verksamhetsberättelse 1990

APOTEKSBOLAGET AB

verksamhetsberättelse 1990

Innehåll

1990 ÅRS VERKSAMHET I SAMMANDRAG . . . . . . . . . . . . . . . l

VIKTIGA HÄNDELSER UNDER 1990... .. . . .. . . . .. .. . . .. .. . 2

VD KOMMENTERAR ... . 4

APOTEKSBOLAGETS SERVICE- OCH KOMPETENsUTVECKLING . . . 6

Kundernas omdöme- vår drivkraft . . . . . . . . . lO Personalutbildning för alla behov . .. .. .. . . .. . . .. .. . . .. . . .. . . . .. .. .. .. . . 15

Fortbildning om läkemedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Att leda förändringsarbete . . . . . . . • •. .• . . . .. . .. . .. . .. 18

Chef eller inte? - Ledarskolan kan ge svar . . . . . . . . . . . . . . . 20

Chefsutbildningen . . . . . . . . . 23

STYRELSE, DIREKTION OCH REVISORER . . . . . . . . . . . . . . 24

APOTEKSBOLAGET- ETT AV LANDETS STÖRST A SERVICEFÖRET AG . .. . .. . . .. . . . .. .. .. . . .. .. .. . . .. . . 26

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN Apoteksbolaget AB . . . . . . . . . . . 28

Dotterbolagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

Koncernens resultaträkning .. . . .. . . .. .. .. .. . . . .. . . . . .. .. .. .. ... ... 33

Koncernens balansräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

Koncernens finansieringsanalys Moderbolagets resultaträkning . Moderbolagets balansräkning ... . Moderbolagets finansieringsanalys .. Noter och kommentarer ... . Förslag till vinstdisposition ... . Revisionsberättelse för Apoteksbolaget AB . Utsikter för 1991 ... . .. .. .... ... 36

37 . . -.- ... . -.. . -.''.. 38

40 41 45 46 46 Antal anställda i koncernen fördelade på kommuner . . . . . . . . . .. . ... . ... 47

Apoteksbolaget och ADA under fem år . . .. . . .. .. .. . . . . .. 48

Grunder för verksamheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

Samtliga foton: Fotojournalisten AB- Victor Lenson Brott.

Formgivning: Graphic Concept- Åke Bergengren AB.

Tecknade illustrationer: Atelje Elefanten & Fåret AB.

Sättning: Kjell & Marie Reklamatel je AB.

Repro och tryck: Larsherberts Offset AB.

Omslagsbilden visar apoteket Vasen i Östra Nordstan, Göteborg.

1990 ARS VERKSAMHET I SAMMANDRAG

APOTEKSBOLAGETAB

1990 1989 Förändring o/o Omsättning mkr

Läkemedel mot recept 7606 ^{6764 + 12,4}

Försäljning, sluten vård 1709 1630 + 4,8

Läke medel utan recept 830 760 + 9,2

Fria handelsvaror 938 829 + 13,2

Kostnadsfria förbrukningsartiklar 678 608 + 11 ,5

Specialdestinerade livsmedel 49 40 + 22,5

Övrigt 171 168 + 1,8

Totalt 11981 10799 + 10,9

Resultat mkr

Rörelsen 57,7 - 5,6

Fastighetsförvaltningen 96,3 37,6

Finansiella intäkter och kostnader 11,3 9,2

Resultat före bokslutsd ispositioner och skatt 165,3 41,2

Personal och löner

Antal anställda 31112 12205 12088

Medelantal anställda årsarbetare 9997 ⁹⁹⁵²

Löner och andra ersättningar (m kr)

till styrelse och verkställande direktör 1,9 1,7

till övriga anställda 1 614,5 1477,1

Investeringar mkr

Maskiner och inventarier 87,9 78,2

Lokalinredning 36,6 31,3

Byggnader 18,0 4,9

Mark 1,8

Investeringar finansierade via leasing 44,7 62,4

ADAAB

Omsättning (mkr} 6618 5968

Resultat före dispositioner och skatt (mkr) 4 3,6 44,6

Medelantal anställda årsarbetare 590 616

Löner och andra ersättningar (mkr}

till styrelse och verkställande direktör 0,7 0,7

till övriga anställda 89,5 82,7

Investeringar (mkr) 12,4 10,7

KONCERNEN

Omsättning (mkr) 12070,3 10866,4

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt (mkr} 200,4 81,6

Medelantal anställda årsarbetare 10678 10 591

VIKTIGA HANDELSER ••

UNDER1990

Under 1990 hade apoteken mellan 70 och 75 mi lj"oner kundbesök Cirka 44, 7 miljoner recipen (läkemedelsposter i ett recept) expedierades. Blodtrycksmedlet Seloken Zoc var det mest sålda läkemedlet.

Apoteket Källan i Burtöjs köpcentrum startade sin verksamhet i september 1990.

Apoteket har specialiserat sig på friskvård och erbjuder bland annat kunderna att genomgå konditionstest och få en bedömning av sin hälsopro fil.

För att utveckla och förbättra verksamheten genom- fördes bland annat följande:

• Nio nya apotek etablerades - åtta vårdcentrals- apotek och ett apotek i köpcentrum. Dessutom öpp- nade ett sjukhusapotek expedition till allmänheten.

Totalt fanns det vid årets utgång 827 apotek med för- säljning till allmänheten.

• Ett 70-tal apotek byggdes om eller flyttades, bland annat för att förbättra informationsmiljön för recept- kunderna.

• I oktober 1990 startades PS-Data, som ägs gemen- samt av Apoteksbolaget AB, ADA AB, Vin & Sprit AB och Systembolaget. Företagets huvuduppgift är att samordna delägarnas dataverksamhet.

• För att effektivisera distributionen av läkemedel och andra varor fattades beslut om att inrätta en ny distribunal i Malmö och att bygga ut distribunalerna i Göteborg och Umeå.

• Beslut fatt ades om att börja uppföra ett utveck-

lingscentrum rA s pvik utanför Stockholm. Anlägg-

ningen plane raKstå färdig 1992.

• ACL (Apotekens Centrallaboratorium) och Apoteksbolagets Produktionsenheter bildade vid årsskiftet en egen resultatenhet.

• 10 000-tals kunder tillfrågades i olika studier om hur apoteken bör förbättra sin service - läkare, receptkunder, handköpskunder, diabeteskunder, kunder som köper smärtstillande medel osv.

• Fem så kallade dosmaskiner installerades på olika platser i landet. Detta för att kunna förbättra servicen till patienter inom hemsjukvården och äldreomsorgen när det gäller dosförpackade läkemedel. Antalet dos- expeditioner ökade med 25o/o jämfört med 1989 och uppgick vid årsskiftet 90/91 till cirka 25 000.

• En försöksverksamhet med elektronisk recept- överföring från läkare till apotek (RATS) påbörjades på fem vårdcentraler. Därmed har apoteken kunnat förbättra sin service till allmänheten, främst när det gäller säkerhet och snabbhet.

• Utbyggnaden av apotekens terminalsystem med kassafunktioner fortsatte. Vid årets s lut var 350 termi- naler med streckkodsläsare installerade på 140 apotek.

• För att öka kunskapen hos allmänheten genom- förde apoteken ett antal informationsaktiviteter, bland annat "Glömd tablett gör ingen nytta", "Läke- medel och äldre", "Förkylning" samt "Lindriga hud- åkommor (eksem och fotsvamp)".

• För att öka informationen kring två av våra folk- sjlikdomar publicerades broschyrerna " Ryggont"

och "Allergi-Astma".

• Med hjälp av det nya systemet för lokal förskriv- ningsstatistik genomförde apotek och läkare gemen- samt ett hundratal studier, som dels ger läkarna en bild av den egna läkemedelsförskrivningen, dels blir ett underlag för diskussioner om bästa läkemedelsvaL

• För att aktivera arbetet med att uppnå en optimal läkemedelsanvändning genomfördes en serie semi- narier med landets läkemedelskommitteer.

• För att säkra tillgången på välutbildad apoteks- personal anordnade apo teken ett s tort antallokala rekryteringskampanjer riktade till ungdom.

