedan länge skett på kontinenten lik- som inom det nordiska samkör- ningssystemet, NordeL Genom beslut om så kallad "Common transit" räknar man inom EG med att en friare handel med el stimuleras och därmed bidrar till lägre elpriser.

Vattenfall ställer sig positivt till alla åtgärder som kan befrämja rationell elproduktion och eldis- tributlon för att därigenom skapa lägsta elpris för konsumenterna med bibehållen god leveranskva- litet. Vattenfall följer därför noga utvecklingen inom EG.

Nordelsamarbetet, som har fun- nits i mer än 25 år, torde vara en av de mest effektiva elmarknader- na mellan olika nationer. Det medger bästa användning av de samlade produktionsresurserna och kan tjäna som förebild för ett ökat samarbete mellan kraftföre- tag inom övriga Europa.

Elbalansen

Elbalansen för landet och för Vat- tenfall bedöms nu tillfredsställan- de för 1990-talet. Endast mindre eltillskott erfordras. Bl a harVat- tenfall träffat avtal med statkraft om leverans av norsk elkraft till Sverige åren 1995-2000 omfattan- de cirka 21Wh/år. Samtidigt har sammankopplingen av de nordis- ka elnäten förstärkts genom bl a FennoSkan, en likströmsförbin- delse mellan Finland och Sverige.

Denna invigdes under 1990. Be- slut har fattats om att förnya den äldsta Konliskan-kabeln mellan Danmark och Sverige. Vattenfall har tillsammans med sin finska motsvarighet IVO slutit avtal om att bilda ett aktiebolag för att ge- mensamt äga och driva kraftverk i respektive land. Även statkraft i Norge har erbjudits deltagande i detta samarbete.

En intressant utveckling är en utvidgning av det nordiska sam- arbetet runt Östersjön till norra Tyskland, Polen och de baltiska

VATIENFALL 1990

staterna. Kontakter pågår med de olika kraftföretagen runt Östersjön.

Den gynnsamma samman- sättningen av den svenska elför- sörjningen med huvudsakligen vattenkraft och kärnkraft gör oss också ganska okänsliga för internationella bränslekriser.

Organisation

Den nybildade företagsgruppen för konsult-och entreprenadorga- nisation, Vattenfall Engineering AB, har påbörjat verksamheten under året.

Årsskiftet 1990/91 har företags gruppen Vattenfall Energiverks- grupp AB ombildats tillregionala enheter, vilket är ett led i pågå en- de decentralisering. Ägaransvaret i de distributionsbolag som ingår har lagts ut på de fem regionerna under särskilda förvaltningsbolag i varje region.

Resultat 1990

År 1990 har inneburit ytterligare ett år med en god resultatförbätt- ring. Trots mild väderlek och kon- junkturnedgång som begränsat elförsäijningen inom landet har stort kraftutbyte inom Nordelsys- temet i kombination med aktiv kostnadseffektivisering resultera i ett gynnsamt ekonomiskt utfall.

INFÖR 1991 Bol.agisering

Vattenfall hälsar med tillfreds- ställelse regeringens förslag att omvandla affärsverket till aktie- bolag. Genom företagsformen aktiebolag blir ansvaret klarare mellan ägare, styrelse och före- tagsledning. Aktiebolaget är en effektivare företagsform än affärsverket.

