• No results found

¨Amneskod MAM208 Tentamensdatum

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "¨Amneskod MAM208 Tentamensdatum"

Copied!
12
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Tentamen i Numerik Amneskod¨ MAM208 Tentamensdatum 2006-03-15

Totala antalet uppgifter: 7 Skrivtid 09.00 – 14.00

L¨arare: Ove Edlund

Jourhavande l¨arare: Ove Edlund Tel: 070-2828661

Resultatet meddelas: p˚a studentportalen. P˚a www.ltu.se/atorget ansl˚as n¨ar den r¨attade skrivningen kan h¨amtas ut.

Till˚atna hj¨alpmedel: Minir¨aknare, Beta

Till alla uppgifterna ska fullst¨andiga l¨osningar l¨amnas. Resonemang, inf¨orda beteck- ningar och utr¨akningar f˚ar inte vara s˚a knapph¨andigt presenterade att de blir sv˚ara att f¨olja. ¨Aven endast delvis l¨osta problem kan ge po¨ang.

Enbart svar ger 0 po¨ang.

Institutionen f¨or matematik

1 (3)

(2)

1. Givet matrisen

A =

−2 −2 5

2 4 −2

−1 2 3

(a) Alla upps¨attningar av matriserna P, L och U nedan uppfyller likheten PA = LU. F¨orklara med motivering, vilka av upps¨attningarna som ¨ar LU-faktoriser- ingar av A:

i. P =

0 0 1 0 1 0 1 0 0

 L =

1 0 0

−2 4 0

2 −3 1

 U =

−1 2 3 0 2 1 0 0 2

ii. P =

1 0 1

0 1 −1

0 0 3

 L =

1 0 0

−1 1 0 1 3 1

 U =

−3 0 8

0 2 3

0 0 −8

 (1 p)

iii. P =

0 1 0 0 0 1 1 0 0

 L =

1 0 0

−0.5 1 0

−1 0.5 1

 U =

2 4 −2

0 4 2

0 0 2

(b) F¨orklara med motivering vilken av upps¨attningarna ovan som kommer fr˚an LU-faktorisering med partiell piv˚atering. (1 p) (c) Anv¨and en LU-faktorisering av A f¨or att best¨amma ξ, η, θ i ekvationssystemet:

−2 ξ − 2 η + 5 θ = −1 2 ξ + 4 η − 2 θ = 8

−1 ξ + 2 η + 3 θ = 6

(2 p)

2. Avrundningsfel i flyttalsber¨akningar modeleras med, t.ex. f¨or addition (a + b)(1 + δ), |δ| ≤ M/2

Varf¨or modelleras flyttalens avrundningsfel p˚a detta s¨att? (3 p)

3. Best¨am ett approximativt v¨arde p˚a integralen

2

Z

0

x2e−x2dx

Genom att anv¨anda Simpsons formel med stegl¨angd h = 0.5. (4 p)

4. (a) Man har m¨att upp halten koloxid i luften som en funktion av bilt¨atheten och best¨amt sig f¨or att f¨ors¨oka skatta m¨atdatat till en trolig matematisk modell av sambandet:

y = β0+ β1x + β2 x2 1 + x

Givet m¨atdataserien (xi, yi), i = 1..5, hur ser problemst¨allningen ut? Vilken

”struktur” har den ing˚aende matrisen. (2 p)

2 (3)

(3)

(b) N¨ar denna typ av problem l¨oses f¨oredrar man att g¨ora det med hj¨alp av QR- faktorisering. Hur ser den l¨osningsekvationen ut och hur till¨ampar man den p˚a problemet i deluppgift (a)? Varf¨or ¨ar denna metod i allm¨anhet att f¨oredra

framf¨or normalekvationen? (2 p)

(c) H¨arled ekvationen f¨or att finna l¨osningen med hj¨alp av QR-faktorisering. (3 p)

5. Begynnelsev¨ardesproblemet av ordning 2

y00(x) = x y0(x) y(x), y(0) = 1, y0(0) = 0

har ingen sj¨alvklar analytisk l¨osning. F¨orklara hur man kan ber¨akna en approxima- tion av y(2) med hj¨alp av en numerisk metod f¨or f¨orsta ordningens problem, t.ex Trapetsmetoden (Heuns metod).

Du beh¨over inte genomf¨ora sj¨alva ber¨akningen. (5 p)

6. Centraldifferensapproximation av derivatan till f (x) ges av formeln f0(x) ≈ f (x + h) − f (x − h)

2 h

(a) H¨arled ordningstalet f¨or felet i approximationen. (2 p) (b) Givet en centraldifferensapproximation med h = 0.2 som C0.2, och en med h = 0.1 som C0.1. H¨arled en extrapolationsformel av dessa tv˚a som ger en differensapproximation med h¨ogre ordningstal. (2 p)

7. Beskriv vad ett styvt problem (stiff) ¨ar, hur en metod som inte kan hantera styva problem beter sig om man f¨ors¨oker anv¨anda den p˚a ett styvt problem, samt hur man g¨or f¨or att verkligen l¨osa styva problem. (3 p)

3 (3)

(4)
(5)
(6)
(7)
(8)
(9)
(10)
(11)
(12)

References

Related documents

I en produktionsprocess blir enheterna, oberoende av varandra, felak- tiga med sannolikhet 0.01 och 300 enheter tillverkas. I en urna finns vita och

Till exempel fick jag inte med n˚ agot Ljus- och Optikland i f¨ orsta f¨ ors¨ oket, och pilen mot Kosmologi, som ligger utanf¨ or den h¨ ar kartan, borde peka mer upp˚ at,

B˚ ada tv˚ a anv¨ands och ¨ar viktiga i moderna ekonomier, men penningpolitiken anv¨ands f¨or b˚ ada finjustering och grov- styrningen, medan finanspolitiken justeras p˚ a

Detta ger samband mellan konstanterna och genom att

Om (0, 0) ¨ar en enkel kritisk punkt till det icke-linj¨ara systemet (54) och ¨ar en kritisk punkt av huvudtyp 7 (enligt sidan 12) till det linj¨ara systemet (42) s˚ a ¨ar den

[r]

[r]

externi pracovnice Technickd univerzity v Liberci, Fakulty piirodovddn6-humanitni a pedagogickd, katedrv