Ju fler

desto svårare.

Med informationsaktiviteten "Läkemedel och äldre" ville apoteken förbättra kommunikationen

med de äldre ktmderna och göra det enklare för dem att följa läkemedelsordinationen.

VD KOMMENTERAR

Under 1990-talet kommer frågeställningarn a kring den

off~ntliga

sektorn bland annat att foku sems på åtgärder som kan effektivisera den offentliga servicen.

Detta intresse kommer då inte bara att riktas mot den

offentliga service som för dagen drivs i myndighets-

form, utan i minst lika hög gmd mot offentlig service

bedriven i aktiebolags form. Verksamhet och o r ganisa-

tionsutveckling kommer att ställa stora krav på flexibelt

handlande, fortlöpande kompetensanpassning och för-

ändrings benägenhet.

H öjda krav innebär självfallet ett ökat tryck mot Apoteksbolagets effektivitetsmåL Till detta kommer att vi, såvitt jag kan se, på intäktssidan kan komma att mötas av ändrade förutsättningar genom förändringar av exempelvis grunderna för läkeme- delförsäkringen. På många håll och i många samman- hang pågår diskussioner och analyser som rör såväl struktur- som finansieringsfrågor inom hälso- och sjukvården. Gemensamt för dem alla är strävan att finna mer kostnadseffektiva lösningar än dagens.

Detta kommer troligen att ta sig uttryck i ett experi- menterande med olika modeller. Med vår i dag starkt decentraliserade och målstyrda organisation har vi goda möjligheter att aktivt medverka i sådana expe- riment på såväl regional som lokal nivå.

1990 års resultat

Under 1990 förbättrades Apoteksbolagets resultat jämfört med 1989. Sett mot bakgrunden av de inves- : teringar som företaget för närvarande genomför eller

står i begrepp att genomföra borde dock resultatet vara bättre. I år och under de närmaste åren kommer tillbyggda (Umeå och Göteborg) eller nybyggda (Malmö) distribunaler för partihandelsverksamheten att tas i bruk. Parallellt med dessa investeringar löper förnyelse· och nyinvesteringsprogrammen för apo- teksverksamheten, vilka omfattar ny-, om- eller till- byggnad av cirka 70 apotek per år. Målet är att vi genom investeringsprogrammen även fortsättningsvis ska kunna hålla de lägsta distributionskostnaderna i Europa. I detta ryms även helhetssynen att kunna upprätthålla en god läkemedelsservice i såväl tätort som glesbygd.

För ett offentligt ägt företag utan vinstmaximering som mål, och där försäljningsintäkterna i stor ut- - sträckning skattefinansieras, kan en förbättring av

resultatet inte i första hand sökas genom åtgärder på intäktssidan. I stället måste vi rikta kraftfulla åtgär- der mot kostnadssidan genom särskilda program och

Q

^l

genom idog vardagsrationalisering. Glädjande nog

'-"' kunde produktiviteten höjas också under 1990, och

målet att årligen förbättra produktiviteten med om- kring två procent har kunnat uppnås sett över en längre tidsperiod.

Nya metoder föratt mäta. verksamhetens kvalitet En för Apoteksbolaget relevant fråga är avvägningen mellan kostnader och service.- Hur mycket och inom vilka områden bör ytterligare resurser sättas in för att vi ska kunna förbättra servicen till kunderna?

Sådana och närbesläktade frågor måste alltid stå högt på dagordningen i ett företag som har ambitio- nen att sätta kunderna i centrum. U n der 1990 har vi också - tillsammans med forskare vid University of Michigan - kunnat utveckla nya metoder för att mäta hur våra kunder upplever kvaliteten inom olika serviceavsnitt, men också mäta var ökade resursin- satser skulle skapa bästa kundnyttan.

Detta utvecklingsarbete har gått hand i hand med ett fortsatt systematiskt nyttjande av tidigare använ- da undersökningsmodeller, till exempel PDS-studier.

Det är min förhoppning att vi snart ska finna ett gemensamt mått som beaktar såväl ekonomiska pro- duktivitetsmål som kundernas upplevelse av vår läkemedelsservice, dvs ett samlat effektivitetsmått för hela verksamheten. Jag är personligen övertygad om att de apotek som kunderna anser ger god service också uppvisar hög ekonomisk produktivitet och hög arbetstillfredsställelse hos de anställda.

Höga krav på kvalitet, kunskap och kompetens

Vi kan med tillfredsställelse konstatera att apoteken i SIPU:s serviceundersökning också för 1990 rankas högst av konsumenterna när det gäller att rangordna olika officiella och halvofficiella verksamheter.

Om vi även i framtiden ska kunna försvara den positionen krävs att vi i företaget kan upprätthålla en hög kvalitet, kunskap och kompetens. För detta krävs bland annat en oförändrat hög utbildningsstandard, såväl internt som externt, och att antalet högskole- platser är tillräckligt för att täcka den framtida efter- frågan på arbetskraft med farmaceutisk utbildning.

Det krävs en effektiv basverksamhet, som genom god ekonomi genererar resurser för vidareutveckling av anställda, arbetsmetoder, rutiner, utrustning och inredning till gagn för dagens och morgondagens kunder. Denna strävan att ständigt utvecklas illustre- ras i den årsredovisning som Du just nu håller i han- den. I den försöker vi ge en bild av vad vi menar med service- och kompetensutveckling.

AkeHallman

APOTEKSBOLAGETS SERVICE- OCH KOMPETENSUTVECKLING

"fag skulle leva bm utan mdio eller television och jag skulle till och med i nödfall klara mig utan elektriskt ljus. Men jag ryser vid blotta tanken på att behöva genomgå tortyren att dm ur en visdomstand utan lokal- bedövningeller, ännu värre, få en lem amputerad eller att undergå en blindtarmsoperation utan att vara sövd."

Dessa tankar yttrades redan 1963 av den engelske biokemisten professor Ernst Boris Chain, men de är fortfarande allmängiltiga.

L äkemedel är nödvändiga. Åtskilliga människor kan i dag leva ett normalt liv utan smärta och annat lidande, tack vare läkemedel. För andra inne- bär medicinen att deras besvär reduceras. Och för ett mycket stort antal människor är den direkt livsav- görande.

Många människor i Sverige har sålunda mer eller mindre stort behov av läkemedel, och Apoteksbola- get har åtagit sig ansvaret för att hela vårt vidsträck- ta land ska ha en god läkemedelsförsörjning. Det innebär både en effektiv distribution av läkemedlen och en riktig information kring varorna, så att de an- vänds på bästa möjliga sätt och tilllägsta möjliga kostnad. Allt detta finns angivet i avtalet mellan sta- ten och Apoteksbolaget

Apoteken tillhandahåller inte bara läkemedel. Det ingår också i deras uppgifter att sälja kompletteran- de varor inom hälso- och sjukvårdsområdet. Detta ska ske i fri konkurrens och med lönsamhet.

Målet för vår verksamhet

Säkerhet och kunskap, kompetens och service är

honnörsord på landets apotek. Med detta som

utgångspunkt har Apoteksbolaget utformat de mål som omfattar företagets cirka 12 000 anställda.

Apoteken ska motsvara kundernas krav när det gäller:

- Tillgänglighet. Läkemedlen ska finnas till hands när kunden behöver dem. Tillgängligheten ska vara sådan att läkemedelsbehandlingen kan genom- föras på ett tillfredsställande sätt.

- Säkerhet. Kunderna ska kunna lita på att läke- medlen och de andra varorna expedieras säkert och kunnigt. Detta innebär dels att apotekspersonalen ska expediera rätt läkemedel, dels att de ska åtgärda eventuella fel som kan ha uppstått när läkaren skrev ut receptet.

- Rätt val. Apotekspersonalen ska ge sådan munt- lig och skriftlig information tillläkare och andra för- skrivare att dessa kan göra bästa möjliga läkemedels- val, både ur terapeutisk och ekonomisk synpunkt.