Aktiebolagsformen är också den företagsform som är inter- nationellt gångbar. Den föränd- ring och internationalisering som energimarknaden står inför gör att Vattenfall som aktiebolag kan agera snabbare och lättare etab- lera de allianser som kommer att behövas.

~~~~~~~~---

~ ·~"'J#) ... _,

För Vattenfalls internationella utveckling och konkurrenskraft krävs en sammanhållen koncern med kompetens inom energiför- söijning, energianvändning, energiteknik och energiutveckling.

Samtidigt skall Vattenfall på den svenska marknaden drivas de- centraliserat och med en tydlig uppdelning av verksamheten sektorsvis.

Utblick

Elförsörjningen för 1991 bedöms tillfredsställande med god tillgång på vattenkraft och kärnkraft. Den

kraftiga lågkonjunkturen i Sverige minskar behovet av el, vilket gör det svårt att bedöma det ekono- miska utfallet för året. Den pågå- ende förändringen från affärsverk till aktiebolag samt lågkonjunk- turen torde resultera i att mark- nadsmässig lönsamhet ej uppnås fullt ut under 1991. För Vattenfall innebär 1991 ett stort engagemang för att överföra affärsverkets verk- samhet till aktiebolag.

Vår ambition i detta arbete är att VattenfalLska

- vara en lönsam, effektiv och kundorienterad energikoncern,

VATTENFALL 1990

Foto: BengtJohansson

- utvecklas som en ledande ener- gikoncern och konkurrenskraf- tig aktör på en allt öppnare in- ternationell energimarknad.

Vattenfall kommer härigenom att bli motor för ekonomisk till- växt och effektivitet i Sverige.

C-E Nyquist

Generaldirektör och koncemchef

3

Världen 19BB

Olja Kol Gas

Europa 19BB

EG- och Efta-tänderna

Olja Kol Gas

Sverige 1990

Olja Kol Naturgas

4

Energibranschen

Övriga Vattenkraft bränslen mm

Övriga Vattenkraft bränslen mm

Övriga Vattenkraft t>ränslen

Kärnkraft

Kärnkraft

Kärnkraft lWh 40000

o

TWh 7 000

6000

5000

4000

3000

2000

1 000

o

TWh 300

250

200

150

100

50

o

VADENFALL 1990

Tillförsel

Bränslen totalt

därav för elproduktion

Total elproduktion

Användning

Bränslen totalt

därav för elproduktion

El totalt

Tillförsel

Bränslen totalt

därav för elproduktion

Total elproduktion

Användning

Bränslen totalt

därav för elproduktion El totalt

Tillförsel

Bränslen totalt

därav för elproduktion

Total elproduktion

Användning

Bränslen totalt

därav för elproduktion

El totalt

1Wh

86 700 22 000

11 000

MWh/capita

17,0 4,3 2,16

1Wh

11 915 2 560 2 131

MWh/capita

33,3 7,2 6,0

1Wh

263 7

142

MWh/capita

30,6 0,8

16,5

,~

Utveckling av elanvändningen i Sverige -

1Wh

198()

Totalt 129,0

Tillfälliga leveranser

inkl förluster 2,5

Fasta leveranser och

"" · ^{förluster 126,5}

'-. J Fasta leveranser och förluster, temperatur-

korrigerade 125,5

Ökning, TWh + 3,3

)Ökning,% + 2,7

·"::;?

Diagrammen på vänstra sidan visar energianvändningens struk- tur i Sverige, jämfört med EG- och Efta -länderna och världen som helhet.

Vatten- och kärnkraft har redo- visats på två sätt. I ett lägre alter- nativ som producerad elenergi. I ett högre alternativ som den ener- gitillförsel som skulle ha krävts för vatten- och kärnkraftproduce-

1987 1988 1989 1990 137,4 138,5 138,5 140,4 6,1 8,1 8,7 10,3 131,3 130,4 129,8 130,1

128,6 130,7 133,2 133,9 + 3,1 + 2,1 + 2,5 + 0,7 + 2,5 + 1,6 + 1,9 + 0,5

rad el om denna elproduktion i stället skett i konventionella kon- denskraftverk eldade med olja eller kol. Att endast räkna in pro- ducerad elenergi ger en under- skattning av vatten- och kärn- kraftens relativa betydelse.

Den totala elanvändningen i Sverige ökade något jämfört med föregående år. Ökningen avsåg främst el till s k avkopplingsbara

elpannor för oljeersättning. Dessa leveranser möjliggjordes av en god krafttillgång under hela året.

Den fasta .elanvändningen ex- klusive avkopplingsbara elpannor ökade svagt jämfört med föregå- ende år.

År l 990 var dock osedvanligt varmt, varför den temperaturkor- rigerade elanvändningen bedöms ha legat på 133,91Wh (133,2) motsvarande en ökning om ca 0,5 procent från föregående år.

De extrema temperaturförhåll- andena gör dock att uppskatt- ningama av temperaturens inver- kan på elanvändningen är mer osäkra än vanligt.

Industrikonjunkturen har varit vikande under hela 1990 och in- dustrins produktionsvolym och elanvändning minskade med 3 respektive l procent-ca 0,71Wh.

Ökningen av elanvändningen inom bostads- och servicesekto- rerna var dock relativt god. En relativt stor nybyggnation inom bostads-och servicesektorema har bidragit till ökningen.

Den snabbaste ökningen av elfcjrbrukningen under 1990-talet beräknas ske inom servicesektorn. Foto: Bengt .Johansson.

VATTENFALL1990 5

MARKNADSFÖRUTSÄTT- NINGAR I SVERIGE Marknadstrender

Den svenska energimarknaden har under det senaste året präg- lats av avvaktande hållning. Orsa- kerna ligger i hög grad på osäker- het kring vilka förutsättningar som skall komma att gälla för energibranschen. Speciellt stor har osäkerheten varit kring hur energibeskattningen och miljö- avgifter kommer att utformas samt om en förtida avveckling av kärnkraft skall komma till stånd.

Osäkerheterna är på väg att skingras vilket borde möjliggöra att marknadens aktörer kan ta beslut som gynnsamt påverkar samhällets utveckling.

Energipriserna har under året ökat mycket kraftigt speciellt genom införande av moms på energi. Detta borde bidra till att energikostnaderna beaktas i ökad utsträckning hos konsumenter- na. Erfarenheterna visar dock att priskänsligheten är låg inom många användningsområden.

För energikunderna är trygghet i energiförsörjningen en väl så viktig fråga som priset. Detta resulterar i att både stora och små kunder gärna väljer en flexi- bellösning med möjlighet att kunna byta energikälla till den för stunden billigaste. Trygghets- frågan har understrukits än mer genom krisen i mellanöstern.

Elbranschen

Inom elbranschen har diskus- sionen under året bl a handlat om hur man kan agera för att få en ökad konkurrens på markna- den och åstadkomma en friare handel med el.

Det har tidigare varit regel att Sverige i huvudsak skall tillgodo- se sin egen elförsörjning. Vi har visserligen kontinuerligt haft ett utbyte med våra nordiska grann- länder. Utbytet har huvudsakligen avsett tillfällig kraft men även utbyte av fasta kraftleveranser har tidvis förekommit. Idag håller detta på att förändras till en friare inställning där man inte bara söker optimera lämplig utbygg-

Trygg eljörsörjning tiU stabila priser är viktigtför svensk exportindustri.

Foto: Jostein SkeldsooU.