- Rätt användning. När kunden får sin medicin eller annan vara ska han eller hon veta varför den ska tas och hur den ska användas.

Kundernas mångfald

Apoteken har mellan 70 och 75 miljoner kundbesök varje år. Kunderna är sinsemellan mycket olika. De är gamla eller unga, sjuka eller friska. De är indivi- der, var och en med sina speciella förutsättningar, behov och önskemål.

Många kommer till apoteket för att hämta ut sin medicin. Andra kommer dit för att köpa friskvårds- produkter eller receptfria läkemedel och på egen hand vårda sin hälsa. Somliga är ombud för en anhö- rig, andra är där i egenskap av hemvårdspersonaL

Läkarna är liksom distriktssköterskor och övrig sjukvårdspersonal en annan viktig kundgrupp för landets apotek.

En del kunder har sålunda stora kunskaper om läkemedel och hälsovård, medan de flesta vet ganska lite om läkemedelsanvändning, dosering och biverk- ningar.

Verksamheten är beroende av kunderna

Kunden står i centrum. Det är en viktig förutsättning för Apoteksbolagets utveckling när det gäller verk-

Distributionen av läkemedel ska vara rikstäckande. I glesbygde1·na kan apoteken sända medicinen hem till

kunderna med hjälp av lantbrevbäraren . Stoeriges nordligaste apotekskund bor norr om Karesuando i Lappland.

God service bygger

på

apotekspersonalens engagemang, omtanke och respekt för kunden.

samhet, kompetens, organisation och teknik. Men god service till kunderna är inte en fråga om att använda särskilda tekniker eller standardiserade beteende- modeller. God service är ett förhållningssätt, en atti- tyd som speglar att vi inser att det är kunderna som ger oss vårt existensberättigande.

God service handlar om att lösa problemen när de uppstår. Service bygger på omsorg och omtanke, respekt för och närhet till kunderna.

Verksamheten är beroende av de anställdas kompetens Apoteksbolagets samlade kompetens består av de' .·

kunskaper och ideer samt den initiativkraft, arbets- vilja och motivation som varje anställd har- och på hur organisationen tar vara på detta.

För att verksamheten, och därmed kundservicen, ska kunna utvecklas, måste personalens kompetens anpassas till de nya kraven. Personalens kompetens- utveckling gör det i sin tur möjligt att ytterligare utveckla verksamheten.

Ett omfattande utbildningsprogram

Med kompetens menar vi i Apoteksbölaget goda kunskaper samt förmågan att omsätta dessa kunska- per i arbetet. Vi utvecklar vår kompetens dagligen, i kontakten med kunderna och i samarbetet med kollegorna.

Men företaget har också ett omfattande utbild-

ningsprogram, som stöder kompetensutvecklingen

och ger personalen möjlighet att hålla sig a jour med

förändringarna inom olika sakområden. En del av

kurserna ordnas centralt. Andra planeras och genom-

förs lokalt i de olika apoteksgrupperna, ute på apote-

ken eller på de övriga arbetsplatserna i företaget.

Personalutvecklingen styrs av företagets mål

Personalutvecklingen ska var funktionsinriktad. Det är en grundide i Apoteksbolagets personalpolitik.

Varje anställd ska få - och har rätt att få - den ut- bildning som han eller hon behöver för att klara sina arbetsuppgifter.

En annan grundläggande ide är att människor har olika motivationsfaktorer, dvs de påverkas, styrs och uppmuntras av olika saker. För en del är uppskatt- ning och trygghet viktigast. Andra stimuleras mer av att få göra ett fullödigt professionellt arbete. Och åter andra har makt och inflytande som sina mest fram- trädande drivkrafter, eller belöningar i form av ägo- delar och pengar.

Om man vill att människor ska arbeta, anstränga sig lite extra, utvecklas, förändras, lära sig nya saker eller ta sig an en ny uppgift - då måste man enligt företagets politik utgå ifrån det som är varje individs specifika drivkraft eller motivationsfaktor och belö- na i förhållande till detta.

Som en konsekvens därav måste utvecklingspro- gram och belöningssystem byggas utifrån enskilda individer och inte som syst em för hela kollektiv eller alltför stora grupper.

Gemensamt ansvar för kunskap och kompetens

Varj_ e anställd har ansvar för sin egen utveckling, pro- fessiOnellt och personligt. Och varje chef ans varar för att medarbetarna har den kompetens s om arbetsupp-

gifterna kräver eller får den utbildning som behövs.

Under planeringssamtalen har chef och medarbeta- re goda möjligheter att diskutera aktuella och kom- mande utvecklingsbehov.

En decentraliserad organisation

Lika men ändå olika - det är betecknande för de 827 apotek som har försäljning till allmänheten. Det stora apoteket mitt i stans köpcentrum skiljer sig vad gäller sortiment och utformning från apoteket vid vårdcen- tralen i förortsområdet. En god service förutsätter att apoteken anpassar sig till den lokala omgivningens krav.

Sedan några år pågår ett aktivt decentraliserings- arbete i företaget. Varje apotek, från Ystad till Kiruna, ska själva utforma sin verksamhet med Apoteksbola- gets mål och ramar som grund.

En decentraliserad organisation ger möjligheter till högre kvalitet i verksamhet och beslutsfattande. Den ger också utrymme för initiativ och utveckling på det lokala planet. I ett decentraliserat företag har våra anställda dessutom bättre förutsättningar att känna tillfredsställelse i sitt arbete.

För att Apoteksbolagets decentralisering ska fungera måste förtaget styras via tydliga mål och vär- deringar, inte via detaljerade direktiv. Målen och vär- deringarna ska vara kända och accepterade av alla i företaget och ge den nödvändiga vägledningen i olika arbetssituationer.

Apote~e_t Hj~rten

i Brösarp. Apoteke n anpassar sig till omlandets behov

o ch sk:l}er stg därför vad gäller utformning och sortiment.

Kundernas omdöme

- vår drivkmjt

'1a förstårinte varför det ska ta,sd

/Ji.lf~

tid ~tt hämta fram en pillerburk.

'']ag har m ycket stort förtroende för apoteksJ;ersonalen.

De kan sin sak. "

5

4

3

2

Apoteksbolagets huvuduppgift är att - med ensamrätt - bedriva detaljhandel med läkemedel. Företaget befinner sigalltså i en monopolsituation närdet gäller läkemedelsförsäljningen.

Apoteksbolaget harinte vinstmaximering som mål.

Bolaget ska i sin roll som läkemedelsdistributör och informatör verka för att kostnaderna för sjukvården hålls så låga som möjligt.

M ^en även om drivkrafterna för företagets huvud- verksamhet inte är faktorer som konkurrens och högsta möjliga lönsamhet, är det alltid kunder- nas värdering av vår service och kompetens som är avgörande för bolagets ekonomi.

För att få reda på kundemas uppfattning i olika frågor genomför de enskilda apoteken regelbundet undersökningar, t ex PDS-studier (Problem Detec- tion Studies) och servicemätningar. Dessutom ingår apoteken i större service- och kvalitetsmätningar som görs av fristående institut, bland annat Statens Institut för Personalutveckling.

SIPUS SERVICEBAROMETER 1990

ATIITYD

-

'VM _{~H D}

- L

x

>-

o

A-SJ

B -Posten C -Postgirot D -Tullen

l

1 25

E - Skattemyndigheten F - Försäkringskassan G - Televerkat

H -Trafiksäkerhetsverket l - Vägverket

K R

l

50

J - Centrala studiestödsnämnden K - Arbetsförmedlingen

L - Statens Pris-/Konkurr.verk SPK

c ^o

8 Tp Rcf

. r-

L.

l

75 100

ERFARENHET

M - Konsumentverket N - länsstyrelsen O -Apoteken P - Svensk Bilprovning R -SAS

S - Systembolaget T -Polisen U - Sjukhusen V - livsmedelsverket X - Invandrarverket Y - Naturvårdsverket

I förhållande till de övnga företagen och myndigheterna i undersöknt'nge n har kunderna både stor erfarenhet av apoteken och en mycket positiv inställning till apotekens service.

.. 16.00

Kunden deltar

i

en servicemätning

på

apoteket Svalan i Täby.

Servicemätningar

"Man får vänta länge på medicinen."

"Apotekspersonalen är kunnig."

"Det går fort att handla receptfritt!'

Detta är några av de påståenden, eller servicepara- metrar, som kunderoa får ta ställning till när de deltar i apotekens lokala servicemätningar. Undersökningar- na är enkla att genomföra och ger en bra och kontinuer- lig bild av kundemas syn på den service de får.

Under 1990 gjordes ett par hundra servicemät- ningar ute på landets apotek.

VAD TYCKER DU OM VAR SERVICE?

Påståenden om servicen på 200 Apotek; medelvärden

Man Il r vanta Iange på med~etnen Apotekspersonalen ar lrunmg Apotekets varor ar ofta slut Personalen ar vanlig och IJ&netv Ost går fort att handla receptfr Oppe! pAttder som passar mtg VIll kunna prata mer ostort Veta mer om receptfna varor Mer tid for rådg1vntng behovs Apotekets totala semce ar bra

o

2 3

NIIJ, abeoM tnte NeJ, knappat!t Ja.' nlgon m!n Ja abeetUI

PDS-studier

I PDS-studierna rangordnar apotekskunderna en mängd utvalda problem efter sina önskemål om bätt·

re service. Metoden är mycket åtgärdsinrikta d.

Därför används PDS-undersökningar framför allt i samband med förändringar i apotekets verksamhet.

Under 1990, inför det så kallade Diabetesåret 1991, gjorde apoteken och sjukvården tillsammans ett stort antal PDS-studier riktade till människor med diabetes. I Sverige finns det ungefär 200 000 personer med den sjukdomen.

Omkring 10 000 diabetiker, bosatta på cirka 120 orter runt om i landet, fick möjlighet att sätta betyg på den service de får på sitt lokala apotek, på sjuk- hus och vårdcentraler. Överst på vad som kan kallas en landsomfattande tio-i-topp-lista fanns bland annat önskemål om att få veta mer om sårvård och fotvård.

Man ville också att apoteken och sjukvården skulle förbättra demonstrationen av hjälpmedel samt ge tydligare besked om medicinernas biverkningar. Och man önskade att allmänheten skulle få en modernare bild av sjukdomen diabetes och de problem som den medför. Undersökningarna fortsätter under 1991.

Apoteken och sjukvården samarbetar för att åtgär- da de problem som har påtalats genom kundunder- sökningarna. Människor med diabetes får därmed bättre service och ökade kunskaper om sin sjukdom, och allmänheten informeras om diabetes och om hur den bäst förebyggs. Genom PDS-studierna har patienterna också fått en ny röst med vilken de kan påverka vårdens kvalitet.

Index för kvalitet

Kvalitet är en av apotekens starkaste sidor. Det visar en rad undersökningar som har gjorts bland våra kunder. Men kundens uppfattning om kvalitet beror inte bara på företagets produkter utan i högsta grad också på dess tjänster. Det finns ett viktigt samband mellan kvalitet, nöjda kunder och lönsamhet.

Mot denna bakgrund har Apoteksbolaget de se- naste åren sökt ett sätt att mäta kvaliteten i verksam- heten. Under 1990 har vi testat en sådan metod på ett antal apotek.

Mätmetoden QSP- Quality-Satisfaction-Profit - räknar fram ett kvalitetsindex och identifierar vilka kvalitetsaspekter som är viktigast för kunderna.

Den första QSP-studien visar att kunderna upp- lever apotekens kvalitet totalt sett som hög; apoteken får alltså ett högt kvalitetsindex. Förbättringar be- träffande personalens kunskap, inlevelseförmåga, snabbhet och servicevilja skulle kunna höja kvalitets- indexet ytterligare. Detsamma gäller förbättringar i apotekets miljö.

De faktorer som påverkar kvalitetsindexet skiljer sig mycket från apotek till apotek. Det beror bland annat på att kundsammansättningen varierar. Kun- demas behov och krav på service är därmed olika.

QUALITY- SATISFACTION- PROFIT (QSP)

<(

er:

"'

L H

G A

_ F _ ~ - - - - 1 - - - c

<(

er:

ID

w er:

o z

~

M

UTEN

B

A ⁼ Sortimant/pris/kvalitet B = Öppethållanda C = Sortiment/bredd D = Muntlig information E = Skriftlig information F =Läge

G = Service/snabbhat

J

BETYDELSE

H - Personalens kunskap l - Apoteket

SlOR

J

=

Personalens inlevelseförmåga K - Sortiment/tillgänglighet L - Kommunikationsförmåga M - Information/frågor

Den

här QSP-studien, där cirka 200 kunder de lwg, visar det

genomsnittliga resultatet från 14 apotek. För att kunna höja

kundernas uppfattning om kvaliteten, måste apoteken förbätt-

m sin service i now något område som "tigger i det nedre högra

fältet. För att int e" betyget ska sänkas måste de områden s om

ligger

i

det övre·Mgro fältet behålla sin placering.

"Äntligen en ombonad apoteksmiljö", sade en av kunderna

på

det totalrenoverade apoteket strutsen i Göteborg. Under 1990 förbättrade man kundernas informationsmiljö genom att ta fram och restaurera apoteksinredningen från fordom·

dags. Inför den omfattande ombyggnaden gjorde man PDS- undersö kningar för att ta reda på kundernas önskemål om en förbättrad service.

Pilotstudie bland läkare

Under 1990 har Apoteksbolaget med samma metod undersökt hur läk arna ser på apotekens service. I en liten pilotstudie framkommer det bland annat att de tillfrågade läkarna i hög grad uppskattar m öjligheten att ta del av apotekens lokala förskrivningsstatistik Genom den kan läkaren granska sin egen förskriv·

ning av läkemedel och se vilka mediciner som han eller hon har för vana att ordinera sina patienter. På samma sätt kan läkarna på en hel vårdcentral eller i ett landsting studera sitt förskrivningsmönster.

Metoden och frågeställningarna i QSP-undersök·

ningarna kommer under 1991 att förfinas och utvär·

deras i några apoteksgrupper.

Hur ser svensken på läkemedel och läkemedelsinformation?

"Är läkemedel detsamma som botemedel?"

" Hur stort inflytande vill man som patient ha över sin behandling?"

" Motsvarar apotekens information kundernas för·

väntningar?"

"Är medicin och läkemedel samma sak?"

Allmänhetens svar på dessa och många andra frå·

gor om läkemedel fick vi i en attitydundersökning so m gjordes på försommaren 1990. Studien utfördes av Åke Wissing & Co på uppdrag av Apoteksbolaget

1990 utgjorde receptläkemedlen över 60% av före·

tagets försäljning . Antalet redpen (läkemedels poster i ett recept) var cirka 45 miljoner.

Receptkunderna är alltså företagets viktigaste kundgrupp . Genom attitydundersökningen fick vi kunskap om hur apoteken skulle kunna förbättra kommunikationen med och servicen till dessa kun·

der. Omkring 1000 personer mellan 16 och 75 år be·

Yngre människor har ofta större krav på service än vad äldre

pe rsoner har. Det visar unde rsökningar från flem företag, och

det återspeglar sig även i apotekens serviceund ersökningar.

svarade den skriftliga enkäten, som innehöll drygt 100 påståenden. Svarsfrekvensen var 95 procent.

Sammanfattningsvis visade studien att receptkun- derna har en övervägande positiv inställning tillläke- medel och till de olika formerna av läkemedelsinfor- mation som de får från apoteket.

Men det fanns också negativa röster, vilket visar att informationsbehovet bara delvis är tillgodosett.

Nästan alla i undersökningen ansåg det viktigt att känna till mer om läkemedlens effekter och dess biverkningar. Och många vill vara med och bestäm- ma vilka läkemedel de ska behandlas med.

Mycken osäkerhet och oro skulle kunna undvikas genom att apotekspersonalen utökar stödet och sprider ytterligare kunskap till sina receptkunder.

Utvecklingen av apotekets tjänster , såväl gamla som nya, måste därför fortsätta.