6 VATTENFALL1990

nad inom landet utan frågeställ- ningen kan också vidgas till vilket land i N orden som bör bygga näs- ta anläggning för att lägsta kost- nad skall nås. En hundraprocen- tig självförsörjningsgrad på el i Sverige är därför inte längre själv- klar.

MARKNADSFÖRUTSÄTT- NINGAR I EUROPA

I Europa var 1990 ett omvälvning- arnas år.

Den frigörelseprocess som på- börjades 1 Östeuropa under hös- ten 1989 fortsatte. Det pågår en mödosam process där marknads- ekonomi införs och demokratiska institutioner byggs upp.

Inom den europeiska gemen- skapen EG har förberedelse- arbetet för den inre marknaden gått in i en slutfas. Till den första januari 1993 skall i prin- cip alla hinder vara avskaffade för en fri rörelse av personer, varor, tjänster och kapital inom gemenskapen.

Det snabba politiska händelse- förloppet påverkar också förut- sättningarna för energimarkna- derna. De tidigare starkt natio- nella elmarknaderna är på väg att öppnas för internationell kon- kurrens. De stora elföretagen lämnar de nationella begräns- ningarna och agerar mer och mer som andra industrikoncerner på europamarknaden. Inte minst förbereder flera sig för en etable- ring i det tidigare Östeuropa.

Exemplen Norge och Storbri.tannien

Konkurrens och effektivitet har också varit ledorden för den re- formering som genomförts av el- marknaden i Storbritannien och för den som är under genomför- ande i Norge.

I Storbritannien bestod det gamla systemet av en enda stat- lig monopolproducent som också ägde högspänningsnätet. Distri- butionen sköttes av tolv "Area

Boards", som också de var i of- fentlig ägo. Det nya systemet be- står av två stora produktionsbolag som efter hand skall övergå i pri- vat ägo. Ett tredje bolag, som för- blir statligt, har bildats för att driva kärnkraftverken. De tolv

"Area Boards" har ombildats till distributionsföretag som priva- . _ tiserats och börsintroducerats.

1 Inom systemets ram finns stor

···frihet för distributörema och an- dra kunder att välja producent.

De kan också välja att producera en viss del el själva eller att köpa

7rån en s k "oberoende produ-

""·.:::ent". Producenter och distribu- töre r kan också mötas på en c en- tral marknadsplats för el (spot- marknad) som administreras av det nationella nätverksbolageL

Norge fick en ny energilag i juni 1990. statkraft får därmed möj- lighet att agera mer marknads- mässigt med en friare prissätt- ning. Energiverksamhet måste också särredovisas i kommunala bolag och förvaltningar. Syftet med reformen är att skärpa kon- kurrensen och öka effektiviteten

på den norska elmarknaden.

Utgångspunkterna för reformer- na i Storbritannien och Norge är inte tillämpliga på svenska för- hållanden. I Sverige har vi en el- marknad med flera aktörer och en prisbildning som fungerar effek- tivt. Detta var inte situationen i Storbritannien och Norge. I Stor- britannien var avsikten att ersätta ett monopol med ett effektivare system. I Norge har elmarknaden länge präglats av en ineffektiv prisbildning med mycket stora prisvariationer.

I länder som Holland, Belgien och Spanien ser vi en annorlunda utveckling. Här koncentreras el- företagen i syfte att öka konkur- renskraften på en öppnare euro- peisk marknad.

EG

I EG:s ursprungliga beslut om den inre marknaden berördes inte energimarknaderna mer än indirekt. EG-kommissionen lade emellertid fram en särskild rap- port i maj 1988 om en inre mark- nad även på energiområdet.

EG-högkvarteret i Bryssel symboliserar den ökade internationalisering och kon- kurrens som kommer att beröra även energibranschen. Foto: Gerry Johansson.

VAITENFALL1990

Även om man fortfarande är långt ifrån att förverkliga de konkur- rensmarknader för el och gas som skisserades i rapporten har EG tagit vissa steg mot mera öppna marknader.

Direktiv för "Common Transit"

för el antogs i oktober. Dessa innebär att kraftföretag som säljer och köper el får rätt att under vissa förutsättningar transitera elen via tredje parts nät. Direk- tiven gäller under förutsättning att el förs över minst en nationell gräns.

Direktiv för s k pristransparens antogs i maj. Dessa föreskrifter ålägger medlemsländerna att se till att uppgifter om el-och gas- priser levereras till EG:s statis- tikorgan "Eurostat", som sedan skall presentera en samrnan- ställd statistik två gånger per år.

Common Transit-direktiv för gas har diskuterats och kommer upp igen i ministerrådet under år

1991.

Vad gäller den större frågan om

"Common Carrier" har det tillsatts två arbetsgrupper för vardera el och gas för att bereda frågan vi- dare - en med representanter för branschen och en med represen- tanter för regeringarna.

Common Carrier skulle ge stör- re förbrukare ökade möjligheter att välja mellan olika leverantörer av el. Det är dock inte troligt att ett Common Carrier-system en- ligt den modell som EG-kommis- sionen skisserade i sin rapport 1988, blir verklighet inom en nära framtid. Utvecklingen inom el- branschen är dock entydig. Vi går i Europa mot en ökad intematio- nalisering och mer av konkur- rensinslag på marknaderna.

En ny organisation, Eurelectric, bildades i juni för att företräda elbranschen gentemot EG. Eur- electric består av representanter för de tolv EG-staterna. Nordel är associerad medlem i Eurelectric.

Ordföranden i Nordel, som för närvarande är direktör Lennart Lundberg, Vattenfall, deltager därmed i Eurelectrics arbete.

7

_____ Vattenfallkoncernen _____ _

ENERGIT JÄNST- FÖRETAGET

Vattenfall är ett energitjänstföre- tag med följande affärside:

• Vi tillgodoser kundemas behov av säker, prisvärd och miljöan- passad energi för ljus, kraft och värme

• Elenergi är vår huvudprodukt

• Vi erbjuder även andra energi- tjänster som kunderna efterfrågar.

Affärsiden understryker Vatten- falls utveckling från ett renodlat elkraftföretag till en koncern med en vidgad roll inom energiområdet.

Vattenfall kommer att

• betjäna kunderna med för dem bästa energilösningarna

• trygga elförsöljningen nu och på sikt

• förnya energisystemet.

statsmaktemas ekonomiska styrning av Vattenfall, såsom

Affärsområden

ENERGIMARKNAD

ELPRODUKTION

TRANSMISSION

ENERGITEKNIK

8

affärsverk, grundas på en rullan- de treårsplanering för verksam- het. resultat, investeringar och finansiering. Inriktningen är att den ekonomiska styrningen skall leda ttll en resultatutveckling som tillgodoser ägarens krav på utdel- ning och skattemotsvarighet efter finansiering av investeringar.

Riksdagen beslutar om inrikt- ningen av Vattenfalls investering- ar och finansieringen av dessa genom att fastlägga en ram för upplåning i riksgäldskontoret.

Riksdagen beslutar också om övriga erforderliga befogenhets- ramar. Förräntnings- och solidi- tetskrav fastställs av regeringen.

Utgångspunkten är att de av- kastningskrav som gäller för Vat- tenfall skall vara likvärdiga de som gäller för privata börsnotera- de bolag med kapitalintensiv verk- samhet. De avkastningskrav som

VATTENFALL 1990

fastställts innebär att koncernen skall ha nått en förräntning på 12 procent på justerat eget kapi- tal år 1991.

Koncernens verksamhet är i huvudsak indelad i affärsområde- na Energimarknad, Elproduktion, Transmission och Energiteknik.

Huvudenheten Konstruktion och Byggande inom affärsverket har upphört vid årsskiftet 1990/91 i och med att all verksamhet inom affärsområdet överförts till Engi- neeringGruppens företag.

ENERGIPOLITIKEN

Den svenska energipolitiken har länge präglats av en mycket stor osäkerhet. De av riksdagen fast- lagda målen. att kärnkraften skall vara avvecklad till år 2010 med böljan åren 1995 och 1996 med två reaktorer, att utsläppen av koldioxid inte får överskrida vissa

~·---~---~~~~~

gränsvärden och att någon vatten- kraftutbyggnad i de återstående fyra orörda norrlandsälvarna inte får ske, har av många ansetts som oförenliga med målet om en fortsatt tillväxt i ekonomin.

Samtidigt som riksdagen beslu- tade att kärnkraftsavvecklingen skulle påbörjas med en reaktor

r·_

·kontrollstation under år 1990.

Avsikten var att regeringen då bl a skulle redovisa vilka åtgärder _som var nödvändiga för att av-

jecklingen inte skulle leda till

·--,·dbrist eller osäker tillförsel och för att den elintensiva industrins försörjning skulle tryggas.

För att få underlag inför kon- trollstationen tillsatte regeringen en lång rad utredningar, som presenterade sina resultat under första halvåret 1990. I sitt remiss- svar på en av de viktigaste utred- ningarna- El90 (om konkurrens- villkoren för elintensiv industri)- framhöll Vattenfall:

"Den elintensiva industrins konkurrenskraft kan inte säkras på lång sikt med mindre än att Sverige driver en energipolitik som inte leder till relativa kost-

·- ladsförändringar gentemot kon- -~urrentländerna. Avvecklings-

takten av kärnkraften är avgör- ande för hur detta kommer att lyckas, liksom tidsschemat för - --f.ljöåtgärder och miljöavgifter ,,;J<elativt omvärlden".

Något nytt riksdagsbeslut togs inte under år 1990. Den social- demokratiska regeringen valde istället att uppta överläggningar med folkpartiet och centern om den framtida energipolitiken. Re- dan i inbjudan till dessa överlägg- ningar stod det klart att det tidi- gare beslutet att börja avveckling- en redan i mitten av 1990-talet skulle komma att omprövas.

Överläggningarna drog ut över årsskiftet men i början av år 1991 förelåg en överenskommelse mel- lan de tre partierna. Denna inne- bär att ingen tidpunkt fastställs för när kärnkraftavvecklingen

skall inledas. Istället kopplas kärnkraftavvecklingen till när konkurrenskraftiga el produk- lionsalternativ finns framme.

Överenskommelsen bör innebära att planeringsförutsättningarna för elbranschen blir klarare.

KONCERN I FÖRÄNDRING

I regeringens oktoberpaket med åtgärder för den ekonomiska po- litiken m m finns också ett för- slag om bolagisering av affärs- verket Vattenfall.

Ett sådant steg hade sedan en tid förberetts i Vattenfall. Styrelse och koncernledning har ansett att affärsverksformen inte ger de möjligheter och befogenheter som krävs i framtiden. Vattenfall bör bolagiseras för att säkra koncer- nens konkurrenskraft med hän- syn till förändrade marknadsför- utsättningar i Sverige och Europa.

För att effektivt kunna möta

dessa förändringar krävs ökade möjligheter för Vattenfall att agera kommersiellt och affärsmässigt.

Förändringar är nödvändiga i form av snabbare beslutsfattande samt vidgade och mer ändamåls- enliga befogenheter.

En bolagisering av Vattenfall innebär fördelar för såväl koncer- nen som för staten som ägare.

Aktiebolagsformen ökar ägarens möjligheter att effektivt styra kon- cernen. Ansvarsfördelningen mel- lan ägare, styrelse och företags- ledning blir tydligare. Genom att arbeta på marknadens villkor kan Vattenfall även i fortsättningen vara en attraktiv arbetsplats med trygga jobb och utvecklande ar- betsuppgifter. Förutsättningarna förbättras för att statsmaktemas krav på en rationell förmögen- hetsförvaltning skall uppfyllas.

En effektivare beslutsordning och ökad affärsmässighet möjliggör en positiv produktivitetsutveckling.

SCl~

' VOL "'VO

vattenfall

JltlasCopco

STOR/i

Vattenfalllämnar affärsverksformen och tar steget ut bland andrajöretag.

VATTENFALL1990 9

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

_ _ _ Vattenfallkoncernen _ _ _

VA1TENFALLS MARKNADER El

Vattenfalls totala elförsäljning uppgick 1990 till 81,81Wh, vil- ket innebar en ökning med 4,4 1Whjämfört med 1989. De fasta leveranserna ökade med l,31Wh motsvarande 2 procent. Försälj- ningen av fast kraft har påver- kats, liksom under 1989. av ett osedvanligt varmt år vilket lett till lägre elvärmeanvändning än normalt. Försäljningen till indu- strin har genom övertagande av leveranser ökat med 3 procent trots att industrikonjunkturen försämrats under 1990.

Vattenfalls marknadsandel för fasta leveranser är nästan oförändrad, 49,6 procent (49,5).

1988 var marknadsandelen 50, l procent. Den tillfälliga försälj- ningen ökade med 3,1 1Wh eller

19 procent.

Värme

Värmeförsäljning sker i tre olika sammanhang. Vattenfall äger aktier i 11 företag med upp- gift att producera, distribuera och försälja värmeenergi. Ägar-

lO

Vattenfalls etförsätjning - TWh

TiHfällig kraft - Fastkraft

1986 1987 1988 1989

andelen är 50 procent utom i två fall, där den är mindre. Inom af- färsverket sker värmeförsäljning till kraftvärmeproduktion och inom affärsiden "Färdig Värme".

Försäljningen av värme upp- gick till l, 3 1Wh.

Entreprenad- och konsulttjänster

Vattenfall Engineering AB etable- rades l januari 1990, efter om- organisation inom Vattenfall, för att öka möjligheterna på mark- naden för entreprenad- och kon- sulttj änster.

Under årets böljan ombildades affärsområdets verksamhet suc- cessivt för att i aktiebolagsform kunna erbjuda sina kompetenta tjänster på en bredare marknad.

Företagsgruppen komplettera- des genom strategiska förvärv och bestod vid årets slut av 12 helt eller delvis ägda dotter- och intresseföretag.