Hur vill svenskarna vårda sin hälsa på 2000-talet ? Svaret på frågan har stor betydelse för hur Apoteks- bolaget ska driva sin kommande verksamhet. Därför genomfördes under 1990 en marknadsundersökning,

där människor runt om i Sverige i personliga djup- intervjuer diskuterade faktorer som i framtiden är viktiga för hälsan. Tankarna rörde sig mest om frisk- vård, helhetssynen på hälsa samt om kost och miljö.

- I framtiden har svenskarna inte råd att vara sju- ka, tror många av de intervjuade. Därför kommer en förebyggande, effektiv friskvård att bli allt viktigare.

Det blir också nödvändigt att se till hela människan när det gäller såväl friskvård som sjukvård. Apote- ken, med sitt stora förtroendekapital och sin kunskap, kan medverka till detta.

Kosten och dess önskade respektive icke önskade komponenter som fibrer, kolesterol och fetter hamnar i fokus i framtiden, tror en del av de intervjuade.

Hälsosam kost kommer därför att utvecklas och för- bättras. Apoteken kan bidra med vägledning när det gäller utbudet och dessutom erbjuda egna alternativ, menar man.

Miljön diskuterades i första hand utifrån natur och omgivning. Där kan apoteken ta sitt ansvar genom att använda miljövänliga returförpackningar, anser de intervjuade.

Många sjukdomar, som kräver dyra mediciner, bervr på att människor lever fel.l}tt sätt att minska läkemedelskostnader- na är att medverka till att

så

få som möjligt drabbas av dessa jellevnadssjukdomai,, Oriente ring är en bra symbol för ett hälsosammar e levnadssätt. Därför stöder apoteken Tiomilaorienteringen. '';' . · .

)

\

J

Personalutbildning för alla behov

Personalutbildning är särskilt viktig i ett företag mr .Ji

t>:•.ork~!t

hti::ra

l:mt• pli saf.rrltel

och

~nu ^1.

I Apoteksbolaget arbetar inte bara människor med farmaceutisk utbildning, dvs apotekare, receptarier och apotekstekniker. Företaget har också ekonomer, jurister, beteendevetare och andra yrkesgrupper, som kontinuer- ligt utvecklar sin kompetens utifrån de speciella krav som verksamheten medför.

A poteksbolaget satsar därför mycket på personal- utbildning och personalutveckling.

- Vi kan erbjuda en mycket stor mängd kurser, seminarier och temadagar, säger utbildningschefen Ulla Berg. Dessutom producerar vi videofilmer och

~-- try~kt

utbildningsmateriaL

- Farmaci utgör givetvis en stor del av utbudet, fortsätter hon. Administration och data är ett annat viktigt område. Liksom chefsutbildningarna och Ledarsko lan.

Chefskurserna syftar till att göra cheferna mer pro- fessionella som chefer. De ska bli medvetna om att chefskapet är ett yrke i sig.

- Vi har omkring ett tusen städerskor i företaget också, berättar Ulla Berg. Därför har vi särskilda utbildningar för städledare och kurser i bland annat städekonomi.

Under senare år har Apoteksbolaget satsat allt mer på kurser i kommunikation och information

Ulla Berg är chef för Apoteksbolagets utbildningsenhet.

samt i hur man hanterar konflikter och utvecklar gruppsarnar bete.

-Utbildningar som ökar individens självkänne- dom och självförtroende är viktiga i ett företag med massor av kundkontakter, säger Ulla Berg, och dessa kurser är mycket efter frågade ute på apoteken. Vi har till exempel kundser viceutbildningen. Den är uppdelad i fyra moment, nämligen självförtroende, kommunikation, stress/press/prestation och sam- arbete.

- I självförtroendekurserna bygger vi huvudsak-

ligen på deltagarnas styrkor och går inte så mycket in

på deras svagheter, fortsätter hon. På kurserna i själv-

Städerskorna utgör en stor yrkesgrnpp inom Apoteks bolag et.

Därför har företaget särskilda utbildningar för städledare och kurser i bland annat städekonom i.

kännedom däremot, måste deltagarna vara beredda att arbeta inte bara med sina starka sidor utan även med de svaga.

Kunskaper och insikter som berör den personliga utvecklingen behöver underhållas och späs på konti- nuerligt.

Lokala uppdrag

På utbildningsenheten ser man helst att så många kurser som möjligt anordnas lokalt. Då når man ut till flest anställda.

- Det händer ofta att vi håller till på ortens apo- tek, vilket inte alltid

är

så glamoröst. Men det är pedagogiken och inlärningen som är det viktiga och inte miljön. Personalutbildning ska inte ses som be- löning och semester, betonar Ulla Berg.

De sju utbildningsledarna på huvudkontorets ut- bildningsenhet hjälper till att utforma den lokala ut- bildningen . Var och en av dem är specialiserad inom ett visst ämnesområde. Dessutom anlitar man exter- na konsulter.

- När det gäller uppdragsutbildningen styrs kur- sens utformning och innehåll helt av de lokala be- hoven. När den grupp som beställer utbildningen tvingas formulera sina behov, känner de sig också mer delaktiga och ansvariga för att kursen ska få ett lyckat resultat. De går in för u tbildningen med större allvar. Allt detta är mycket positivt, menar Ulla Berg.

- Det rent inlärningsmässiga är den största vins- ten med den lokala utbildningen, fortsätter hon. Vid de centrala kurserna riskerar man ofta att tappa

många av sina nyvunna kunskaper under den tid som r )

går mellan utbildningstillfället och den praktiska till-

~

lämpningen där hemma. Vid de lokala utbildningar- na minskar denna klyfta.

De skräddar sydda lokala kurserna kan omfatta hela personalen på ett apotek, vissa personalkategorier ) eller bara några nyckelpersoner. När alla i en arbets- grupp har fått samma utbildning är det lättare att omsätta de nya kunskaperna och insikterna i praktis- ka förändringar på den egna arbetsplatsen.

Kunskap ska spridas som ringar på vattnet

Det man som anst älld får lär a sig på någon av kurser- na ska, enligt företagets personalpolitik, inte i första hand ses som en personlig egendom.

- Kunskap erna och utvecklingen är inte enskild egendom utan för etagets, säger Ulla Berg. Man får ju utbildningen för att hela verksamheten ska ut- vecklas. Därför bör man dela med sig av sina nya kunskaper till arbetskamraterna.

Modellen föreställer Apoteksbolagets blivande Utvecklingscentrnm vid Aspvik

i

stockhalms skärgård. Aspvik ska

i

första

hand användas för intern utbildning och skavamen naturlig träffpunkt där man utvecklar nya ideer och produkter.

Fortbildning om läkemedel

Utvecklingen på läkemedelsområdet går snabbt. 1990 registrerades 231 nya läkemedel

i

Sverige.

Läkemedelskunskap utgör den fasta grunden i apoteks- personalens kompetens. Men utvecklingen på läkeme- delsområdet är snabb och expansiv. 1990 registrerades 231 nya läkemedel, och ett hundratalförsvannfrån apotekens hyllor. Apotekspersonalen måste hålla sina kunskaper levande genom att ständigt forlbt'lda sig.

Dartbildningen sker först och främst i det dagliga

r arbetet, det vill säga när man expedierar recept eller löser läkemedelsproblem vid disken eller i tele- fonen. Personalen på apoteket diskuterar och reflek- terar sinsemellan kring till exempel: "Vilka informa- tionsbehov har våra kunder? Vad kan vi göra bättre?

Fattas oss någon kunskap för detta?"

Personalen får också en mer organiserad fortbild- ning inom olika läkemede lsgrupper. Som bas för detta

finns bland annat en meny av självstudiematerial, an- passad till de olika funktionerna på apoteket.

Informationsledare och informationsapotekar e

På varje apotek finns en informationsledare, som har ansvar för att den interna informationen och utbild- ningen ska fungera på arbetsplatsen. I var och en av de 40 apoteksgrupperna (omfattande cirka 20 apotek) finns dessutom en eller flera informationsapotekare.