Förutom resurser för traditio- nella entreprenad- och konsult- tjänster har företagsgruppen möj- ligheter till en omfattande verk- samhet inom områdena informa- tionsteknologi och utveckling.

Omsättningen under året inom

EngineertngGruppen uppgick till l 758 Mkr.

KONCERNRESULTAT

Vattenfallkoncernens omsättning uppgick till 19 462 Mkr (17 608).

Resultatet efter finansnetto och minoritetens andel förbättrades med drygt 40 procent och upp- gick till 3 581 Mkr (2 551).

Hög tillgänglighet för kärnkraf- ten och god vattentillgång har bidragit till den positiva resultat- utvecklingen.

Resultatet innebär en räntabi- litet på justerat eget kapital på

10,4 procent, vilket uppfyller re-

gering~ns fastställda mål för 1990.

Justerat eget kapital i genom- snitt blev 24 081 Mkr (23 368).

KONCERNENS INVES1ERINGAR

Koncernens investeringar upp- gick 1990 till 3 756 Mkr, varav i aktier 41 Mkr.

Investeringarna inom affärs- område Elproduktion uppgick till

l 506 Mkr. större projekt under året har bl a varit förnyelse av Älvkarleby kraftstation samt på- börjande av utbyggnad av Klip-

pens vattenkraftstation.

Koncernens etförsäljnlng -17292 Mkr

100

1990

VATTENFALL 1990

Egen energiverks- rörelse20%

Distributörer 41%

l

Tung industrt 19%

Samkörande förelag 10%

ÖVrigt 1%

Koncernens resultaträkning Sammandrag 1990 1989 Rörelsens Intäkter ... . 19 462 17 608 Rörelsens kostnader ... . -9 857 -8 910 Avskrivningar enligt plan ... . -2 488 -2 258 Rörelseresultat efter avskrivningar ...... . 7117 6440 Finansiella poster ... . -3 294 -3 530 Minoritetsandelar . . . .. .. .. .. ... . -242 - 359 Resultat efter finansiella poster och minoritetens andel ... .. 3 581 2 551 Extraordmåra poster ... .. -2 469 164 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt ... .. 1112 2 715 Koncernens balansräkning per den 31 dec Sammandrag

Tillgångar

Ukvida medel ... .. 539 876 ÖVriga omsättningstillgångar ... .. 10 312 9 322 Spärrkonto hos Riksbanken ... . 8 l l Anläggningstillgångar ... .. 63 794 63 322 Summa tillgånaar ...... . 74 653 73 531 skulder och eget kapital

KortfrisUga skulder . . . ... . 9 535 7 993 Långfristiga skulder ... . 32 304 32 731 Minoritetsintressen ... . l 389 l 205 Obeskattade reserver ... . 24 535 25 017 Bundet kapital . . . .. . . .. . . .. .. . . .. . . . .. .. . .. .. .. .. .. • . . . .. .. .. . . ... .. 6 057 6 064 Fritt kapital ... .. 833 521 Summa skulder och eget kapital ...... .. 74 653 73 531

Inom Transmission investerades 417 Mkr och inom Energimarknad l 595 Mkr.

nomförts för 520 Mkr. Inom egen energiverksrörelse har investering- arna i distributionsnäten uppgått till542 Mkr. Inom värmeområdet har investerats 165 Mkr, varav 106 Mkr för kraftvärme.

Inom Energiteknik investerades 140 Mkr. Dessa avsåg förvärv av maskiner och inventarier samt aktier.

Inom Energimarknad har förny- elseåtgärder och utbyggnad av de r -•,egtonala distributionsnäten ge-

_.,

Investeringar 1990 • 3756 Mkr

Energimarknad 42%

l

ÖVrigt B%

VATTENFALL1990

Investeringarila inom affärsom- rådena är angivna före koncern- elimineringar.

Förnyelseåtgärder och utbyggnad av distributionsnät.

Foto: Torsten Berglund.

11

U/VECKLING OCH MILJÖ

Vattenfalls utvecklingsverksamhet är en viktig framtidsfråga för kon- cernen. FUD (Forskning, Utveck- ling, Demonstration) är en förut- sättning för att bibehålla och ut- veckla Vattenfall som en effektiv och konkurrenskraftig energi- koncern.

1990 kännetecknas av att de affärsmässiga förväntningarna på Vattenfall ökat. En allt starkare koppling görs mellan utvecklings- insatserna och Vattenfalls fram- tida affärsmöjligheter. Under året har den direkt affärsstödjande FUD-verksamheten överförts från koncernstab Utveckling och Miljö till respektive affärsenhet inom Vattenfall. Utvecklingsstabens insatser kan därmed koncentre- ras till den strategiska FUD-verk- samheten.

Genombrottsprojekt

I februari 1990 skedde den offi- ciella startpunkten för Vattenfall Projekt Bioenergi i samband med ett välbesökt bioenergisernina- rium. Under två dagar gavs en allsidig belysning av den kom- plexa bioenergifrågan. Seminariet anordnades av Vattenfall i sam- arbete med Sveriges Lantbruks- universitet och bidrog bl a till att Vattenfall snabbt kunde skapa kontakter på en relativt ny marknad.

Projekt Bioenergi utgick från en bred uppläggning. Under året har verksamheten avgränsats och ytterligare tydliggjort Vattenfalls ambitioner. Utveckling och de- monstration av teknik för om- vandling av biobränsle till el och värme samt systemstudier för en

miljö~passad och ekonomiskt hållbar användning av biobräns- len är de två huvudsakliga om- råden för projektet. Utvärdering sker fortlöpande för att avgöra projektets fortsatta genomför- ande och finansiering.

Under 1990 har bl a översikts- studier av hybridanläggningar med biobränsle och naturgas genomförts, varefter fördjupade

12

FÖRV ALTNINGSBERÄTIELSE

studier för konkret tillämpning startats.

Miljö-och naturvårdsaspekter ingår som en viktig del i studier- na. En förutsättning för Vatten- falls engagemang är så låg miljö- påverkan som möjligt och hus- hållning med naturresurser.

Vindkraft är det andra av Vat- tenfalls stora och långsiktiga ge- nombrottsproj ekt. Utvecklings- arbetet siktar på att utveckla tekniker för kommersiell utbygg- nad mot mitten av 1990-talet.

Nyligen avslutades nedmonte- ringen av den tio år gamla proto- typen "Näsudden I" på Gotland.

Ett andra generatlonens vind- kraftverk om 3 MW beräknas tas i drift i bötjan av 1992.

Näsudden -satsningen repre- senterar en linje med stora vind- kraftverk med hög effekt. En ny utvecklingslinje med två medel- stora vindkraftaggregat om var- dera 400 kW skall nu prövas.

Vidare har en lokaliseringsstudie för ett antal vindkraftverk med en sammanlagd effekt av 300 MW slutförts under året.

Vattenfalls femåriga projekt Uppdrag 2000 avseende elhus- hållning och effektivare el an- vändning har pågått sedan

1986. Under 1990 summerades erfarenhetema i en lägesrapport, där tidigare uppfattningar om möjlig elhushållningspotential bekräftades. Projektet avslutas till stor del under 1991. Arbetet med att omsätta konkreta erfa- renheter från projektet i kom- mersiell tillämpning har inletts.

Ett för Vattenfall helt nytt om- råde, transportsektorn, är fr o m 1990 föremål för utvecklings- insatser. Bakgrunden är det allt tydligare sambandet energi - miljö - transporter samt också framtida affärsmöjligheter för Vattenfall, främst vad gäller in- frastrukturfrågor.

Vattenfalls engagemang härvid- lag sker inom ramen för konkreta samarbetsobjekt. Exempelvis har ett samarbete påböljats med Vol- vo, ABB och Göteborgs kommun.

VATTENFALL 1990

Utvecklingskostnader (FUD) för 1990- Totalt 371 Mkr.

Teknikområden

i

Under 1990 har en rad intressanta användningsområden för natur- gas identifierats ochfeller demon- strerats.

Vattenfall har beslutat uppföra en naturgasdriven bränslecellan- läggning i Varberg för el- och

,~ värmeproduktion med planerad ) drifttagning hösten 1992. Bräns-

leceller är intressanta för kraftin- dustrin genom att de har liten miljöpåverkan, är säkra, har hög --verkningsgrad och kan placeras

!tära bebyggelse. Dessutom kan

·-·de drivas med olika bränslen.

Naturgas och gasol utgör ett viktigt inslag i Vattenfalls fram-

tida krajtvärmestrategi. Häri in- går att pröva anläggningar av olika storlek bl a med avseende på miljöprestanda. Under året har en liten kraftvärmeanlägg- ning uppförts i Ulriksdal. där två olika teknikinriktningar testas i syfte att minimera utsläppen av kväveoxider.

Vid Elkraftcentrum på KTH har i ett samarbetsprojekt mellan Vattenfall, ABB. STU och Volvo

utvecklats en höghastighetsgene- rator med direktkoppling till en turbomaskin. Tänkbara använd- ningsområden är. förutom i små- skaliga kraftvärmeverk, i s k hy- hridfordon drivna med gas och eL Demonstration av en sådan bil planeras till 1992.

Inom värmeteknikområdet på- går utvärdering av de nya kraft- verken Nässjö, Hallsberg och vid

Papyrus AB i Mölndal.

Vidare initierades under året en värmekraftstrategisk utredning för den närmaste tioårsperioden.

Värmekraft kommer att ha en strategisk betydelse inför en för- nyelse av energisystemet där det ställs ökade krav på teknisk pre- standa men framför allt på tek- nikens miljöegenskaper.

Miljöfrågorna avspeglar sig i Vattenfalls sätt att agera både

när det gäller den tekniska ut- vecklingsverksamheten och i

det löpande arbetet. Den interna, långsiktiga miljöutbildningen är en förutsättning för Vattenfalls roll som miljöaktör. Under året har också arbetet med intem miljörevision startat.

Vattenfalls delägarskap i IVL, Institutet för Vatten och Luft- vårdsforskning, innebär tillgång till stora kompetenser på miljö- sidan.

Utvecklingsinsatser inom om- rådet elteknik har traditionellt varit av förbättrande karaktär, s k vardagsutveckling. Med okon- ventionella metoder söker Vatten- fall nu forma bilden av framtidens elsystem. Arbetet skall mynna ut i ett diskussionsunderlag varefter riktningen för de fortsatta utveck- lingsinsatserna kan fastställas.

En sammanställning av framtida energitekniker och deras möjlig- heter redovisades i slutet av året i en "state-of-the-art"-rapport. Det- ta ingår som en nödvändig del i den långsiktiga, pejlande FUD- verksamheten.

Samarbetet med Elkraftcentrum avser bl a utveckling av en höghastighetsgenerator och dess tillämpningar.

Sambandet energi - mUjö - transporter är ett nytt område ]ör Vattenfa!ls utvecklingsarbete. Foto: BjörnEnström

Foto: Hans Blomberg.

VATTENFALL 1990 13

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

~~-- --·"""" ··· """ ,_ _ _ , """"' '"'-- Vattenfallkoncemen

PERSONAL

Allmänt

Antalet helårsanställda personer uppgick vid årets slut till 10 100, varav affärsverket 7 700 och dot- terföretagen 2 400. Jämfört med föregående år är detta en minsk- ning med 290 personer. Median- åldern vid Vattenfall uppgår till 43 år. Under året har 590 perso- ner rekryterats. Antalet personer som slutat under året har upp- gått till 880. Den extema rörlig- heten exklusive pensioneringar har varit 5,8 procent.

Kompetensförsörjning

Under året har en kompetensstra- tegi diskuterats och fastställts. Av denna framgår att Vattenfall skall bredda sina kontakter gentemot skolväsendet samt exponera sig som attraktiv arbetsgivare även i högre åldersgrupper. Bakom den- na inriktning ligger bl a förväntad brist på arbetskraft under 90-ta- let, obalans i åldersstrukturen samt behov av kompetenstillskott inom nya verksamhetsområden.

strategin omfattar även område- na chefsförsäljning och chefsut- veckling. Beslut har fattats att inrätta Vattenfall Management Institute som koncerncentrum för ledarutveckling, kompetensut-

14

Personal - medeltal i tjänst

Diltterföretag - Affärsverket

1986 1987 1988 1989

veckling och spridning av gemen- samma värderingar. Under året har programenligt många aktivite- ter inom området ledarutveckling genomförts. För att öka rörlighe-

ten bland Vattenfalls chefer har ett flertal olika åtgärder vidtagits.

Nu pågående organisations- förändringar inom Vattenfallkon- cernen medför övertalighet inom vissa områden. För att möta denna har ett särskilt projekt initierats, Trygghetsprojektet.

En policy för övertalighetsfrågor- na har fastställts.

Arbetsmiljö

Vår målsättning för arbetsmijön är att Vattenfall skall vara och vara känd som en koncern som bättre än andra aktivt driver och utvecklar arbetsmiljön i god sam- verkan mellan Vattenfall och de anställda.

Guldhjälmen är Vattenfalls ut- märkelse som utdelas till anställ- da som gjort förtjänstfulla arbets- miljöinsatser. Under året utdela- des tre guldhjälmar.

Under året har speciell upp- märksamhet ägnats åt frågor som Arbetsmilj ö-Ekonomi, effektivise-

ring av utbytet mellan Vattenfall och företagshälsovården samt koncernens arbetsmiljöpolicy.

!Jen genomsnittliga sjukfrån-

varon var 15.5 dagar per anställd, cirka 10 dagar under :riksgenom- snittet. Frekvensen arbetsskador låg på nivån 26,7 anmälda arbets- skador per l 000 anställda. Mot- svarande frekvens för hela landet (1989) var 41. 7.

Jämställdhet

Ett koncemgemensamt jämställd- hetsprogram för perioden 1990-9~

har fastställts. Det omfattar tre ..,~

konkreta målsättningar med syfte att öka andelen kvinnliga tek- niker. öka andelen kvinnliga chefer samt öka representationen av kvinnor i interna och externa grupper.

Andelen kvinnor 1 koncernen är l 7 procent. Andelen kvinnliga tekniker har under året ökat från 5 procent till 6,5 procent och an- delen kvinnliga chefer är 11 pro- cent.

Vattenfall har under året med- verkat i mässan "Kvinnor Kan" i Västerås under temat "Livet krä- ver energi". Särskilt forum för kvinnor att diskutera energifrågor med kvinnor håller på att byggas upp vid regioner och kraftverk.

Under året har ett antal särskil- da projekt startats bl a projektet Delatföräldraansvarvars syfte är att underlätta arbete och föräldra·