De har bland annat till uppgift att bibehålla och utveck- la den farmaceutiska kompetensen hos personalen i gruppen.

Informationsapotekaren u tbildar också de apoteka-

re som arbetar med information till läkare . Dessutom

undervisar han eller hon apotekens informations-

ledare.

Att leda förändringsarbete

Omvärlden förändras allt snabbare, stundtals i häftiga kast som är svåra att förutse.

Nya behov och önskemål från kunder och intressenter ökar kraven på snabba förändringar också inom Apoteksbolaget.

De anställdas benägenhet att förnya verksamheten måste vara hög, liksom deras förmåga att medverka i de nödvändiga reformerna. Annars halkar företaget obönhörligen efter.

M en för att verksamheten ska kunna förändras och utvecklas måste människorna som arbetar i den ständigt vara beredda att ändra sitt beteende.

Detta sker via förståelse och insikt, men också genom träning - ett arbetet som ofta är både mödosamt och svårt. Processen underlättas dock om chef och med- arbetare har samma grundsyn på hur man tar vara på förändringsviljan när den uppstår i det dagliga arbetet.

Projekt Förändringsledning

Projekt Förändringsledning (PFL) tillkom för att apoteken lättare skulle kunna genomföra såväl egna planerade som av omvärlden påkallade plötsliga för- ändringar.

Under 1990 utbildades sammanlagt cirka 1000 apotekschefer och deras medarbetare i konsten att leda respektive arbeta med förändringar. Dessa per- soners förändringskompetens ska genomsyra det dagliga arbetet och på så sätt föras ut till alla anställ- da på de cirka 850 apoteken.

- I ett förändringsarbete måste alla på arbetsplat- sen vara med, säger Nils-Olof Strandqvist, chef för Kvalitetsenheten och ansvarig för Projekt Föränd- ringsledning.

Nödvändigt att skilja på mål och medel

med fel saker. För att företaget ska nå sina övergri- pande mål är det förstås så att vi måste arbeta med rätt uppgifter och koncentrera resurserna på dem.

Vardagsnära projekt målsätts

Som ett resultat av Projekt Förändringsledning har personalen på landets apotek startat en mängd stora och små målsatta projekt. De flesta är mycket var- dagsnära. Några behandlar nya områden, till exem- pel sjukvårdens förändrade organisation.

På en del apotek har man satt som mål att öka per- sonalens engagemang, arbetstillfredsställelse och/

eller kompetens. Andra formulerar mål som syftar till att förbättra apotekens service gentemot enskilda apotekskunder eller mot sjukvården.

~/ J

)

Med Apoteksbolagets övergripande mål som utgångs- punkt har kursdeltagarna fått träna sig i att sätta tyd- liga, tidsbestämda, utmanande, realistiska och mät- bara mål för sin verksamhet.

Nils-Olof Strandqvist är ansvarig för Projekt Förändrings ledning.~

- När man formulerar mål, som bryts ned på de olika nivåerna i företaget, skapas intresse och enga- gemang hos de anställda. Var och en tar ansvar för sin personliga insats. Det innebär att cheferna måste försöka undvika att lägga sig i vilka medel en medar- betare väljer för att nå just sitt mål, betonar Nils-Olof Strandqvist. Det är resultatet som räknas.

-Att skilja på mål och medel är svårt, men nöd- vändigt, fortsätter han. Särskilt i stressituationer har vi en tendens att kasta oss in i olika aktiviteter (medel) utan en tanke på det egentliga målet för verksamhe- ten. Vi arbetar kanske intensivt och skickligt- men

Apoteksgruppen i norra Norrbotten har som ett av sina mål att förbättra personalens tillfredsställelse i

arbetet, vilket i sin tur ökar kvaliteten på kundser- vicen. Detta vill man åstadkomma bland annat genom att förbättra kommunikationen mellan de anställda på apoteken, så att den blir både rakare och mera konstruktiv.

Apoteken i lönköpings län har med hjälp av den så

kallade kvalitetsindex-metoden (QSP) identifierat

områden där man kan förändra och förbättra sin ser-

vice gentemot kunderna. Dessa förändringsprojekt

tas in i den normala driftplanen och genomförs under

1991 enligt de nya insikter och färdigheter som Pro-

jekt Förändriqgsledning har gett.

Chef eller inte? - Ledarskolan kan ge svar

Apoteksbolagets Ledarskola startades för att trygga företagets försörjning av chefer.

Den som var villig att åta sig ett chefsjobb skulle få en ordentlig chefsutbildning

Anita Måremo är c hef/f-dr Apoteksbolagets Ledars kola.

(

-...,

. .

Delta garna i Ledarsiwlan har möjlighet att välja en fadder s om stöd och samt alspartner. Man träffas bdde på arbetet och mera privat, som här på konstmuseet Louisiana ula!! f ör Helsingör. Fadder är apoteksdirektör Bo Ivarsson i A ngelholm;

hans elev heter Eva Christiansen och är från Helsingbor g.

- _...

~._,-

T ^T åra anställda ska vara väl förb eredda och så

V långt som möjligt veta vad de ger sig in på den dag de blir chefer, säger Anita Måremo, som är bi- trädande chef på personalsektorn och ansvarig för Ledarskol an.

Som namnet antyder är Ledarskola en utbildning i ledarskap och därmed oberoende av den grundut- bildning som den anställde har. Man kan alltså vara farmaceut, ekonom, jurist eller något annat och ut- bildas till ledare genom Ledarsko lan.

Målet med Ledar skolan

Ett av målen med utbildningen är att deltagarna ska bli säkrare och tryggare i sig själva som individer.

De ska också ha utvecklat sin sociala kompetens och vara mer medvetna om sina egna styrkor och svag- heter i förhållande till ett planerat ledarskap. Och de ska vara intresserade av att fortsätta sin egen utveck- ling även efter Ledarskolan.

- För att kunna fun gera bra som ledare måste man känna sig själv och veta var man har sina styrkor, svagheter och begränsningar, säger Anita Måremo.

Det är också viktigt att förstå på vilket sätt det man gör och säger påverkar andra, och hur man själv blir påverkad.

Ytterligare ett önskemål, snarare än ett mål i sig, är att deltagarna genom Ledarskolan ska förändra sitt synsätt från vad som kan kallas ett medarbetar- perspektiv till ett ledarperspektiv.

Leoorskolan ingen garanti för chefsarbete

Ledarskolan är emellertid ingen garanti för att man sedan ska få ett chefsjobb i företaget. Den som går Ledarskolan lovar inte heller att ta på sig ett ledar- skap. Men företaget önskar naturligtvis att den stora investering som denna utbildning innebär ska resul- tera i fler och bättre chefer.

Under tiden i Ledarskolan får deltagarna möj-

lighet att känna efter och ta ställning till om de verk- ligen vill ge sig in i en chefskarriär, säger Anita Måremo. Av dem som hittills genomgått hela utbild- ningen är det knappt en handfull som bestämt sig för att inte satsa på att bli chef eller som vill vänta med det.

- Chefskapet är ett yrke som ställer stora krav.

Det är inte en bisyssla som man sköter vid sidan av sitt grundyrke som farmaceut eller ekonom, betonar hon.

Personlig utveckUng, samhällkunskap och ledarskap De fem första utbildningsperioderna i Ledarskolan är helt inriktade på personlig utveckling. Det handlar om självkännedom och kommunikation, om samar- bete i grupp, förändringsarbete och om konflikthan- tering.

Deltagarna får också genomgå en så kallad person- bedömning. Den ger information om individens ledarstil och vissa råd om hur den fortsatta individu- ella utvecklingen bör utformas.

- I Ledarskolan använder man hela tiden sin egen person som utbildningsmaterial, säger Anita Måremo.

. . l •- .. i;l.-:Jr

·H-t;

..

~--~

- - - - - --

I olika gruppövningar hjälper deltagarna varandra att analysera sig själva och sina olika reaktioner. Det- ta är oerhört krävande, särskilt om man är ovan vid att arbeta med sig själv på det sättet.