ansvar.

Personalens fördelning på affärsområden m m

12000

Elproduktion 26,8% Energimarimad 44,2%

l

10000

8000

6000

4000

2000

o

1990

VATIENFALL 1990

Årets jämställdhetspris har till- delats Region Mellersta Norrland.

Där har under året genomförts ett flertal konkreta och resultat- inriktade insatser för att öka jäm- ställdheten.

Förs~sverksaTnhet Efter några år av ökad förslags- frekvens minskade antalet förslag

·"p.nder 1990 till l 958, vilket mot- ..lsvarar 20 förslag per 100 anställ-

da. Minskningen kan i stor ut- sträckning härledas till de enheter som har genomgått större organi-

~atoriska förändringar.

' Under året har en tävling ge- nomförts med "Elhushållning i egna anläggningar" som tema.

308 förslag tävlade om två priser på vardera 10 000 kronor.

De förslag som fullföljts beräk- nas spara cirka 4,4 Mkr under en treårsperiod. Totalt har 2, l Mkr betalats ut i ersättningar.

DAT ABEHANDUNG

För Vattenfall är en effektiv in- formationsbehandling ett viktigt instrument för ökad konkurrens- kraft. Detta gäller såväl för pro- cesstyrning som för administra- tion. Ett stort kapital finns inves-

'"""terat i programvara och hårdvara

l"ör ADB och i den mängd data som finns lagrad.

sjukfrånvaro affärsverket

Löneplansanställda män LOneplansanstållda kVInnor - l(~

...

-

r

r 4

~

I

-

--

Många av Vatterifalls kvinnor ställde upp i "1Jejmilen". Foto: Bengt Johansson.

Informationsbehandlingen är i starkt teknisk utveckling mot ökad lokal datakraft parad med väl utvecklade kommunikationer.

Detta är i samklang med föränd- ring av organisationen mot decen- traliserade affärsenheter med lön- samhetsmål samtidigt som kravet på koncernövergripande överblick skärps.

Under 1990 bar beslut tagits att inom Vattenfall kraftfullt satsa på vad den nya tekniken med öppna system och lokal datakraft i sam-

, . - - - ' - - -

Anlal dagar/

anslålid

..., 25

20

f- 15

""""

-

:~:' 5

spel med vissa större datakraft- centra har att erbjuda. Organisa- tionsförändringar inom Vattenfall Data för att möjliggöra denna satsning har vidtagits och ytter- ligare åtgärder förbereds.

En bel del nya produkter inom driftadministrativa området bar utvecklats och marknadsförs in- ternt och externt bl a i samverkan med EllipsData AB genom konsor- tiet Elvator. Modernaste teknik för enkel och flexibel ADB-använd- ning har tillämpats.

o

1990

Gert Jonansson och Ingemar Svärd, Ringhals. belönades med 71 350 kr för sittförslag till en hydraulisk saxför avlägsnande av turbinblad. Foto: Marie-Louise Karlsson.

VATTENFALL1990 15

, -. . 0 ' . . . . . . . _

Vattenfallkoncernen

.Aflarsområde Elproduktion

Affärsområde Elproduktion omfattar Vattenfalls elproduk- tionsanläggningar såväl inom affärsverket som l dotterföre- tag. Knappt hälften av elproduktionen kommer från vatten- kraft och något mer än hälften från kärnkraft. Från fossil- eldade kraftverk kommer ett litet men viktigt bidrag till elförsörjningen.

'IWh Mkr Extern elförsäljning ...... . 19,9 3 166 Intern råkraftförsäljning ... . 62,6 11 695 Egen produktlon ... .. 75,7 5 783 Inköpt kraft ......... .. 10,1 901

. lL

Affärsområde Transmission

Affärsområde Transmission omfattar storkraftnätet dvs Vattenfalls 400 och 220 kV-anläggningar inkl samkör- ningsförbindelser med grannländer. Överföringskapacitet säljs internt Ull affärsområdet Elproduktlon och till de större kraftföretagen i Sverige.

1Wh Mkr

~l Intern transitering ............ . Transiteringskostnader ... . l 032 l = ¹ Extern transiteling .......... .

L _ _ _ _ __ _ _ _ _ __ __ __ _ _ _ _ __ __ _ _ _ L---~----~

65,0 43,0

886 533

Kämkraftverket i Forsmark kan försörja mera än tre städer av stockhalms storlek med el.

16

~ l · l

VATTENFALL 1990

Vattenkraftverket i Älvkarleby klarar elbehovet för en stad som Gävle.

l 1Wh

=

=

( - Aff ärsområde

~-- Energimarknad

Försäljning till stora kunder

Distri bu tio n och försäljning till Vattenfalls stora kunder, bl a industri, kommunikation och distributörer sker på spänningsnivåer mellan 130 och 20 kV. Elenergin köps i huvudsak intemt inom Vattenfall från affärsområde El- produktion enligt marknadsvillkor.

Mkr

Försäljning till små kunder

Verksamheten drivs både inom Vattenfalls fem regioner samt i bolagsform, huvudsakligen inom Vattenfall Energi- verksgrupp AB (VEAB). Verksamheten omfattar totalt ca 550 000 kunder. Elenergi säljs främst till hushåll och jordbruk, men även mindre industrier, service och affärs- rörelser hör till kundema.

- ____,.. Intema köp ... . 62,6

o

0,3 51,9

11 695 3 40 10 623 146 2 227

1Wh Mkr

-L

Intem försäljning ... . 10,0

I

Effekt3 MW Energi6GWh

:'i.

Ett stort vindkraftverk kan producera el motsvarande behovet hos cirka 200 elvärrnda småhus.

VATIENFALL 1990

10,0 2 227 0,2 27

0,2 35

9,7 3 405

17

l' q

!f,

·' t,

;:

,1

AFFÄRSOMRÅD E

Energimarknad

ENERGIMARKNAD Omsättning

El fast engros Mkr El fast detalj Mkr

Värme Mkr

övrigt Mkr

SUMMA Mkr Resultat efter

avskrivningar

enligt plan Mkr Eifårsäljning

fast engros 1Wh fast detalj 1Wh

Affärsområdesansvariga Värmeförsäljning 1Wh Nils Holmin och Lennart Lundberg Investeringar Mkr

1990

10 623 3405 262 792 15 082

l 292

51,9 9,7 1.3 l 595

1989

9 414 3 124 189 609 13336

l 078

50,6 9,9 0,9 1451

Andel av koncernomsättning

Extern

försäljning

D

Affärsområde Energimarknad omfattar försäljning och distribution av el och värme till energiverk, industrier, jordbruk, hushåll, handel och service. El produceras i

mindre omfattning i små krqftverk. Energimarknad driver och projekterar också värmeanläggningar samt småskalig kraftvärme i sWTiilJ'bete med industrier och kommuner.

Affärsområdet svarar ävenför jörsäUning och ut- veckling av energigänster.

ELMARKNAD

Försäljningsutveckling

Försäljningsutvecklingen för fast kraft under 1990 innebar en ök~

ning med 1,11Wh inom affärsom- rådet jämfört med 1989 eller med 1,8 procent. 1989 var ett mycket varmare år än normalt och 1990 blev ytterligare något varmare.

Verksamheten bedrivs inom såväl affärsverkets fem regioner som i dotterföretag.

Regionerna leds av en regionstyrelse vari närings- livet och kommunerna är representerade.

Om elförsäljningen för bägge åren temperaturkorrigeras till normal- år blir det i stället under 1990 en försäljningsökning på l ,4 1Wh eller 2,2 procent.

Försäljningsökningen för kl a- ras nästan helt och hållet av om- strukturering av några leveranser inom Vattenfall.

Elpriser

Vattenfalls nuvarande högspän- ningstariff gäller för perioden 1989-1991. Tariffen visar hur kostnaden för produktion plus distribution av el varierar över året och under dygnet. Differen- tieringen har medfört att kunder- na har förändrat sitt uttagsmön-

Försäljning till små kunder - 9, 7 TWh totalt Försäljning tlll stora kunder - 51 ,9 TWh totalt

Hushåll44%

Distributörer 63"k

t

lndustri28%

Industri 21%

Andra liraNföretag 3%

18 VATTENFALL1990

ster. Framförallt under vintertid har effektuttaget reducerats nå- got. Elpriset för 1990 har i ge- nomsnitt ökat med l O procent nominellt jämfört med 1989.

Lågspänningstarifferna höjdes den l januari 1990 med drygt 4 öre/kWh vilket motsvarar cirka 12 procent. Den l mars sänktes ... ,energiskatten på el med 2 öre/

~ 'tWh men samtidigt blev el belagd

. Jmed mervärdeskatt (moms}.

Effektivare elanvändning

1. pppdrag 2000 är ett projekt inom

~---Vattenfall, som ska ta reda på hur stor elhushållning som är möjlig att genomföra bland våra kunder.

satsningen på vidareutveckling av den unika kompetens som Upp- drag 2000 har gett påbörjades under året och intensifieras under de närmaste åren. Vattenfall kom- mer att utnyttja kompetensupp- byggnaden till att kommersiellt marknadsföra elhushållning.

Målet för Vattenfalls satsning är att åstadkomma samma nytta med färre antal kilowattimmar.

ENERGITJÄNS1ER

1(:··-yattenfall utvecklas successivt '(:- _.'not en större marknads- och

Elpriser - Industri "l

kundorientering. stegvis prövas nya former för att på ett effektivt sätt öka kommunikationen och samarbetet med kunder, installa- törer och andra intressenter. Ut- vecklingen av olika energitjänster sker decentraliserat inom Vatten- falls regioner för att kunna anpas- sa energitjänsterna till den lokala marknadens behov.

Energirådgivning utvecklas ytterligare liksom radonmätning- ar och radonsanering. Tidstariff- kunderna erbjuds styrutrustning som på ett enklare och billigare sätt tillgodoser deras behov av styrhjälpmedeL

Vattenfall introducerar en ny energitjänst ~Kornfortel", vilket är ett erbjudande till direktel- värmekunderna att effektivisera uppvärmningen i sina bostäder och som dessutom ger en bättre reglering av temperaturen än vad som kan nås med radiator- ernas termostater.

VÄRMEMARKNAD Försägning

Försäljningen av värme uppgick under 1990 till 1,31Wh, vilket innebär en ökning med cirka

0,41Wh.

Värmemarknaden känneteck- nades under l 990 av en delvis avvaktande hållning inför de vars- lade förändringarna på skatteom- rådet, dvs av punktskatter, miljö- avgifter och moms. Sammantaget kommer dessa förändringar att medföra ökade kostnader för värmeförsörjningen. Särskilt gäller detta "slutkunder" som inte kan lyfta av momsen .

EKONOMISKT RESULTAT

Energimarknads fasta elförsälj- ning till stora kunder uppgick till lO 623 Mkr, vilket innebar en ökning med l 209 Mkr. Medel- priserna för större kunder ökade nominellt jämfört med 1989 med 1,9 öre/kWh och uppgick till 20,5 öre/kWh. Ökningen i reala värden var 0,1 öre/kWh.

Inom Energiverksrörelsen - små kunder - har elförsäljningen upp- gått till 3 405 Mkr, en ökning med 281 Mkr.

Då tillgången på tillfällig kraft även i år varit god har försäljning- en till avkopplingsbara elpannor uppgått till 690 Mkr, vilket är en ökning från 1989 med 65 Mkr.

Värmeverksamheten har under 1990 ökat sin omsättning med 73 Mkr till 262 Mkr.

Elpriser- Hushåll utan elvärme

1986 års pris ink! energiskatt uppråkMt med KPI 1986 års pris inkl energiskatt uppräknat med KPI 'i Energiskatt

Pris eld!~ energiskan öre/kWh

80

60

- - - -- -- - - - -- 40

20

o

1986 1987 1988 1989 1990

'l Medelstor industri i mellansverige. Effekt 1 O MW - Energi 50 GWh

Energiskatt Mervärdeskatt - Pris exkl energiskatt och mervärdeskatt

1986 1987 1988 1989 1990

Ore/kWh 80

'l Beräkningen avseende 1990 baserar sig på ett momsuppräknat pris fOr 1986

VATTENFALL 1990 19

:l ;

l~ :.j

;;

REGION NORRBOTrEN

Regionchef Anders lfjorth

Vattenfall Norrbottens verksamhets- område motsvarar till storleken 1/4 av Sveriges yta och omfattar Norr- bottens län och delar av norra Väster- botten. Huvudkontoret ligger i Luleå.

Regionen är till stor del inriktad på produktion av vattenkraft och an- svarar på entreprenad för elproduk- tionen i Lule, Pite och Skellejte älvar samtför storkraftnätet Försägning och distribution av el har också be- tydande omfattning och de största kunderna är lokala energiverk samt företag inom gruv-, stål-, massa- och pappersindustrin.

E !försäljning Antal kunder Antal anställda Omsättning Investertngar

REGION MELLERSTA NORRLAND

Regionchef Gunnar Friström

Vattenfall Mellersta Norrlands verk- samhetsområde sträcker sig från Söderhamn i söder upp mot Skellejte- älven i norr. Huvudkontoret ligger i Sundsvall. I medeltal produceras cirka

13 1Wh elenergi i de trettiotal hel- eller delägda kraftstationerna som regionen ansvarar för. Närmare 40 procent av landets storkraftnät passe- rar genom och sköts av regionen.

Regionen har ett antal stora kunder bland industrier och distributörer.

Lågspänningskunder finns framför allt i södra och mellersta Västerbottens och norra Västernorrlands län.

REGION MELLANSVERIGE

Regionchef Berndt-Olof Helz{m

20

Regionens verksamhetsområde berör Mälardalen, Bergslagen och Rosla- gen. Mer än två miljoner invånare får sin el från Vattenfall Mellansverige.

De största kunderna är eldistribue- rande energijöretag och industrier.

Genom sju egna elverk sker försälJ- ning direkt till hushåll, jordbruk, af- färer, skolor etc. I regionens produkt-

utbud ingår även värmeleveranser, bränslen samt energigänster. Huvud- kontoret ligger i Hässelby, Stockholm.

Enheter för kundkontakter samt för drift och underhåll av kraftsystemet finns på trettiotalet platser i regionen.

VATTENFALL 1990

E !försäljning Antal kunder Antal anställda Omsättning Investertngar

Elförsäljning Antal kunder Antal anställda Omsättning Investertngar

TWh

Mkr Mkr

TWh

Mkr Mkr

1Wh

Mkr Mkr

1990 1989

6,5 6,6 55 000 53 000

830 8501 ^t;.

1500 _{1300 [} 227 138 ~

(

~

1990 1989

5,9 5,3 65000 64000 870 880 1400 l 100

327 300

l

1990 1989

19,4 19,2 122 000 122 000

820 860 4600 4200 338 345

~~~~~~~-~~~~~~---

Andel av affårsområdets omsättning

\

\

\

;:

,) / i

I Kiruna byggs kraftvärmeverk baserat på biobränsle.

Foto: Börje Bthagen.

stadsforsens kraftstation. Foto: Bobo Emmark.

Marianne Sun.duaU arbetar som provare au reläskyddsut- rustning. Foto: Sven Erlan.dsson.

VA1TENFALL1990 21