Under den sjätte utbildningsperioden får kursdel- tagarna lära sig mer om samhällets hälso- och sjuk- vård. Den avslutande kursen handlar om ledarskap och om chefsarbetet i Apoteksbolaget Då får man möjlighet att knyta ihop företagets chefsfilosofi med de nya kunskaper man har fått om sig själv.

En fadder som stöd

Varje deltagare har möjlighet att välja en fadder som särskilt stöd och samtalspartner under utbildningen.

- Det är helt frivilligt, och kursdeltagarna väljer själva hur ofta de vill ha kontakt med sin fadder, sä- ger Anita Måremo.

Faddrarna är en grupp erfarria chefer i företaget.

De är kunniga och intresserade av chefsutveckling.

Dessutom är de särskilt lämpliga att fungera som mentorer. Faddrarna träffas regelbundet för att utby- ta erfarenheter, och de får fortlöpande information om Ledarsko lan, chefsutveckling och andra aktivite- ter inom chefsförsörjningsområdet

Två kullar har utexaminerats

Sex kursgrupper om vardera sexton personer startar

varje år i Ledarskolan. Till och med december 1990

hade 140 anställda avverkat hela tvåårsprogrammet

190 deltagare· håller på att utbildas, och ungefär 200

står i kö för kQmmande utbildningsplatser.

Q _

c

- De som är färdiga med utbildningen känner sig betydligt säkrare på att de vill bli chefer, konstaterar Anita Måremo. Som kursledare märker jag hur mycket de har utvecklats under utbildningens gång.

När de börjar i Ledarskolan är de lite försiktiga. Men vid slutet av kursen är de säkra och mycket medvet-

na. De har utan tvekan blivit bättre skickade att åta sig ett chefsjobb.

- Ledarskolan är en bra investering för företaget.

Vi vet att man med en god chefsutbildning kan för- bättra kvaliteten i ledarskapet och minska antalet misslyckanden i chefsarbetet, avslutar hon.

Chefsutbildningen

Apoteksbolagets chefsutbildning har strukturerats, s å att den ska ge mycket stora möjligheter till individanpassning.

T Ttbildningsprogrammet består av ett antal

U ganska korta kurser inom olika ämnesområden.

Thnken är att varje chef ska planera sitt eget skräd- darsydda utvecklingsprogram i dialog med sin när- maste chef.

En del kurser är obligatoriska, till exempel intro- duktionskonferensen för nyutnämnda chefer. Där får den nya chefen information om företagets organisa- tion. Dessutom får han eller hon kontakt med huvud- kontorets olika specialistfunktioner.

Grundkurs för nya chefer är en annan obligatorisk utbildning, som handlar om företagets mål och stra- tegier samt om chefens ansvar och befogenheter.

Det finns frivilliga kurser inom personalarbete och ekonomi. Ledarskap och personlig utveckling är an- dra områden som cheferna erbjuds att fördjupa sig i.

Lokal chefsutbildning

Utöver det centrala utbildningsprogrammet kan

apoteksdirektörerna och apotekscheferna beställa

särskilda, lokala aktiviteter. Man kan ordna alltifrån

temadagar och seminarier till minikonferenser inom

sådana ämnen som företagskul tur, arbetsledning på

apotek, kvinnligt och manligt i chefsrollen eller ut-

veckling av ledningsgrupper.

STYRELSE, DIREKTION

OCH REVISORER

Apoteksbolagets styrelse på huvudkontoret

i

Stockholm.

Från vänster: Apotekare Jan-Erik Ögren, departementssekreterare Birgitta Br atthall (suppleant),

enhetschef Ingemar Lindberg, direktör Dag Johannesson (styrelsens sekreterare), direktör Ake Hallman (VD), direktör Bertil Danielsson (styrelsens ordförande), kanslichef Anne-Marie W oh lin (suppleant),

apotekare Carin Svensson, apotekstekniker Kerstin Beckman-Danielsson, apotekare A nders Wessling (suppleant), apotekstekniker Gunnel Björkanckr (suppleant).

På bilden saknas: Landshövding Anita Bråkenhielm (suppleant), länsdirektör Anders Lönnberg, statssekreterare jan

O

Karlsson, länsdirektör Walter Slunge och förbundsdirektör Mon ica Sundström, som tillträdde i april1991.

Apoteksbolagets direktion deltar i ett framtidsseminarium

på

en kursgård

i

Stockholms skärgård. Från vänster:

Mats-Olof Ljungkvist (Ekonomisektorn), J Lars G Nilsson (Farmaceutiska sektorn),

Ake Hallman (VD),

Jan-Olof Brånstad (Driftsektorn}, Dag Johannesson (Persona/sektorn).

RcYisorer och suppleanter har Yarit

revJ~ionsdtrektor

Arne Cadd.

riksdagsledamol Doris Havik.

auktoriser<Jd

revi~or

Karl·GuslaY Giertz, Bohlins Revisinnsbyrå AH.

riksdagsledamot Tng\ar Eriksson

(~uppleant).

APOTEKSBOLAGET

- ett av landets största serviceföretag

APOTEKSBOLAGSKONCERNEN

ADAAB

Aspviks Gård AB Pärlan Hotell AB IHEAB

Apoteksbolagskoncernen omfattar Apoteksbolaget AB, ADA AB, PS-Data AB, Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE AB), Aspviks Gård AB och Pärlan Hotell AB.

Apoteksbolaget AB

Apoteksbolaget AB, med cirka 12 000 anställda, ägs ti112/3 av staten och ti111/3 av Apoteksbolagets pensionsstiftelse. Bolaget består av landets 861 apo- tek. 827 av dessa har försäljning till allmänheten.

34 är sjukhusapotek som säljer läkemedel enbart till sjukhus.

Huvudkontoret ligger i Stockholm och har till huvuduppgift att ge apoteken ser vice inom olika om- råden, till exempel farmaci, ekonomi, distribution, administration, personal och information.

Giftinformationscentralen, som är en enhet inom huvudkontoret, svarar på allmänhetens, sjukvårdens och apotekens frågor om förgiftningssymtom.

Apoteksbolagets Produktion & Laboratorier (APL) med t illhörande verksamhet fungerar sedan årsskif- tet 90/91 som ett internt bolag och omfattar produk- tionsenheterna i Stockholm, Umeå, Malmö och Göteborg samt ACL (Apotekens Centrallaboratorium) och kontrollaboratorierna.

Produktionsanläggningarna ligger i anslutning till ADA:s distribunaler. Vid dessa anläggningar tillver- kar man fabrikantlösa läkemedel, det vill säga sådana mediciner som inte tillhandahålls av industrin.

Inom ACL arbetar man med forskning och utveck-

ling av fabrikantlösa läkemedel samt med kontroll av

apotekens medicinsk-tekniska varor. Dessutom be-

driver ACL lä_ kemedelsforskning, främst för att för-

bättra terapin, ffied udda mediciner.

DISTRIBUTIONEN

I Sverige distribuerar varje läkemedels- tillverkare eller importör hela sitt sortiment genom endast ett partihandels- företag, så kallad enkanalsdistribution.

Numera finns det

två

partihandelsföretag, nämligen Kronans Droghandel och

ADA.

ADA

svarar för merparten av den totala distributionen av apoteksvaror

till

apoteken. Vissa varor körs ända hem till kundens bostad, till exempel inkontinens- hjälpmedel, varsförpackningarofta är stora och skrymmande.

Dotterföretagen

ADA har omkring 600 anställda. Företaget svarar för i varuvärde räknat 4/5 av den totala distributio- nen av apoteksvaror till apoteken. ADA har distribu- naler för läkemedel i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. De kostnadsfria förbrukningsartiklarna, till exempel hjälpmedel vid stomi och inkontinens, sänds från Göteborg.

PS-Data AB ägs tillsammans av Apoteksbolaget

~

AB, ADA AB, Vin & Sprit AB och Systembolaget.

Företaget, som

~ar

cirka 170 anställda, är placerat i Stockholm och Orebro.

Detaljdistribution

Sjukhus

Kunder

IHE AB, som sysselsätter ett 10-tal personer, är en institution för forskning med inriktning på hälso- och sjukvårdsekonomi.

Aspviks Gård AB är ett nystartat bolag som har förvärvat ett större markområde utanför Gustavs- berg i Värmdö kommun. Där ska under 1992 ett utvecklingscentrum med bland annat plats för 60 konferensgäster uppföras.

Pärlan Hotell AB driver ett hotell på nio rum i när-

heten av huvudkontoret i Stockholm.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Apoteksbolaget AB

FÖRSÄLJNING OCH RESULTAT

Apoteksbolagets försaljning 1990, 11 981 mkr, ut- gjordes till64% av försäljning av läkemedel till all- månheten mot recept. Försåljnmgen av läkemedel utan recept svarade för 7%, hygien- och förbands- artiklar m m för 8% samt s k kostnadsfria forbruk- ningsartiklar mot hjälpmedelskort och prisnedsatta livsmedel för 6o/o. Leveranserna till sjukhus utgjorde 14o/o av försäljningen. Resterande lo/o utgjorde för- saljning av tjänster m m.

Receptförskrivna läkemedel

Under första hälften av 1970-talet ökade antalet ex- pedierade recipen. Utvecklingen var densamma som under 1950- och 1960-talen. Recipeantalet nådde en topp 1975- 42,1 miljoner. Därefter har utvecklingen varit oregelbunden mellan åren men totalt sett ned- åtgående fram ti111987 då trenden brots. Under 1990 expedierades 44 695 tst redpen (43 335), vilket ar 3,1% högre an 1989.

Miljoner Miljoner

lakemedels- läkemedels·

Ar poster Ar poster

1981 38,4 1986 39,1

1982 39,2 1987 40,2

1983 40,1 1988 42,3

1984 38,9 1989 43,3

1985 39,5 1990 44,7

F6rsaljningspriserna för farmaceutiska specmliteter var under 1990 i genomsmtt 2,8% högre ån under 1989 och åkningen i antal sålda förpackningar blev 3, lo/o. Förskjutningen av torsaljningen mot varor med hogre pris uppgick till 6,1% under 1990.

FörsäljningPil

;rv

Hikemrdel till öllmänhcten upp gick till7 606 mkr (G 7Gtl). d v s ('n

ok11ing

med 84 2 mkr eller

1~.1%.

Sinten \'ård

Värd N av J B\:JO im,; f0rsaljmn

g

till enheter JJJ\)m d

t·

n slutna värden var l ?OD mkr

(1

!5:30). vilJwt iwwb;:r

en ökning med 4,8%. Antalet expeditione r minskade tillS 549 tst (5 651), d v s med 1,8% .

Läkemedel utan recept

Forsäljnin gen av läkemedel utan re cept okade från 760 mkr 1989 till 830 mkr 1990. Det är en okning med 9,2%. Antalet forpackningar uppgick till43 500 tst vilket ar en okmng med 5,2% jamfört med 1989.

Prisho]nmgarna uppgick till 3,5% och foNkjutning av forsalj ningen mot dyrare lakemedel till 0,3o/o .

Fria handelsvaror

Forsaljningen av konsumentforpackade fria h andels- varor uppgick 1990 h ll 939 mkr (82 9), en ökning me d 13,2%. Ha r av u tgJorde Ieverantörerna'3 p rishaJningar 5,1 o/o och volymökningar, mått i antalet forpack- ningar, 5,2o/o.

MARKNADSANDELAR INOM NÅGRA VARUGRUPPER

Varugrupp Hudkråm!lotion Plåster

Tandborstar Tvål

Solskyddsmedel

Marknadsandel matt i volym 42%

21 o/o 53 o/o 17%

40o/o

Kostnadsfria förbrukningsartiklar och specialdestinerade livsmedel

Distributionen av kostnadsfria törbruk mngsartiklar (hjälpmedel v id stomi eller inkontinens samt diabeti- kers tekniska hj alpmedel) ökade även 1990 i volym.

Likaså fortsåtter antalet livsmedelsanvisningar for spec1aldestinerade livsmedel att öka. Antalet varu·

poster uppgick1990 ti l1 2 394 tst

(2

3 10) och omsått- ningen til1 727 mkr (6 Hl). Okningen av antale t poste r var således 3,6% och dr. n

viirdemär;~;iga

öknin gen

12.2''l~t.

R<)n~Jsen

Färsäljm ngen okade från lO 799mkr 1989 tillll 981

mkr 1990, d v s med 10,9o/o. Försäljningsökningen under den senaste femårsperioden uppgår lill i ge- nomsnitt U ,: io/o per år. Forsäljningsokningcn består av volymmässig utveckling, höjda försaljningspriser och en förskjutning av försäljningen mot varor med högre pnser (se not 1).

Varukoslnaderna uppgick till 8 662 mkr (7 816), vil- k et år en ökning med 10,8% jämfört med 1989. Mot- svarande ökning under de senaste fem åren uppgår till i genomsnitt 11,3% per år.

RÖRELSENS REsULTATUTVECKLING 1986-1990

(MKR)

14~~---~

120001---- - - _ __ _ _ _ _ _ _ ...

r 10

ooo 1--- - --- ---=r==-

1

--., -

l

8000

~--r--; ·~ ----p- hr-+--~

6000 • . .

4000

l w ^{f-i ~ i}

2000

H H

n

^Varukosl·

L-J nader

D

rorelsakostnader ^Ovnga

•

^{Rorelse-resultat}

Bruttom! erskott et uppgick till3 319 mkr (2 983}, vil- ket motsvarar 27,7% av forsäljningen (27.6}.

35 Ofo

34 33 32 31 30 29 28 27 26 25 81

BRUT1DMARGINAL UTVECKLING 1981-1990

- - - ---i

Öt·nga rtm :lsekostnader (inklavskrivningar enligt plan). okade från2 988 mkr till3 26lmkr 1990 eller med.9,1o/o. F tveckling en avolika kostnadsposter framg år av foljandet abell:

1990 1989 Föråndring mkr mkr 1989- 1990 o/o

__________ ___

^,.

_______

PE-rsonalkostnader 2 346 2163 8,4

H yror 255 24S 4.1

Övriga kostnader 577 490 17,8

3178 2 900 9 ,6

Avskrivningar

enligt plan 83 88 -5,7

3261 2 988 9,1

Personalkostnaderna okade under året med 8,4%.

Ökningen av lönekostnader och lagstadgade arbets- givaravgifter uppgick ti119,3 respektive 12,2%.

Pensionskostnaderna, som år en del av personal- kostnaderna, har minskat med 21%.

De totala pensionskostnaderna redovisas i nedan- stående tabell.

Utbetalda pensioner SPP-avgifter

Totala pensionsskuldens förändring

P ensionskostnad brutto Avgår:

A v kastning inom pensions- stiftelsen

P ensionskostnad netto

1990 1989 mkr mkr 107 98

7 7

145 20S 259 310

- 165 - 191

94 119

Hyreskostnaderna ökade från 245 mkr till 255 mkr 1990, vilket motsvarar 4,1 o/o. Övriga kostnader i ron•lsen ökade med 17,8%. Om ökningen i datakost- naderna exkluderas är kostnadsökningen cirka 10o/o.

.'\. vskrivningarna på maskiner, inventarier och lokalinredningar har beräknats på en antagen genom- smttlig livslangd av 8 år. Avskrivningarna uppgår 1990 til183 mkr (88}, varav 14,3 mkr utgör realisa- tionsförluster vid utrangeringar av inventarier.

Rörelsens resultat ökade från -6 mkr 1989 till 58 mkr 1990. Utvecklingen av bruttomarginal och drift- kostnadsandel för tiden 1986-1990 framgår av föl- jande tabell (o/o av forsäljningen):

Bruttomarginal Driitkostnads-

<mdel Rörelsens vinst marginal

1990 27,7

27.2

0,5

1989

1988 1987 I!J86

;),7,6 28,0 2R ,O

28,~

27,6

_....

2 7 .0 27,2 27,7

'' ... .._.

·-·- ·-· ----· - - -

·-· ...

0.0 1,0 0;8 0,5